Earnings Call: Q3 2023

Oct 27, 2023

Välkomna till Alcadons första audiocast! Jag heter Sonny Midlborn, vd på Alcadon Group. Med mig här idag har jag också vår CFO, Niklas Svensson. Under den här audiocasten så får ni gärna ställa frågor löpande. Det gör ni skriftligen. Efter presentationen så kommer vi att samla upp de här frågorna och besvara dem i mån om tid. Men låt oss presentera oss lite kort. Niklas, vill du börja? Ja, tack så mycket. Niklas Svensson heter jag, är CFO på Alcadon. Började för fyra år sedan här på bolaget, strax efter att Sonny klev på. Har en bakgrund inom revision till en början med och har också varit CFO och ekonomichef på olika bolag innan Alcadon. Ja, och lite kort om mig. Jag kom närmast från Adtech och har varit här nu på Alcadon i lite mer än fyra år. På Adtech var jag affärsenhetschef. Innan dess varit VD för två bolag i elbranschen, en distributör och en tillverkare. Sedan har jag även arbetat i en private equity-liknande omgivning, där jag jobbade med onoterade investeringar och har varit strategikonsult. Men låt oss prata lite om Alcadon och vår Q3. Tänkte egentligen börja med att introducera Alcadon lite kort, generellt, prata lite om vår industri, vår marknad. Vill även nämna lite hur vår affärsmodell ser ut och vilka aktörer vi egentligen konkurrerar med. Sedan kommer vi självklart dyka lite in i vår Q3. Ni ser att det står Q2 här, men det är en Q3 med lite highlights och även en finansiell sammanfattning. Efter det tar vi som sagt en Q&A och då anger ni era frågor skriftligt via länken och vi kommer att samla upp dem. En sammanfattande bild av vilka vi är. Vi arbetar alltså med det vi kallar professionell nätverksinfrastruktur och det har vi gjort sedan 1988. Vi började en gång i tiden, 1988, i Sverige och Norge och har sedan dess skaffat oss gedigna och starka marknadspositioner med väldigt lojala kunder på de här marknaderna. För några år sedan så beslöt vi oss att ta den här kompetensen inom nätverksinfrastruktur som vi har och bege oss ute i Europa. Det har vi gjort igenom förvärv. Det har varit väldigt lyckade förvärv, vill jag säga. Vi har varit listade sedan 2016 och sedan dess så har vi då gjort cirka, eller vet exakt, sex förvärv. Vi arbetar idag med något man kallar distribution, där vi representerar globala varumärken på våra lokala marknader, men vi jobbar också med egna varumärken och produktion. Det är en bra mix där som jag ska prata lite mer om sedan, men den passar oss utmärkt och ger oss en konkurrensfördel på vår marknad. Har en omsättning idag på en och en halv miljard, ungefär cirka 100 miljoner i EBITDA. Har relativt många leverantörer, över 200 stycken i dagsläget, men ännu fler kunder, över 4,000 kunder i dagsläget och det är en väldigt fragmenterad kundmassa. Det finns ingen enskild kund som står för mer än 2-3% av omsättningen i stort sett, och topp fem kunder är oftast inte densamma från år till år, utan det kan skiljas lite beroende på projekt med mera. Vi har cirka 170 anställda. Vi mäter frekvent något man kallar NPS och eNPS för att se vilken grad av engagemang vi har bland vår personal och lojalitet hos våra kunder. Här presterar vi, skulle jag själv säga, exceptionellt högt jämfört med många andra företag, inte bara i vår bransch. Vi har idag över 6,000 aktieägare. Stora ägare idag är Spiltan, Anders Blad, Andra AP-fonden och skulle även där vilja lägga till vår personal som står för nästan 15%, eller cirka 15% av ägandet. Där är vi väldigt, väldigt många i personalen som är ägare i Alcadon och det har varit så under en väldigt lång period. Det är något som vi är väldigt stolta över, skulle jag vilja säga. Jag vill beskriva lite kort vad vi faktiskt gör och arbetar med. Allt vi gör handlar egentligen om att möjliggöra överföring av data. På engelska kallar man det här connectivity och vi möjliggör ett uppkopplat samhälle, en uppkopplad fastighet, till exempel. Vi jobbar då framför allt med passiva produkter. Det är mycket fiber och kopparkabel, nätverksuttag, duct och liknande. Vi har delat upp det här i två områden internt. Det ena kallar vi Outdoor Connectivity, FTTX, Fiber to the X. Här ryms till exempel produkter för en 5G-utrullning eller en bredbandsutrullning och egentligen allt som behövs för att möjliggöra överföring av data mellan fastigheter, mellan områden, mellan städer, ibland mellan världsdelar. Men sedan har vi också Indoor Connectivity, som egentligen är allt du behöver för en uppkopplad fastighet. I dag är det också ganska vanligt, banker och energibolag, till exempel, att man har, man har inte bara ett datacenter som en molnlösning, utan man har ett datacenter i källaren i stort sett. Här har vi även lagt in våra lösningar för datacenter och strukturerade kabelsystem. Det är egentligen allt du behöver för en uppkopplad fastighet och det är alla typer av fastigheter. Spelar ingen roll om det är kontor, fabrik, sjukhus, i stort sett allt. Fördelningen av vår verksamhet idag är att ungefär 30% är det vi kallar FTTX, 20% datacenter och övrigt är mestadels strukturerade kabelsystem för kommersiella fastigheter. Men det är också service, utbildningsverksamhet, uthyrning av verktyg, industri med mera. Det är en bred flora av erbjudanden vi har där. Om vi ska prata lite närmare om vad det är som egentligen är drivkrafterna som påverkar vår bransch, kan man hålla det så enkelt som att säga att det handlar om mängden data. Mängden data ökar relativt radikalt från år till år. Det är det här digitaliserade samhället som vi alla känner till och alla pratar om. Fler och fler globalt använder internet, men även på relativt mogna marknader som Sverige och Norge, till exempel. Vi vill kunna streama filmer på Netflix, vi vill kunna arbeta hemifrån. Alla produkter blir mer och mer uppkopplade och det är det man ofta kallas Internet of Things. Smarta X, det menar vi är smarta hem, smarta fabriker. Allting kräver en ordentlig tillgång till robust, tillförlitlig överföring av data. Data har då blivit en väldigt viktig commodity i samhället. Det här har möjliggjorts också av fiberteknologin och introduktionen av 5G, där vi kan få snabba överföringar, pålitliga överföringar av data. När vi flyttar över från koppar till fiber så får vi också en positiv hållbarhetseffekt, en miljöeffekt, när koldioxidutsläpp går ner relativt rejält skulle jag säga. Och det skapar ytterligare ett incitament för fler aktörer att investera i det här. Det blir allt viktigare över tid. Där datan framför allt används, det är ju inomhus. Det är över 80% av bandbredden som används inomhus. Ju mer data vi får, ju mer lagringskapacitet behöver vi. Med lagring, då pratar vi oftast om molnlösningar eller cloud solutions, och det är ju de facto ett datacenter. Det finns tre huvudsakliga typer av datacenter. Ett är ju enterprise datacenter, som finns hos energibolag och finansiella institutioner. Man vill ha datacentret väldigt nära sig, ofta i källaren till en fastighet. Vi har co-locations, där flera aktörer delar molnkapacitet och vi har hyperscale, som är de här gigantiska datacentren som FANG-bolagen bygger, som Facebook och Amazon, till exempel. Vi är väldigt fokuserade på enterprise segmentet, men är även... Ser vi co-location som ett viktigt segment för oss, som växer kraftigt. Vi har viss närvaro i hyperscale-segmentet, men inte jättemycket idag. Investeringarna i datacenter ökar rejält. Användandet av molnlösningar förväntas ökas med 14% per år, närmsta sex, sju åren. Fler och fler företag går över till molnlösningar och det gör man för att det är en säkerhetsaspekt. Man kan skala möjligheten till att nyttja sin data och man ser en ganska kort payback på sådana här investeringar på ett till tre år. Vi har även lite äldre data som visar att investeringarna i datacenter bara i Storbritannien och Norden kommer öka närmaste åren med cirka 10% till 25% per år. Det här är tillväxtsiffror vi har sett inom det här segmentet också. Men det är inte bara datacenter inomhus, det är även de här strukturerade kabelsystemen och det är egentligen oftast en fiberkabel som går in i en fastighet via en teknikbox i källaren, går upp genom fastigheten och sedan är det kopparkabel i de mest utsatta omgivningarna, ut till arbetsplatser. Du har nätverksuttag med mera. Det är en stor mängd produkter som ingår i ett komplett strukturerat kabelsystem och ett enterprise datacenter. Det här är en av våra styrkor, att vi kan följa med fibern från att den är nedgrävd utanför en fastighet tills den kommer in i fastigheten och säkra upp uppkopplingen i hela fastigheten. Det här är det inte i dag jättemånga aktörer som kan erbjuda den här bredden i lösningar när det gäller nätverksinfrastruktur. Och det gör vi då med en, som vi tycker själva, en väldigt fin blandning av samarbete med världsledande fabrikat och vår egen produktutveckling och egna märkesvaror. Men om vi pratar om FTTX, det här är ju grunden för ett uppkopplat samhälle generellt. Och när många pratar om FTTX så pratar man egentligen om bredband, speciellt senaste fem åren när den här tillväxten har varit väldigt stark ute i Europa och i Nordamerika. Så om vi förhåller oss till det nu i den vänstra delen av den här sliden med bredbandspenetrationen på olika marknader, så kan ni se rött marknaderna där vi finns med närvaro, fysisk närvaro i dagsläget. Att vi har två relativt mogna marknader i Sverige och Norge. Och det här är alltså antal av hushållen som har prenumeration på bredband. Men även i Sverige, som är ett av världens mest mogna marknader, så ser vi goda volymer på bredband varje år, senaste åren och kommer se under lång tid framöver. Och med det sagt, vi har stora geografiska avstånd och över 25% av investeringarna för en komplett bredbandsutrullning kvarstår för att nå regeringens mål bara till 2025. Och det här är ett rörligt mål. Vi har ju byggaktivitet, vi har en befolkningstillväxt, en ökad mängd data varje år och det gör att det är verkligen ett rörligt mål. Mycket av bredbandsvolymerna vi har sett här senaste tre, fyra åren, det har ju varit en utökad kapacitet där man redan en gång i tiden har rullat ut fiber. Så att det är verkligen ett rörligt mål. Men titta på de här marknaderna till höger på skalan, UK, Storbritannien, Tyskland, Belgien. De ligger långt, långt, långt efter i att byta ut sitt kopparnät mot fiber. Det är väldigt få hushåll som har tillgång till fiber i dagsläget. Två av de snabbast växande marknaderna i Europa 2022 var just Belgien och Storbritannien. Det här är en av anledningarna till att vi har valt att expandera till de här marknaderna. Vi ser också väldigt intressant tillväxt i andra segment, såsom kabelsystem och datacenter. Om vi tittar på vad är det som driver det man kallar fiber deployment eller fiberutrullning generellt, förutom FTTO? Dels är det att stänga ner kopparnät ger en stark reduktion av koldioxidutsläpp och det minskar OPEX för operatörerna. Deras omkostnader går ner ganska rejält när man rullar ut fiber istället för koppar, det är upp till 70%. Det är ett starkt incitament för dem att göra detta. Men en sak som många av oss har hört, det är ju 5G. Det har väl precis börjat komma i gång i Europa skulle jag säga. Anledningen till att 5G blir nödvändigt, det är för att kunna hantera överföring av stora mängder data trådlöst. Det är en fantastisk teknologi, men den har inte riktigt kommit i gång. Man har kommit längre i delar av Asien och Indien, bland annat. Vi kallar det här fiber to the antenna, och det är för att varje 5G-antenn eller basstation behöver fiber. Räckvidden när du jämför 5G jämfört med 4G är otroligt kort, så du behöver väldigt många antenner och basstationer. Det gör att det kräver enorma mängder fiber om du ska deploya 5G över en hel geo, en hel geografisk närhet som ett land som Sverige, till exempel. Och det här är ju så klart en väldigt intressant marknad för oss. Om man pratar om jämfört med 4G och bredbandsutrullning så pratar man om fyra till sexton gånger mer fiber. Så det är ju enorma mängder. Marknaderna där vi ser det här mest idag, det är delvis i Norden, men kanske framför allt i Benelux och primärt Belgien, där det är enormt fokus på 5G-utrullning parallellt med bredbandsutrullning. Men generellt sett, som vi sa, så är det tillväxten i mängden data som styr investeringarna, som fastighetsägare, företag och operatörer med flera gör inom nätverksinfrastruktur. Vi har egentligen precis bara börjat här på flera marknader. Vår affärsmodell, lite kort. Om vi tittar på värdekedjan här så arbetar vi både med produktutveckling, produktion och distribution. Cirka 10% av vår personal, kanske något mer, arbetar med det vi kallar produkt, produktutveckling och produktion. Det här är viktigt för oss. Vi har några egna varumärken här, bland annat European Cabling System, Alkadon, Opus, DC Line. Det här är viktigt för att det möjliggör för oss att kunna skapa kundspecifika lösningar och arbeta väldigt nära våra kunder. Det är väldigt uppskattat. Det ger oss väldigt mycket flexibilitet. Men den här professionella distributionen, som är kärnan i verksamheten, den är jätteviktig också. För att den möjliggör att vi aldrig missar en teknologitrend. Om du arbetar med de fem största och mest ledande aktörerna inom en nisch, till exempel, då har du egentligen säkerställt att du inte missar någon teknologiutveckling. Nu är cyklerna ganska långa i vår bransch, men det är ändå viktigt att vi finns där när något nytt tas fram. Tittar man på vilka vi konkurrerar med så är det framför allt distributörer och grossister, större återförsäljare. Och man kan väl säga att de flesta distributörer som vi konkurrerar med är relativt små. De har ingen produktion, ingen produktutveckling, utan de jobbar med ett begränsat antal globala tillverkare. Så de har oftast ett begränsat sortiment ur den aspekten. När det gäller större grossister med mera, så säljer ju de primärt en box moving-tjänst. Det är en logistiktjänst helt enkelt. De fokuserar inte mycket för att utveckla lösningar tillsammans med kunder, och att speca in lösningar tillsammans med dem, utan man har ett väldigt brett sortiment, ofta väsentligt bredare än oss. Kanske till och med inom VVS och el, så man är betydligt mer heltäckande. Men vi jobbar då väldigt mycket mer fokuserat än vad många av de här aktörerna gör. Bland våra kunder, som sagt, över 4,000 stycken, så har vi dels grossister, vi har installatörer, integratörer och slutkunder som har operatörer och datacenter som vi bearbetar direkt. Det är en väldigt fin blandning av kunder vi har och ser väldigt lika ut per land med vissa skillnader. Men det man ska lyfta fram här är lojaliteten. I stort sett varje land vi har så har över, jag tror det var över 85% av våra kunder har handlat av oss regelbundet, alltså på månadsbasis, i mer än sju år, oftast i mer än tio år. Vi har en väldigt lojal kundkategori och när kunder börjar handla från oss så slutar de sällan. Det här är något vi är extremt stolta över, givetvis. Låt oss prata lite om vår Q3. Först lite av de finansiella nyckeltalen. Vi växte med 27% om man exkluderar växelkurseffekten. Vi hade en organisk tillväxt, återigen exklusiv valuta, på minus cirka 3%. Proforma organiskt var ungefär 2,6%. Rullande tolv så har vi uppnått nästan 9% i organisk proformatillväxt. Med proforma här menar vi alltså att vi räknar med den organiska tillväxten i bolagen vi har förvärvat. Tycker det är viktigt för att man ska förstå den underliggande organiska tillväxten hos oss givetvis. När det gäller EBITDA, alltså vår rörelseresultattillväxt, så om vi exkluderar valuta och förvärvskostnader med mera, så har vi växt med 37%. Vårt resultat, inkluderade detta, är det 142%, men det är givetvis mer relevant att beakta de här nära 40% tillväxt. Vår EBITDA-marginal landade då på 7,3% mot 4% föregående år. Så det är en kraftig ökning. Men rensar vi bort de här extraordinära effekterna så ser vi en marginell ökning från 5,8% till 6%, men fortfarande en ökning. Noterbart är här också earnings per share ökat rejält från 0,23 kronor till 0,63 kronor. Kassaflödet från den löpande verksamheten per aktie har då ökat från 1,1 kronor till 2,8 kronor. Det är en rejäl ökning och detta kommer då givetvis av ett starkt kassaflöde från rörelsen på 60 miljoner under kvartalet mot 22 miljoner 2022 under samma kvartal. De 60 miljonerna är vi så klart stolta över. Mycket av det kommer från lagerreduktioner. Vi har kunnat uppvisa en ganska kraftig förbättring i EBITDA över network and cap då, eller R genom RK, som många väljer att kalla det, där vi nu har en siffra som uppgår till 33,5%. Vi brukar säga att våra mogna marknader, där brukar vi kunna ligga mellan 70% och 90% och i tillväxtmarknader brukar vi kunna ligga mellan 20%, 25% till 35% ungefär. Vi siktar inom koncernen på att ligga över 50%, vilket vi har klarat historiskt. Nu har vi haft lite störningar i försörjningskedjorna med mera och lite problematik där igenom de sista två åren, men nu är vi på väg tillbaka. Netto EBITDA, som många är fokuserade på i dagsläget, uppgår till 2,5 om vi exkluderar effekterna av IFRS 16, alltså leasingen. Vi tycker att vi har en väldigt solid finansiell situation i dagsläget och det har kunnat stödjas av att vi haft den här starka tillväxten av vårt rörelsekapital. Andra highlights. Pratar man om våra segment så har ju då kabelsystem och datacenter segmentet sett väldigt bra ut, stabilt till kraftigt växande ska jag säga. Datacenter har gått bra över hela gruppen, även om vi inte är närvarande på alla marknader inom just det här segmentet. FTTO och bredband, där har det varit en blandad utveckling. Ser bra ut för oss i Sverige, Tyskland, Benelux. Lite nedgång inom det här segmentet har vi sett på vissa marknader, bland annat i Danmark, en kraftig nedgång och vissa svårigheter och utmaningar i UK, i Storbritannien. Men som vi skriver i rapporten, inom de flesta segmenten här så får vi ganska positiva signaler från våra kunder, vilket är något vi är glada över, givetvis. Värt att nämna också är att vi arbetar mycket med prisökningar för att motverka den här negativa växelkurseffekten som har drabbat framför allt svenska och norska marknaden. Men där är vi hemma nu under kvartalet kan man säga. Vi har haft en god utveckling av våra bruttomarginaler som vi är väldigt nöjda över. Vi har då fokuserat mycket på vårt operativa kassaflöde. Lite över 100 miljoner rullande tolv mot 7 miljoner rullande tolv innan dess. Vi har, som vi också gått ut och sagt, investerat i att bygga upp vårt rörelsekapital under en period för att motverka störningar i försörjningskedjorna och kunna serva våra kunder och ta marknadsandelar. Det tycker vi är något vi har sett. På de flesta marknader har vi tagit marknadsandelar inom flera segment och det tycker vi oss kunna se jämfört med våra konkurrenter, att vi också växer i något högre takt. När det gäller M&A så har vi ett ganska stort inflöde av potentiella affärer och vi diskuterar löpande med flera intressanta bolag. Där finns löpande flera möjligheter. Och vi tittar på att gå upp på huvudlistan och har startat den processen så smått, men vi har inget bråttom om man säger så, utan den fortgår den processen och vi uppfyller redan idag en hel del av kraven som krävs. Vi kan också titta på lite per land, hur utvecklingen ser ut. Ser ut som en ganska kraftig tillväxt här i Storbritannien. Den är givetvis förvärvad till stor del, svagt negativt över det, men det är datacentersegmentet som ökar väldigt, väldigt kraftigt. Medan FTTO eller bredbandssegmentet ser svagare ut för tillfället. Men marginalmässigt och vinstmässigt så har vi haft en väldigt fin utveckling i Storbritannien. Och förvärvet vi gjorde för cirka ett år sedan av Network Center, det var ju då alltså både Storbritannien och Nederländerna vi fick. Totalt sett har den här koncernen presterat otroligt bra under den här perioden och även under Q3. Det har gått över förväntan. Sverige, en tillväxt på 4%. Vi började året väldigt, väldigt starkt i Sverige och jag skulle säga att vi haft en tillfredsställande utveckling i alla segment och har ökat våra bruttomarginaler. Vi hade nästan trott att det skulle vara tuffare på den svenska marknaden, men lokalinvesteringar, bredbandsinvesteringar, det ser fortsatt väldigt bra ut och vi har dessutom kunnat ta en del marknadsandelar inom ett par större segment på den svenska marknaden. När det gäller Benelux så är det en framgångshistoria för oss. Förvärven vi gjort av Network Center i Nederländerna och 6X i Belgien har varit riktigt, riktigt bra. Vi har en fantastisk utveckling inom datacenter, framför allt i Nederländerna. Vi har förvärvat ett litet bolag i Belgien, men en okej vinstnivå, men inte jättehög, som var duktiga på det de gjorde inom kabelsystem och datacenter. Där har vi på en topp kunnat lägga till bredband och 5G-projekt med så klart ett större avtal i grunden och det växer över förväntan, både tidigarelagt och med större volymer. Det är väldigt, väldigt positivt. Låga bruttomarginaler dock i början av större bredbandsprojekt ska man komma ihåg. Ofta när man rullar ut dukt med mera, det kan vara väldigt låga bruttomarginaler, men det måste man stå ut med för att kunna få leverera högmarginalprodukter i ett senare skede. Danmark har varit lite av ett sorgebarn. Kraftig minskning av försäljningen och det är på grund av att vi har en stor del av bredbandsmarknaden i Danmark och när finansieringskostnaderna har ökat så har många kunder valt att fokusera rejält på uppkoppling av hem istället för att rulla ut stora mängder fiber. Det påverkar oss på kort sikt, givetvis. Men vi växer fortsatt inom datacenter, industri- och installationsdelen. Det är från en låg nivå, så det kommer ta lite tid innan man får en inflection point, som man säger, där de möter varandra. Men FTTH är långt ifrån färdigutbyggd i Danmark och vi ser även där positiva signaler på att en fortsatt utbyggnad kommer ske i närtid. Tyskland. Fortsatt stark tillväxt, relativt föregående år. Vi fortsätter leverera på större avtal som vi tog för ett par år sedan inom bredband, där vi jobbar med stora aktörer som Deutsche Glasfaser och primärt kan man säga med deras femtiotal entreprenörer som egentligen är de vi arbetar närmast. Det ger oss även tillgång till andra bredbandsaktörer. Än så länge i Tyskland är vi fokuserade bara på bredbandssegmentet. Över tid så kommer vi givetvis gå in i andra segment, även i Tyskland. Precis som i Belgien, i början av de här stora gigantiska projekten, så är det låga bruttomarginaler när det är dukt som ska rullas ut. Det här är stora projekt, så det påverkar oss så klart. Norge har haft en svag utveckling under året. Såg något bättre ut under slutet av Q3, men det är en svag marknad och det gäller alla segment i Norge och det är något vi märker hos många av våra branschkollegor också. Finns inget fundamenta bakom det i många segment och när vi pratar med många kunder, utan det kommer att vändas och vi hoppas att vi kan se en vändning även här i närtid. Över tid kan man ju se att försäljningen gradvis tiltas mer mot icke-nordiska verksamheterna vi har, och det kommer ju att utgöra en större del över tid, givetvis, eftersom tillväxten är så pass stark i Tyskland, Benelux och Storbritannien. Men det är ett naturligt skeende, givetvis. Tittar man på den finansiella utvecklingen över tid, så kan vi se här att vi uppfyller de långsiktiga mål vi har satt när det gäller tillväxt och just nu med vår finansiella hävstång, vårt leverage, här på en netto EBITDA två till tre. Vi har sedan Q4 2019 växt totalt med 36% och har en organisk tillväxt nu på ett år på cirka 9%. Vi är ett förvärvande bolag. Mest fokus ligger alltid på den organiska utvecklingen, som sig bör, men vi spanar alltid efter bra värdeadderande förvärv inom vår bransch. Bolag som vi kan, som vi förstår. Vi vill gärna se synergier. Vi har sett mycket synergier med förvärven vi redan har gjort och tycker oss ha kunnat påvisa att vi får en hög avkastning på de förvärven vi gör. Så det är något vi definitivt kommer fortsätta med. Det var egentligen allt när det gäller presentationen. Vi tackar så mycket för det och hoppas att ni har fått en bra bild över vad värdedrivarna är för Alcaron och vad som kommer påverka oss framåt positivt. Vi ser med tillförsikt på framsidan, som vi brukar skriva i våra rapporter. Låt oss se hur det ser ut på frågefronten. Här har det ramlat in en del. Vi ska försöka besvara det mesta. Vi börjar med den första frågan här: Vad ser ni i marknaden i UK framgent? Fortsatt avvaktande eller börjar FTTH-projekt komma i gång? Ja, det kan jag svara på relativt lätt. Vi har väldigt hög tilltro till Storbritannien som marknad. Vi visste när vi gick in i det här bolaget och gjorde förvärvet att FTTH-marknaden är lite haussad och det kommer ske en justering. På grund av räntekostnaderna blev den lite större än vad vi hade hoppats och trott. Men då har å andra sidan datacentersegmentet istället tagit igen det tappet och växt rejält. Men när det gäller om FTTH-projekten kan komma i gång igen, det är jättesvårt att säga. Vi har vissa kunder som säger att det kommer komma i gång i början av 2024 och vissa säger att man får kanske nog vänta till andra kvartalet, till exempel. Men det är svårt att säga i dagsläget. Vi hoppas att det kommer igång relativt snart och det är en lönsam del av vår verksamhet, absolut. Men som det ser ut i dagsläget så har vi andra segment som växer riktigt fort. Då ska vi se. Nu har vi en fråga på engelska här om konkurrenslandskapet. Vilka är mest lika er inom de olika segmenten? Ja, men man kan väl säga såhär: aktörer som liknar oss i Europa, det är väl framför allt Amidis Group i Benelux och ITC Group i Frankrike. Det har varit våra största konkurrenter, också om förvärven. De har en liknande plan och struktur som vi har och ITC Group köpte nyligen Amidis Group, så två av våra konkurrenter blev en. Det är intressant och bra för oss och har också möjliggjort att fler förvärv söker sig till oss som vi ser det. Den utvecklas även den här frågan. Nu ska vi se. Kan FTTX-utvecklingen spilla över på er DC-aktivitet, alltså datacenteraktivitet? Ja, det är ganska stor skillnad på de här segmenten. Paybacken på en datacenterinvestering är relativt kort. Det skrev vi i presentationen, ett till tre år. Med FTTH så kan det ju gå många år innan man börjar välja att koppla upp hem och få ett positivt kassaflöde. Så där kan man säga att sunda aktörer har valt att göra det relativt tidigt och skapat ett gott kassaflöde, medan många andra aktörer har fått börja göra det i dagsläget. Då blir det en nedgång i volymerna från vår del av värdekedjan. Men man ser ju också samtidigt att det kan inte vara för evigt, så att säga. Nu ska vi se. Ni gör ett litet kliv på marginalen i Q3, men ska upp en bra bit till enligt er vision för 2025. Vad ska driva resterande marginalökning? Och hur ser ni på skuldsättningen? Den kommer ju ner rejält nu i Q3. Vill ni ligga lägre framåt än gjort sedan ni förvärvade Network Center? Eller ser ni lägre skuld som en möjlighet att göra fler förvärv? Kan du svara på Nicklas, kanske? Ja, absolut. Det var ett par frågor där tillsammans. Om vi börjar med marginalen där och att vi ska fortsätta att jobba upp den mot vår vision 2025. Då har vi sagt en rörelsemarginal på över 10% över en konjunkturcykel. Det stämmer att vi ska fortsätta jobba upp marginalen. Som ni nämnde tidigare, våra bruttomarginaler, där vi sett per land eller per region har en bra utveckling på bruttomarginalen. Men där vi i de här tillväxtländerna då, som vi befinner oss i Tyskland, Benelux, har låga marginaler i det här skeendet som vi befinner oss i. Vi har också spread mellan de olika geografiska marknaderna, vilka bruttomarginaler vi ligger på, vilket gör att även om enskilda länder så att säga stiger bruttomarginalmässigt, så kan det på koncernen ge en utspädande effekt. Men bruttomarginalen är en viktig aspekt för att få upp våra rörelsemarginaler mot vårt mål. En annan är tillväxten för att få en hävstång egentligen på våra marginaler. Nu har vi haft tuffa, ett par tuffa kvartal i Norge och även Danmark, medan vi ser en väldigt bra tillväxt i Tyskland, i Benelux, också i UK och Sverige. Det ser vi ge en bra utveckling på våra marginaler och vi ligger i vissa delar väldigt bra till. Tillväxten och även bruttomarginalerna kommer ge en förbättrad marginal. Det är planen. Sen hade vi nästa fråga där var skuldsättningen. Den kommer ner rejält nu i Q3 och det gör den verkligen och det var ett väldigt starkt kassaflöde nu i tredje kvartalet. Vi har jobbat väldigt fokuserat med vårt rörelsekapital och att anpassa det från egentligen en situation som började under pandemin, där försörjningskedjorna eller förseningar i försörjningskedjorna gjorde att vi behövde trycka upp våra lager för att kunna säkerställa leveranser till kunderna. Det har egentligen blivit en väldigt bra effekt av det, där vi har sett att vi har kunnat ta marknadsandelar och ta affärer igenom att ha produkter på lager, vilket vi inte hade fått om vi hade legat på för låga lagernivåer. Vad som har hänt sedan dess är att försörjningskedjorna har förbättrats och vi ser en normalisering i vårt rörelsekapital och därmed kunnat generera ett väldigt starkt kassaflöde. Det har ju så klart en direkt effekt på vår skuldsättning, som har kommit ner. Och vi har ett långsiktigt mål på en skuldsättning mellan två och tre, och där ligger vi ju nu. Den sista där var egentligen kopplat till samma. Vår skuldsättning har kommit ner sedan vi gjorde förvärvet. Ser ni en lägre skuld som en möjlighet att göra fler förvärv? Ja, men vi tittar hela tiden på förvärvsmöjligheter. Vi har egentligen inte pausat några diskussioner när det kommer till det, utan vi analyserar och träffar bolag hela tiden. Här kommer en följdfråga också: Vad ska man förvänta sig kring kassaflödet i Q4? Vi kan ju säga, vi ger ju inga prognoser, men vi skrev tydligt med att det var ett väldigt bra kassaflöde under Q3. Så visst, man kan bli besviken om man ska förvänta sig det närmsta fyra kvartalen i rad här. Men däremot säger vi och har skrivit i rapporten att vi ser möjligheter att fortsätta effektivisera vårt kassaflöde och vi är inte färdiga än. Så att vi kommer fortfarande kunna göra en hel del förbättringar. Och ser man på rullande tolv här så har vi frigjort från löpande verksamheten en bit över 100 miljoner, så lite mer än vad vår EBITDA faktiskt har varit. Det finns mycket potential där. Men det här är ett löpande arbete som där vi definitivt kan se förbättringar över lång tid. Ska vi se här: Letar ni fortfarande förvärv och vilka värderingar är det som gäller på den marknaden? Ja, att leta förvärv, det är ett pågående arbete. Man kan inte avsluta, gasa och bromsa, utan man får fortsätta leta kontinuerligt. Man bygger ju relationer på lång sikt och de får gärna pågå en tid innan affärer eventuellt blir av. Flera bolag som vi för och har fört diskussion med, de är ju kunder till oss i dag. Så det talar för att vi hittar faktiskt bolag där det finns mycket synergier och där vi kan gifta ihop oss på ett bra sätt. Värderingarna, ja, de ligger på mellan 4, 4,5 och 6 gånger EBITDA. Till det kommer oftast en tilläggsköpeskilling. Vi har ju förvärvat för 8,8 gånger EBITDA i Storbritannien, men i Danmark, Tyskland och Belgien, där har ju multiplarna varit 3,9 till 4,1. Storleken på multipeln, det beror ju på den underliggande marknadstillväxten, bolagets position, men också till viss del bolagets storlek och hur mycket rörelsekapital verksamheten kräver, givetvis. Det är som vilken investering som helst kan man säga, men generellt sett så tycker jag multiplarna är inte speciellt höga och samtliga av våra konkurrenter arbetar väl egentligen med ungefär samma multiplar. Därigenom kan man säga att den som har bäst erbjudande utöver pris får göra förvärvet, kan man säga, och då är det bra att ha en lång, lång relation. Där kommer en följdfråga också på krav för att tilläggsköpeskillingar ska betalas vid de förvärv som genomförs. Ja, vi nämnde ju lite kort om det i rapporten, men det här beror ju mycket på den initiala köpeskillingen. Vi bygger ofta upp en modell där det krävs en resultattillväxt. Det kan vara 5% per år eller 15% per år, beroende på marknadstillväxt och vad den initiala köpeskillingen var. Men det ska finnas en resultattillväxt med i ekvationen. Vi har gärna med faktorer som lönsamhet och rörelsekapital, effektivitet också, för att säkerställa att det blir rätt och ett kassaflödespositivt bolag som vi förvärvar. Det här blir allt vanligare och mer accepterat att man jobbar med andra faktorer än bara rörelseresultattillväxt. Så det är bra, men det är viktigt att förstå att det finns krav från vår sida. Så att man kan inte per automatik se en tilläggsköpeskilling som en skuld som ska betalas oavsett vad. Det hade vi spelsatt i så fall. Ska vi se här. Det där var en fråga om EPS för dig, Niklas. Beskriv gärna utvecklingen avseende EPS närmare. Ni nämner både EPS och kassaflöde per aktie. Och där har vi sett en bra ökning det här kvartalet gentemot föregående år. Earnings per share eller resultat per aktie uppgick till 0,63 kronor det här kvartalet mot 0,23 kronor förra året. Och vi tittar väl framför allt på kassaflöde från rörelsen per aktie, så cash earnings per share, eftersom earnings per share innehåller bland annat avskrivningar på immateriella tillgångar, förvärvade tillgångar och så vidare. Och om man tittar på det operativa kassaflödet per aktie så har det stigit för kvartalet till 2,8 kronor per aktie från 1,1 kronor förra året och under hela året 4,8 kronor mot 0,8 kronor föregående år. Så att det är någonting som också är en följdeffekt av vårt stora fokus på kassaflödet. Vi har också gjort emissioner, vilket har ökat antal aktier som också påverkar så klart earnings per share, men också cash earnings per share. Det är ett nyckeltal som är viktigt för oss att följa. Bra! Sen kom en fråga här också: Varför har aktien utvecklats så svagt? Ja, det har den ju onekligen. Man kan säga sentimentet, det här känner ju många av er till givetvis, men sentimentet på marknaden för mindre bolag och framför allt tillväxtbolag, det har ju givetvis med ränteutvecklingen att göra och vi ses ju som ett tillväxtbolag och ett First North-bolag och där har ju utvecklingen varit väldigt negativ egentligen för de flesta bolag. Sedan har vi ett par större fonder som har varit tvungna att sälja, dels på grund av utflöde i fonderna, men vi har ju haft aktörer som Andra AP-fonden och Spiltan med flera, som har plockat upp mycket av de här volymerna. Och flera av oss anställda har också köpt en hel del de senaste månaderna och sett det här som en möjlighet snarare än något annat. Men man ska också vara tydlig med att utvecklingen hos renodlade bredbandsbolag, som till exempel Vastream och Hexatronic, har ju påverkat synen på marknaden för nätverksinfrastruktur totalt sett. Det har påverkat även oss. Den frågan får jag ofta: hur skiljer ni er från Hexatronic? Eller är ni samma typ av bolag? Men det är vi ju inte. Vi är en annan del av värdekedjan. Vi jobbar med distribution och produktion, produktutveckling, men vi är inte en tillverkare. Vi har fokus på nätverksinfrastruktur totalt sett, ganska många nischsegment, medan Hexatronic kanske framför allt är ett FTTH-bolag. Men jag ska inte prata om dem specifikt. Det är ett fint bolag på många sätt. Sen finns det ju en rädsla för hur högre finansieringskostnader påverkar våra kunder, och den är ju befogad. Datacentersegmentet är inte påverkat, men bredbandssegmentet har ju faktiskt påverkats. Det betyder inte att det är dött och det betyder inte att det kommer att vara för evigt. Det har vi ju sett historiskt också. Så att det kommer förändras, men det har ju påverkat sentimentet lite grann kring vår bransch kan man säga. Nu ska vi se, en fråga till här: när ni pratar förvärv nu, givet sammantagen bild av aktiekurs och ränteläge, nettoskuld, är det mindre bolt-ons då som inte kräver emission slash stora lån? Jag kan säga generellt sett så tittar vi, vi tittar inte på större bolag, liknande Network Center. Det var ju ett jättebolag, utan bolagen vi tittar på de är vid storleken, ska jag säga, €4 miljoner till €12, €13 miljoner i omsättning. Det är på flera geografiska marknader, även på ett par nya geografiska marknader. Och nu utvecklas ju vår nettoskuld positivt, och det får man ju ta i så fall när ett läge dyker upp och se hur, hur vilken kapitalstruktur vill vi ha? Vad vill våra ägare att vi gör egentligen när det gäller den finansiella strukturen? Hur ser räntekostnaderna ut? Etcetera. Det är ett helhetsperspektiv vi måste ta på det. Men vi letar som sagt förvärv, även om det organiska har, har företräde i, i alla lägen. Sen tycker vi att aktiekursen är väldigt nedtryckt, för, för läget, även om man som VD inte ska prata om aktiekursen, så är det svårt att inte göra det givetvis. Här, nu ska vi se. En fråga på engelska igen. Peers: are Smart Optics a better peer than Hexatronics, would you say? Ja, är Smart Optics en bättre peer att jämföra sig med än Hexatronic, skulle du säga? Ja, jag känner faktiskt inte till Smart Optics, så att antagligen inte, eftersom jag inte känner till dem sådär jätteväl. Men generellt sett, om man ska ha bra peers för Alcadon, så är det egentligen Amadis Group och ETC Group. Det är de aktörer vi känner till som är väldigt lika oss. Annars har jag väl i Sverige jämfört oss med att vi kanske är en hybrid av bolag som Ahlsell, Garo och Hexatronic. Vi jobbar med produktion, tillverkning, men också återförsäljning eller distribution, precis som Ahlsell, i ett segment som liknar Hexatronic. Så att det är ju en hybrid av flera bolag. Men Amadis Group och ETC, och för den som vill kolla upp dem, kan säga direkt att de är riskkapitalägda. De är inte noterade, men de kanske kommer vara det i framtiden. Så då ska vi se om vi har någon mer fråga där. Det var EPS:en, den har vi egentligen besvarat. Kan ni berätta lite mer om er satsning i Benelux? Ja, det är två delar. Det är egentligen datacenter och kabelsystem i Nederländerna framför allt, och FTTX i Belgien. Vi gifter ju ihop de här två länderna rejält och hittar synergier däremellan, men segmenten är lite uppdelade då i vad vi satsar mest på. Det sker otroligt mycket närmsta tio åren i båda de här länderna. Vi ser mycket co-locations, datacenter runt Amsterdam, där det poppar upp nya hela tiden. Enorma investeringar som drivs mycket från London och från USA. När det gäller FTTH-segmentet och FTTX generellt, så har det ju nästan varit ett oligopol, men kanske till och med ett monopol. Så vi har ju nästan blivit inbjudna av potentiella kunder till den belgiska marknaden. Det var därav den största anledningen till att vi gjorde det här lilla förvärvet på den marknaden. Framtiden ser ljus ut i Belgien. När vi ser både på 5G och bredband, det är en stark tillväxt. De flesta aktörer förväntar sig att den ska pågå i väldigt, väldigt många år. Men man ska komma ihåg att vi är en relativt liten aktör fortfarande. Vi har snabbt tagit intressanta kundavtal, men en hel del av vår tillväxt är också att vi tar marknadsandelar och det är något jag tror att vi kan fortsätta att göra i hög utsträckning. Då ska vi se. Då hade vi ingen fråga som är helt ny där. I så fall, om det inte kommer in någon ny i närtid, så kommer vi att stoppa där och tacka för intresset. Det är vår första audiocast. Vi är jättetacksamma till många som har lyssnat in, varit aktiva med att ställa frågor. Det är vi väldigt tacksamma för. Vi hoppas att ni vill lyssna in nästa gång vi har en audiocast igen. Annars så tackar vi så mycket för idag. Tack så mycket. Tack, tack! Hej, hej.