God afton. Trevligt att se er här. Det var ett tag sedan jag var och presenterade på Aktiespararnas dag. Det är mycket som har hänt sedan dess. Vi har en ganska spännande omvärld som ställer nya krav på oss, som vill fortsätta verka inom industrin. Vi har onekligen sett ganska stora prisrörelser på flera utav råvarorna på marknaden och flera utav leveranskedjorna har ifrågasatts ganska flitigt senaste veckan. Huruvida man har tillgång till än det ena, än det andra och hur man ska kunna fortsätta sin tillverkning och process. Lösningsmedel är någonting som vi jobbar med på CirChem och det man kan nämna är att i princip all tillverkningsindustri och processindustri använder lösningsmedel i olika omfattningar och i olika delar av sina processer.
Det som kännetecknar lösningsmedel specifikt det är att det används efter att det har använts så utgör det farligt avfall och generellt så skickas det till förbränning. Det är som så att man idag, än idag, fortfarande är ganska dålig på att separera lösningsmedelsavfall, blanda det med annat. Och på det viset så gör man stora delar utav det lösningsmedelsavfall som finns på marknaden som används inom industrin till icke återvinningsbart avfall. Det vi jobbar med framför allt är ju att skapa förutsättningar för lösningsmedel att tas upp som resurs och kunna användas i omlopp cirkulärt om och om igen för industrin. Men det kräver också att man förändrar processer, att man förändrar hur man ser på avfall, att man ser på avfall som en resurs och en råvara snarare än någonting man ska göra sig av med.
Den här linjära ekonomin vi har levt i, den har ju skapat förutsättningarna för där vi är i dag. Det är någonting som har skapat också grund för vår existens. Hade man tänkt cirkulärt från början så hade affärsidén till CirChem inte funnits och inte heller för övriga återvinningsanläggningar, utan man hade ju tagit hand om det internt själv. Det är inte så världen ser ut, utan man har linjära flöden och som industri så köper man in nya kemikalier hela tiden, nya lösningsmedel som man behöver använda i sin tillverkningsprocess för att kunna bedriva sin core business. Utifrån det kommer avfall som generellt skickas till förbränning ännu idag. Där vill vi göra en väldigt stor skillnad och det är hela grunden till vår affärsidé. Vi jobbar mycket med att skapa cirkulära affärsmodeller.
Cirkulära affärsmodeller generellt kan man säga är ganska svåra att skapa själv. Se till exempel till en fordonstillverkare som har byggt sin affär på linjär tillverkning. Där är det ganska knepigt att själv skapa ett cirkulärt flöde. Där behöver man partners och där kommer vi in. Vi är ett av de som kuggar in i hjulet och kan skapa de här cirkulära modellerna. Med det vi levererar, de tjänster vi levererar, skapa en lönsam klimatnytta. Vi tar hand om industriellt avfall i form av lösningsmedel. Vi jobbar egentligen med två olika flöden kan man säga. Antingen så kan det återvunna, det avfall som vi återvinner när det blir ren råvara, så kan det gå tillbaka till samma aktör i ett slutet kretslopp.
Alternativt så kanske det inte alls är lämpligt för den aktören att ta emot avfallet eller det finns ett intresse när det är återvunnet. Det kan vara regelverksberoende. Till exempel så är läkemedelsindustrin en sådan bransch som inte kan ta tillbaka externt återvunnet lösningsmedel. Och då är det vår uppgift att sluta den cirkulära modellen genom att leverera den återvunna råvaran på råvarumarknaden, på kemikaliemarknaden. Och det är det jag menar med att cirkularitet skapas oftast i partnerskap, där man kuggar in i varandra, hjälper varandra att sluta den här cirkeln så att avfall blir ny råvara och kommer till användning där det behövs och är lämpligt. Några av de skiften som har gjort det här inte en fråga om man ska återvinna sitt avfall eller om man ska överväga att återvinna sitt avfall, utan egentligen när kan man göra det. Det är ju naturligtvis råvarupriserna.
Det är löpande kostnad för bolagen att köpa in nya lösningsmedel hela tiden som förbrukas. Det är också en kostnad för bolagen att hantera, att betala för hanteringen av sitt avfall. Dessutom så finns det numera hållbarhetsrapporteringskravet som gör hela det här väldigt synligt. Där det avfall man genererar blir väldigt synligt i hållbarhetsrapporteringen. Det är ju någonting som alla bolag som har någon form utav miljömedvetenhet och cirkuläritet i åtanke eller resursoptimering för den delen behöver jobba med. Det här är sedan en tid tillbaka relativt prioriterat, inte bara bland hållbarhetschefer utan även bland inköpschefer och inköpsavdelningar, men också bland produktionsavdelningarna. Jag kommer komma till det om en liten stund. CirChem har en återvinningsanläggning, den första i Norden, för industriell återvinning av lösningsmedel där vi kan återvinna flertalet olika lösningsmedelsströmmar.
Vi har ett miljötillstånd på upp till 20,000 ton farligt avfall per år. Jobbar primärt med destillationsteknologi. Vi har en modulärt byggd anläggning, vilket innebär att vi successivt kan bygga ut vår anläggning i takt med att vi ska omhänderta större volymer, att efterfrågan ökar och behovet har bekräftats. Jag nämnde ju att vi jobbar med två olika typ av kretslopp. Det ena är slutet och det andra där vi jobbar med det vi kallar för öppna flöden. I de slutna kretsloppen så handlar det om att vi återvinner, vi renar lösningsmedlet och levererar det tillbaka till samma aktör. Vi har två befintliga avtal med två kunder, den ena inom fordonstillverkning och den andra inom färgindustrin. Det här är två branscher som använder lösningsmedel flitigt och vi ser framför oss att vi också kommer successivt att utöka antalet slutna kretslopp och kunder inom båda de två branscherna.
Vi adresserar även andra branscher som använder lösningsmedel och där cirkulära slutna kretslopp kan vara väldigt aktuellt. När det kommer till öppna flöden, till exempel läkemedelsindustrin eller andra branscher som även kemiindustrin, som av olika skäl inte kan ta emot det återvunna lösningsmedlet. Det kan dels bero på att det inte uppnår den specifika renhetsgrad som absolut krävs för deras produktion. Det kan också bero på regelverk som stänger dörren för återvunna lösningsmedel då man har extremt höga krav på spårbarhet, renhet et cetera, särskilt inom läkemedelstillverkning. Så det är fullt förklarliga skäl och det finns egentligen inget specifikt krav från vår sida att våra kunder ska kunna ta tillbaka det. Det ställer ju krav på oss. För att kunna omhänderta den här typen av flöden så måste vi också ha en avsättning.
Vi måste se till att den återvunna råvaran kommer till användning och att vi då kan skapa förutsättningar för det. Där är vi den här viktiga faktorn, pusselbiten som sluter hjulet. Dels så jobbar vi med att leverera råvaror så som vi har gjort hittills. Råvaran direkt till olika kemikalieanvändare på kemikaliemarknaden som gör andra produkter av den råvara vi levererar. Vi ser också nu på att skapa, att starta med att skapa egna förädlade produkter av den råvara vi producerar så att vi tar ytterligare ett kliv i värdekedjan. När det kommer till slutna kretslopp så är det kanske våra längsta ledtider för att kunna få till ett avtal. Det här kan ta allt mellan 1 till 3 år. Det här beror ju på att våra motparter är stora industriella, ofta globala aktörer.
Att bli verifierad och godkänd leverantör kan ta allt mellan ett halvår till ett år att verifieras med alla de olika steg inom den koncernen till exempel. Därtill så måste vi också genomföra olika analyser och tester och det kan behöva göras i många omgångar tills man blir validerad. Det här visserligen tar lång tid och kan till i vissa fall för några utav våra aktieägare som är väldigt intresserade vara väldigt frustrerande att vänta på nya avtal. Det är ju verkligen ingenting som vi sitter och väntar på, utan det är någonting vi aktivt jobbar med. En fördel som jag vill lyfta fram här är att fördelen med att det tar såhär lång tid är att när man väl sluter avtal, så, dels så är avtalen på minst 3-5 år i alla fall.
Sen så är det ju så att när man väl är inne hos en aktör, en industriell aktör som har tagit så lång tid och lagt ner så mycket möda på att verifiera vår modell, vår affär, vår tjänst och den produkt vi levererar tillbaka till dem. Då är vi inne hos den aktören. Att genomgå samma process med en ny aktör för att byta ut leverantör, det är en väldigt mödosam sak att göra och det innebär att vi kommer att vara tillsammans under lång tid. Vi ser framför oss att de här avtalen bygger CirChem på sikt och att vi tillsammans bygger cirkuläriteten för den bransch där den här aktören verkar inom.
Ytterligare en sak som kan nämnas är att med till exempel de aktörer som vi jobbar med i dag i de slutna kretslopp, där har vi kommit så pass långt så att vi även deltar i utvecklingsarbetet av nya kemikalier som möter deras till exempel nya krav på arbetsmiljö för deras anställda som jobbar med detta och så vidare. Att vi blir en del av utvecklingsteamet kan man säga för de aktörer vi jobbar med. Det är ytterligare en tröskel att komma över om man skulle liksom konkurrera med oss på de kundavtalen. Där, även om det tar lång tid så är det värt mödan att lägga ner den tiden och se till att vi bygger en portfölj med många sådana avtal. Vi har byggt ett nätverk av avfallsaktörer och avsättningsaktörer på kemikalimarknaden som vi jobbar tätt med.
Egentligen kommer ni att se här på listan samtliga stora avfallsaktörer i Sverige och Norden, förutom Ragn-Sells och Vilokan. Som Ragn-Sells är ju då en avfallsaktör som har byggt en egen anläggning för lösningsmedelsåtervinning tillsammans med en annan aktör som heter Vilokan då. Genom att de har tagit Ragn-Sells då som avfallsaktör har tagit klivet in i lösningsmedelsåtervinning på avfallsmarknaden så verifierar de ju dels marknaden vi verkar på, men också att de kommer nu kunna erbjuda samtliga industriella aktörer som upphandlar helheten av avfallstjänster en lösning som innebär inhemsk då, in-house lösningsmedelsåtervinning, vilket övriga avfallsaktörer inte kan erbjuda om inte de samarbetar med CirChem. Det här förändrar marknadspositioneringen inom avfallssektorn och gör CirChem till den oberoende aktören som övriga avfallsbolag kan vända sig till för att samarbeta med. Kundens behov av att återvinna lösningsmedel minskar ju inte och det kommer ju bara öka på sikt.
Där har vi en helt annan position nu. Vi har varit en start-up under en längre tid. Vi har påbörjat löpande produktion på vår anläggning i Vargön under 2023. 2024 fick vi en enskild stor order från Stena Danmark som boostade vår nettoomsättning, vilket gör att det blir en något skev jämförelse med 2024 eftersom vi inte haft den typen av engångsorder under 2025. Sett i jämförelse med 2023 så har vi en väldigt fin organisk tillväxt i form av våra slutna kretsloppaffärer. Vi jobbar nu kontinuerligt med att komma till kommersiell fas med övriga pilotprojekt och dialoger som vi har haft under den senaste tiden.
Som jag har nämnt så är det både hårdare reglering och den geopolitiska oron som samverkar just nu och tillsammans med den strategiska positionering som vi nu har fått i form av validerad marknad och ökad konkurrens från Ragn-Sells så blir ju våra tjänster väldigt attraktiva och mer efterfrågade. Vi har också jobbat väldigt mycket med att bli mer kända på marknaden bland industriella aktörer. Vi har genom våra befintliga samarbeten fått flera ambassadörer som talar för den kvalitet och cirkularitet som vi levererar och den klimatnytta som vi pluggar in i dessa industriella aktörers verksamheter, vilket talar väldigt väl för oss framöver. Sett till vår framtid och vad vi jobbar vidare med så har vi byggt en skalbar plattform som går att utöka i takt med att vi knyter till oss fler kunder.
Vi har en återkommande affär som vi håller på och bygger upp och en portfölj av återkommande intäkter i form av de slutna kretsloppsavtal som vi successivt bygger på och där vi förväntar oss väldigt lågt churn om någon över tid. Den strukturella marknadstillväxten är regelverksdriven och om man jämför med andra branscher som har genomgått en sådan regelverksförändring där man har verkligen kommit med en mängd nya regelverk, mycket hårdare regelverk, så har vi ju sett inte minst att affärer skapas fast de är regelverksdrivna då. Där vi kan primärt initialt här nu återvinna lösningsmedel, men på sikt så kommer vi att kunna erbjuda fler tjänster på vår plattform som pluggar in i den cirkulära ekonomin och bidrar till att industrin blir mer klimatneutral. Avslutningsvis så summerar vi det med vår cirkulär affärsmodell att vi jobbar med en strukturell marknadstillväxt.
Vi har ett par nya avtal som vi har kommunicerat här under våren. Eller ja, våren var väl lite att ta i. Vintern var det fortfarande januari, februari. vi har samarbetsavtal med Stena Norge som är pådrivet av en stor industriell aktör i Norge som behöver en partner för återvinning av lösningsmedel där vi jobbar tillsammans med Stena väldigt tajt. Och sedan så har vi också slutit avtal för att samarbeta med ett bolag i Rostock i norra Tyskland som heter EMV, som är ägt en del av Remondis Group, som är ett av världens största avfallshanteringsbolag och det största avfallshanteringsbolaget i Tyskland. det här bådar väldigt gott för de framtida utvecklande affärer som vi ser framför oss. ja, det är så jag tänkte summera det. Mats, är du på G?
Jajamän.
Jag har dragit lite över tiden, men jag tänkte att.
Nja, det är ingen fara.
Det klarar du.
Ja, det klarar jag. Tack för detta, Petra. Jag tänker vi kan väl liksom prata lite grann om försäljning och ni har ju stora fina kunder, Stena till exempel. Hur mycket, hur stor potential ser du liksom i dina existerande flöden om man säger? Hur mycket kommer de till er? Har ni sålt klart till de här recyclingbolagen tror du eller?
Nej, inte alls. Faktum är att vi har det framför oss till väldigt stora delar. Stena, NG Nordic, Remondis det är ju bolag som ständigt jobbar på avfallsmarknaden. De levererar helhetslösningar till sina kunder. Alla de bolagen jobbar mot industriella aktörer som vi vänder oss till. Men CirChem är ju en väldigt smal aktör som kompletterar deras erbjudande. Vi jobbar ju uteslutande med lösningsmedel och återvinning av lösningsmedel medan avfallsbolagen jobbar ju med helheten, alla typer av avfall. Inte bara farligt avfall och inte bara lösningsmedel, utan helheten. Industriella aktörer, de vill gärna oftast ha en aktör som kan hantera hela deras avfallsflöde i alla fraktioner. Så att där jobbar vi ju frekvent med att väldigt tajt med avfallsbolagen med att höra vad är det som behövs?
Hur ser de här flödena ut? I flera fall så har de kunder som har stora flöden, men de är så pass kontaminerade och inte återvinningsbara i dagsläget. Där jobbar vi tillsammans för att hitta bästa sätt för att optimera för de här kunderna. Hur ska de kunna separera de här lösningsmedlen? Hur ska de kunna hantera sitt avfall och så att det blir återvinningsbart? Det ligger i kundens intresse, det ligger i avfallshanterarens intresse och det ligger naturligtvis i vårt intresse att komma dit. Det är så vi skapar både cirkularitet och klimatnytta och ta vara på de resurser som finns.
Just det, och det är också det som gör att det tar ganska lång tid med säljcykel också.
Är det ju, för att vi bryter ju helt ny mark. Man har ju inte behövt. Man kan ju tycka vad man vill om det. Varför gör man på det eller det viset? Man har inte behövt, det har inte funnits argument egentligen tidigare för att röra sig i den riktningen. En stor industriell aktör som har en anläggning, exempelvis där man har säg en tank där lösningsmedelsavfall åker in och blandas. Det här med. Lösningsmedel är ju brandfarlig vara oftast.
Just det.
farligt avfall. Det är flera olika regelverk som styr hur mycket du får förvara på vilken plats, hur det måste vara invallat, vad du ska uppfylla för brandsäkerhetsfrågor. Det är inte bara att komma in och säga: "Ja men vi separerar det i 3 olika kärl exempelvis, eller vi sätter in 4 olika tankar." Det funkar liksom inte så, utan det är ett mycket större ingrepp som behövs och kanske även ombyggnationer och investeringar, vilket kan ta lång tid att genomföra.
Just det. Så man ska vara uthållig kan man säga.
Tålamod är en dygd.
Jag tänker lite grann, du nämnde det att 2024 var inte riktigt ren, jämförbart med 2025 för ni fick en stor order från Danmark tror jag det var va. Kan man räkna med att ni får fler sådana stora order plötsligt? Eller var det en once in a lifetime?
Jag räknar gärna med det, men det har jag inte kunnat göra under 2025 så kan vi säga. Den typen av order har vi förstått finns i Europa.
Ja, okej.
Ett av skälen till att vi också har tittat mycket på Tyskland är för att vi tror och det vi känner till är att det finns förutsättningar för den här typen utav flöden från Tyskland som i dag inte omhändertas. Att det inte finns aktörer som kan ta hand om dem. Så att vi håller på både med EMV och sonderar den terrängen samtidigt som de jobbar med exportansökan till Sverige då för att kunna exportera avfall till oss. Vi håller på att titta på Danmark ytterligare och även den norska marknaden för att hitta den typen utav, etablera det erbjudandet som vi har så att vi kan få tag på den här typen av affärer.
Just det. Rätta mig gärna om jag har fel nu, för det här var ju ett antal år sedan tror jag. Visst tog ni i ganska mycket när ni byggde själva anläggningen på, i Vargön? Alltså, det finns ganska gott om kapacitetsutnyttjande där va, om ni får in order? Eller har du ett investeringsbehov framför dig om du...
Det är ja på båda frågorna egentligen. Eller beror på kan man säga också. Det är ju sådär, det beror helt på vad det är för avfall.
Ja okej.
Varje avfall är olika kontaminerat och behöver olika insatser och reningsmetoder. Beroende på om ett avfall är repetitivt och vi kan jobba med det under längre tid och volymen är tillräckligt stor och vi kan räkna hem affären i tillräcklig utsträckning, så motiverar det för investeringar i både kapacitet och lagerkapacitet och så vidare. Även personal i den mån vi behöver för att hantera det. Det är ju case by case. Den typen av affär som vi tog från Danmark, där har vi kapaciteten sedan tidigare då sedan Danmarkaffären. Att får vi tag i den typen av affärer, då står vi redan redo med den kapacitet som behövs för att kunna hantera ganska stora volymer.
Kan det dyka upp andra, och det finns andra lösningsmedel som vi jobbar med där vi hela tiden effektiviserar hanteringen och jobbar med att både korta tiden vi behöver processa ett avfall tills det blir ren råvara och sedan produkt. Även jobba mycket mer effektivt för att skapa bättre förutsättningar.
Just det. Intressant, Petra. Tiden går fort, vi hinner inte med något mer. Stort tack för att du kom.
Tack!