🎁 Black Friday: 50% off Unlimited and 30% off Pro annual plans
Flat Capital AB (publ) (STO:FLAT.B)
Sweden flag Sweden · Delayed Price · Currency is SEK
8.680
-0.425 (-4.67%)
Nov 20, 2026, 5:29 PM CET
← View all transcripts

Status update

May 9, 2022

SĂ„dĂ€r. VĂ€lkomna ni som nu har anslutit er till vĂ„r investerartrĂ€ff hĂ€r idag för Flat Capital. Och vĂ€lkomna, som jag precis sa, Ă€nnu en gĂ„ng ni som faktiskt deltar hĂ€r fysiskt. Det Ă€r skitkul att trĂ€ffa er, jĂ€tteroligt och bra initiativ att faktiskt fĂ„ lĂ€ra kĂ€nna er lite mer och var ni kommer ifrĂ„n och potentiellt varför ni har intresserat er för Flat. Vi har, trodde jag, Sebastian, du Ă€r effektiv och vi jobbade igenom sjĂ€lva stĂ€mman vĂ€ldigt skyndsamt. Men som tur Ă€r sĂ„ gick det ju bra. Vi fick igenom allt som vi ville sĂ„ att sĂ€ga. Och för er som dĂ„ inte kĂ€nner mig sĂ„ heter jag Hanna Wachtmeister. Jag Ă€r vd för Flat Capital sedan förra sommaren och har dĂ„ framför allt nĂ€r jag började jobbet pĂ„ Flat sĂ„ handlade det ju vĂ€ldigt mycket om att engagera mig och sĂ€tta mig in i sjĂ€lva noteringsprocessen, vilka ni Ă€r, alltsĂ„ Nina och Sebastian som faktiskt har grundat Flat och lite vad vi vill med det hĂ€r projektet. Det har varit pĂ„ ett personligt plan, men jag tror för vĂ€ldigt mĂ„nga av oss en extremt intensiv, turbulent, lĂ€rorik och spĂ€nnande resa för mig personligen, men ocksĂ„ för Flat, fĂ„r jag vĂ€l Ă€ndĂ„ sĂ€ga. Vi har hunnit med ganska mycket senaste halvĂ„ret. Vi har hunnit börsnotera oss och i anslutningen till börsnoteringen sĂ„ hade ju vi. Det Ă€r klart att vi drömde och Sebastian, du fĂ„r berĂ€tta om dina visioner. Det Ă€r klart att vi drömde och hoppades pĂ„ ett stort intresse, men ett sĂ„ pass stort intresse som vi fick Ă€r ju verkligen ett kvitto pĂ„ att intresse för att komma Ă„t de hĂ€r onoterade tillvĂ€xtbolagen verkligen finns. Det Ă€r vi naturligtvis vĂ€ldigt stolta och glada för. VĂ€ldigt mycket har ju hĂ€nt i vĂ€rlden sedan oktober. Det vĂ€rlden ser ju ganska annorlunda ut fĂ„r man vĂ€l Ă€ndĂ„ sĂ€ga. Även om framtiden alltid Ă€r osĂ€ker sĂ„ tror jag att vi stĂ„r i ett lĂ€ge dĂ€r vi har en klar osĂ€kerhet i marknaden till följd av ett krig, till följd av stigande inflation och efterdyningarna av pandemin, och en generell marknadsoro, vilket Ă€r högaktuella Ă€mnen. Det jag tror och det jag hoppas att komma tillbaka till och prata om Ă€r vĂ€l vĂ„r lĂ„ngsiktiga övertygelse och vĂ„r lĂ„ngsiktiga tro pĂ„ det vi gör. Vi Ă€r ju naturligtvis lyhörda och vi ser ju vad som hĂ€nder i marknaden och det har ju Ă€ven speglat sig pĂ„ vĂ„rt aktiepris hĂ€r i senaste. Det som Ă€r viktigt för mig och Ă€ven för styrelsen nĂ€r vi sitter och jobbar med att bygga upp det hĂ€r bolaget, det handlar ju om vĂ„r lĂ„ngsiktiga tro pĂ„ att de hĂ€r bolagen drivs av dedikerade entreprenörer som kommer att lyckas med det hĂ€r bolaget i bĂ„de mot och medvind och kanske i osĂ€krare tider lyckas ta större marknadsandelar och kanske komma ut Ă€nnu starkare och nyttja lĂ€get helt enkelt. Vi tror Ă€ven att vi har ett alldeles unikt nĂ€tverk bestĂ„ende av vĂ€rldsledande venture capital-investerare som vi vet historiskt avkastar vĂ€ldigt, som genererar vĂ€ldigt höga avkastningar. VĂ„r unika position med de hĂ€r venture capital-aktörerna innebĂ€r att vi, Flat, som Ă€r relativt ganska smĂ„ spelare egentligen, lyckas komma in i de hĂ€r typerna av bolagen. Det Ă€r vĂ€l dĂ€rför och till stor del det som lockade mig framför allt personligen med Flat Capitals vision. Att vi faktiskt lyckas komma in i de hĂ€r typerna av bolag. Med det hĂ€r sagt sĂ„ kanske en frĂ„ga till Sebastian eller om du vill berĂ€tta lite, för det Ă€r ju Ă€ndĂ„, Flat Ă€r ju Ă€ndĂ„ Nina och ditt, ert pĂ„fund sĂ„ att sĂ€ga. Resultatet av, en stor del av resultatet av portföljen i dag Ă€r ju investeringar som ni har gjort vid sidan av era respektive arbeten. Vill du bara berĂ€tta er story? Ja, absolut. Nej, men alltsĂ„ egentligen sĂ„ Ă€r det vĂ€l som sĂ„ att nĂ€r Klarna började utvecklas vĂ€l sĂ„ fann jag mig sjĂ€lv i en situation dĂ€r jag ju helt plötsligt hade möjlighet dĂ„ att investera i andra entreprenörer. Först sĂ„ blev jag i alla fall vĂ€ldigt glad över det och kĂ€nde sĂ„hĂ€r gud vad roligt, det hĂ€r Ă€r ju vĂ€ldigt spĂ€nnande. Sen sĂ„ Ă€r det ju ocksĂ„ som sĂ„ att nĂ€r ett bolag har utvecklats vĂ€l som Klarna har, sĂ„ Ă€r det klart att det finns, det hör av sig en hel del duktiga unga entreprenörer till en sjĂ€lv och vill stĂ€lla frĂ„gor eller vill fĂ„ rĂ„d eller vill fĂ„ en investering. SĂ„ att under en tid dĂ€r sĂ„ började jag göra lite investeringar ganska snart tillsammans med Nina. Det var vĂ€ldigt fördelaktigt att ha med sig Nina dĂ€rför att Nina Ă€r vĂ€l kanske lite mer konservativt lagd Ă€n vad jag Ă€r. Det skapar en ganska bra balans i investeringarna. De investeringar som inte har blivit bra var vĂ€l de som jag med Flat historiskt var de som jag trodde pĂ„, som Nina inte trodde pĂ„. Det finns ett bra track record dĂ€r. Vi gjorde lite investeringar i en del startups och tyckte att det var vĂ€ldigt roligt att stötta de hĂ€r bolagen. InsĂ„g jag ganska snabbt att det hĂ€r tog mer tid Ă€n vad jag hade tĂ€nkt. Jag var vĂ€ldigt tydlig mot de hĂ€r startups och de entreprenörerna att jag tyvĂ€rr inte kan bidra med sĂ„ mycket mer Ă€n pengar. Om ni ringer mig sĂ„ försöker jag gĂ€rna hjĂ€lpa till och svara och kanske ge nĂ„gon rĂ„d. Mer Ă€n sĂ„ kommer det nog inte bli dĂ€rför att jag Ă€ndĂ„ huvudsakligen har ett fulltidsjobb pĂ„ Klarna att sköta. SĂ„ var jag ganska tydlig med. Jag insĂ„g ganska snart Ă€ndĂ„ att det blev ju lite jobb om inte annat. DĂ€rför att det sker förĂ€ndringar med bolagen och det Ă€r aktieĂ€garavtal som ska dĂ€r. SĂ„ ska man liksom, Ă€r det nĂ„gon nyemission och sĂ„ ska man fatta beslut kring det och sĂ„ vidare. Trots att den hĂ€r portföljen gick ganska bra och det visade sig att det hade varit ganska lyckosamt. Vi presenterade ju det i samband med noteringen att jag tror att det var 40% per Ă„r eller nĂ„gonting sĂ„nt. Var jag Ă€ndĂ„ lite skeptisk till om jag hade tid med det hĂ€r. Det var en sak som liksom föranledde till att vi hamnade hĂ€r. Det var som sĂ„ att jag samtidigt parallellt med det kĂ€nde vĂ€l jag dĂ„ som har varit pĂ„ Klarna. Jag har ju hĂ„llit pĂ„ med Klarna nu i 17 Ă„r. Det Ă€r ganska lĂ€nge. Det startade ju nĂ€r jag var 23. Att det blir snart 18 Ă„r. En sak som jag reflekterat vĂ€ldigt mycket över i den processen var liksom att det har funnits otroligt mĂ„nga investerare som har kommit till Klarna och sagt att vi Ă€r lĂ„ngsiktiga pengar. Vi Ă€r lĂ„ngsiktiga, vi ska investera hĂ€r lĂ„ngsiktigt. DĂ„ över Ă„ren insĂ„g jag att den hĂ€r definitionen pĂ„ vad som Ă€r lĂ„ngsiktigt varierar kraftigt mellan olika personer. LĂ„ngsiktigt fĂ„r vĂ€l i finansbranschen anses vara kanske 3-4 Ă„r, i bĂ€sta fall 5-6 Ă„r. Medans min horisont Ă€r ju lite lĂ€ngre Ă€n sĂ„. Jag har ju liksom en 10 Ă„rs horisont. Jag tycker vĂ€l kanske att bortom 10 Ă„r, ja men 10 Ă„r i alla fall, det Ă€r vĂ€l en definition pĂ„ lĂ„ngsiktigt. Kanske till och med lĂ€ngre Ă€n det, men i alla fall. Jag liksom tyckte att det finns ett behov i marknaden. NĂ€r jag pratar med andra entreprenörer sĂ„ har de varit med om liknande situationer som jag. Det vill sĂ€ga att ett bolag som Klarna och andra framgĂ„ngsrika bolag gĂ„r ju givetvis igenom olika cykler. Saker gĂ„r bra, saker gĂ„r mindre bra. Man uppfattas som att man Ă€r i ett sexigt omrĂ„de som Ă€r vĂ€ldigt hajpat och vĂ€ldigt stort intresse. Är man helt plötsligt i nĂ„got omrĂ„de som anses vara ointressant och dĂ„ligt för sĂ„dĂ€r. GĂ„r det liksom cykler i de hĂ€r grejerna. Medan för entreprenörerna som jobbar pĂ„ det hĂ€r, pĂ„ de hĂ€r bolagen och verkligen har den hĂ€r viljan att lĂ„ngsiktigt bygga fantastiska bolag, sĂ„ Ă€r ju det hĂ€r egentligen liksom bara cykler. DĂ„ blir det ofta spĂ€nningar med investerare som kommer in och kanske vill sĂ€lja bolagen i förtid eller skapa sĂ€ljtryck. Det skapar vĂ€ldigt mycket knepiga situationer som jag sjĂ€lv har varit med om över Ă„ren. DĂ„ liksom uppstod en dröm om att det skulle finnas en lĂ„ngsiktig investerare. Nu har man ju sett lite grann, tycker jag Ă€r kul ocksĂ„, den investerare som har varit mest lĂ„ngsiktig i Klarna skulle jag Ă€ndĂ„ sĂ€ga Ă€r Sequoia, som ju officiellt Ă€r en VC och mĂ„nga kanske likstĂ€ller med andra venture capital. De har ju haft nĂ„got av en evergreen structure pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att de har kunnat rulla vidare sin investering i Klarna. Har de varit investerare i Klarna i 12 Ă„r, och har inte en enda gĂ„ng frĂ„gat om IPO pĂ„ de 12 Ă„ren. Michael Moritz har suttit i styrelsen i 12 Ă„r. Det skulle jag kalla lĂ„ngsiktigt. Supportat bolaget och stöttat oss igenom mĂ„nga olika situationer och sĂ„dĂ€r. Och sĂ„ kĂ€nde jag att det finns ett behov av fler sĂ„dana. Nu har ju Sequoia faktiskt nyligen annonserat att de ska skapa en riktig evergreen structure som faktiskt ger dem möjlighet att vara kvar i princip hur lĂ€nge som helst. Sequoia har ocksĂ„ mĂ„nga gĂ„nger stannat kvar i bolag efter att de IPOat, som Google till exempel, som man satt kvar i lĂ€nge efter att man IPOade. SĂ„ den hĂ€r lĂ„ngsiktigheten har jag saknat bland investerare och kĂ€nde att dĂ€r finns nĂ„gonting. Sen den andra grejen Ă€r ju att jag tycker liksom att det har varit trĂ„kigt att se att den hĂ€r typen av privata bolag sĂ€llan Ă€r tillgĂ€ngliga för gemene man att investera i. Det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ access till de hĂ€r investeringarna. OcksĂ„ varit lite besviken nĂ€r jag tittat pĂ„ det faktum att liksom titta pĂ„ den otroliga förmögenhetstillvĂ€xt som Klarna har skapat för sina aktieĂ€gare. Har vi inte en enda svenskt pensionsbolag. Vi hade haft Skandia en liten period. I princip all den förmögenhetstillvĂ€xt som har skapats i Klarna har tillfallit utlĂ€ndska investerare. Det Ă€r sĂ„ himla trĂ„kigt. Varför stoppar inte svenska pensionsbolag in sina pengar i ett sĂ„dant bolag som Klarna? Varför hade inte de hĂ€r pengarna kunnat tillfalla svenska pensionssparare? Det tycker jag bara Ă€r sĂ„ himla trist. Jag fĂ„r vĂ€l glĂ€dja mig över det faktum att till exempel Sequoia, 80% av pengarna i Sequoias fonder kommer frĂ„n endowments, universitet och sĂ„ vidare. Otroligt mycket av den vĂ€rdeskapande som vi gör kommer tillfalla forskning, utveckling, studenter och sĂ„ vidare. Det fĂ„r vĂ€l glĂ€dja mig pĂ„ det sĂ€ttet. Men det hĂ€r att liksom jag önskar att det fanns större tillgĂ€nglighet till den hĂ€r typen av investeringar, och exponering, för gemene man. SĂ„ det var vĂ€l egentligen de grejerna. Och sĂ„ rĂ„kade jag hamna bredvid Anne-Marie, som rĂ„kade lĂ€ra kĂ€nna Anne-Marie som jag har erfarenhet av att driva mindre investmentbolag pĂ„ börsen. Och sĂ„ började vi prata om sĂ„hĂ€r, det kanske vore en idĂ© att göra Flat publikt. Och sĂ„ trĂ€ffade vi Hanna. SĂ„ att det Ă€r vĂ€l egentligen liksom bakgrunden till att vi stĂ„r hĂ€r i dag. Men kort ocksĂ„ ska jag sĂ€ga en sak att sista grejen bara Ă€r att tvĂ„ viktiga saker för mig med det hĂ€r var ju att jag gillar att vi börjar smĂ„tt alltsĂ„. För det ska vara lite smĂ„tt. AlltsĂ„ jag tycker inte att saker ska vara stora frĂ„n början. Ingenting som jag har trĂ€ffat pĂ„ som har varit framgĂ„ngsrikt började som stort. Ofta nĂ€r folk drar ihop nĂ„gonting för stort för tidigt sĂ„ blir det ofta pannkaka av alltihop. Jag gillar att börja smĂ„tt, lĂ€ra sig, testa, iterera. Jag ser fram emot att vi Ă€r en sĂ„n hĂ€r grupp i dag och sen nĂ€sta gĂ„ng Ă€r vi nĂ„gra fler och sĂ„ kommer vi lite fler och sĂ„ Ă€r det lite mer pengar under förvaltning och sĂ„ gör vi lite fler investeringar. Jag tycker det Ă€r vĂ€ldigt bra nĂ€r saker och ting börjar sĂ„, för dĂ„ fĂ„r det bli vettigt. SĂ„ att det har varit viktigt för mig. DĂ€remot inte sagt att vi inte har höga aspirationer. Jag, det hĂ€r kommer jag fĂ„ Ă€ta upp, men jag vill ju att det hĂ€r blir liksom Berkshire Hathaway in i slutĂ€ndan av den hĂ€r, av Flat alltsĂ„. Det Ă€r ju sĂ„. Jag vill ju att det ska bli det. Jag vill att vi ska utforska och lĂ€ra oss hur vi ska fĂ„ den bĂ€sta möjliga avkastningen pĂ„ investerat kapital och skapa nĂ„gonting riktigt coolt av det hĂ€r. Vi ska skynda lĂ„ngsamt. Slutligen dĂ„ sĂ„ tyckte jag var viktigt för mig var friheten i investeringarna. Som ni har sett sĂ„ har vi haft ett vĂ€ldigt stort mandat eller bett om ett vĂ€ldigt stort mandat nĂ€r det kommer till investeringar. Det Ă€r av vĂ€ldigt goda skĂ€l dĂ€rför att min erfarenhet ocksĂ„ har varit att jag har sett sĂ„ mĂ„nga investeringsbolag som missade planen. Det kanske var en ursĂ€kt för att de egentligen inte ville göra en investering, men mĂ„nga gĂ„nger var det sĂ„hĂ€r, "Nej, men det hĂ€r Ă€r utanför vĂ„rt mandat. Vi har sagt att vĂ„r fond ska göra si och vĂ„r fond ska göra sĂ„." Jag blir sĂ„hĂ€r, jag förstĂ„r liksom, jag fattar det hĂ€r med diversifiering och folk vill ha exponering mot olika sektorer och sĂ„nt dĂ€r. Jag fattar liksom bakgrunden till varför man gör pĂ„ det sĂ€ttet. Jag Ă€r inte naiv inför det, men samtidigt sĂ„ kĂ€nner jag bara sĂ„hĂ€r, om vi tror att vi kan tjĂ€na mycket pengar pĂ„ den hĂ€r investeringen sĂ„ vill vi göra den. Punkt slut. AlltsĂ„, det Ă€r vĂ€l egentligen det som ska vara det liksom huvudsakliga utvĂ€rderingskriteriet. Tror vi att vi kan tjĂ€na mycket pengar pĂ„ den hĂ€r investeringen? Tror vi att det Ă€r en bra investering, som vi tror pĂ„ för framtiden? DĂ€rför var det viktigt. Ja, det var vĂ€l lite grann kort om bakgrunden. Tog det för lĂ„ng tid, eller svaret eller? A little bit. Okej. DĂ„ kör vi igĂ„ng. Thank you so much, Sebastian. We are now switching over to English as we have two of our portfolio companies joining us today, which is super exciting. I will just see what I can do to get that technology to work. Since beginning of last summer, we're proud shareholders of PANGAIA. Krishna Nikhil, who is the new CEO of PANGAIA, is here to tell us a little bit about his visions and ideas of PANGAIA. Krishna, are you with us? Yes, I'm there, Hanna. How are you? Thank you. Thank you for waiting. I wanted to kick off. Obviously, I know that at least Nina, Sebastian, and myself are tireless fans of your clothing, but for the rest who's not familiar with what PANGAIA is, would you be able to give us a little background and information of what you do? Yeah, of course. Thank you for having me. Of course, we have long appreciated the support for PANGAIA. You know, the big dream for PANGAIA is really that it is possible to create products that are better for the world than if those products didn't exist. We're at a point where sustainable or neutral are truly insufficient, and we all need to aspire to Earth positive. I think today the average consumer knows PANGAIA for its iconic tracksuits worn by celebrities are often quite colorful. The real serious business of PANGAIA is that we are a material science company, and our approach is one of high-tech naturalism. What that means is we look to nature for abundance and ingenuity, and then we augment those with innovations from the lab. Really that philosophy and sort of thinking has been behind some of our best and most compelling innovations. That's what we ultimately believe is that we bring these innovations to market through our direct-to-consumer brand. Ultimately, we're here to share those innovations with the entire world so that we can accelerate the transition to bio-based renewable materials. Cool. So you mentioned that the mission is building an Earth positive business supported by problem-solving science. What are the most prominent innovations that the brand has released to date in your view? Yeah, I'll name a few. I think FLWRDWNℱ is one of my personal favorites. I think it truly reflects our approach of high-tech naturalism. Looking to nature where there's abundance, where we have waste wildflowers, and what we've done is take those and combine them with a cellulosic aerogel and biopolymer that allows this FLWRDWNℱ to essentially perform like goose down. What you now have is a plant-based alternative. It's compostable, it's free of petrochemicals, and sort of in our view, should fully replace goose and duck down. That's our big ambition. We also have introduced recently FRUTFIBER, where we're using agricultural waste, alternative plant fibers to essentially promote biodiversity. Today, with cotton, there's a lot of monocropping, and essentially that reduction in biodiversity significantly impacts our environment. Anytime where we can use a waste material and promote biodiversity, we're moving a step forward. We also have been trying to really accelerate bringing the latest advances in biofabrication directly into the commercial supply chain. Often these incredible ideas get stuck in labs around the world, and whether that can be things like creating lab-grown dyes from bacteria that incorporate the DNA coding of naturally occurring pigments. That's a company called Colorifix that we recently partnered with, or a company named Twelve, where we're using carbon capture to create the lenses of sunglasses. There's another company we partnered recently called AIR-INK, where they're taking the exhaust from factory pollution and using that black to create ink that goes onto our garments. I think we're really at this sort of front edge of bringing, I think, a real next generation of material science innovations to the world. I think as everyone has heard, fashion is amongst the most polluting industries. I think if we really look to the future, we can jump ahead to a place where Earth positive products are truly possible. Great. What type of materials will we be seeing added on to your portfolio coming year? There are a number of breakthrough materials coming. I think the one that I am particularly excited about is a major upcoming launch of a fully bio-based and biodegradable alternative to nylon. I think there's so many textile uses of nylon. I think people have gotten to the business, I think, of also recycling plastics, but often those are being put in garments that really shed more microplastics back into our water system. I think this next generation biosynthetic alternative to nylon will be quite powerful. We're intending to launch that early next year. Look, we continue to focus on places where we can take waste fibers and turn them into products, and we're also moving into the next generation of cotton, which is as opposed to sort of the conventional cotton farming approach, moving towards regenerative agricultural systems, which again, not only better for our planet, but also provide fair rewards for farmers, so really improving the lives of everyone across the supply chain. Okay. Great. On a personal note, how come you're the new CEO of PANGAIA? How come you ended up there, and what's your story and career? Yes, you know, I was most recently at an online luxury fashion platform, and really it was a chance meeting with one of the founders where I found the mission and ambition of what PANGAIA is about so inspiring that my wife, Torbudl, and I picked up from Toronto and moved to London recently. For me, it was really all parts of this, which is the idea that PANGAIA is truly built on material science. Going way back 25 years ago, I did my master's in biomaterials and biomedical engineering. I certainly did not expect to be continuing to stay in that area. PANGAIA really combines a number of things that I believe in, which is this idea that next generation material science innovations can really change our landscape. I do believe that fashion can be a force of good, and creating Earth positive products is possible as well. That is how I ended up here. We're fortunate to have an incredible team, not just within PANGAIA, but amongst our collaborators, whether that be the labs, the farmers that we work with, really everyone through kind of this connected global ecosystem of people who believe there is a better world on the other side. Great. I think we need to move on actually. Thank you so much, Krishna, for joining us today, and best of luck with your new role. Wonderful. Thank you for having me, Anna. Thank you so much. Now we will switch over to Akanksha, who is the founder and CEO of LoveLocal, which is an investment that we made in close connection to the IPO in October. I think Sebastian, you've heard about, or you heard about Akanksha through your friend Nick initially, who invested in LoveLocal as well, and the rest is a story. Akanksha, do you hear us? I do. Oh. Do you hear me? That, that's a good start. Thank you so much for joining us today. What time is it actually in India now? It's 3:30 P.M. It's good. Okay. Amazing. Would you be able to just give us the elevator pitch and a brief description of what LoveLocal is? Of course, thanks for having me, and I just wanna start with saying it's been incredible to have Flat Capital and Sebastian and Hanna and the team as investors in the business. I'm sorry about my voice. It's, I've been losing it a little bit, so I hope you can hear me clearly. LoveLocal is exactly what the name says. It is your trusted local shops online. I think most people would be familiar with businesses like Shopify. In the simplest ways, we are building the Shopify for India, except for local retailers. Let me give you a little bit about context about India specifically. In India, we have over 60 million local retailers that actually power most of how shopping is done in the country. More than 95% of retail in India goes through local stores, and today, the majority of that is completely offline. It is going to a local, you know, mom-and-pop grocery store or chemist, or, it could be a pet shop or a meats and fish shop, paying in cash, and then collecting your goods physically. Obviously, the world has been changing a lot in India even before COVID happened. Through COVID, digitization has just basically taken over the country. For those that are not tracking India closely, India is about going through its China story effectively right now. The entire country is going through a massive digital transformation. Obviously, there's a huge opportunity to bring these 60 million local stores online. That's what LoveLocal is doing. We're providing local stores with the technology to bring their shop fronts online so that consumers like you and me can have a full e-commerce experience with our local neighborhood stores. Over time, we're basically digitizing all the services that a shop needs to be online. In the future, it could be integrating with how they buy inventory for their stores. It can be also through financial services. Obviously, as we power the network, we start to understand the capital needs of these local businesses, so providing them those services as well in a single platform. As I said, on the shop side of our marketplace, what we're building is effectively a Shopify platform for these local stores. You're actually in our portfolio. LoveLocal is. Would you just provide us with the stage and the stage that you're in? You're pre-revenue right now and what you see next coming two years and your position in the Indian market. LoveLocal launched in January 2020. We've grown really fast. When we launched in January, we were just in Mumbai, and we've just taken about 200 stores online. As of today, just about 24 months later, LoveLocal serves in over 55 cities across India, serving over 3,000 pin codes. We've taken nearly 40,000 shops online. These are fully cataloged and verified with KYC shops. We are fulfilling now nearly 250,000 orders per month and doing a GTV on the platform of about $26 million on an annualized basis. The platform is growing really fast. In 2011 alone, we actually grew 16x, and we project that from the $26 million GTV ARR, which is our current annualized GTV run rate, in the next 12 months, we wanna scale up to a $100-$120 million GTV run rate. The major story is the business is growing really quickly. We actually are no longer pre-revenue, so we started monetizing last quarter. The goal is in the next 12 months also to build out and productize about 3 or 4 of our revenue streams, and then do our Series B and then scale up on revenue as well. Great. You're the founder of LoveLocal. Would you just give us a little bit of context and your story? How come you founded LoveLocal, and what's your story? Sure. I'll give you a quick snapshot. I know you guys don't have much time, but I grew up in India and Hong Kong. My family didn't grow up with much money, so I think that plays a lot into why I came back to India to start this business. Just to give you context, my parents started with INR 44, which is, like, less than $1. I've been very lucky that we've done well. I was the first person in my family to go to university. The reason I started this business is because I wanted to come back to India and make sure that every Indian is part of the India growth story. Local businesses in India actually account for 40% of jobs in the country. They're incredibly important to India's success, so it's a huge business opportunity that also has a huge impact. I went to undergrad at Princeton. I had my first business when I was 20 years old and successfully exited that in my mid-20s. I knew I wanted to come back to India and start my second business, and I did my master's at Cambridge University in the UK. It's very much committed to building this business. I believe in the next 3-5 years, LoveLocal will be the largest e-commerce platform in India. Great. Sounds really promising. Thank you so much, Akanksha, for dialing in and joining us today. We'll keep in touch. Thank you so much for having me. Bye. Thank you. SĂ„ dĂ€r. Nu switchar vi tillbaka till svenska. Jag Ă€r ledsen. Jag noterade sjĂ€lv att ljudet var relativt lĂ„gt, i alla fall enligt mig. Jag hoppas att ni hörde hyfsat okej. Nu Ă€r vi egentligen klara för dagen, höll jag pĂ„ att sĂ€ga. Nu ska vi in pĂ„ det som Ă€r riktigt spĂ€nnande och det Ă€r vĂ€l att vĂ€nda oss till er. Vi har fĂ„tt frĂ„gor inskickade frĂ„n personer inför den hĂ€r trĂ€ffen. Men ni Ă€r ju hĂ€r, sĂ„ jag tĂ€nker att jag börjar med att vĂ€nda mig till er för frĂ„gor eller kommentarer, eller saker som ni vill att vi berĂ€ttar lite mer om. Är det nĂ„gon som kĂ€nner sig manad att börja? Jag har en frĂ„ga. Har ni nĂ„gon bild dĂ€r vi kan se vilka bolag ni har investerat i och lite snabbt bara hur stor procent och vad ni tror om dem? Som du sa, Sebastian, vissa som du hade gjort i början, de var inte sĂ„ bra, men sen nĂ€r din fru hjĂ€lpte till sĂ„ blev det stabilt. Ja, det Ă€r bra att vi har den. De Ă€r inte kvar i portföljen dock. Nej, vi tog bort nĂ„gon. Lite bara sĂ„ man har nĂ„ hum vad man. Och vad ni tror om dem. De tre bĂ€sta av de hĂ€r ni tror. Jaha. Det vĂ„gar vi nog inte sĂ€ga. Vi gillar ju alla lika mycket. Okej, ja, det kanske. DĂ€remot sĂ„ kan vi ju sĂ€ga nĂ„got kort om Budbee. KĂ€nner de flesta, tror jag, till. Det Ă€r ju ett av de bolagen som tĂ€vlar i att fixa last mile och leverera och sĂ„ vidare. Det gĂ„r ju fantastiskt bra. Fredrik Ă€r ju en otrolig entreprenör och dĂ€r hade vi ju turen att vara med extremt tidigt innan egentligen affĂ€rsidĂ©n ens var utvecklad. CDLP Ă€r ju precis ett sĂ„dant bolag som vi tycker Ă€r otroligt spĂ€nnande för att, och det hĂ€r Ă€r vĂ€l ocksĂ„ dĂ€r Nina, min fru, hon har ju jobbat som marknadsdirektör och massa olika saker. En del i hennes uppvĂ€xt var. Det finns en butik nere pĂ„ HumlegĂ„rden eller vid HumlegĂ„rden som heter Look Boutique som har sĂ„lt liksom fina varumĂ€rken. DĂ€r började hon jobba som femtonĂ„ring och var Ă€ven med nere pĂ„ inköpsresor i Milano och sĂ„dĂ€r. Hon har ju utvecklat en enorm kunskap och förstĂ„else för klĂ€der och estetik och sĂ„dana saker. CDLP Ă€r ju en sĂ„n hĂ€r vĂ€xande trend som vi ser att. Om ni tĂ€nker för nĂ„gra Ă„r sen sĂ„ var det ju, lĂ€ste vi i tidningen om folk som utvecklade appar och sĂ„ blev de miljonĂ€rer för att de kunde sĂ€lja den hĂ€r appen till hela vĂ€rlden pĂ„ App Store liksom. Ett av mina favoritbolag Ă€r Flightradar24 hĂ€r i Sverige som ett exempel, men Ă€ven liksom spelappar och sĂ„ vidare. Nu börjar vi liksom komma till en nivĂ„ i vĂ€rlden dĂ€r det börjar bli möjligt att utveckla Ă€ven produktbaserade bolag och sĂ€lja globalt. DĂ€rför att liksom internet och digitaliseringen och standardiseringen av tillverkning och sĂ„ vidare möjliggör det hĂ€r. CDLP Ă€r ett bra exempel pĂ„ ett fantastiskt sinne för varumĂ€rke. De gör ju underklĂ€der bland annat och Ă€ven andra klĂ€der numera. Har ju en fantastisk kĂ€nsla för estetiken, varumĂ€rket och samtidigt dĂ„ utnyttjar just den hĂ€r digitala distributionen som gör att de kan sĂ€lja globalt. Möjliggör dĂ„ att vĂ€xa oerhört snabbt. Discord var ju ett bolag som jag fĂ„r skĂ€mmas att sĂ€ga att vi inte hade nĂ„gon, jag inte hade koll pĂ„. Det blev du kritiserad för. Ja exakt. Det var nĂ„gon headline. Det var ju faktiskt nĂ„gra av vĂ„ra aktieĂ€gare som startade en kanal pĂ„ Discord och sĂ„ gick jag in dĂ€r och började titta. Det hĂ€r Ă€r vĂ€l mer i linje med att vi ser att, alltsĂ„ eller min, i vĂ„r vĂ€rld som vi pratar i styrelsen, sĂ„ Facebook Ă€r ju liksom pĂ„ dekis och Facebook spelar en roll i vĂ„ra liv som Ă€r vĂ€ldigt otydlig i dag. Vad Ă€r det egentligen för nĂ„gonting? Vad ska vi göra dĂ€r? Vad har det för syfte? Generellt sĂ„ tror jag ocksĂ„ pĂ„ att om man tittar pĂ„ internet sĂ„ kan man se en vĂ€ldigt tydlig trend som har att göra med att, vad heter det? Generellt sĂ„ ta som exempel om e-handel. NĂ€r vi startade Klarna sĂ„ fanns det en e-handelsleverantör som hette Wipcore. De byggde liksom logistiklösningar, bokföringssystem, e-handelsplattformar. De gjorde liksom allt för nĂ„gra fĂ„ e-handlare. Varför dĂ„? För det fanns inte sĂ„ mĂ„nga e-handlare. Enda sĂ€ttet att vĂ€xa var att erbjuda otroligt mycket mer tjĂ€nster till befintliga bolag. NĂ€r marknaden sedan vĂ€xer hela tiden, för den digitala marknaden vĂ€xer ju kraftigt hela tiden. Ökar vĂ€rdet av specialisering, ökar vĂ€rdet av att vara specialiserad. Numera kan du hitta leverantörer till e-handlare som det enda de gör Ă€r att optimera sök pĂ„ e-handlarnas sajter. Eftersom marknaden blir sĂ„ stor sĂ„ finns det plötsligt en marknad för det dĂ€r. Det gör ju ocksĂ„ att de hĂ€r specialiserade bolagen blir bĂ€ttre och bĂ€ttre. Discord för oss Ă€r ett sĂ„dant exempel som har tagit en del av vad Facebook har handlat om, nĂ€mligen grupper dĂ€r man eller forum. Lite som Slack för folk som har det pĂ„ jobbet, fast öppet. Det tycker jag Ă€r otroligt spĂ€nnande att se och vi tror vĂ€ldigt mycket pĂ„. Figma Ă€r ju ett av de hĂ€r verktygen. Det har ju funnits en del verktyg. Figma Ă€r ett sĂ„dant spĂ€nnande verktyg som folk anvĂ€nder för att modellera och lay-outa och- Designa. Designa framtida upplevelser inom appar och sĂ„ vidare. Det som Ă€r otroligt spĂ€nnande med Figma Ă€r ju att hur vi sett att bĂ„de pĂ„ Klarna men ocksĂ„ pĂ„ en hel del andra bolag dĂ€r man tidigare haft andra verktyg som InVision och sĂ„ vidare för den hĂ€r typen av grejer. Det Ă€r spĂ€nnande att se den hĂ€r typen av mjukvarubolag som bara kommer in i en verksamhet och bara tar över. Alla bara slĂ€nger sig pĂ„ det hĂ€r verktyget och vill anvĂ€nda det. Fantastiskt att se hur snabbt liksom man slĂ€nger ut det gamla och tar upp det nya nĂ€r nĂ„gonting, nĂ€r en produkt hĂ„ller sĂ„ otroligt mycket högre kvalitet Ă€n det som har funnits tidigare. Flow Ă€r ju sĂ„lt va? Ja. Det Ă€r dĂ€r. Det kan vi vĂ€l hoppa över för det Ă€r klart egentligen. Getir Ă€r otroligt spĂ€nnande. Getir har jag ocksĂ„ fĂ„tt förmĂ„nen faktiskt att trĂ€ffa i Istanbul. Om man har varit i Turkiet, om ni Ă„ker till Turkiet och till Istanbul, dĂ„ kommer ni inte undkomma Getir för de Ă€r överallt. Det finns ju egentligen, kan man vĂ€l sĂ€ga sĂ„ hĂ€r tror vi. Det finns ju dels den stora digitaliseringstrenden och sen sĂ„ mĂ„ste man ocksĂ„ frĂ„ga sig vad Ă€r liksom de branscher som digitaliseringstrenden kommer slĂ„ till mot? Även om vi nu kanske gĂ„r igenom en tuffare marknad och sĂ„ vidare sĂ„ Ă€r vĂ„r övertygelse i alla fall om att livsmedel Ă€r en sĂ„dan. Groceries Ă€r ju en gigantisk marknad. Det Ă€r ju precis som LoveLocal hĂ€r. Det Getir egentligen gör Ă€r ju att de Ă€r ju liksom din lokala handlare med 15 minuter leverans. Nu finns det ett antal sĂ„dana bolag som slĂ„ss i den idĂ©n om att du ska kunna leverera pĂ„ 15 minuter. NĂ€r vi var och trĂ€ffade Getir. Vill du lĂ€gga till nĂ„gonting Anna? Nej, jag tycker. NĂ€r vi trĂ€ffade Getir och allting och bara sĂ„g, det hĂ€r Ă€r ju verkligen bolag som Ă€r operationella. Det hĂ€r handlar om att skruva och vara extremt duktig pĂ„ det hĂ€r. För om du ska vara duktigare Ă€n alla andra sĂ„ mĂ„ste du liksom varje liten skruv mĂ„ste vara bĂ€ttre. Allting mĂ„ste funka lite bĂ€ttre. NĂ€r vi trĂ€ffade Getir och sĂ„g hur extremt operationellt effektiva man Ă€r. Man har liksom byggt det hĂ€r konceptet i Turkiet under flera Ă„r, fĂ„tt det hĂ€r till lönsamhet, blivit en gigantisk aktör pĂ„ den turkiska marknaden. Nu har man dĂ„ ambitionen att rulla ut det hĂ€r och man har precis startat i USA och sĂ„ vidare. KĂ€nde vi att vĂ€ldigt spĂ€nnande. En snabb kommentar pĂ„ det som jag tror att en del av vĂ„ra bolag Ă€r exponerade till. Att mĂ„nga Ă€r ju vĂ€ldigt skeptiska till bolag med relativt lĂ„ga marginaler dĂ€r operational excellence Ă€r extremt viktigt. Det Ă€r en konkurrensutsatt marknad med mĂ„nga aktörer dĂ€r folk slĂ„ss. DĂ€r Ă€r det ju för oss. Den typen av bolag, det Ă€r klart att det Ă€r lĂ€skigare att titta pĂ„ dem för det finns sĂ„ mĂ„nga aktörer. DĂ€r blir ju liksom en kritisk komponent för oss nĂ€r vi vĂ€ljer att gĂ„ in i den typen av bolag att vi lyckas investera, vilket vi sĂ„ klart inte vet i dag. Vi har hittat tillrĂ€ckligt starka argument för att hitta vinnarna. För de som Ă€r vinnare och de som hittar lönsamhet med just den hĂ€r liksom typen av grundare och kanske kapital och fart att ta marknadsandel. De kommer ju att erövra hela den hĂ€r marknaden som vi Ă€r övertygade om finns. Verkligen. Jag tror att ocksĂ„ för att lĂ€gga till det. Vi har varit sĂ„ otroligt överfokuserade pĂ„ Silicon Valley de sista Ă„rtiondena. Saken Ă€r ju att Silicon Valley Ă€r sĂ„ enormt överhettat, bĂ„de ur ett lönekostnadsperspektiv, talangperspektiv, pĂ„ alla sĂ€tt. Vi tror ju verkligen mycket pĂ„ outsiders. Vi tror pĂ„ bolag som kommer frĂ„n, med andra bakgrunder. Turkiet Ă€r ett fantastiskt land med en otroligt ung demografi. Folk jobbar otroligt hĂ„rt, otroligt ambitiösa. Det finns en otrolig drivkraft. Liksom vi tror ju pĂ„ outsiders hĂ€r kommer att komma in i den amerikanska marknaden. Det Ă€r lite som ett annat bolag som jag hade drömt att fĂ„ investera i som heter Bolt, som ju utmanar Uber. Liksom dĂ€r man kommer frĂ„n Riga och Lettland och sen liksom vĂ„gar man gĂ„ globalt. SĂ„ trodde alla att Bolt skulle gĂ„ Ă„t skogen och sĂ„dĂ€r. Jag tror att de kommer slĂ„ Uber över nĂ„gra Ă„r. Det Ă€r ett exempel. Klarna kĂ€nner ni förhoppningsvis till. Vi tror pĂ„ Klarna. Bra bolag Klarna. Ja men med en spĂ€nnande ambition, stor ambition, lĂ„ngsiktig. Kry mĂ„ste jag sĂ€ga sĂ„ hĂ€r, det Ă€r ocksĂ„ ett drömbolag att fĂ„ göra. DĂ€rför att det jag Ă€lskar nĂ€r man pratar med Johannes, det Ă€r liksom att jag och Kry Ă€r ocksĂ„ ett sĂ„nt hĂ€r bolag som har fĂ„tt kritik för det ena och det andra och det Ă€r utmaningar och det Ă€r en tuff marknad. PĂ„minner pĂ„ visst sĂ€tt, i viss mĂ„n om Klarna pĂ„ det sĂ€ttet. Det som Ă€r sĂ„ fantastiskt med Johannes ocksĂ„ som entreprenör Ă€r ju liksom att Johannes Ă€r inte hĂ€r för att sĂ€lja Kry. Johannes Ă€r ju hĂ€r för att förĂ€ndra hĂ€lsobranschen. Bara titta pĂ„ allting de har gjort. AlltifrĂ„n att de startar med det hĂ€r och nu har de hĂ€lsovĂ„rdcentraler och de har köpt bolag. AlltsĂ„, det Ă€r sĂ„hĂ€r, hĂ€r har vi en entreprenör som liksom har dedikerat sitt liv Ă„t att förĂ€ndra en bransch som Ă€r enormt trasig, som vi alla vet vad gĂ€ller liksom hĂ€lsovĂ„rd och alla de hĂ€r grejerna. Som Ă€r liksom gigantisk. Det om vi pratar om sĂ„hĂ€r total addressable market, den Ă€r ju liksom större förmodligen Ă€n banking. Den Ă€r sĂ„ himla stor. Att det Ă€r bara otroligt, kĂ€nns otroligt tryggt att stoppa in pengarna dĂ€r. LoveLocal Ă€r ju ett annat case som vi gjorde vĂ€ldigt tidigt, som ni precis trĂ€ffade. Vi kan komma tillbaka och prata om de hĂ€r tidiga casen. Ni hörde lite grann dĂ€r. Otroligt spĂ€nnande liksom med groceries i Indien som inte Ă€r liksom dominerat av nĂ„gra stora ICA-motsvarigheter, utan dĂ„ distribuerat och en aktör som försöker gĂ„ in och stĂ€rka och hjĂ€lpa de hĂ€r, alla de hĂ€r lokala smĂ„handelarna att finnas digitalt. Lyst, ett bolag vi gjorde för nĂ„gra Ă„r sedan som Ă€r en global sökplattform för mode. Det handlar ju egentligen Ă„terigen om, ja, digital e-handelstillvĂ€xt egentligen. Nylas Ă€r ett spĂ€nnande bolag som i det hĂ€r fallet jag lĂ€rde kĂ€nna för att de var leverantör till Klarna har byggt fantastiska lösningar som vi anvĂ€nder, som jag vet att andra anvĂ€nder och har liksom spĂ€nnande. Det Ă€r ju liksom mer en B2B-produkt men, otroligt vĂ€lpositionerad i vĂ„r bild. Omio, ett bolag vi gjorde för nĂ„gra Ă„r sedan. Otroligt duktiga entreprenörer, fokuserad pĂ„, tĂ„gresor framför allt. Nu hade ju de otur för de drabbades ju av covid. För att de hade ju haft en tuff period. Otroligt vĂ€lpositionerat. AlltsĂ„ det hĂ€r. Nu ligger det otroligt i tiden ocksĂ„ i och med folk inte ska flyga sĂ„ mycket att man kan liksom boka tĂ„g inför hela Europa och allt annat. De har varit jĂ€tteduktiga. PANGAIA har ni trĂ€ffat. Prion, fantastiskt duktig entreprenör som kom och vi trĂ€ffade för mĂ„nga Ă„r sedan som sa att hon skulle utmana Instagram. Det var ju liksom bara det. Blev man ju vĂ€ldigt fascinerad av. Fredrika har ju liksom kört det hĂ€r bolaget. AlltsĂ„ jag mĂ„ste sĂ€ga att fĂ„ trĂ€ffa en entreprenör som liksom aldrig ger sig, som bara har kört och kört och kört och liksom skulle kunna slĂ€ngt in handduken sĂ„ mĂ„nga gĂ„nger. Till slut sĂ„ lyckas hon naila en affĂ€rsmodell som faktiskt funkar och börja fĂ„ det dĂ€r och snurra och sĂ„ vidare. Just nu Ă€r det liksom en plattform för förskoleverksamhet. Jag har den sjĂ€lv, följer barnen, vad de gör pĂ„ förskolan och allt annat. Fast det Ă€r en trygg miljö, inte pĂ„ Facebook dĂ€r jag inte skulle kunna kontrollera vem som ser mina barn. Steppen Ă€r ju en plattform för delad ekonomi, sĂ„ fintech-relaterat. VĂ€xer bra, lanserar spĂ€nnande produkter. Jens har hĂ„llit pĂ„ nu ett tag. Sverige-fokuserat, men ja, det kommer ju lite av min bakgrund med fintech ocksĂ„. Man ser ju möjlighet att vĂ€xa. TrueAccord Ă€r ocksĂ„ en gammal Klarna-avhoppare. Det hĂ€r Ă€r ju ett bolag som försöker verkligen utmana en bransch som behöver utmanas. Det Ă€r ju inkassobranschen faktiskt. Just nu i USA, den största marknaden. Otroligt duktig entreprenör för ett bolag som vi, Klarna, förvĂ€rvade för nĂ„gra Ă„r sedan. Sen hoppade han av och nu har han startat det hĂ€r. GĂ„r jĂ€ttebra. Har en fantastisk idĂ© om liksom hur man ska förĂ€ndra inkassobranschen och göra det pĂ„ ett sĂ€tt som man faktiskt hjĂ€lper folk att komma ur skuld, men samtidigt göra det pĂ„ ett lönsamt och bĂ€ttre sĂ€tt Ă€n vad konkurrenterna har gjort. Det Ă€r en otrolig, alltsĂ„ det Ă€r verkligen en sĂ„dan bransch dĂ€r det finns utrymme för digitalisering och utveckling. Sen Truecaller kĂ€nner nog de flesta till. Även dĂ€r bara mĂ„ste jag Ă€ndĂ„ sĂ€ga en sak om Truecaller och det Ă€r att, det otroligt coolt med Truecaller Ă€r ju att det hĂ€r Ă€r ett bolag som först liksom började vĂ€xa, fick en hajp omkring sig och sen sĂ„ kraschade de och alla investerare bara övergav dem och bara liksom. Man hade gett dem massa dĂ„liga rĂ„d och sen övergav man dem och stöttade dem inte. De hĂ€r killarna Alan Mamedi, de körde bara pĂ„, gav inte upp, de gav sig inte liksom och bara fortsatte köra. Jag vet inte om ni sĂ„g kvartalsrapporten dĂ€r för vecka sen. Jag var superimponerad. Jag tycker det Ă€r sĂ„ jĂ€kla coolt hur de vĂ€xer och lönsamheten och allting annat. Samma sak dĂ€r. Det Ă€r ingen liksom kortsiktig grej. De vill inte göra nĂ„gon exit. De vill fortsĂ€tta bygga det hĂ€r bolaget. Kommer tror vi komma jĂ€ttemycket vĂ€rde i det. Uniplaces Ă€r ju en mindre utmanare pĂ„ studentsidan till Airbnb som vi investerade i för mĂ„nga Ă„r sedan. Kanon, du gick igenom hela. Ja, men jag tĂ€nkte vi skulle svara lite. Ja, absolut. En annan frĂ„ga bara. PĂ„ de hĂ€r, man kan gĂ„ in och titta vad det Ă€r vĂ€rt nu. För ni har ju, vad hade ni? 55 miljoner aktier. Det blir, investeringen blir inte sĂ„ jĂ€ttestor för enskild aktieĂ€gare om man, men det Ă€r vĂ€l vĂ€rt mycket mer om man gĂ„r in med mer pengar. Vilket bolag tĂ€nker du? Ta nĂ„got av de dĂ€r som ni har investerat SEK 600,000. Precis. Det Ă€r vĂ€l en sak som man kan sĂ€ga och som jag tror att vĂ„rt sĂ€tt att redovisa. AlltsĂ„ vĂ€rdering av onoterade tillgĂ„ngar Ă€r ju först och frĂ€mst en ganska svĂ„r ett svĂ„rt Ă€mne. Du kan ha team pĂ„ 40 personer som följer multiplar och liksom gör sina tolkningar. Du kan sitta och applicera en enkel princip som vi dĂ„ anammar, dĂ€r vi egentligen tar senast vĂ€rderade runda nĂ€r man sĂ€tter vĂ€rde pĂ„ sin tillgĂ„ng i onoterat dĂ„. Det Ă€r egentligen den principen som vi anammar. Det Ă€r egentligen för att möjliggöra för en slimmad och enkel organisation. Det Ă€r dĂ€rför vi har gjort pĂ„ det sĂ€ttet. Vi har valt hittills sen vi börsnoterades att inte visa alla vĂ€rden i vĂ„r portfölj nĂ€r vi rapporterar pĂ„ kvartalsbasis, till exempel. Anledningen till det var ju att inför notering sĂ„ tittar vi pĂ„ att vi har ju olika typer av stakeholders som betyder vĂ€ldigt mycket för vĂ„r verksamhet. Den ena Ă€r ju naturligtvis att ha glada aktieĂ€gare och den andra Ă€r ju faktiskt att ha glada entreprenörer som vill slĂ€ppa in oss trots att vi Ă€r börsnoterade. DĂ„ landade vi efter att ha gjort ett par diskussioner att den bĂ€sta sĂ€ttet för oss att lyckas ge tillgĂ€nglighet till allmĂ€nheten eller de som vill investera i Flat, men samtidigt lyckas fĂ„ plats och fĂ„ investera i onoterat. Resultatet dĂ„ blev att vi rapporterar nĂ€r vi gĂ„r in i bolag, vi rapporterar hur mycket vi gĂ„r in med i bolag och vi förhĂ„ller vĂ„r vĂ€rdering till senaste rundan i princip. Jag vet inte om det svarar pĂ„ din frĂ„ga, men nĂ„gonstans dĂ€r ligger vĂ€l svaret. Det ni- Siffror Ă€r publika. AlltsĂ„ vi berĂ€ttar och vi publicerar vĂ„rt substansvĂ€rde, alltsĂ„ vĂ„ran portfölj. Sen sĂ„ rapporterar vi hur mycket vi investerar i respektive bolag nĂ€r vi gĂ„r in. Det finns ingenstans dĂ€r jag kan se hur mycket av Prion utvecklas sen nĂ€r ni gick in. Nej. Per pĂ„ bolagsnivĂ„ menar du? Nej, precis. Ni gör inte det pĂ„ Klarna heller eftersom dĂ€r har ni en annan inblick kan man sĂ€ga. Nej. Har du en annan frĂ„ga pĂ„ det hĂ€r Truecaller. Det Ă€r ju börsintroducerat nu. Hur ser det ut? Hur Ă€r strategin nĂ€r de har kommit pĂ„ börsen? Man kan handla aktien sjĂ€lv och inte behöver gĂ„ via... Nej, men dĂ„ Ă€r det egentligen vi hade det. Det var ju precis ett sĂ„nt samtal som jag och Hanna hade dĂ„ i samband med noteringen. DĂ„ sa vi sĂ„hĂ€r att alltsĂ„ vĂ„r strategi har varit att liksom att investera i entreprenörerna. Och dĂ„ vore det vĂ€l konstigt om vi per automatik bara skulle sĂ€lja nĂ€r de noterades liksom. SĂ„ dĂ„ har vi sagt det sĂ„hĂ€r att nej, om eftersom Alan Mamedi Ă€r kvar och fortsĂ€tter jobba och Ă€r dedikerade till bolaget sĂ„ ligger vi kvar sĂ„ lĂ€nge de Ă€r kvar. Och sĂ„ lĂ€nge vi tror pĂ„ dem liksom. Jag menar sĂ„hĂ€r, om vi börjar mĂ€rka att Alan Mamedi hĂ€nger pĂ„ stranden hela dagarna, dĂ„ kanske vi fĂ„r utvĂ€rdera om vi ska Ă€ndra oss. Men sĂ„ lĂ€nge vi ser att det finns ett enormt driv och sĂ„ vidare. Det Ă€r lite samma som jag nĂ€mnde tidigare med Sequoia som lĂ„g kvar i Google och sĂ„ vidare Ă€ven efter noteringen. Att liksom ser vi att det finns kvar sĂ„ tycker inte vi att det per definition behöver vara sĂ„ att vi ska sĂ€lja bara för att det Ă€r noterat. Hur rĂ€knar ni pĂ„ substansen dĂ„? Hur menar du hur vi rĂ€knar pĂ„ substansen? AlltsĂ„, vi har ju en portfölj i dag av 18 bolag och sen sĂ„ gĂ„r vi in med SEK x miljoner. Vi har ju ocksĂ„, apropĂ„ det hĂ€r med brett mandat, vi gör ju ocksĂ„, vi har liksom inte en checklista dĂ€r vi liksom gör exakt sĂ„ hĂ€r stora investeringar i exakt det hĂ€r skedet, utan vĂ„ra investeringsbelopp varierar ganska mycket skulle jag sĂ€ga. DĂ„ handlar det ju om en portfölj som har en viss vikt och en viss vĂ€rdering. VĂ€rderingen Ă€r ju dĂ„ pĂ„ aktienivĂ„. Vi kollar pĂ„ vad Ă€r vĂ„ra aktier i Getir vĂ€rda och sĂ„ tar du fram ett substansvĂ€rde dĂ„ för den hĂ€r portföljen. Det Ă€r egentligen nĂ€r, om liksom sĂ€g som exempel nu dĂ„ om liksom Kry hĂ€r gjorde nĂ„gon runda. Ja, dĂ„ vĂ€rderar vi det pĂ„ det priset som den rundan gjordes pĂ„. Och sen rör vi det inte förrĂ€n det blir nĂ„gon ny större runda annonserad. Skulle vi bara se lite secondary transactions, liksom att nĂ„gon sĂ€ljer sĂ„hĂ€r privat och sĂ„nt, sĂ„ kommer vi inte reagera. FĂ„r vi inte ens information om Ă€n sĂ„ att vi skulle höra det ryktesvĂ€gen. Utan det Ă€r ju om det blir en liksom nyemission eller en ny större transaktion i det bolaget. DĂ„ gör vi, dĂ„ uppdaterar vi med den nya vĂ€rderingen. Det Ă€r egentligen sĂ„. Du hade en frĂ„ga lĂ€ngst bak dĂ€r. Ja, jag har 2 frĂ„gor. 1 Ă€r bolagsspecifikt om Klarna. Det Ă€r till Sebastian. Jag undrar hur ser ni pĂ„ konkurrenter som Stripe och Adyen? Och har det nĂ„gonting med att Klarna har lagt mer fokus pĂ„ Det Ă€r en marknadsplats istĂ€llet för checkout lösningar med kredit. FrĂ„ga nummer tvĂ„ Ă€r: jag var lite nyfiken pĂ„ hur kommer ni fram till investeringsbeslut? Ni har en styrelse, du Ă€r VD, Sebastian sitter i styrelsen som ordförande, men har nĂ„gon slutordet för att det hĂ€r bolaget kör vi pĂ„? Eller vad? Hur ser den processen ut? Jag Ă€r bara lite nyfiken. Vill du börja eller ska jag börja? Börja du sĂ„ kör jag klar. Ja men bra frĂ„ga. En sak som jag tror Ă€r positivt med vĂ„r verksamhet Ă€r att den Ă€r ganska liten och vi har vĂ„r investeringskommittĂ© Ă€r styrelsen. Jag har inget mandat att göra investeringar till höger och vĂ€nster, utan jag jobbar proaktivt. Vi har vĂ€l egentligen tvĂ„ huvudstrategier skulle jag sĂ€ga. Den ena strategin nĂ€r vi ska titta pĂ„ nya investeringar. Den ena strategin gĂ„r ut pĂ„ att titta pĂ„ investerare eller vĂ€rldsledande entreprenörer som styrelsen eller jag sjĂ€lv har hittat. Det Ă€r ju att gĂ„ igenom vĂ„rt nĂ€tverk dĂ„. Vi kollar pĂ„ vad Sequoia gör och vad de har investerat i för typ av bolag och andra liknande aktörer. De följer jag noga och de bolagen. SĂ„ fort jag kĂ€nner att det hĂ€r ser intressant ut sĂ„ gör jag vad jag kan för att komma i kontakt med bolaget. Det Ă€r det hĂ€r som jag tycker Ă€r fantastiskt med Flat. Det Ă€r ju egentligen med Nina och Sebastians goda namn till mĂ„ngt och mycket. Men just att vi faktiskt kommer fram till de hĂ€r vĂ€rldsledande stora bolagen Ă€r vĂ€ldigt fĂ„ förunnat. Den positionen vill ju vi nyttja sĂ„ att sĂ€ga. Jag tar fram ett investeringsförslag till styrelsen och vi har diskussion och tar beslut. Den andra strategin, den Ă€r lite mer sĂ„hĂ€r nĂ€r Sebastian eller Charlotte eller Amaury eller jag sjĂ€lv för den delen stöter pĂ„ ett bolag eller stöter pĂ„ en person som har nĂ„gonting riktigt bra, dĂ„ tar vi ocksĂ„ fram ett investeringsförslag och diskuterar pĂ„ styrelsenivĂ„. Vi brukar försöka fĂ„ till i alla fall tvĂ„ korta möten med grundare innan vi tar beslut. Jag tar det första oftast och sen till exempel Sebastian tar det andra för att pĂ„ nĂ„got sĂ€tt fĂ„ kĂ€nsla för personen som vi investerar i. Jag tror ocksĂ„ man kan lĂ€gga till nĂ€r man tittar pĂ„ de dĂ€r tvĂ„ grejerna Ă€r att jag satt och reflekterade över det hĂ€r just i samband med att Flat gjorde en investering. Det Ă€r liksom att i VC-branschen sĂ„ pratar man ju liksom om early stage eller growth. Om vi börjar prata lite grann om growth, dĂ€r gör man alltsĂ„ investeringar i bolag som liksom som redan har en viss tillvĂ€xt och en viss liksom marknadsandel och som vĂ€xer. NĂ€r man tittar pĂ„ dem sĂ„ mĂ„ste jag sĂ€ga att det Ă€r egentligen fascinerande hur att inte fler gör investeringar i growth och att det inte Ă€r Ă€nnu fler som tror pĂ„ den strategin. DĂ€rför att, alltsĂ„ om man har varit med och byggt upp ett bolag som en del av er in hĂ€r har ocksĂ„ varit och sett bolag och Ă€ven som jag har varit med om, dĂ„ inser man liksom hur otroligt svĂ„rt det Ă€r att bygga ett bolag frĂ„n liksom 0 till 100 miljoner SEK i omsĂ€ttning. AlltsĂ„ det Ă€r fruktansvĂ€rt utmanande. Om du dĂ„ hittar bolag som faktiskt har lyckats komma frĂ„n 0 till 100, sĂ„ Ă€r det som att nĂ„gon har gjort ett enormt filter dĂ€r du redan har filtrerat bort liksom alla som inte lyckades. SĂ„ tittar du dĂ„ pĂ„ en grupp av personer som faktiskt har lyckats enormt. De har gjort nĂ„gonting som Ă€r i sig sjĂ€lvt fruktansvĂ€rt svĂ„rt. SĂ„ kan man frĂ„ga sig, hur framgĂ„ngsrik kommer du vara om du satsar pĂ„ de hĂ€starna? Jag skulle sĂ€ga att liksom det Ă€r klart att en del av de bolagen kommer gĂ„ snett eller nĂ„gonting kommer hĂ€nda. Överlag dĂ€r sĂ„ har du redan liksom applicerat ett sĂ„dant fantastiskt filter bara i att de har sorterat ut sig sjĂ€lva till att bli de hĂ€r growthbolagen. Det betyder inte att liksom bolag som Klarna eller Kry eller mĂ„nga andra inte har, kan ha liksom utmaningar i sina affĂ€rsmodeller eller liksom slĂ„ i taket eller behöva förĂ€ndra eller ska gĂ„ till nya marknader och kan gĂ„ igenom olika faser. I sig sjĂ€lvt sĂ„ har du ett enormt filter. Det Ă€r bolag Ă„terigen som man normalt inte haft tillgĂ„ng till pĂ„ aktiemarknaden. DĂ€r kĂ€nner vi liksom att det Ă€r enklare att fatta beslutet. DĂ€rför att ser vi de trenderna och ser vi att de Ă€r backade ocksĂ„ av bolag som Sequoia och andra, sĂ„ tycker vi att det finns goda odds. Det Ă€r vĂ€l det ena. Har vi fĂ€rre bolag, men ibland trĂ€ffar man nĂ„gon entreprenör som man kanske för LoveLocal eller som Fredrik Hamilton nĂ€r vi trĂ€ffade honom för Budbee, dĂ€r man. Nu pratar vi liksom verkligen en pĂ„ tusen. Man trĂ€ffar en individ som bara Ă€r sĂ„hĂ€r, wow, det hĂ€r Ă€r liksom, det hĂ€r Ă€r nĂ„gonting unikt. Det finns en energi, det finns ett driv, det finns en passion. Det finns nĂ„gonting dĂ€r som bara Ă€r liksom, ja men det Ă€r lite som att man, ja men ni vet, det Ă€r ju som att titta pĂ„ Idol. Ni vet, sĂ„ ser man alla som sjunger. Till slut sĂ„ Ă€r det nĂ„gon som bara Ă€r sĂ„hĂ€r smashing, men dĂ„ Ă€r det ju liksom en pĂ„ tusen. Det Ă€r vĂ€l den andra strategin, de hĂ€r personerna som vi trĂ€ffar. Det sker ju bĂ„de genom att vi söker och försöker hitta de bolagen, men ocksĂ„ genom att de söker sig till oss i viss utstrĂ€ckning. Att ja, det Ă€r vĂ€l egentligen för att komplettera till det sĂ„. Klarna dĂ„? Ska jag svara pĂ„ den eller? Ja, det kan du göra. Kort och gott sĂ„ Ă€r det sĂ„hĂ€r att Adyen och Stripe Ă€r ju inte konkurrenter till Klarna lĂ€ngre. I Sverige sĂ„ har vi fortfarande, tillhandahĂ„ller vi fortfarande det som kallas för Klarna Checkout, som dĂ„ innebĂ€r att vi erbjuder alla typer av betalningslösningar. AlltsĂ„ bĂ„de att betala med Klarna men ocksĂ„ med kort och andra. Tittar man globalt sĂ„ Ă€r Klarna liksom ett betalsĂ€tt mycket mer i likhet med PayPal. DĂ€r Ă€r faktiskt Adyen och Stripe i dag vĂ„ra största distributörer. AlltsĂ„ de Ă€r liksom resellers av Klarna och har blivit det över tid. Att vĂ„r relation med de hĂ€r bolagen har förĂ€ndrats vĂ€ldigt mycket. Vi ser inte dem som konkurrenter i dag utan ser dem snarare som distributörer och partners egentligen. VĂ€nta, det var nĂ„got mer du sa? NĂ„got att göra med att ni blev en marknadsplats? Ja, precis. Nej men alltsĂ„ jag ser pĂ„ Klarna mer och mer som ett sĂ„ kallat third-party network. Om man tittar pĂ„ betalbranschen sĂ„ har man sĂ„ kallade four-party networks. Det Ă€r alltsĂ„ Visa, Mastercard. DĂ„ har man konsumenten, man har konsumentens bank, alltsĂ„ den banken som har gett det kortet. Sen pĂ„ andra sidan har du handlaren och sĂ„ har du banken som handlaren anvĂ€nder för att lösa in korttransaktionerna. Third-party network, det Ă€r ju dĂ„ Klarna, PayPal, American Express som har en direkt relation med konsumenten. Sen har man en bank eller en inlösare dĂ„ som Stripe eller Adyen och sĂ„ har man handlaren. Tittar man pĂ„ den digitaliseringen som vi gĂ„r igenom sĂ„ Ă€r det som sĂ„ att det sker ett enormt teknikskifte liksom inom betalningar. Är man dĂ„ four-party som Visa och Mastercard sĂ„ Ă€r man mycket lĂ„ngsammare. DĂ€rför att sĂ„ fort man ska utveckla en produkt eller göra en förĂ€ndring sĂ„ mĂ„ste man fĂ„ med sig bĂ„de den banken som gett dig kortet och den banken som Ă€r innehandlaren. Det dĂ€r Ă€r otroligt lĂ„ngsamt. Det Ă€r dĂ€rför vi inte har sett sĂ„ mycket produktutveckling frĂ„n Visa och Mastercard. För Ă€ven om de försöker lansera grejer Ă€r det otroligt svĂ„rt att fĂ„ med sig allihopa pĂ„ det. Vi tro, jag tror pĂ„ att third-party network har otroligt mycket större förutsĂ€ttningar. Med 150 miljoner anvĂ€ndare globalt sĂ„ Ă€r vi större Ă€n American Express idag nĂ€r det kommer till antal anvĂ€ndare. SĂ„ tror jag att det finns liksom en möjlighet att bygga ett bĂ€ttre nĂ€tverk. En del av att bygga ett bĂ€ttre nĂ€tverk Ă€r ocksĂ„ att matcha konsumenter till varumĂ€rken. Sen mĂ„ste man göra det pĂ„ ett klokt sĂ€tt med liksom GDPR, consent och man mĂ„ste tĂ€nka till. Det finns mycket komplexitet i det dĂ€r. Överlag liksom finns det en möjlighet faktiskt att skapa en nĂ„got mer hĂ€lsosam affĂ€rsmodell. Om man ser pĂ„ bankerna generellt sĂ„ har ju de alltsĂ„ tittar pĂ„ bankerna Ă€r de mest nedladdade apparna i vĂ€rlden i paritet med Instagram, Facebook och andra, men har inte lyckats anvĂ€nda den positionen för att skapa sig marknadsföringsintĂ€kter. SĂ„ dĂ€r finns en enorm tillvĂ€xtpotential. Sen mĂ„ste man göra det klokt för man, vi har ju massa bolag som tyvĂ€rr har gjort marknadsföringsgrejer som vi inte Ă€r sĂ„ glada över. SĂ„ det fĂ„r man liksom experimentera och hitta men ja. För att det Ă€r dĂ€rför egentligen som vi har gjort det skiftet sĂ„. Sen vill vi inte konkurrera med vĂ„ra distributörer till din poĂ€ng. DĂ€rför vill vi inte tillhandahĂ„lla finansiella tjĂ€nster till företag. Vi hade ju till exempel lĂ„n till merchants förr i tiden. Tog vi bort dĂ€rför att det Ă€r ju tjĂ€nster som Stripe och Adyen tillhandahĂ„ller. Det finns liksom ingen anledning att konkurrera med din distribution, dina egna distributörer. Det Ă€r bĂ€ttre att jobba hand i hand med dem. Ja. Har vi ytterligare frĂ„gor? Jaha. Ja, fĂ„r jag frĂ„ga? Ja, absolut. Ja, vi har ju i dag pĂ„ stĂ€mman röstat igenom att ni har mandat för en nyemission. Jag tĂ€nkte höra hur ni tĂ€nker kring det. Det har ju bĂ„de liksom fördelar att man kan liksom bygga nĂ„got större och sen har det kanske nackdelar med utspĂ€dning och sĂ„. Eller att det kanske tar mer tid eller sĂ„. Jag vill höra era tankar om det. Ja, börja du. Nej men alltsĂ„, det blev ett pris pĂ„ aktien som vi gick till marknaden med. Tittade vi pĂ„ det i förhĂ„llande till portföljen och allt det annat. Tyckte vi att det var en bra deal för alla inblandade. Under en lĂ„ng tid sĂ„ handlades ju aktien pĂ„ en vĂ€ldigt hög nivĂ„. Eller pĂ„ en vĂ€ldigt hög nivĂ„ i förhĂ„llande till noteringen ska jag sĂ€ga. DĂ„ tyckte vi att nĂ€r vi tittar pĂ„ det sĂ„ konstaterar vi sĂ„ hĂ€r att ja, skulle vi kunna göra en nyemission och ta in lite mer pengar sĂ„ att vi kan göra fler investeringar? Kan vi göra det pĂ„ en nivĂ„ som Ă€r bĂ„de bra för de existerande Ă€gare vi har och samtidigt vettig för de nya som kommer in? Baserat pĂ„ den informationen vi hade dĂ„ sĂ„ tyckte vi den kursen var vettig. Glada. Fick vi inte in hela beloppet, vilket egentligen jag tror kĂ€ndes helt okej med tanke pĂ„ det var ju liksom samma vecka som vi tyvĂ€rr fick den hĂ€r horribla nyheten med Ukraina och kriget och allt det annat. Tyckte att det kĂ€ndes helt okej. Har vi ju fördelen av att vi Ă€r inte ett operativt bolag, sĂ„ fĂ„r vi inte in hela slanten. Ja men dĂ„ deployar vi inte hela slanten dĂ„. AlltsĂ„, dĂ„ deployar vi det vi fĂ„r in istĂ€llet. Det Ă€r ju inte svĂ„rare Ă€n sĂ„. Vi vill ju fortsĂ€tta vĂ€xa och gĂ€rna fortsĂ€tta göra investeringar. FrĂ€mför allt om vi fortsĂ€tter se att vi har vad i vĂ„r uppfattning Ă€r liksom möjlighet att ta in kapital pĂ„ bra nivĂ„er. DĂ„ sĂ„ och att vi fortsĂ€tter att ha liksom och bygger ett förtroende i marknaden att okej, det hĂ€r gĂ€nget verkar göra bra investeringar som kommer ge bra avkastning över tid. Ja, dĂ„ vill vi gĂ€rna fortsĂ€tta att göra det. AlltsĂ„ vi finns ju egentligen hela vĂ„r idĂ© Ă€r ju att maximera vĂ€rde för aktieĂ€gare. Vi sitter ju faktiskt pĂ„ andra sidan och ser de bolag och den sĂ„ kallade pipeline eller bolag som vi tillĂ„ts investera i. Emissioner Ă€r ju ett resultat av att vi egentligen vill fortsĂ€tta gasa just för att vi har inte i vĂ„ra bolag i dag kassaflöden. Det Ă€r ju pĂ„ det sĂ€ttet som vi kommer att vĂ€xa, i alla fall kortsiktigt. Sen Ă€r det ju ingen, som du var inne pĂ„, vilken jag tycker Ă€r en bra poĂ€ng, att det vi klarar oss utan pengar. Vi Ă€r ju inte operativa och vi har inga dyra lokaler och jag Ă€r inte jĂ€ttedyr. Liksom det Ă€r ju en vĂ€ldigt slimmad organisation just för att vi ska kunna vĂ€xa och bygga nĂ„gonting stort över en lĂ„ng tid liksom. Vi börjar smĂ„tt. Mm som du var inne pĂ„. Har vi nĂ„gon frĂ„ga till? Har ni nĂ„gon ambition pĂ„ att vara med och pĂ„verka eller stödja de bolag ni investerar i? Det kan vara etisk dimension, kanske med jĂ€mstĂ€lldhet i styrelsen? NĂ€tverka för att fĂ„ hjĂ€lp och för att fĂ„ investeringar. Om jag fĂ„r svara pĂ„ den sĂ„ kan du fylla i om du, om jag missar nĂ„gonting. Jag tror att vi först och frĂ€mst sĂ„ kommer ju vi frĂ„n ett stĂ€lle dĂ€r vi faktiskt tror att grundaren och det teamet som han eller hon har skapat, de kan mest om sina bolag. De vet vad som Ă€r bra och vad som Ă€r dĂ„ligt och de ser alla detaljer. Som investerare i de hĂ€r bolagen sĂ„ Ă€r det klart att det finns de som tillför jĂ€ttemycket, men oftast sĂ„ handlar det ju faktiskt om de som Ă€r riktigt duktiga. De tar in kapital för att kunna göra det som de bedömer Ă€r rĂ€tt lĂ„ngsiktigt för bolaget. Det Ă€r vĂ„r huvudsyn, sĂ„ att sĂ€ga. Tror vi, och det finns jĂ€tteduktiga aktiva investerare, men vi har inte riktigt baserat pĂ„ det. Det kommer ju tillbaka till var Flat kommer ifrĂ„n, Nina och Sebastians portfölj. Vi har inte haft den ambitionen att sitta aktiva med styrelserepresentation eller annat. Vi har Ă€ven byggt Flat baserat pĂ„ den tron. Det finns andra som kan göra. Vi har helt enkelt inte möjlighet. Vi Ă€r behjĂ€lpliga och bollar liksom med entreprenörer om det Ă€r nĂ„gonting som vi kan hjĂ€lpa till med. Men det mĂ„ste vara pĂ„ deras initiativ. AlltsĂ„ jag tror att det liksom, det Ă€r vĂ€l min erfarenhet ocksĂ„ frĂ„n Klarna Ă€r ju att liksom min bild av vad en styrelse ska göra först och frĂ€mst Ă€r ju liksom utvĂ€rdera vd:n. Antingen sĂ„ har man förtroende för vd:n eller sĂ„ har man inte det. Antingen fĂ„r man nĂ„gon typ av signal som gör att man blir orolig för vd:n och dĂ„ ska man liksom in i detaljerna. Man ska utvĂ€rdera, tror vi pĂ„ den hĂ€r vd:n eller inte? Det ska egentligen nĂ€stan varje styrelseledamot göra var för sig. Dessutom, men ocksĂ„ som kollektiv liksom. Kommer man till slutsatsen att man inte har förtroende, dĂ„ ska man ju dra i gĂ„ng en förĂ€ndring. Har man förtroende för VD:n sĂ„ Ă€r min bedömning liksom att det liksom, det extra vĂ€rde man kan skapa som styrelse Ă€r ganska begrĂ€nsat. För man Ă€r inte i det operativa, man Ă€r inte med i det dagliga. Det Ă€r svĂ„rt att liksom sĂ„hĂ€r. SĂ„ antingen har man förtroende eller sĂ„ har man inte förtroende. Det Ă€r inte mycket svĂ„rare Ă€n sĂ„ i min vĂ€rld. Och dĂ„ tittar man pĂ„ de hĂ€r VC:n och liksom andra bolag som gör investeringar sĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt mĂ„nga som gĂ€rna kommer till entreprenörer och pratar om att liksom ja, men vi har det hĂ€r teamet som kommer hjĂ€lpa dig med rekrytering och det hĂ€r teamet som kommer hjĂ€lpa dig med HR. Det jag hör frĂ„n alla entreprenörer Ă€r liksom att det har noll vĂ€rde. De behöver göra det hĂ€r investerarna för att nĂ€r de sen gĂ„r till sina investerare sĂ„ behöver de sĂ€ga sĂ„hĂ€r: "Vi Ă€r mer Ă€n bara pengar. Vi tillhandahĂ„ller allt det hĂ€r och det Ă€r dĂ€rför som liksom sĂ„hĂ€r." Men för mig, det jag hör Ă€r liksom kostnader. Det kostar pengar att ha alla de hĂ€r stödfunktionerna och de pengarna Ă€r ju aktie- eller investerarna som fĂ„r betala nĂ„gonstans liksom. IstĂ€llet för att fĂ„ Ă€nnu bĂ€ttre avkastning. Vi vill gĂ€rna hĂ„lla en tight och slim organisation och fokusera pĂ„ det. Det betyder Ă„terigen att om en entreprenör hör av sig och sĂ€ger sĂ„hĂ€r: "Hej, kan ni göra en intro eller kan jag fĂ„ bolla en frĂ„ga eller nĂ„gonting?" SĂ„ sjĂ€lvklart stĂ€ller vi upp och stöttar. Samma, sĂ„ tror jag att i det hĂ€r fallet, vĂ„r styrelse Ă€r lite annorlunda dĂ€rför att vĂ„r styrelse Ă€r lite av en investeringskommittĂ© egentligen. SĂ„ att den fyller en lite annan funktion Ă€n vad du har i ett, i de hĂ€r bolagen liksom. SĂ„ att vi gör ju det tillsammans med Hanna pĂ„ ett lite annat sĂ€tt kanske Ă€n du ser normalt pĂ„ det. Ja, alltsĂ„ jag hoppas ju det och det Ă€r faktiskt roligt Ă€r ju att vi redan har fĂ„tt höra lite grann, framför allt i Sverige liksom, att folk vill ha oss som investerare. AlltsĂ„ entreprenörer kommer och sĂ€ger sĂ„hĂ€r: "Vi vill ha er." De bryr sig. Fast att vi givetvis i mĂ„nga av de hĂ€r bolagen fortfarande Ă€r en vĂ€ldigt liten investerare, sĂ„ bryr de sig. De bryr sig om vi Ă€r med i en nyemission, de bryr sig om vi Ă€r med. De tycker att det liksom Ă€r bra att sĂ€tta vĂ„rt varumĂ€rke pĂ„ som en investerare. Det Ă€r rĂ€tt kul att fĂ„ höra det liksom sex mĂ„nader efter starten. Vi ser det fortfarande tidigt. SĂ„ klart att vi hoppas att om vi bygger upp en större pengapĂ„se över tid, att vi ocksĂ„ kan ta lite större positioner liksom. Skynda lĂ„ngsamt. Jag vill bara informera om att vi har faktiskt gĂ„tt över tiden. Vi har tid ytterligare sĂ„ vi kan ta nĂ„gra frĂ„gor till. Jag ville bara notera klockan Ă€r faktiskt redan 12:30 P.M. Om vi börjar smita i vĂ€g. Ja, verkligen. Det var en praktisk frĂ„ga. NĂ€r jag betalar med Klarna, det företaget som jag köper av dĂ„ fĂ„r ni pengar ifrĂ„n va? Hur menar du dĂ„? Ja men om jag köper en produkt frĂ„n x. Om den kostar 1000 SEK. DĂ„ fĂ„r ni lite av de 1000 SEK. Ja, precis. SĂ„ om du köper av en av Klarnas handlare sĂ„ betalar de en transaktionsavgift till oss. Det som var nytt igĂ„r, det var dĂ€rför jag ville ta upp det. Normalt sett sĂ„ jag köper alltid Klarna för det Ă€r sĂ€kert och sĂ„ faktura kostar inget. Det har aldrig kostat nĂ„got. IgĂ„r nĂ€r jag handlade, dĂ„ var det en som hade satt upp 19 SEK för att betala med Klarna. DĂ„ tĂ€nkte jag, valde bort det. Nu gjorde jag inte det. Det bör ni tĂ€nka pĂ„. Ja, men det gör vi. Det finns, det dĂ€r Ă€r en sĂ„n hĂ€r jĂ€ttelĂ„ng debatt. Det kallas för surcharging och det Ă€r vĂ€l egentligen liksom, det Ă€r samma med American Express och andra kortlĂ€sare. Ni kanske sett att liksom pĂ„ flygbolagen har du fĂ„tt kortavgifter och sĂ„ vidare. Det dĂ€r Ă€r ju liksom en, ja. Är inte det nĂ„got som ni kan styra? För till slut om det kommer upp det, SEK 19, det Ă€r ju mycket pengar. Ja, alltsĂ„ bĂ„de ja och nej liksom. Det finns dels liksom det vissa regelmĂ€ssiga skĂ€l till hur mycket vi kan styra och inte styra av konkurrensmĂ€ssiga skĂ€l och sĂ„dĂ€r. Sen Ă€r det ocksĂ„ en frĂ„ga om att problemet lite grann Ă€r att Klarna, framför allt de senaste Ă„ren, pĂ„ grund av att vi Ă€ndĂ„ har gjort ett bra jobb med att förbĂ€ttra produkten, göra den, ja alltsĂ„ tagit bort otroligt mycket pĂ„minnelsegifter och rĂ€ntor och liksom sĂ„hĂ€r. Helt plötsligt sĂ„ har ju preferensen för Klarna nĂ€r man handlar pĂ„ nĂ€tet i Sverige ökat vĂ€sentligt. Det vill sĂ€ga att folk vĂ€ljer Klarna i mycket större utstrĂ€ckning Ă€n de gjorde tidigare och har en tydlig preferens. Det Ă€r ju dĂ„ en del handlare som tycker att det vill jag gĂ€rna, dĂ„ vill jag gĂ€rna tjĂ€na en slant pĂ„ det. Nej men det Ă€r ju en extremt stor trygghet att handla via. Ja, exakt. Om du inte fĂ„r produkten. För vi handlade en produkt dĂ€r och företaget gick inte att hitta, gick inte att reklamera. DĂ„ strök Klarna. Ja, exakt. SĂ„ att, och det tror jag inte alla vet. Eller alla, ja mĂ„nga vet det. Jag har en frĂ„ga angĂ„ende investeringskommittĂ© och styrelsen. Hur ofta ni har styrelsemöten? Om det nu Ă€r samma. Det vill sĂ€ga hur mĂ„nga gĂ„nger har ni investeringskommittĂ© trĂ€ffat? Vi har haft 22 protokollförda möten. Jag skulle sĂ€ga att det Ă€r, det varierar av erfarenhet pĂ„ egen basis. AlltsĂ„ det var ju nĂ„gonting som jag var lite personligen skeptisk till innan jag tog jobbet. För jag tĂ€nkte att Nina och Sebastian Ă€r ju och har varit vĂ€ldigt tydliga med att de Ă€r helt committade till sina respektive uppdrag. För mig som VD för Flat Ă€r det ju skitviktigt att jag kĂ€nner att det finns en engagerad styrelse som bryr sig. DĂ€r fĂ„r man vĂ€l sĂ€ga att vi jobbar effektivt. Det Ă€r min erfarenhet i alla fall. Det finns, om man, det kanske Ă€r lite obekvĂ€ma tider ibland, men vi fĂ„r till de dĂ€r diskussionerna Ă€ndĂ„ pĂ„ relativt intensiv basis. Har vi ju Slack-konversationerna. Ja, det har vi kontinuerligt och den tror jag har vĂ€ldigt, jag vet inte, jag har inget att jĂ€mföra med, men jag tror att vi har en ganska aktiv dialog. Först vill jag bara tacka för i dag. Har jag tvĂ„ frĂ„gor. Har ni nĂ„gra kortsiktiga mĂ„l alls? Det Ă€r den ena frĂ„gan. Den andra frĂ„gan. Har du nĂ„gon sĂ„n hĂ€r dröminvestering? Du pratade tidigare om bond som ni ser. Jag vet inte hur mycket du fĂ„r sĂ€ga och inte fĂ„r sĂ€ga, men. Ja, kör gĂ€rna. Har vi kortsiktiga mĂ„l? Inga finansiella mĂ„l som vi kommunicerar. SĂ„ att svaret kortsiktigt externt Ă€r nej. Det Ă€r vĂ€l det korta, enkla svaret. Jag hĂ„ller det nog pĂ„ den nivĂ„n. Dröminvestering det skulle jag sĂ€ga, det finns ju ett par bolag som har lyckats. Det kĂ€nns alltid tryggare nĂ€r i alla fall utifrĂ„n mitt perspektiv, nĂ€r man kommer över entreprenörer som har lyckats, de har kommit en bit pĂ„ vĂ€gen som Sebastian var inne pĂ„ och dĂ€r man kĂ€nner att vĂ„rt nĂ€tverk finns involverade av, de har liksom satt nĂ„gon slags kvalitetsstĂ€mpel. Sen sĂ„ trĂ€ffar du entreprenören som genuint brinner för att förĂ€ndra vĂ€rlden liksom. Jag tycker Johannes Ă€r ett exempel pĂ„ en sĂ„dan dröminvestering som du var inne pĂ„. Även Fredrik pĂ„ Budbee tycker jag verkligen Ă€r en sĂ„dan person. Ja, vi har nog ett par sĂ„dana bolag och vi har en stark pipeline med bolag som vi vill investera i, men jag fĂ„r Ă„terkomma kring mer konkret förhoppningsvis. Jag tror ocksĂ„ alltsĂ„ jag trĂ€ffade en vĂ€ldigt duktig investerare. AlltsĂ„ det finns egentligen i min vĂ€rld liksom mĂ„nga VC:s och folk som investerat i digitalt. Det har inte varit sĂ„ himla svĂ„rt heller för det har ju varit ganska liksom mycket bolag som har gĂ„tt bra. Det finns ju nĂ„gra fĂ„ som faktiskt har en avkastning pĂ„ över 50% per Ă„r. Det Ă€r vĂ€l liksom Sequoia, DST, Tiger fram tills nu frĂ„n de varit crossover. Det Ă€r ju en fantastisk aspiration att kunna nĂ„ det. DĂ„ pratade jag med en representant för ett av de hĂ€r bolagen. Liksom fick den personens syn pĂ„ det hĂ€r. Liksom det Ă€r klart att det hĂ€r Ă€r lite förenklat, liksom nĂ„gonstans sĂ„ hĂ€r makrofrĂ„gor, men nĂ„gonstans liksom beskrev man att sĂ„ hĂ€r ja 2000 fanns det kanske nĂ„gra fĂ„ bolag som var vĂ€rda nĂ„gra $ billion som hade en digitalisering. AlltsĂ„ det var eBay och nĂ„gra andra liksom. 2010 sĂ„ finns det helt plötsligt ett antal bolag som Ă€r 10. 2020 finns det ett antal bolag som Ă€r vĂ€rda $100 billion. Till och med $1 trillion-dollar companies har vi nu nĂ„gra stycken, Ă€ven om börskursen nu har vĂ€l kanske trillat under igen. Vi har i alla fall varit och snuddat pĂ„ dem. Digitaliseringen Ă€r ju inte avslutad. Vi kan vĂ€l kanske sĂ€ga att den Ă€r 25, 30%. Att liksom det Ă€r vĂ€l ganska troligt att det fortsĂ€tter, kommer fortsĂ€tta. Kommer vi att ha de hĂ€r makrosvingarna liksom som nu kanske Ă€r en tuffare marknad, sen kommer en bĂ€ttre marknad och sĂ„ vidare. Liksom om man har det perspektivet sĂ„ finns det ju liksom enorm potential kvar. VĂ„ga investera i de hĂ€r bolagen, vĂ„ga vara lĂ„ngsiktig. Sen i kombination med det ocksĂ„ skulle vĂ€l vi, det som jag ocksĂ„ gillade som den personen pratade om var ju, Ă€r Europa va. Den europeiska marknaden Ă€r lika stor som den amerikanska, men hittills har det varit överrepresentation av amerikanska bolag. DĂ„ tror vĂ€l vi lĂ„ngsiktigt att det dĂ€r kommer jĂ€mna ut sig lite mer. Att det kommer bli kanske om 10 Ă„r lika mycket stora europeiska bolag som amerikanska. Att ja, det Ă€r vĂ€l liksom det som gör att man blir vĂ€ldigt positiv pĂ„ det sĂ€ttet. Har vi nĂ„gon avslutande frĂ„ga? Sen tror jag faktiskt att vi mĂ„ste runda av. VarsĂ„god. Jag vet inte om jag Ă€r avslutande direkt, men nĂ€r ni utvĂ€rderar investeringen i ett bolag. Har ni nĂ„gra grĂ€nser för hur liten eller hur stor Ă€garandel ni Ă€r beredda att ta i ett sĂ„dant bolag? Det enkla svaret Ă€r nej. Det som jag tror att vi kan vara hur smĂ„ som helst. Eftersom vi inte Ă€r aktiva Ă€gare sĂ„ Ă€r vi okej med att, och jag skulle sĂ€ga att i merparten av de hĂ€r bolagen sĂ„ Ă€r vi procentuellt irrelevanta i ett aktieĂ€garled. Faktiskt, vilket Ă€r fantastiskt, sĂ„ Ă€r vi Ă€ndĂ„ uppmĂ€rksammade ofta. Jag skulle sĂ€ga att om vi gĂ„r in tidigt i bolag sĂ„ Ă€r det ju viktigt för oss nĂ€r vi gĂ„r in med en investering att man gĂ„r in med rĂ€tt förvĂ€ntningar pĂ„ oss som Ă€gare. Vi tar ju inte styrelserepresentation och sitter inte och jobbar aktivt med bolag. DĂ€rför sĂ„ tror vi vĂ€l kanske att dĂ€r Ă€r det, och vi har inte gjort sĂ„ mĂ„nga investeringar av den kalibern just av den anledningen. Att om vi gĂ„r in tidigt och det börjar blĂ„sa sĂ„ ska man ju som Ă€gare dĂ„ kunna ta ansvar om du Ă€r liksom tillrĂ€ckligt stor i aktieĂ€garled. SĂ„ att det Ă€r snarare pĂ„ den sidan som vi Ă€r mĂ„na om att inte bli för stora i tidiga skeden. Men vi har inte haft de situationerna. DĂ€remot sĂ„ kommer vi kanske inte göra under SEK 5 miljoner liksom. DĂ€rför att nĂ„gonstans Ă€r det en administrativ kostnad ocksĂ„ att hantera de hĂ€r grejerna och allting annat. SĂ„ att vi, liksom beloppet finns det en grĂ€ns kanske pĂ„ hur litet vi gör, men inte procentuellt. 600,000-bolagen, det Ă€r historia? Ja, alltsĂ„ jag tror att det kommer bli mer ovanligt i alla fall. Jag ser att vanligtvis kommer vi nog försöka göra lite större. Men Ă„terigen, vi vill inte, vi har ju som av en anledning valt att inte ha ett tydligt investeringsmandat för att kunna dĂ„, om det finns en möjlighet och det verkar vettigt. Det kanske blir SEK 600,000. Men generellt sĂ„ tror jag att vi kommer försöka hĂ„lla oss nĂ„gonstans kring. Bra. Tusen tack för att ni kom hit idag. Som du var inne pĂ„ sĂ„ Ă€r ju ambitionen om att det hĂ€r ska vĂ€xa sig större och vi Ă€r förstĂ„s, ni som dĂ„ Ă€r aktieĂ€gare, extremt tacksamma och glada att vara i kontakt med er. Tack för förtroendet. Tack för idag ni. Tack!