Status update

Feb 23, 2023

Slides

Ja, hej och välkomna tillbaka till Erik Penser Banks Temadag Healthcare. Nu har vi Elisabeth Sonesson, som är Franchise Lead av autoimmunitet på Hansa Biopharma. Kör hårt, Elisabeth! Tack så mycket, Ludvig. Hej allihopa och tack så mycket för inbjudan. Det är superspännande för mig att få vara här. Det här är inte mitt normala forum som jag brukar presentera i. Om jag håller helt fel nivå på saker och ting, så hojta till och så ska jag försöka åtgärda det. Min bakgrund är inom den vetenskapliga forskningen och nu är jag här tillsammans med min kollega Klaus och ska presentera lite projekt som vi har på Hansa. För mycket hår och för mycket örhängen har jag redan fått veta att jag har, men jag hoppas att det går bra ändå. Innan jag går in på min presentation så måste jag bara visa den här angående framåtblickande uttalanden i presentationen. Hansa, vad är Hansa? Vi är ett biofarmaceutiskt företag i kommersiell fas. Vi håller till, vi har vårt huvudkontor i Lund, men vi har anställda i flera länder i Europa och även i USA. I kommersiell fas är vi för att vi har fått godkänt vårt första läkemedel i Idifrix, och vi fick då ett konditionellt godkännande från EMA att möjliggöra desensitisering av högt sensitiserade patienter inför en njurtransplantation. Vi har validerat vår plattform, Imlifidase, tvärs över tre olika indikationer, dels med det här konditionella godkännandet inom njurtransplantation. Vi har också nyligen publicerat positiv data från en autoimmunsjukdom, anti-GBM, som jag kommer att komma in på. Vi har också gått in i ett par samarbetsavtal inom genterapi, dels med Sarepta och dels med AskBio. Ihop med Sarepta har vi också annonserat att vi kommer gå in i klinisk fas nu för att möjliggöra förbehandling med Imlifidase före Sareptas genterapi inom Duchennes muskeldystrofi. På Hansa är vi nu drygt hundrafemtio anställda och vi har vuxit mycket de senaste åren och vi har lyckats attrahera väldigt kvalificerad personal, skulle jag säga, med en hög kompetens, med i snitt över tjugo års erfarenhet från life science business. Imlifiras då, som är stommen i Hansas verksamhet, det är ett enzym som kommer från den vanliga halsflussbakterien, Streptococcus pyogenes. Enzymet är då en slags mekanism i bakterien för att den ska kunna etableras och infektera oss. Då har vi tagit det enzymet och använt det, den effekten, som ett läkemedel istället. Vad molekylen gör är att den klyver IgG-molekyler i två delar, i två fragment. Det gör den oavsett om antikropparna är i cirkulation eller om antikropparna är bundna till vävnad eller celler, till sina respektive antigen. Och i och med det här klyvandet så tar man bort effekten av antikroppen, så antikroppen kan inte längre trigga det här immunförsvaret, så man tar bort det inflammatoriska svaret. Och vad händer då? Jo, om man infunderar Imlifidase över femton minuter så tar det ungefär två till sex timmar innan IgG-molekylerna går ner till under detekterbar gräns. Och som ni ser så stannar det här nere under några dagar. Det här är data från friska människor. Så efter ett tag så kommer nyproducerad IgG öka i cirkulationen och långsamt gå upp till normala nivåer. Och det är då det här IgG-fria fönstret som vi utnyttjar i våra projekt. Och det här fönstret kan möjliggöra dels transplantation över en immunologisk barriär, därför att det är inte alltid som ett organ passar i en recipient. Det kan också möjliggöra behandling av akuta autoimmuna indikationer som drivs av patologiska IgG-antikroppar. Och en expert, en läkare, har liknat Imlifidase vid att på femton minuter kan man göra fem rundor PLEX, som normalt skulle ta fem till tio dagar. Så det ser man lite av effektiviteten och snabbheten med molekylen. Som jag nämnde innan, så har vi en bred pipeline över flera indikationer. Vad man kan notera i den här bilden är att i samband med att vi startar vår anti-GBM fas tre-studie, så har vi hela tre fas tre-studier pågående i ett relativt litet bolag. Vi har även andra kliniska studier i tidigare fas, i fas två. Vi har ett antal projekt som är på väg in i klinisk fas, bland annat det här med Sarepta, som jag nämnde inom genterapi. De två översta staplarna representerar vårt njurtransplantationsområde och där har vi en pivotal studie som pågår i USA. CONFIDE, kallar vi den för. Där pågår rekryteringen av patienterna och målet är att den ska vara färdigrekryterad under året och att vi ska fajla en eller submiten, vad säger man? Lämna in en BLA-ansökan till FDA under 2024. Vi har också den här europeiska fas tre-studien och den är en del av vårt åtagande gentemot EMA för att kunna konvertera vårt, vårt conditional approval, vårt konditionella godkännande till ett fullt godkännande. Så sagt då anti-GBM. De här tre projekten, anti-GBM, AMR och GBS, kommer jag komma in på lite senare i presentationen. Här har vi då Hansas teknologiplattform kan man säga. Vad vi gjorde för några år sedan var att vi, för att fokusera vår verksamhet och för att prioritera rätt och för att öka potentialen av Imlifidas, så delade vi in verksamheten i fyra franchiser eller indikationsområden som en del företag kallar det. Vi har transplantation, genterapi, nya terapier inklusive onkologi och de autoimmuna sjukdomarna. Varje sådant här franchise leds av en global franchise lead och jag är då global franchise lead för de autoimmuna projekten. Franchiserna supportas i sin tur av dedikerade projektteam med projektmedlemmar från organisationen inom både R&D, Medical Affairs och Commercial. I centrum för vår plattform har vi Imlifidas och som jag sa innan så är Imlifidas ett bakteriellt protein och det medger vissa begränsningar. Så lika effektivt och snabbt som det är, så är begränsningen att vi kan bara dosera en gång på grund av att proteinet är immunogent. Det begränsar oss ju då till sjukdomar där singeldosbehandling är möjligt eller lämpligt. Vi tittar ju då på olika sätt att försöka bredda vår plattform och det symboliseras av cirklarna utanför. Och ni ser dels Imlifidas plus en kombination. Och där har vi tittat på det i samarbete med ett företag som har en neonatal receptor inhibitor, som alltså är ett annat sätt att sänka IgG-koncentrationerna, men som man kan ge upprepade gånger. Och en sådan kombination skulle till exempel kunna vara lämplig i sjukdomar där man har den kroniska komponenten, men också en väldigt akut komponent. Där det här snabba svaret för Imlifidas skulle vara en positiv effekt. Och sen har vi den yttre cirkeln här, det vi kallar Nicer. Det är våra egna projekt som syftar till att sänka immunogeniciteten hos enzymet och skapa nya versioner av enzymet som ska möjliggöra upprepad behandling. Så då kommer vi in på mitt kära ämne, autoimmuna indikationer. Och autoimmuna indikationer är sjukdomar där immunförsvaret inte kan känna skillnad på egen vävnad och främmande celler, i stort sett. Så vad som händer är att immunförsvaret går till attack mot en själv, själv vävnad och förstör den. Det här är en väldigt komplex bakgrund till varför man får autoimmuna indikationer eller sjukdomar som man inte alltid riktigt vet vad det beror på. Men det kan dels vara att man har en genetisk predisponering för att utveckla en viss sjukdom, men kan också vara omvärldsfaktorer, alltså till exempel infektioner som triggar att man får en autoimmun sjukdom. Ungefär 3% till 5% av befolkningen drabbas av någon autoimmun sjukdom. Som ni ser här så finns det en väldig djungel av olika autoimmuna sjukdomar som kan drabba i stort sett varje del av kroppen. Som jag sa innan, så har vi fokuserat på de akuta autoimmuna sjukdomarna, där Imlifidas är en möjlig modalitet. Och om man då zoomar in den här djungeln av autoimmuna sjukdomar till sådana indikationer som vi har identifierat som intressanta för vår plattform, antingen för Imlifidase själv eller för Imlifidase i kombination eller för vår nästa generation, så hamnar man på ett fortfarande väldigt stort antal möjliga indikationer. De som är indikerade i orange här är de där vi bedriver klinisk forskning idag, anti-GBM och GBS. Men som ni ser finns det många andra möjligheter också som vi tittar på. Det finns, om vi går tillbaka till förra sliden, så har vi en liten cirkel här borta och en liten cirkel är det på grund av att det är en ganska liten indikation. Men det som är väldigt trevligt med anti-GBM är att det är en modellindikation för just IgG-drivna akuta sjukdomar. I det fallet har man då bevisat att det är IgG-antikroppar som uppstår av en okänd anledning och som går till attack på strukturer som finns i vävnaden i njure och potentiellt i lunga också. När antikropparna binder till de här strukturerna i basalmembranet triggas en inflammatorisk effekt och vävnaden förstörs. Det är en väldigt allvarlig sjukdom. Så mycket som en sjättedel av patienterna dör, ofta på grund av blödningarna i lungan. Två tredjedelar av patienterna drabbas av njursvikt och måste ha transplantation så småningom. Det är bara 0,6 per miljon som drabbas av den här sjukdomen. Den behandling som patienterna erbjuds idag är plasmaferes, cyklofosfamid och glukokortikoider. Men trots den behandlingen är det alltså en sjättedel som dör och två tredjedelar som tappar sin njurfunktion fullständigt. Professor Mårten Segemark gjorde en klinisk studie med Imlifidas i anti-GBM-patienter som hade en särdeles dålig prognos. De var allvarligt sjuka i anti-GBM när de inkluderades i den här studien. Det var femton patienter totalt som inkluderades och behandlades med Imlifidas, följt av standardbehandling. Resultaten som publicerades i Journal of American Society of Nephrology förra året visar att tio av de femton patienterna hade njurfunktion sex månader efter start av behandling. Om man tittar på en historisk kontrollgrupp med samma svåra sjukdom och samma dåliga prognos, så var motsvarande siffra 18%. De här väldigt positiva datan från den här fas två-studien fick Hansa att besluta att gå in i en fas tre-program. Så trots att det är en ultra ovanlig sjukdom så ser vi att potentialen är så pass stor för att dels för att verkningsmekanismen verkligen matchar den här sjukdomen och dels för att det finns ett stort medicinskt behov för de här patienterna. Och den här studien, som vi nu precis har i startuppfas, ska inkludera 50 patienter i Europa och USA. Och de kommer att randomiseras 1 till 1, alltså två likvärdigt stora grupper, till att antingen få standardbehandling plus Imlifidas eller bara standardbehandling. Sex månader efter behandlingen så kommer vi utvärdera njurfunktionen, både som en direkt mätning av funktionen, filtrationshastigheten i njuren, men också som om patienten har behov av dialys eller inte vid sex månader. Status på den studien nu är att första sjukhuset är redo, aktiverat så att säga, och mer kommer att komma under de närmaste månaderna. Vi har kommunicerat också att vi förväntar oss att första patienten enrolleras under första halvåret av 2023. Man ska komma ihåg då att det här dels är en väldigt ovanlig sjukdom och det finns ingen möjlighet, den är akut. Det finns ingen möjlighet att identifiera patienter i förväg. Det finns ingen möjlighet att veta när eller var en patient dyker upp, därav den här fluffiga, långa tidsramen för första patienten. Det gäller att helt enkelt öppna upp sjukhus i områden som har stort upptagningsområde för att det ska dyka upp de här ovanliga patienterna. Det är vår strategi. Till höger här ser vi en graf som visar sjukdomsförloppet för anti-GBM och hur Imlifidase är tänkt att påverka sjukdomsförloppet. Den här linjen vi ser här är det som vi kallar den toxiska nivån av anti-GBM antikroppar. Och när anti-GBM antikropparna, de här patologiska antikropparna, börjar bildas så stiger det i kroppen och när de kommer upp till den här toxiska nivån, det är då skadan på organen börjar. Så målet med all behandling i anti-GBM, det är att få ner antikropparna under den toxiska nivån. Tyvärr så är det så att de initiala symptomen av den här sjukdomen är väldigt diffusa, så ofta tar det ganska lång tid innan diagnosen ställs och innan patienten får rätt behandling. Och då ser ju vi att vad vi visade i fas två-studien var att anti-GBM antikroppar direkt efter Imlifidase går ner till under detektionsgränsen och därmed stoppar man det fortsatta förstörandet av organen. Jämfört då med plasmaferes som har den här mer taggiga och långsamma nedgången i koncentration. Med det så hoppar jag över till indikation nummer två inom det autoimmuna franchiset och då hoppar vi över till neurologi och GBS, Guillain-Barré syndrom. GBS är ett resultat av en akut autoimmun attack på de perifera nerverna. Den yttrar sig så att man får en snabb, progressiv försvagning av extremiteterna. Den här svagheten sprider sig symmetriskt i armar och ben. Hela 80-90% av GBS-patienter hamnar i ett tillstånd av orörlighet, där man kanske inte tar sig upp ur sängen någon gång under den här sjukdomen. Så den är väldigt allvarlig. Diagnosen och behandlingen av sjukdomen är relativt komplicerad på grund av att det är en sådan heterogenicitet, både i den kliniska manifestationen eller presentationen och i hur sjukdomen utvecklar sig. Ofta så har GBS triggats av en infektion, så det här är ett exempel på en autoimmun sjukdom som triggas av omgivningsfaktorer, alltså inte en genetisk predisponering. Och det är ofta, det kan vara en luftvägsinfektion, vanligt med kampylobacterinfektion. Ungefär 25% av GBS-patienter har haft en kampylobacterinfektion innan. Och man har också sett att när det har varit epidemier så har man sett en ökad uppgång, alltså en uppgång av GBS-fallen, som till exempel i fallet med Zika-epidemin. Man har också sett en koppling till vissa vaccin, att fallen GBS ökar i samband med vissa vaccinationscykler. GBS är en ovanlig sjukdom också, men tio gånger vanligare än anti-GBM. Så här drabbas ungefär en till två personer av hundra tusen årligen. Det finns mycket trots, trots behandlingen som patienterna får, så finns det mycket kvar att göra för ungefär en tredjedel av de patienterna som hamnar på sjukhus kommer att kräva mekanisk ventilation. Många patienter upplever långvariga kvarvarande symptom, år efter man fick GBS. Det kan vara saker som trötthet, ångest, smärta, som gör att man har svårt att klara av sitt vardagliga liv. Vi, som ni vet, gör en fas två-studie i GBS, där vi erbjuder Imlifidas. Patienterna behandlas med Imlifidas och de får standard of care. Vi är glada att nu har vi rekryterat tjugoåtta av de trettio totala patienterna som ska in i den här studien. Vi ser slutet och vi kommer att ha som mål att sista patienten ska gå in i studien under första halvåret av 2023 och även en målsättning att ha high level data tillgänglig i slutet på detta året. Nu kommer vi till min sista slide och jag har ungefär en minut kvar tror jag. Då lämnar vi autoimmunitet och går in på alloimmunitet. Alloimmunitet är också en icke önskvärd immunologisk reaktion mot vävnad, men i det här fallet är det inte den egna vävnaden, utan det är ett transplantat som blir angripet av immunförsvaret. AMR är en stor utmaning för att få organ att hålla. Det finns inga godkända läkemedel. Det finns heller inga, eller rättare sagt, de behandlingsrekommendationer som finns bygger på ganska låg evidens. Men det finns en konsensus ändå i det medicinska teamet att man ska syfta till att behålla njurfunktion, man ska minska skadan på vävnaden och man ska få ner nivåerna av de donatorspecifika antikropparna. Det är konsensus med de behandlingar som finns. Och man brukar erbjuda patienter plasmaferes, steroider och IVIG som behandling. Men trots det så är det alltså många som fortfarande drabbas av AMR. I vår studie så har vi tittat på vad Imlifidas kan göra med avseende på en av de konsensusbehandlingarna, det vill säga att sänka DSA-nivåerna. Och vi kommunicerade i slutet på förra året att vi hade positiv data på den primära endpointen, som är just reduktion i donatorspecifika antikroppar de första fem dagarna efter behandling. Och just nu håller vi på att ställa samman datan i en databas och vi kommer att ta den här datan och analysera den på alla effektparametrar och safety. Och den datan kommer att vara publikt tillgänglig i slutet på detta året, är vårt mål. Ja, det var det hela. Bra, tack så mycket. Får vi lära oss lite mer om autoimmunitet. Jag tänkte, du nämnde ju det tidigt där i presentationen att ni är begränsade med det här Imlifidas att behandla mer akuta tillstånd av de här sjukdomarna då. Vad har ni liksom för... Kan du dels berätta lite mer om det här, varför det är så? Har ni något projekt där ni skulle kunna behandla mer kroniska sjukdomar som ni utvecklar parallellt? Jag tror jag nämnde det innan att begränsningarna kommer sig av att det är immunogent, så vi får ett immunsvar. Om du ger den andra dosen av Imlifidas så kommer kroppen reagera på det och neutralisera enzymets effekt. De två spåren vi går på är att, som jag sa, kombinera med ett läkemedel med liknande funktion, men med en annan verkningsmekanism, som till exempel neonatal receptor inhibitor, som håller nere IgG, inte så fullständigt som Imlifidas, men som kan ges upprepade gånger. Då skulle man kunna se potentialen där det finns en akut fas att Imlifidas sänker IgG snabbt och sedan kan man upprätthålla en relativt låg nivå med kombinationsläkemedlet. Just det. Men din fråga var också om vi hade pågående projekt. Precis, att ni har- Vi har ingen i klinisk utveckling som, som sagt, men vi har ju våra egna projekt där vi tar fram molekyler som ska ha den önskvärda egenskapen att inte vara så immunogena, utan som ska ge upprepade behandlingsmöjligheter. Och då kan man potentiellt behandla mer kroniska tillstånd då? Yes, så de ljusorangea cirklarna i den sliden. Just det. Och så tänkte jag på, i den här bilden så såg vi att det finns en massa olika autoimmuna sjukdomar man kan behandla. Ni har gått från de som är ganska små. Och varför har ni valt att göra det? Finns det någon rational att de här är enklare att göra studier inom? Eller vad är anledningen till att ni valde just dem av alla? Definitivt inte enklare att göra studier inom. De är väldigt komplicerade att göra studier inom, men de har en sund vetenskaplig rational. Deras bakomliggande orsaker är väl dokumenterade och passar med den mode of action som vår molekyl har. Så man har stor chans att lyckas med de indikationer vi har valt och det är ett första steg och också ett sätt att prioritera för ett relativt litet bolag. Vi har fått hela tiden tänka att göra rätt saker. Just det. Så nyckeln är att IgG ska vara drivande för att det är IgG som- Precise. Som ni kliver på. Det ska vara bevisat att IgG är drivande. För det finns ju en massa andra komponenter i immunförsvaret som kan vara inblandade. Men det ska vara IgG och det ska vara en så kallad monofasisk, att man inte får återfall. Så man kan säga att det är de som ni har bäst chans att lyckas inom, som ni har valt först. Ja, men det låter rimligt. Sen tänkte jag på kliniska studier inom sällsynta sjukdomar. Det är väldigt ofta så att det krävs färre patienter i fas tre-programmen och så vidare. Kommer det vara så även för er? Hur kommer skillnaden vara mellan en fas två och en fas tre, så att säga, i termer av patientstorlek? Nu är det ju så att myndigheterna bryr sig egentligen inte om det är en ovanlig sjukdom eller en vanlig sjukdom, utan det handlar om de endpoints som man måste visa en skillnad på med sitt läkemedel. Det finns exempel på väldigt ovanliga sjukdomar där man måste ha så kallade hårda endpoints. Det vill säga att man kanske måste se hur många dödsfall det är eller hur många graft losses man har, som i AMR är ett sådant exempel. AMR kräver väldigt stora fas tre-studier. För att se en skillnad i dödsfall eller i förlorande av organ, så behöver du väldigt många patienter och du behöver följa dem på lång tid, för det är en ovanlig händelse. Medans i anti-GBM, till exempel, så accepteras njurfunktion, som är en mätning, som är en kontinuerlig mätning, där man i en mycket mindre grupp kan se skillnad mellan armarna. Så det är där dialogen ligger med myndigheterna. Så det handlar om hur stor skillnad man kan visa mot- Precis, hur många patienter behöver du för att visa en skillnad mellan din molekyl och standardbehandlingen? För femtio patienter, det är inte jättemycket för att vara ett - det är ett ganska bra fas tre-program för att kunna visa effekt, så att säga. Det är en väldigt liten fas tre-studie. Ja, just det. Och jag tänkte lite plasmaferes som du nämner, det är ju standardbehandling i många, många indikationer idag då. Kan du berätta lite kort om vad det här är? Och du nämnde att fem rundor med det här plasmaferes är ungefär lika med en behandling i... Kan du berätta vad är USP:en med att använda Imlifidase istället för det här? Ja, men det är ju precis det du säger. Snabbheten, specificiteten. Det finns många komorbiditeter med plasmaferes. Det är inget, det är ingenting som man som patient, det är inte väldigt trevligt att göra det har jag förstått. Det tar flera timmar, flera dagar i rad och du tar i princip, du tar ju ut vattenfasen av blodet och ersätter det med vatten och protein eller med plasma för att bli av med antikropparna. Så det, det är ingen trevlig sak att gå igenom medan Imlifidase då gör det arbetet på femton minuter. Just det. Och är det något ni har sett att det är viktigt i de här sjukdomarna att det snabbt tas bort? För jag tänker att det går mycket snabbare att göra en sådan behandling än att göra fem rundor, så att säga. Det är ju hela rationalen just med anti-GBM, att ta bort, och som jag sa i början av min presentation, att Imlifidase också tar bort antikroppar som sitter och skadar vävnaden där de sitter i vävnaden. Det gör inte plasmaferes. De tar bara bort antikroppar i cirkulationen. Just det, det är ytterligare en effekt med. Intressant. Sen tänker jag, det är ju godkänt inom njurtransplantation, Imlifidase, under Idefirix-namnet då i Europa. Har ni liksom fått något intresse? För det här öppnar ju för att man potentiellt skulle kunna använda det här off label, så att säga, för att det ändå är säkert och det är godkänt i en annan indikation. Har ni sett något sådant intresse att det är läkare som approachat er eller så vidare? Det, vi ser absolut ett ökat intresse efter vår konditionella godkännande och vi ser också ett ökat intresse efter publikationerna av de positiva anti-GBM-datan. Det är väldigt uppmuntrande för läkarna som jobbar med det här dagligen och ser patienter dö och så vidare. Nu får vi inte promota någon off label-användning, så jag kan inte svara på din fråga riktigt, men vi hoppas ju att det här ökade intresset vi ser ska leda till att vi kan rekrytera de här femtio patienterna i anti-GBM-studien på den utlovade tiden, så att säga. Just det. Ja, jag tror att det börjar ta slut lite på tid här, men en sista fråga kan vi väl köra. Tänkte på, det är ju väldigt ovanliga sjukdomar och liksom, hur svårt är det att kommunicera med myndigheter och liksom sätta upp studier och den här regulatoriska biten? För jag kan tänka mig att det är ingen som har kört studier inom det här tidigare va? Så ni är liksom pionjärer inom många sjukdomar. Vi är pionjärer, absolut. Hur pass liksom svårt är det att ha den? Ja, men vi tar anti-GBM som exempel så har det inte gjorts någon randomiserat. Det har gjorts en förut, 1985 tror jag, en randomiserad studie. Så det här är i princip den första. Nej, men vi har upplevt att myndigheterna är otroligt, alltså de vill samarbeta med oss för de ser problemet för de här patienterna och de vill se nya läkemedel komma och bli tillgängliga för de här patienterna. Med det sagt så sänker de ju inte kraven. Vi får inte lättare, men vi möts av välvilliga människor och vi möts av stor kunskap skulle jag säga. Ja. Vad vi däremot har problem med och som jag tror industrin i stort delar med oss, det är det här nya systemet som EMA etablerat för att söka godkännande för kliniska studier. Det har så många barnsjukdomar och det tror jag att industrin kommer att gå samman och se till att göra någonting åt, för det försvårar väldigt mycket. Just det. Upplever du att det är någon skillnad, i och med att ni har fått godkänt i en indikation, att det liksom kommer hjälpa er eventuellt? Eller kan man inte dra några sådana slutsatser att i andra indikationer? Jo, men absolut. Det finns ju regulatoriska vägar där man bygger på en redan existerande godkännande med nya indikationer. Dessutom så bygger vi ju kunskap och erfarenhet i företaget av tidigare erfarenheter. Precis. Bra, då är vi klara med det här. Tack så mycket Elisabeth för att du ville vara med. Tack, tack för att jag fick komma.