Good morning everyone. IRLAB här. Vi tänkte ge en liten genomgång av våran kvartalsrapport som vi publicerade nu på morgonen. Våran year end report för 2021. Talare i dag blir jag själv, Nicholas Waters och jag har med mig Viktor Siewertz, CFO, som sitter bredvid. Vi kommer ta er igenom ett antal bilder som beskriver vår situation. Om vi går till bild nummer tre nu, tack. Om man tittar på det året som har varit så är vi förstås oerhört nöjda med den utveckling som vi haft i bolaget. Vi gjorde under sommaren en ganska stor licensaffär på ett av våra huvudprogram, Mesdopetam-programmet med Ipsen. Vi har ett väldigt tätt och intensivt samarbete tillsammans med Ipsen nu för att på sikt leverera Mesdopetam till marknaden och de patienter som behöver det.
Vi har också i och med den här affären fyllt på vår kassa ganska ordentligt och vi har en förhållandevis stark kassaposition just nu. Vi har satsat, vi har lagt en strategi ska jag säga, för en ganska så stark tillväxt sedan ungefär 18 månader tillbaka. Den skjutsar vi ju på nu självklart i och med att vi har en så pass god finansiell situation i bolaget. Vi har våra två huvudprogram, mesdopetam-programmet och pirepemat-programmet som har väldigt goda förutsättningar att leverera väldigt fina nya läkemedel vid Parkinsons sjukdom. Sen har vi ett antal prekliniska projekt som vi har pratat om under året och tidigare som vi nu kommer att börja bygga vidare på ganska ordentligt. Jag kommer att komma tillbaka till det i slutet av presentationen.
Sen kan vi se att under året som har gått så har budskapet som vi har levererat till marknaden har tagit. Vi har haft ett stort intresse kring våra tillgångar och vår forskningsplattform under det år som har gått. Därför är vi nu väldigt. Vi har en väldigt stor förhoppning om att 2022 också ska bli ett väldigt bra år för IRLAB. Kan vi gå till sidan 4 i presentationen? Där Viktor kommer ge en liten kort genomgång av den finansiella situationen som vi har. Viktor.
Ja, hej allihopa. Det viktiga är ju naturligtvis vår kassaposition som jag återkommer till. Det är naturligtvis en enormt viktig och stor milstolpe för ett bolag som vårt att för första gången visa ett helår med positivt resultat och med en ordentlig försäljning. En liten kommentar på försäljningen så blev den ungefär SEK 208 miljoner kronor eller omsättningen. Det beror på att av upfronten som var SEK 240 miljoner kronor i Mesdopetam-affären så gjordes det en avsättning för att slutföra fas II B-studien med Mesdopetam på drygt SEK 50 miljoner. Som vi sedan återför löpande under tiden som studien slutförs. Räkenskapsmässigt, redovisningsmässigt så blev omsättningen SEK 208 miljoner. Vi har då en vinst på ungefär SEK 52 miljoner kronor. Det känns skönt, vi gläds enormt åt det. Kassapositionen då är fortfarande lite drygt SEK 400 miljoner, SEK 402 miljoner för att vara exakt.
Som CFO och särskilt i det här marknadsklimatet så är det ju, känns det ju skönt och betryggande att ha en så stor kassa som vi dessutom kan använda för offensiva satsningar på våra övriga projekt som vi återkommer till. Kostnadsbilden, den försöker vi ändå hålla i. Vi ser att vi har lite ökande personalkostnader beroende på att vi är fler, vilket naturligtvis beror på att vi har en tillväxt och vi satsar framåt. Vi ser att de kliniska kostnaderna som är den lite mer mörkgråa delen av stapeln, de fortsätter på ungefär samma nivå. Det beror på att vi fortfarande har kostnader för att slutföra Mesdopetam-studien. Vi har ju också, nu kommer vi att starta fas IIb-studien med Pirepemat och det kommer också driva kostnader i kliniken framöver förstås. Sen så har vi brutit ut de kostnaderna som vi har täckning för.
I avtalet med Ipsen så ingår det att vi kommer utföra vissa tjänster åt dem som är processer som vi hade startat och som vi ska slutföra. För att göra bilden lite mer tydlig vad gäller vår egen verksamhet så att säga så är det de kostnader som var med partnering eller partner, med affären, licensaffären och det är det ljusgråa på toppen. Kan vi ta nästa bild. Som sagt, vi har stora intäkter och framför allt ett stort kassaflöde. I och med att Ipsen tar över alla kostnader för efter fas IIb-studien med Mesdopetam så har vi då utrymme att satsa de pengarna på vår övriga pipeline.
Då ser man att vi har haft en tillväxt i bolaget som har accelererat lite grann i antalet anställda. Vi har praktiskt taget dubblat antalet anställda sedan slutet på 2018, så på 3 år ungefär. Det känns bra för vår forskningsplattform framför allt har potential att vara mer produktiv och då behöver vi ha mer folk som arbetar med den. Vi har också våra kliniska projekt som vi satsar mer på och vi kommer förhoppningsvis att få in nya projekt i klinik ganska snart. Vi satsar dessutom mer på IR och business development frågor. Det fokuset vi har i organisationen just nu är på Pirepemat-studien där vi som vi kommer prata mer om en liten stund.
Vi har också prekliniska program då i våra P001-program och i P003-programmet som vi kommer att satsa vidare på. Det kommer Nicholas att berätta om nu. Nästa slide, tack. Då är vi på sidan 6 i presentationen. Det är lite sammanfattning av hur vi ser på framtiden för IRLAB. Vi har under de gångna åren nu lagt en väldigt stark grund under 2020-2023 som det står här i rubriken på den kolumnen. Vi har lagt en stark grund. Vi har levererat fas II-data på Mesdopetam, gjort en affär med Mesdopetam på basen av de data. Vi håller nu på med en fas 2b/3-studie som det kallas. Tillsammans med Ipsen så kommer vi då att påbörja fas III-studier under 2023 till 2025.
Vi har Pirepemat där vi förra året erhöll godkännande att starta en fas 2b-studie. Vi kommer då nu jobba hårt för att kunna genomföra den studien under det kommande 18 månader som det tar att rekrytera till den studien. Sen har vi i vår pipeline målsättning nu att få in ett antal program i fas 1. Vi har jobbat ganska mycket i det prekliniska området under en period och vi kommer att lyfta upp ett antal program nu till klinisk utveckling. Det här kräver då förstås också att vi påbörjar ett mer intensivt arbete eller ökar arbetsinsatserna inom affärsutvecklingen. Då vår affärsplan stadigt varande är att hitta partners för våra program så att vi kan ha partners med oss in i fas 3 och sedan för marknadsföringen.
Tittar man på den period som kommer nu, 2022-2024, 2025 ungefär, så handlar det om att bygga då för framtiden och fortsätta på den tillväxtvåg som vi nu är i. Det innebär att vi under den här perioden, 2023-2025, kommer att starta fas III-studier både med Mesdopetam och Pirepemat. Det är våra planer. Vi kommer att ha lyft in ytterligare läkemedelskandidater i klinisk utveckling. Där vi kommer också då ha jobbat mycket med vår partneringaktivitet och där vi faktiskt i dag ser att det finns ett ganska stort intresse för de tillgångar vi har även i den prekliniska fasen. Någonstans i mitten på 2020-talet, så kommer vi att kunna tillsammans med partners, Ipsen eller andra, att leverera de första ansökningarna för godkännande av läkemedel. [/Foreign language]
Det är vår plan och det här kommer leda till intäkter under resans gång. Givetvis därför att vi siktar ju på att hitta partners och att göra affärer av den typen som vi då gjorde med Ipsen under sommaren här. Kan vi gå till nästa bild nummer 7. Vår initiala strategi i IRLAB har varit att fokusera väldigt hårt på Parkinsons sjukdom. Det hänger ihop med att vi såg en väldigt stor möjlighet i att hitta nya läkemedel som kan adressera problem som inte är lösta i Parkinsons sjukdom i dag. Om vi börjar från toppen på den här bilden så kan man se att i de sena faserna av sjukdomsförloppet Parkinsons sjukdom så drabbas patienter av en hel del symptom som till exempel balansen försämras.
Man får, man ramlar, man slår sig, och hamnar på sjukhus. Man har också kognitiva nedsättningar, som leder till det här demenssyndromet som då är tydligt inom Parkinsons sjukdom. Och för den indikationsområdet kommer vi att så utvecklar vi då Pirepemat. Och vi har som sagt nu påbörjat en fas IIb-studie inom det området. Sen har vi ett prekliniskt program, P101-programmet som vi kallar det för. Och där har vi ju tidigare annonserat att vi har en läkemedelskandidat som vi nu utvecklar mot fas I-studier, det vill säga genom preklinisk utveckling. Inom det här programmet kommer vi att under året lyfta upp ytterligare kandidater. Det finns ett väldigt stort område inom neurodegenerativa sjukdomar som inte är adresserat och som har med den kognitiva försämringen som patienterna drabbas av och också apati och andra psykiatriska symptom.
Där jobbar vi hårt inom pirepemat-programmet. Det här är ett indikationsområde som har väldigt stor brist på läkemedel, men också ett väldigt stort intresse från potentiella kunder som vi arbetar mot. Mesdopetamprogrammet har vi pratat mycket om under de senaste åren. Som sagt, vi jobbar med mesdopetam-programmet i partnerskap med Ipsen. Där har vi då en substans som kan behandla dyskinesier och vi kommer också titta nu på att initiera studier som adresserar psykosindikationen. Vi har ett ytterligare program i vår pipeline som jag har presenterat under året och det är det vi kallar för P003-programmet. Det är i upptäcktsfas just nu, men det är ett program där vi ska försöka ta fram läkemedelskandidater och nya läkemedel som hanterar grundsymptom vid Parkinson på ett bättre sätt än dagens standardbehandling levodopa. Kan du byta bild?
För att skapa den här pipelinen med de resurser vi har och på ett effektivt sätt så använder vi vår forskningsplattform som vi då kallar för ISP, den integrativa screeningplattformen. Det är en systembiologisk strategi som vi har utvecklat under ett antal år i lab och tidigare, som bygger på avancerad systembiologisk forskning som vi kopplar då till det som man i dag kallar för machine learning-tekniker och artificiell intelligens. Vi använder de matematiska modellerna, teknikerna för att identifiera, definiera kan vi säga, nya läkemedelskandidater, substansklasser som vi kan tänkas utveckla. Det här görs möjligt genom den enorma databas som vi har byggt upp på effekten av mängder av olika läkemedel, läkemedelskandidater och experimentella substanser. Ur den här plattformen får vi ut en hel del intressanta läkemedelskandidater. Illustrerat på sidan 9 så byter vi sida igen. Där har vi vår pipeline.
Den har ni sett tidigare och jag har pratat om den förut. Det viktiga här är ju hur man tittar på våra anfallsstrategi kring de här, det ganska breda programmet inom Parkinsons sjukdom som adresserar i princip alla de symptom i dag som är dåligt eller underbehandlade hos de här patienterna. Om vi börjar högst upp så har vi mesdopetamprogrammet förstås. Där har vi en partner redan med Ipsen. Det är en global partner som har för ambition att lansera produkter baserat på mesdopetam i hela världen faktiskt. Sen har vi Pirepematprogrammet där vi har diskuterat det programmet med ett antal eller ganska många olika partners under årens lopp. Vi har det senaste året, inte minst efter Ipsenaffären, så har intresset för våra andra övriga program ökat dramatiskt.
Vi har strategin där är att basera en strukturell affär på de data vi genererar i den pågående fas 2b-studien. Tittar vi då på de tidiga programmen P001 och P003, där vi har inriktat oss på indikationsområden som är breda, stora, så har vi redan här ett intresse från potentiella partners att delta i utvecklingen av de här programmen redan från preklinisk fas. Därför har vi i vår strategi sagt att vi kan tänka oss att initiera diskussioner och kanske till och med sluta avtal redan i preklinisk fas, både för P001 och P003. Vilket innebär att vi, om vi landar i de här områdena tidsmässigt, så skulle det kunna ske här under 2022, 2023 i de programmen. Ska vi byta blad igen och gå till sidan 11 i programmet? Lite kort om vår strategi för P001.
Vi har tidigare varit väldigt tydliga med att det här är läkemedelskandidater eller en klass av läkemedel, en helt ny klass av läkemedel som vi har upptäckt med hjälp av ISP. WHO har sagt att det här representerar en helt ny CNS-läkemedelsklass. Därför tycker vi att det finns anledning för oss att fortsätta utveckla läkemedel inom den här klassen och vara först i alla avseenden i den här nya läkemedelsklassen. Det finns ett antal områden inom de neurodegenerativa sjukdomarna som är dåligt behandlade i dag. Den kanske starkaste och tydligaste indikationen inom det här området, där man ser en försvagning av framhjärnan eller frontala cortexfunktioner. Det hänger ihop med den kognitiva försämringen i de här patienterna. Det är en symtombild som kallas för apati. De här symptomen drabbar och där är ungefär 10 miljoner patienter i USA som har problem med apati.
Tittar man på och alla är då samlade inom de här neurodegenerativa sjukdomarna som vi fokuserar på, som Alzheimer, vaskulär demens, frontotemporal demens. Man kan se i den här tabellen som vi har lagt in till höger på bilden att vi har någonstans runt 50-80% av alla patienter inom de här indikationsområdena har problem med apati. Det hänger ihop med att man har en störd funktion i frontalkortex. Det de här substanserna i vårt P01-program gör är att de förstärker exakt de här funktionerna. Vi tror att vi har en väldigt stor chans att göra något som inte är gjort tidigare, det vill säga utveckla produkter inom apatiområdet. Inom Parkinson beskrivs förstås men även inom andra neurodegenerativa sjukdomar. Ska vi byta till sidan 12. Det är en liten kort beskrivning av vad vi, vår ambition med P003-programmet.
Här jobbar vi med att sikta på en helt ny generation av behandling av grundsymptomen vid Parkinsons sjukdom. Ett av problemen med behandlingen vid Parkinsons sjukdom i dag är att de läkemedel som man har står till buds. De har väldigt kort effektduration. Man får ta väldigt många tabletter varje dag, upp till när det gäller Levodopa till exempel, som är grundbehandlingen vid Parkinsons sjukdom. Man får ta någonstans mellan 8 och 12 i de allra extremaste fallen tabletter om dagen för att vidmakthålla en god funktion. Vår ambition här är att utveckla en helt ny princip för behandling av grundsymptomen som ger en långverkande effekt. Hela dagen ska egentligen kunna täckas av 1 eller maximalt 2 tabletter. Det här skulle då kunna ändra hela behandlingsparadigmet för Parkinsons sjukdom.
I det här programmet så har vi då i dagsläget utvecklat en första generation av molekyler som vi håller på att utvärdera nu för att kunna välja en kandidatläkemedel under året. Vi har också en andra generations substanser som vi håller på och utvärderar, syntetiserar och testar. För att se om vi kan ha åtminstone två olika alternativa metoder för att uppnå det här målet som vi har satt upp. Det här är ett mål som har funnits länge inom Parkinson fältet och vi tror att vi har hittat en väldigt effektiv väg att nå det målet. Går vi till sidan 14 och tittar lite grann på Pirepemat programmet. Det är ett ganska så omfattande program som vi har rullat igång nu med dels med godkännandet att starta fas IIb.
Vi kommer att göra en studie som vi där i huvudsak samlar in patienter eller personer med de här problemen, fallproblemen i Europa, europeiska länder. Tanken är att studien ska ta 18 månader att rekrytera och att vi därefter ska ha data som vi kan diskutera potentiella affärer kring. I det här fallet så är det ungefär hälften av alla patienter med Parkinsons som har den här problematiken som vi siktar på med det här programmet. Kostnaden för att hantera de skador som uppstår efter fall, till exempel vid Parkinsons sjukdom är väldigt höga. Tittar man på USA så kostar det ungefär $30,000 per patient som kommer till sjukhuset. Det är förstås ett ganska stort standardavvikelse. De höga kostnaderna kan ligga uppåt $100,000 om man har ordentliga frakturer. Det här är en marknad som inte är utvecklad ännu.
Vi är först, vilket ger oss ett stort försteg i hela den här indikationsområdet. Pirepemat som molekyl är då designad för att behandla, förstärka balans och minska fallrisken, men också att förstärka kognitiva funktioner hos de här patienterna. Sidan 15. En kort resumé av den studie som vi nu ska göra. Där det primära målet är att titta på fallfrekvensen över en 3-månadersperiod. Vi kommer att rekrytera ungefär 165 patienter till den här studien. Vi kommer att ha en placebogrupp och två olika dosnivåer av Pirepemat. Vi kommer också att samla in information om kognitiv funktion i den här studien. Vi kommer givetvis att titta på de grundsymptomen vid Parkinson. Det gör man med de skalor som är utvecklade för Parkinsons sjukdom, MDS-UPDRS heter den skalan. Vi kommer också att undersöka effekten på fall och postural balansförmåga helt enkelt.
Sen kommer man som vanligt ha en utvärdering av global funktion. Det vill säga om patienterna generellt sett mår bättre om de får den här medicinen än om de får placebo. Det här är en studie som vi ser mycket fram emot att genomför. På basen av de fas 2a data vi tog fram för ett par år sedan så har vi väldigt stort hopp om att det här ska verkligen vara en bra metod för att behandla fall och kognitiv nedsättning vid Parkinsons sjukdom. Ett par sista ord om Mesdopetam, där vi då har ett utvecklat samarbete tillsammans med Ipsen. En väldigt bra partner. Jag byter slide till sidan 17, förlåt. Det glömde jag säga. Vi har ett globalt samarbete med Ipsen för att utveckla den här produkten nu.
Vårt ansvar är att göra färdigt en pågående fas 2b studie som vi arbetar med. Ipsen kommer att, har påbörjat det arbetet som ska leda fram till start av fas 3 studier, både inom den här första indikationsområdet LIDs. Vi ser också tillsammans med Ipsen att det finns möjligheter inom, att bredda indikationsområdena till även Parkinsonpsykos, men kanske till och med inom en indikation som heter tardive dyskinesia. 30% av alla patienter lider av den här problematiken och det blir en ganska stor patientpopulation. Idag finns det inga riktigt bra läkemedel inom det här området heller. Vi kan vara först med att utveckla ett läkemedel som träffar de targets eller den target som man tror är orsaken till sjukdomen. Det är en felaktig inkorporering av dopamin D3-receptorer som uppstår i Parkinson-hjärnan. [/Foreign language]
Vi tror att mesdopetam har en god chans att komma ut med goda resultat efter den här fas IIb-studien. Sidan 18 illustrerar då den ganska stora patientpopulation som den här substansen har möjlighet att nå på sikt. Dels är det då vårt huvudområde PD-LIDs, där vi har ungefär 1 miljon patienter i, på de 8 största marknaderna. Inom PDP, som jag nämnde då, psykos, så kan man tänka sig ungefär 1.5 miljon patienter i något större indikationsområde. Där finns i dag ett läkemedel registrerat i USA på den indikationen. Om vi tar tardive dyskinesia så finns det i dag 3 miljoner patienter ungefär globalt som har den problematiken. Som också drivs av samma mekanism som dyskinesias gör. Vi tror att vi har en väldigt attraktiv pipeline. Vi har kommit väldigt långt i utvecklingen av våra program.
Vi kommer under året att leverera ytterligare nyheter i vår pipeline med nya kandidater. Vi har som Viktor illustrerade en väldigt stark kassa. Den kassan ska vi använda för att investera i de här programmen på ett effektivt sätt. Kan vi byta till sidan 19. Jag vill bara göra lite reklam för att vi kommer att hålla en kapitalmarknadsdag den 22 mars i Stockholm. Vi kommer att vara på Helio GT30 på Grev Turegatan. Vi kommer presentera vår strategi för tillväxt vid den här tillfället. Vi kommer också ha gäster som dyker upp. Vi kommer ha representanter för Ipsens ledning, forskning och affärsledning. Vi kommer också att ha, bjuda in key opinion leaders inom de olika indikationsområden som vi arbetar inom.
Parkinson i grund och botten, men också inom de separata underområdena där som det finns experter som gärna vill ställa upp och prata om sjukdomarna och om möjligtvis också om våra produkter inom de här områdena. Sen kommer vi själva förstås att berätta lite om hur vi ser på framtiden för IRLAB. Här kan man delta antingen på plats och vi ser ju gärna att så många som möjligt dyker upp personligen. Sen också finns det förstås streamingmöjligheter från det här eventet. Med det så vill vi tacka för att ni har lyssnat och vi ser nu fram mot frågor. [/Foreign language] There is room for questions now.
Thank you. Currently we have one person in the queue. That's Fredrik of Redeye. Please go ahead. Your line is open.
Ja, hej, tack så mycket och spännande. Jag tänkte lite först där om mesdopetam och utläsningen då. Kan ni fortsatt guida utläsningen i H1 eller har det skett någon förändring där? [/Foreign language]
Ja, vi, det ska erkännas att vi har kanske varit lite otydliga i den här frågan. Vi har försökt att guida under sista kvartalet förra året och även nu i början på det här året. Det man kan säga om situationen där ute, jag formulerar detta lite i vd-ordet också i Q4-rapporten. Jag tycker man kan läsa det. Det som är trubbel just nu i kliniska prövningar generellt är att det är mycket svårt att prediktera när man ska kunna bli färdig. Så vi har inte lämnat någon ny guidance. Vi har fortfarande förhoppningen att vi ska ha rekryterat klart patienterna under H1 det här året. De faktorer som har spelat in väldigt dramatiskt i, för hela vår sektor egentligen, det är ju dels är det då covid-situationen som har varit, men den har varit ganska länge nu. [/Foreign language]
[Foreign language] Under vintern så kom ju Omicron surgen här i Europa och i USA. Det har lett till att patienter inte kommer till sjukhusen i samma utsträckning som tidigare för att delta i studier. Vi väntar och ser. Vi hoppas att det här ska nu när restriktioner börjar lättas i Europa och väntar och ser att nu kommer patienterna börja komma tillbaka. Det här har gjort att det med de klassiska modellerna man har för att prediktera när saker och ting ska bli klara, de håller inte riktigt. Det har varit lite för mycket standardavvikelser i de här modellerna under den senaste tiden. Det gör att vi inte med säkerhet kan ge någon tydlig guidance i dagsläget annat än den vi har givit tidigare. Vi håller oss till den. </Foreign language]
Vi jobbar tillsammans med vår partner Ipsen för att komma till en guidance på detta.
Ja, nej men tack för svar där och jag gissar att det är lysande för 3D-formatprogrammet då gällande guidningen där om 18 månader.
Ja, och där har vi ju då turen kan man säga att vi har ju, vi kommer i gång med den studien nu när vi ser att det kommer lättnader i restriktionerna runt om i Europa. Däremot så är det ju så att regionalt så är det skillnader och det där gäller att navigera sig igenom. Men de här patienterna har stora behov och vi ser, vi har gott hopp om att få en bra start på den här studien.
Jag tänkte också då på Mesdopetam där med tanke på att studien börjar närma sig då. När det kommer till investerare och vi som analytiker, vad är det viktigaste med den studien när det kommer till till resultat? Och kan ni guida någonting om vad som är liksom ett kliniskt meningsfullt resultat sett till effekt på LIDs?
Ja, det finns en del utsagor i den frågan om den kliniskt meningsfulla effekten. Ungefär, vi siktar ju på att förbättra det som kallas för Good ON, det vill säga den tid av det vakna dygnet som patienterna har en god motorisk funktion. Om man kan förlänga den tiden med ungefär 1.5 timme så anses det generellt sett vara kliniskt relevant. Allt från 1.5 timme och mer är väldigt bra. Vi siktar ju förstås på mer än 1.5 timme, men från 1.5 timme uppåt är det ett väldigt bra resultat på den studien.
Och jag hade en fråga också om P001-programmet där. Det har ju en ganska liksom bred potential där. Det är ju ganska tidigt ännu så länge i projektet där. Men när det kommer till att liksom precisera exakt målindikation och strategin där.
[Foreign language] Det kommer vi göra under det första halvåret i år så kommer vi att rikta in. Vi har ju IRL942 då som är känd som IRL942. Den kommer vi att rikta in tydligt. Och även när det gäller de uppföljande molekyler som vi arbetar med just nu så kommer vi att fördela ut dem på olika indikationer inom det här väldigt intressanta terapiområdet. Och som jag sa tidigare, här finns ett stort intresse också ute i världen för den här typen av behandlingsstrategi.
Min sista fråga var om P003-programmet där. Väldigt spännande förstås. Skulle ni kunna utveckla lite hur det relaterar till dagens standard of care, alltså Levodopa, och liksom hur ni tror att det skulle kunna passa in i behandlingsparadigmet? Skulle det vara liksom väldigt tidigt eller kanske som ett alternativ lite senare ner? Eller ja, hur ser ni på de möjligheterna?
Ja, vi, alltså i dagsläget som jag sa då under presentationen, det vi ser nyttan med den här strategin just nu, det är att man tar den. Det är det första man börjar med innan man börjar med Levodopa. Man börjar och sen så är det tänkt att den här behandlingen ska kunna fungera under hela den sjukdomsperiod som man har. Det vill säga från diagnos till att man har det här läkemedlet under den tiden som man har sjukdomen. Det är någonstans mellan 20 och 25 år i snitt. Det är alltså egentligen ett ganska så kraftfullt uttalande egentligen, det är en slags ersättning för Levodopa. Vi vet att här jobbar vi med substanser som inte kommer att...
De är väldigt potenta och det gör att man kommer att behöva väldigt små mängder av de här substanserna dessutom, vilket är bra för de här patienterna. Det är en skillnad från Levodopa som där man tar väldigt stora mängder av läkemedel.
[Foreign language] det kan också finnas en funktion att liksom förskjuta början av användningen av Levodopa då.
Ja.
Givetvis på komplikationer.]
Absolut. Det är tidigt, men det är ju det som är vår ambition. Vi vill ersätta Levodopa helt enkelt.
Ja. Nej men tack, det var egentligen de frågorna jag hade.
Tack. Next question please.
Thank you. Once again, if there are any further questions, please dial zero one on your telephone keypads now. Okay, there currently seems to be no further questions from the phones, so I'll hand back to our speakers for the closing comments.
Sorry, I'll speak Swedish. Det kom en fråga som rör sig kring prisskillnader för ett prekliniskt program jämfört med ett fas IIb-program. Generellt kan man säga att ju längre man har kommit i utvecklingen fram mot fas III, desto högre blir prislapparna på samarbetsprogram. Det där kan variera också. Man kan se ganska stora affärer göras i prekliniska program. Då innefattar det ofta att man för de pengarna skall investera i programmet. Det beror på vad, hur avtalen är designade. Vi arbetar ju huvudsakligen med strategier där vi får betalt och inte ska använda de pengarna till annat än att reinvestera i nya idéer internt. Det är väldigt svårt att guida när det gäller storleken på affärer prekliniskt versus kliniskt.
[Foreign language] Men, snittet för en preklinisk affär brukar vara lägre än för en klinisk affär. Men det är inte helt, det är inte hela sanningen. Man kan se ganska stora affärer. Vi har sett några sådana här i Sverige den senaste tiden. Till exempel Xbranes affär med Bayer till exempel. Så, då ser vi inga fler frågor. Då tackar vi så hemskt mycket för alla som har lyssnat och för ert intresse för IRLAB som vi tror har en väldigt god och ljus framtid. </Foreign language>