Earnings Call: Q1 2023

Apr 27, 2023

Quarterly report

Sådär. Varmt välkomna till vår rapportpresentation för första kvartalet 2023. Vi är väldigt glada att det är så många som har med oss i dag på callen. Jag heter Tom Thörnblom och är ansvarig för investerarrelationer, kommunikation och hållbarhet. I dagens presentation kommer Rickard Lyko, vår VD, att inleda. Kommer vår CFO Pontus Andersson att gå in mer i detaljerna kring siffrorna. Efter presentationen kommer vi öppna upp för frågor. Räck upp handen så kommer jag fördela ordet. Jag ska informera om att vi kommer att spela in det här mötet och det kommer publiceras på Lyko.se och i appen Quartr. Med det lämnar jag över till Rickard Lyko. Stort tack. Välkomna. Jag kör en liten presentation här och sen lägger jag den över till Pontus. Kort brief vad vi gör. Vi säljer skönhetsprodukter som ni känner till. Vi har ungefär 1,000 varumärken. Det representerar ungefär 55,000 produkter. Vi gör ju det här i 8 länder, Norden och utöver Norden så är det Polen, Tyskland, Nederländerna och Österrike. Vi har ju 35 butiker i Sverige och Norge. Från och med nästa, eller det här kvartalet så kommer vi även finnas i Finland då. Vi har ju också 3,000 salonger som vi representerar våra produkter igenom vår B2B-försäljning. Ungefär 1,000 anställda. Vi sitter på 13 kontor. Målgruppen är 70% kvinnor, 25-55 och vi har 3.8 miljoner kunder. Vi har ju växt 23% i kvartalet. Vi snurrar på SEK 680 million på kvartalet och på helåret så har vi passerat en bit över SEK 2.5 billion. En stor del av förklaringen varför förbättringen i kvartalet är gentemot föregående år är ju att performance marketing har fortsatt att förbättra sig. Vi vet att vi hade en del utmaningar med algoritmerna i, egentligen som började 2021, där i november och höll i sig egentligen fram till mitten av juni förra året. Det gör ju att vi lyckas sänka marknadsföringskostnaden från 13.7% till 10.1%. I det ska vi säga att då gör vi ju fortsatt att vi fortsätter satsa på just den här brand marketing där vi fortsätter investera, framför allt i Sverige, Norge och nu med också Finland. Tittar man på varumärkeskännedomen så fortsätter den takta uppåt. Det är klart det är inga jätterörelser här på slutet. Det är lite jobbigare när det kommer närmare. Det är också tajtare mellan mätningar här. Den finska är väl uppskattning. Vi har inte ramlat in i den än. Den ligger någonstans där, kanske något över. Vi fortsätter växa här och det är också den här någonstans som är indikatorn på de länderna där vi också lyckas hitta ut en bättre lönsamhet i, för då vet vi att vi får ner just marknadsföringsdelen. Vi har ju också nu med 15 egna varumärken. Den omsättningen har gått från 2% som andel av totalomsättningen till 5% 2022. Här har vi en högre andel när vi tittar i våra butiker. Vi har ju lättare att styra försäljningen i butikerna, så där går det snabbare. Vi ser också att vi lyckas göra det här online även om det tar lite längre tid. Det är mycket av den här satsningen som är långsiktig. När vi bestämmer oss för att ta upp nya produkter eller ett nytt varumärke eller sådär, så från att vi startar den processen till den står ute i handeln är det mellan två till tre år. Mycket av de här satsningarna vi har gjort har ju fortfarande inte kommit ut än. Vi har egentligen inte gjort en enda lansering av befintligt sortiment, mer tagit över märken och någonstans satt en del synlighet bakom. Här kommer vi att se en fortsatt förbättring under året, men framför allt också in i nästa år ska vi kunna börja generera lite mer av de satsningar vi har gjort. Vi har ju också börjat kicka igång logistikhubben i Berlin. Den kommer att vara live någon gång under nästa månad. Ett led i att bli mer konkurrenskraftiga ute i Europa. Ska man vara krass så kan man säga att vi är sämst på alla barometrar ute i Europa. Vi har långsammare leveranser, vi är liksom inte lika lokalanpassade som de lokala spelarna och så vidare. Ett led i det här är ju att vi blir väldigt konkurrenskraftiga med leverans hastigheten och leveransalternativen, men också driver ner kostnaden väldigt mycket för att leverera direkt på den marknaden. Det är ett led i det och det är ett första steg. Det vi också har gjort i den här satsningen är att vi har ju förberett för att ta fler hubbar. Här är det ju tänkbart att vi kan också sätta upp fler lagerhubbar i fler städer om vi ser att det är rätt sak att göra. Vi håller också på och bygger ut befintligt lager. Det kommer att vara klart för att börja flytta in i oktober, vilket är en nödvändighet för att klara av volymerna inför Black Friday och högtiderna där. Det är klart att i tillväxt med 23% på totalen så känns det logistiskt sett och vi behöver mer yta. Ett nästa steg i det här kommer ju vara att vi behöver också fylla den automationen med automation, men det får vi återkomma när vi har kommit lite längre i den processen. Det är ett led i att klara av den här. Sen är det klart att vi vet att i långa loppet så kommer den här anläggningen vara framför allt för Norden, för Europa så kommer det behöva mer lokal logistik senare. Ska vi se. Vi har ju också gått i gång med 3PL och vår första 3PL-kund har börjat leverera, vi har börjat leverera ut de första ordrarna. Det som är det fina i 3PL-affären är ju dels att det finns en god lönsamhet i den, dels finns det också att lagerbindningen flyttas över till leverantören. Framför allt så är det ju också synergierna som ger att det blir bättre för leverantören. Vi sparar också mycket kostnad och för en stor del av kostnadsmassan på logistiksidan är att plocka in varorna i lagret. I en 3PL-affär så ligger mycket av den kostnaden hos varumärket för att sen flytta det internt inom byggnaden är mycket enklare för oss. Vi lägger nästan 40% av vår logistikkostnad ligger i att ta in produkterna. Resten, de flödena är ganska automatiserade, men just inbound tar fortsatt mycket tid för oss. Vi vann årets e-handlare på D-Congress. Vi tänkte att det är lika bra att passa på att skryta lite om den ifall någon hade missat det. Vi har ju gått i gång och är i full gång med att bygga upp flagship store i Helsingfors. Vi tror väldigt mycket på den här och vi har också hört att ryktet på stan i Helsingfors börjar sprida sig bland de yngre konsumenterna om att vi kommer öppna upp där. Vi tror någonstans att vi kan få samma effekt så som vi har sett i Norge. Det får en väldig spridningseffekt. Dels att vi känns mycket mer lokala, känns på riktigt för att vi finns fysiskt i landet, men också att ge oss en plattform att skapa event och kommunikation för att nå ut ännu mer och ännu bredare då. Det tror vi, det har vi sett stor effekt av på Karl Johan i Norge, och nu ska vi försöka göra samma resa i Finland. Kort kring det här innan jag lämnar över till Pontus, som kommer in på det här lite mer i detalj. Det är ju såhär vi driver verksamheten internt, och nu gör vi också det i rapporteringen externt. Vi har en nordisk marknad som är i någon mer mogna fas, men då ska man säga att det är fortfarande en marknad som fortsätter växa. Europa är ju en viktig satsning på lång sikt för oss. Vi ser ju att om ett gäng år så är förmodligen Europa större än Norden. Det vi har sett hittills så ser den ut att ha en liknande utveckling som vi har sett i de länderna vi gett oss in i utanför Sverige. Sen är det klart att vi har en kostnad på central funktion som vi ser att vi kommer att få skalfördelar i över tid. Vi har investerat mycket för att bygga en organisation för att klara av att hantera en mycket större omsättning. Det fortsätter det ju att göra till viss del, men den där ska ju börja skala sen. Sen har vi en del annan business som vi också tror på starkt framåt, men som någonstans är något annat än det vi håller på med kring online och retail ut i de andra länderna. Jag tycker att den här indelningen känns bra och det ger ju också en tydligare indikation nu vilken underliggande lönsamhet som finns i de här befintliga marknaderna och vad vi kan nå när vi tar oss lite längre. Med det sagt ska vi komma ihåg att det är ju fortfarande tillväxt rejält i alla de här marknaderna, även i Norden. Det finns mycket kvar att göra där. Jag lämnar över till Pontus. Tack Mikael. Jag tänkte vi ska ta oss lite snabbt igenom lite mer detalj kring den här uppdelningen då så att alla är med på vad som ligger i de olika segmenten här. I Norden, om vi börjar där då, så har vi ju de segmenten vi tidigare hade, online och retail. De finns ju underliggande inom Norden. Och för retails del så är det ju så att alla kostnader relaterat till butikerna och så vidare, de ligger ju med i Nordensegmentet nu, där de tidigare låg i retailsegmentet. I tillägg då så har vi då på onlinesidan alla direkta kostnader relaterat till marknadsföring, betalningsflöden, frakterna och sådana saker, de ligger i respektive marknad. Vi allokerar också logistikkostnader till respektive marknad baserat på hur många order vi vinkar in på den marknaden då. Vi har då lokal kundservice och lokal marknadsföringsorganisation som ligger där utallokerat, eller ligger i de marknaderna. Även där vi gör marknadsföringskampanjer av mera varumärkesbyggande kampanjer så ligger de i de marknader där vi gör dem förutsettvis då. Europa är en copy paste då sen på Norden och där är vi bara liksom online än så länge. Kommer sen till övrigt. Då har vi våra centrala funktioner. Det är ju sedvanliga centrala funktioner egentligen då, det är IT, marknad, finans och så vidare. De övriga affärerna som vi har. Då är det bland annat så är det Lyko Production och där gör vi så att vi tillverkar ju produkter åt andra än oss själva. Där har vi externa intäkter när vi producerar. Vi säljer också sen de, vissa av de produkterna som vi producerar internt, de säljer vi via vår säljkår, Lyko Professional, ut till frisörsalongen. Sen har vi då för att managera vår egna varumärkesportfölj som vi har nu, en egen organisation för det som vi är på väg med då. Den ligger också här. Sen har vi gjort så att i det här har vi naturligtvis då intern försäljning, men alla de elimineringarna som är relaterat till försäljningen internt då mot Norden och Europa, de ligger inlagda här. Det enda vi ser när vi tittar på den övriga businessen, det är den externa, de externa intäkterna. Det var bara kort för att ta den då. Tittar vi som Rickard var inne på så totalt sett vad gäller omsättningen så växer vi då på helheten med 23%. Vi är uppe på SEK 2.6 drygt miljarder i omsättning, rullande tolv. Vi har ju haft en recovery kan vi säga på vår marginal och den ser vi nu att den börjar liksom stabilisera sig. Den här ser vi att på sikt så är tanken att den här kommer att fortsätta att liksom ticka lite grann uppåt. Drivet dock allra framför allt utav vår egna varumärkesportfölj. Även lönsamhetsmässigt så ser vi mötte ju ett extremt svagt kvartal och det har ju Rickard varit inne på med de här marknadsföringskostnaderna som drog på oss där. Det är inte så konstigt, den slår igenom väldigt hårt och bra in tid i kvartalet. Tittar vi sen på Norden specifikt växer vi starkt på egentligen alla de nordiska marknaderna. Performance marketing är ju mycket lägre än vad det var i fjol och givet förändringarna där och nu på en väldigt låg nivå. Vad vi gör dock är att vi lägger ju då mycket mer nu på brand marketing på alla marknader i kvartalet utom egentligen i Danmark då där vi inte lagt så stora pengar. Tittar vi på butiksbeståndet i Sverige och Norge så går ju det väldigt bra just nu. Det gör att vi i Norden då växer med 20% lite drygt. Eller i rena pengar kan vara intressant också att göra den reflektionen så växer vi dryga SEK 100 million. Vi växer på väldigt bra på den här mer mogna marknaden om vi ska uttrycka oss så då. Tittar vi på hur det ser ut lönsamhetsmässigt så påverkas även Norden då naturligtvis utav de ökade, de höga marknadsföringskostnaderna i Q1 i fjol. Vi ser ett väsentligt bättre Q1 i år då. Ute i Europa så växer vi ju väldigt starkt. Från låga nivåer i och för sig, vi växer starkt. Vi har en förbättrad marginal från en låg nivå i fjol. Det är egentligen samma utveckling vi ser där som vi har haft i de andra länderna. Kolla in nu, vi har exakt samma utvecklingsmönster vad det gäller marginalen i Europa också då. Likt Norden, lägre performance marketing-kostnader. Här är fokus nu att bilda en att jobba med den lokala organisationen för att fortsätta driva försäljning och resultat. Som Rickard var inne på, logistik-huben öppnar upp i Q2 och tanken är att den ska ju bidra till att få ner distributionskostnaderna och att få en del av de ordrarna som vi levererar ut igen på marknaden. Det gör att vi växer med nästan 100% ute i Europa, eller med SEK 20 million. Vi har passerat SEK 100 million nu ute i Europa rullande tolv. Resultatmässigt så ser vi att vi har haft resultat som har varit procentuellt sett lite sämre än vad de är just nu. Det här är ju en, i takt med att vi ska får ökad omsättning så skalar den här affären. Vi ser ju att vi är på rätt väg när det gäller lönsamheten. Det här gäller ju lite grann att balansera. Det blir en balans mellan tillväxt och hur mycket vi väljer att investera i de här marknaderna. Tänkte jag skulle nämna lite grann om gruppfunktionen också. Som sagt, det ligger våra gruppfunktioner, IT, marknad och så vidare där. Där är ungefär two-thirds utav den här kostnadsmassan är personalkostnad och sen har vi lite övriga kostnader. Tittar man Q1 jämfört i år, jämfört med Q1 i fjol, så ser vi att de kostnaderna här ser ut att ha ökat lite grann. Det finns några förklaringar som är av mer engångskaraktär där. Bland annat en sådan är att vi har lite valutakurseffekter som trillar in i år jämfört med i fjol. Sen har vi en liten IT-kostnad som vi har haft en diskussion med en leverantör som vi fick ta in i Q1 i år. Den är lite högre, den ser lite högre ut just nu i Q1 än vad den kanske normalt sett skulle ha varit annars. Övrig business. Då är det vår produktionsverksamhet, vår säljkår, våra omsäljer och vår egna varumärkesorganisation. Det är viktigt att ta med sig här återigen då att vi har de här interna elimineringarna ligger med här. De intäkterna vi ser här, det är de externa intäkterna vi har i de här verksamheterna. Resultatet då blir lite grann beroende av när och hur och vad vi producerar. Producerar vi mycket externt, då får vi ett bättre resultat här. Vi producerar mycket internt så blir det sämre. Här kan man säga vad det är de här verksamheterna som ligger här i, så finns det väldigt mycket strukturellt att göra kring affärerna. Vi investerar en hel del i att bygga även kapacitet här. Det är klart att med en ökad omsättning som vi ser på totalen, vi vill driva upp försäljningen av egna varumärken så behöver vi investera i de här verksamheterna också. Det var alles. Tack för det, Pontus och Rickard. Öppnar vi upp för frågor och vi har en första fråga från Aurore Tigerschiöld på DNB Markets. Släppa in Aurora. Ja tack. Några frågor från mig. Först och främst så jag noterade att EBIT-marginalen i Europa förbättrades year-over-year. Vad är timeline för att nå lönsamhet? Vi har inte satt någon tidpunkt att det ska fortsätta förbättra sig. Det är klart att håller vi liknande siffror i år och ingången nästa år så ska vi börja närma oss en brytpunkt. Det kan ju också vara så att vi ser att det är värt att investera mer så att vi inte satt någon riktig tidpunkt på det än. Ja, perfekt. Sen hur stor del av försäljningen tänker ni er framöver att den, de ska komma från de egna varumärkena? Samma sak där. Vi har inte satt något mål för det, men att den ska kunna fortsätta utvecklas betydligt mer. Det ska den definitivt göra. Det är klart att med tanke på att vi växer totalen också så tar det lite mer tid att vrida om det och det kommer säkert vara lite mer utmanande att få upp andelen högre snabbt i Europe kontra Sweden kontra Nordics sådär. Vi har inte satt någon prognos på det. Okay. En sista bara. Jag bara funderar på, skulle ni kunna ge lite mera flavor bara på hur konkurrenslandskapet ser ut? Tänker på Matas och... Konkurrenslandskapet har inte förändrats så mycket. Sverige har varit den absolut mest konkurrensutsatta marknaden. Vi har väl ett trettiotal, minst då, konkurrenter på många av produkterna vi tillhandahåller i dag. Allt ifrån apotek till andra skönhetsspelare till klädhandlare liksom. Den är extremt konkurrensutsatt. Matas kommer in nu, det liksom, det gör ingen skillnad för den konkurrenssituationen. Det vi däremot ser är ju att Danmark faktiskt går bra, liksom, där Matas någonstans äger marknaden som vi har flytt in i. Just utifrån Matas perspektivet så har vi inte sett någonting. Okay, perfect. Thanks! Då lämnar vi över till Magnus Råman på Kepler Cheuvreux. Precis, Magnus Råman. Tack. Jag tänkte fråga lite just om det här med logistikkostnaderna. Det tycker jag är intressant att ni nämner den här 70% inbound. Är det då av den totala lagerhanteringskostnaden? Ni inkluderar inte såhär hela logistikkostnaden till slutkunden är det så till exempel? Det är mer om att titta på var lägger personerna som är i logistiken sin tid? Kan man säga att 40% av lönekostnaden mer eller mindre. Jag ska inte säga att det är en exakt siffra, men i grova drag läggs på just hantering att föra in varorna. Flyttas de ju runt automatiskt, plockas och packas till viss del automatiskt, liksom, och väldigt häst. När ni då i ett sådant här 3PL-samarbete istället har dem på en designated plats där i huset så att säga, inte behöver lastarmen, pall eller något sånt där. Ja, gör det mer i enskilda tillfällen och kan hämta på ett annat sätt. Vad liksom, om du tänker dig en sådan situation, vad är mixen då? Hur mycket blir såhär inbound mix från... Skillnaden skulle jag säga är väl egentligen att taxametern tickar i gång åt leverantören medans vi plockar in leverantörens produkter. När de sedan är i lager, då vet ju vi hur många som ligger i lådan eller på pallen och behöver inte vi dubbelkontrollera det, vilket vi lägger mycket tid på i dag. Det är det som driver tider på inbounden. Jag kan väl säga att det är leverantören som tar kostnaden för hanteringen av att ta in godset in i huset. Precis, vad blir det då kvar? If you then have 40%, if you have TPL collaboration, the supplier takes that cost instead or that working time. Should one say that it goes to almost zero then? liksom, you still have to handle the one who will then pick that order that you pick from your own shelf, so to speak. Rent personalmässigt, så då är det ju när produkten lämnar lådan för att bli packad till en order. Om det är en order som passar sig för automatpacken så behöver vi inte lägga så mycket mer på den och sen går den i väg, ja, liksom. Har du ju allt, all utrustning så klart och lageryta och allt vad det är liksom som fortfarande finns där så klart. Det framstår ju då som att ni skulle under villkorna erbjuda väldigt attraktiva villkor att ni subventionerar på grund av den här effekten för att liksom snabbt få mer TPL-samarbeten. Är det så ni tänker er detta? Det är inte så vi har gått ut igen och det här gör vi också försiktigt framåt. Vi ska också säkra kapacitet så att vi inte liksom drar på oss mer affärer än vi klarar av. Man kan säga win-win blir det ju att leverantörer får en lägre kostnad. Det får de redan i dag med en bra marginal. Sen är ju uppsidan att vi dessutom sparar kostnader. Det är egentligen inte så vi har räknat på det. Ska man vara krass kan man säga att ja, hade vi haft noll marginal på TPL-affären så hade vi fortfarande haft en kostnadsbesparing. Och sen dessutom så tar ju leverantören lagerbindningen. Så att det är en väldigt fin affär. Med det sagt så är det klart att nu är det ett första start med en mindre aktör, så det kommer inte få någon stor påverkan på totalen. Det är ju, kan man få rulla ut den där större så är det en väldigt fin affär för oss att ha. Sen lite mer övergripande frågor som jag alltid får, men ser ni någon tydlig beteendeförändring nu när vi har lidit under en rätt lång tid av prisade konsumenter där när det gäller liksom hur varukorgarna ser ut, snittgitt och storlek, vilka typer av varor det är och marginal på det och mix av det? Det är svårt att se någon, om man ska säga, tvätta bort från trender och annat som påverkar mer är väl känslan. Min personliga spaning är väl att om det godspaket kostar SEK 70 så framstår våra produkter plötsligt som förhållandevis blivit billigare nästan, för de har ju inte haft så mycket prisökningar liksom. Det har varit en del prisökningar under perioden här. Jag skulle säga att tillväxtdelen kommer framför allt från fler kunder och fler ordrar liksom. Annars är det liksom de underliggande trenderna som vi ser, det är ju mixen av att vi blir större i de andra länderna, men sen också mixen av att man har gått från coronadelen till att man handlar lite mer makeup och något mer vissa hudvårdsprodukter och sådär. Svårt att se en tydlig trend. Kanske se någon trend åt någon trend, trenda ner på vissa varumärken något, men svårt att säga att det är liksom en riktig ihållande trend vi ser. Mm. Ni ökar ju eran tillväxttakt lite grann här nu då jämfört med förra kvartalet. Nu har vi ju fått en ny segmentredovisning. Skulle du säga liksom att den här, det här accelererade tillväxttempot relaterar det främst till Europa och expansionen där? Eller relaterar det till att ni har ökat liksom eran core market och vad den, är det jämförelsetalsdynamik här eller vad är det? Hur är det att momentum, så att säga accelererar ni era tillväxtmomentum? Det skulle jag säga att vi fortsätter eftersom vi växer så mycket på den nordiska marknaden där. Jag skulle säga Europa mötte ju väldigt tuffa jämförelsetal just på tillväxtsidan. Det vart nog något lägre procentuellt där. Ja, det skulle, det vill jag väl mena att vi har bra fart in här i april liksom sådär. Nej, det känns som vi håller i att det är en underliggande, liksom vi tar andelar eftersom om marknadspenetration, det ser inte ut som det är där förskjutningen kommer, utan det är att vi tar andelar tror jag. Jag tror att det är väl förklaring skulle jag väl tro att även om vi drar ner på marknadsföringen så tror jag att det finns nog andra som drar ner ännu mer. Jag tror konkurrensen kring synligheten har minskat en del. Intressant. Toppen. Jag stannar där. Tack. Lämnar vi över till Benjamin Bolseth på ABG. Tjenare. jag sitter och funderar lite på de här koncerngemensamma funktionerna. Om man vill försöka dela upp dem på något vettigt sätt, skulle ni dela dem efter omsättning eller finns något annat, smart sätt att dela dem? Om man vill försöka komma fram till en, liksom, koncernkostnadsjusterad EBIT-marginal till exempel. Jag skulle dela på omsättning. Ja. Skriver ni också att ni kommer fortsätta förfina delningen av kostnader framåt. Ska vi förstå det som att rapporteringsstrukturen kan komma att ändras redan i Q2 till exempel? Eller? Nej, det är ett kontinuerligt arbete alltid kring de där bitarna att vi, ju mer grann det är och så vidare då. Vi ställer ju om lite internt, organisatoriskt och liksom tittar mer på det precis på det här sättet, liksom centralt och lokalt. Det kommer ju då tydliggöra ytterligare om det är personer som bara jobbar lokalt för land. Kommer vi lättare kunna lyfta ut den kostnaden. Jag tror att det där, det kommer vara på marginalen liksom i sammanhanget. Ja, det är egentligen inte relaterat till extern kommunikation, utan... Det kommer säkert utkristallisera sig när vi, när vi jobbar liksom ner i ännu mer i detalj kring organisation eller vad det är för någonting. Att någon person eller någon kostnad ska, om den ska ligga centralt eller lokalt och så vidare. Nej, absolut. Går det att säga någonting om bruttomarginalen för de olika segmenten? Nordics kanske stöttas lite av butiker, men egentligen försöker jag förstå tillväxtstrategin i Europe. Hur aggressiva är ni på kampanjandet där kontra Nordics? Är väl egentligen frågan jag försöker. Det som händer alltid när vi ger oss in i nya marknader, det är väl att man handlar mindre från början. Man vill testa sajten och sådär. I många fall så är det ju också de mer prispressade produkterna där vi landar in bättre pris man hittar in via och sådär. Oftast så brukar det där liksom, vi brukar komma in för att hålla en viss lågt marginalmässigt, men sen taktar den uppåt. Det är en liknande utveckling vi har sett i Europa liksom. Den var lägre för 1 år sedan, men den taktar åt rätt håll. Den lägre lönsamheten förklaras alltså delvis av en lägre bruttomarginal. Jag gissar att lejonparten måste ju vara högre marknadsföring. Det är en kombination, absolut. Ja. Kan vi prata lite mer om performance marketing? jag gissar att ni är så pass stora, på marknaden för klick och sökord och så vidare att eran, era köp så att säga påverkar marknadspriset. köper ni färre ord eller klick i absoluta tal year-over-year? Är väl egentligen frågan. Nej, och jag menar, någonstans så är det ju, det är ju procenten som går ner här, inte faktiska investeringar liksom och i sökningar. Jag kan det inte rakt av, men nej, det skulle jag inte säga. Det är ju, det är en kombination av att vi köper bättre och köper rätt. Vi köper mot totalt faktisk marginal kontra omsättning. Sen har ju priset generellt sett också gått ner en del liksom. Hur stor, hur mycket sökvolymen har ökat eller minskat? Det vågar jag inte svara på. Nej, nej men exakt. Jag försökte bara få en feeling om det faktiskt kunde vara så att CPC-kostnaden var ner för att ni fokuserar mer på branding. Om ni gasar lika mycket i absoluta tal så att säga, så lär det ju inte vara det. Om vi går vidare på Europarekryteringen. Jag vet inte om ni har eller vill kommunicera det, men går det att säga någonting om vilken volym per marknad som krävs för att gå break even på EBIT-nivå? nej, egentligen, det där blir ju lite beroende på hur vilken tillväxttakt vi har. Liksom jag skulle inte säga att vi såhär kan vrida om det hur lätt som helst, men mer eller mindre så hade vi nog kunnat vrida om till lönsamhet, liksom här och nu om det är bara det vi hade velat. det där blir ju ett spel med hur mycket vi vill investera och vilken tillväxttakt. vi får nog återkomma när vi lärt oss lite mer av marknaden och kommit lite längre i det där. Ja, bara för att förtydliga det. Du menar att ni skulle kunna gå break even i segment Europa i dag om ni ville? Grejen är ju att mycket av marginalen, alltså såhär, förutom fraktkostnaden liksom och de kommer att komma ner med Berlin liksom. Är det ju liksom, där köper vi mer av minimal performance marketing. Den kan vi välja lite vilken nivå vi lägger på. Tittar vi på marginalen så är det mer mixen av vilka produkter vi köper som sätter att vi hamnat på en lägre marginal än på Norden. Skulle vi välja att bara sälja de produkterna med bra marginal där så skulle vi få upp den. Vi skulle tappa i tillväxt. Jag kan inte svara på vilken tillväxt eller vilken omsättning vi skulle landa på, men vi skulle kunna vrida om den när vi vill det. Det är liksom inget annat underliggande. Visst, vi har lite organisation nu, men det är ju inget stora summor där liksom så. Nej, och på det temat, vad ser ni i termen av fortsatt rekrytering i Europa? Den kommer liksom gå vartefter vi taktar upp det. Nu har vi tillsatt landsansvariga för länderna liksom för att göra mer lokalanpassningar sen får vi se lite hur behovet ser ut där. Det är här och det har vi sett i Finland och Norge och sådär att vi får ju skala på verksamheten för experterna får ju sitta centralt. Vi behöver generera listor lokalt som kan sköta marknaden på ett bra sätt, driva affären där. Det är ju mycket färre. Ja. Nu tror jag bara en fråga är kvar. Går det att säga hur stora de interna elimineringarna är för other business? På omsättning. Nej, det har vi inte några siffror på. Det är just därför vi har lagt det som vi har gjort det just nu på kort sikt. Ja, toppen. Det var de frågorna jag hade. Tack. Då lämnar vi över till Daniel Schmidt på Danske Bank. Hallå, hallå, hör ni mig? Ja. Hej allihopa. Några frågor då. Jag bara tänker lite grann på, nu kommer ni från en jättelåg bas givetiskt i kontinentala Europa, men det är ändå ganska svindlande tillväxt. Rickard, vad är det du tycker gör? Vad är liksom anledningen till att ni växer som ni gör med tanke på att du säger att ni är sämst på allting? Bra fråga. Jag vet inte. Jag tror att vi hittar ju så klart luckor, sortiment eller prismässigt där vi hamnar rätt. Det är klart att när vi går in med den del av portföljen vi har så landar vi in rätt med visst sortiment eller viss prissättning på vissa produkter och sådär. Jag tror att det som de kunderna stannar kvar är att det funkar ju bra. Vi även om vi är inte långsamma och vi ändå inte har lokalanpassat bättre än vad den lokala har, finns det saker där som vi ändå gör och visst, det är bättre skulle jag säga. Det finns väldigt mycket kvar att göra i Europa så att säga. Vi har ju bara skrapat på ytan. Med det vi har gjort så ser man ju att det finns en väldig potential och det finns ingenting som vi har peppt ut där som säger att det inte kommer att gå att växa vidare där. Du har ju sagt, du sa det nu också att konkurrensen är egentligen tuffast i den svenska marknaden. Tycker du det gäller liksom prisbilden också på något sätt? Kanske inte den polska då, men om du tittar på Nederländerna eller på Tyskland. Tyskland är ju ändå ganska känt för att vara extremt lågprisfokuserat. Är den mer outvecklad prisbilden, om vad nu finns ett sådant ord, i kontinentala Europa än i Sverige? Lite så tror jag. Det är inte lika många aktörer. Det är det här lite beroende på vilka produkter. Det är tillbaka till att det har varit en sanning tror jag. I Sverige har vi kommit långt och pressen är ganska hård där. Framför allt har det blivit det. Det är många spelare som tillhandahåller samma produkter och det också har varit dopat av till viss del riskkapital som går in i vissa bolag där man bara har mätt på top line. Nej, jag ser inte att den är väldigt mycket tuffare i Europa. Det är vissa segment som ligger lågmarginalmässigt. Vi har också ett gäng som ligger lite lägre. Det är det vi pratade om tidigare, att det kan stå lite på bruttomarginalen beroende på hur segmenten eller inte segmenten i det här, men vilka kategorier det växer, vilka varumärken som växer. Det är lite den ibland. Ibland är det något varumärke som trendar och det sticker som är lågmarginal och står ta större andel. Det är klart, vi vill inte sluta sälja den bara för att den sticker på en lägre marginal. Då får vi något lägre marginal på totalen sådär. Ja, är det det? Ska man ta det till sig lite grann när man ser på bruttomarginalen i kvartalet? Den är ju ner lite grann. Samtidigt säger ni ju att private label har vuxit med 53%. Det borde ju dra upp allt annat lika då lönsamheten. Samtidigt som du kanske indikerar att vissa produkter i kontinentala Europa säljer mycket mer än vad de gör i Norden i procent av omsättning, om jag tolkar det rätt. Är det anledningen till att Tar det udden av private label-tillväxten just i det kvartalet som gick här? Lite så blir det ju. Det beror på vilka länder och vilken kategori. Det, vi liksom är ju starka. I Sweden stick ut för att vi är så starka på hårvård när vi ligger på högre marginaler. Växer vi lite mer än de andra och det där jämnas ut i Sweden sådär. Det är ju det jag tror också att vi kommer få en annan stabilitet i marginalen just med egna varumärken. Den styr vi och den är väldigt stabil. Vi har vissa andra varumärken som trendar och går lite upp och går lite ner liksom. Ett år sedan så trendade väldigt hårt kring Dyson. Det ligger ju på 10-margin. Det är klart att sticker en upp i topplistan. Det påverkar den bruttomarginalen tillfälligt liksom. Där liksom. Det, vi en del sån mix, det har vi till och från liksom som gör att bruttomarginalen inte alltid är helt stabil, liksom. Däremot ser vi ju i vår retail att där blir den väldigt stabil, för att där väljer vi vilka produkter vi vill sälja till, och det är de som har rätt marginal, och så har vi också en högre andel i egna varumärken. Det kan man säga, är det någonting som är intressant som liksom förändrar vår bild framåt lite grann, så är det just att vi har sett att vi kan kunna driva egna varumärken förhållandevis lätt i retail. Det gör ju någonstans att har du en hög andel egna varumärken i retail, så finns det en hel del retail du kan räkna hem till ganska bra affär, liksom. Jag tror att det är någonting som händer nu, så är det att i en förlängning så kommer retail också behöva anpassa sina kostnader vad det gäller hyror och annat, även om kostnaden personalen kommer att fortsätta stiga. Där har vi en marginalförbättring på en 20% i retail, så är det många lägen som helt plötsligt blir väldigt bra lönsamhet där vi också får en effekt av att den ger oss marknadsföring och så vidare. Ja, om vi tar de här 5 percentage points. Korrigera mig om jag har fel här, har kommit ihåg riktigt, men du säger ju mellan raderna givetvis att mycket av det kommer från svensk retail, för det är ju där ni har retail framför allt. Är det rättvist att säga då att 4 percentage points utav de här 5 ligger i Sverige nästan, eller? Finns det, har ni, kör ni private label i Kontinentaleuropa till att börja med om vi börjar där? Det gör vi. Där är den ju absolut lägre. Norge ligger ju också hyfsat högt eftersom där har vi också butiken liksom. Vissa av de här varumärken har ju ändå haft en hyfsat stark etablering i vissa av de här nordiska länderna liksom så. Att den är lägre i Europa, det är den absolut. Känns det som en större utmaning just den biten vad det gäller private label, och Kontinentaleuropa än vad det skulle vara i Sverige? Erat varumärke är ju ändå känt i Sverige och vissa delar utav eran private label heter ju Lyko om jag inte minns fel. Är det liksom ni ser ingen större anledning till att det skulle vara en större utmaning? På kort sikt, ja. På kort sikt har vi ju det här att driva den i Sverige. På lite längre sikt så nej, då ser jag väl ingen större, utan det är ju det som också gör oss mer konkurrenskraftiga i en förlängning ute i Europa är att vi kommer att sitta på mer unikitet i sortimentet och lyckas vi träffa hyfsat brett med vissa av varumärken och vissa produkter, så kommer vi kunna liksom driva in en hel del kunder på just dem för att inte de finns på andra ställen och så där. Det, det är väl två sidor av det myntet tror jag, men på kort sikt så håller jag med. Det är bra. Tack så mycket, Rickard, Pontus och Tom. Det var allt från mig. Allt från mig. Vi har ingenting händer i luften, är det någon som vill ställa en fråga? Henrik Milton. Ja, hejsan, Henrik på Coeli och tackar för en fantastisk rapport. Jag tänkte bara kolla lite grann när det gäller då lagret, hur den finansieras och hur ofta ni snurrar runt lagret? Kanske Pontus frågar. Ja, alltså, vi finansieras. Ja, vi tar ju, vi bygger ju lite grann lagren och lagret kan man väl säga, det varierar ju med säsongerna lite grann. Beroende på, nu stack vi ägre till lagervärdet upp lite granna det här kvartalet. Det beror ju på att, det är likadant i Q3 kan man egentligen säga, att det går upp lite grann beroende på när vi får in produkter för kommande kampanjer. Liksom, just nu sitter vi i en kampanjperiod och lite beroende på när produkterna kommer in. Om de kommer in innan kalendarskiftet eller efter kalendarskiftet så påverkar det lagret då. Det är väl bra, det är bra att tillägga det också. Det är ju säsong, när vi pratar säsong så är det kampanjperioder vi har. Det är ingen säsong på produkterna mer eller mindre. Det är lite sol, solprodukter och annat, men det är inget, det är på marginalen. Så att det är ju något vi snurrar förhållandevis snabbt och vi får ju alla produkter väldigt snabbt. Så vi behöver inte ligga på den här liksom säkerhetslagret just kring de där. Nej, ni har jag tänker på betalningstiderna då till era leverantörer. Är det en bra match där mellan när det går ut och när ni, ja, när ni säljer dem och när ni ska betala för de varorna där? Vi ligger typ mellan 30 och 60 dagar till leverantörerna. Lite olika beroende på volymer och leverantör. Ja. Den här nystartade hubben då som kom i gång i Q2, om inte jag har ibland Tyskland. Undrar jag såhär. Hur mycket, jag gissar att det kanske inte är hela försäljningen i Europa som kommer landa i där, men hur mycket kapacitet i omsättning har ni i det lagret? Hur mycket kan det öka innan ni behöver bygga nytt? Vi säger väl att vi kan väl hantera ungefär runt 4,000 ordrar per dag ungefär. Beroende på vilket sortiment som ligger där, beroende på hur mycket ordrar som går via den. Jag skulle säga det går ju att bygga ut för mer i den lokalen där vi står nu. Går vi över 4,000, då är det inte effektivt längre med den lösning vi har, utan då behöver vi gå upp i en mer automatiserad lösning så som vi har i Vansbro. På sikt så kommer vi väl att behöva det även ute i Europa. Det kan ju vara så att vi skaderar någon till hub innan dess. Har ni liksom en lite enklare automatisering där då i Tyskland jämfört med Vansbro? Det vi gör egentligen är att vi bygger packautomation men den är inte på plats förrän till hösten. Har vi ju lagerhissar eller paternosterverk som är, det passar bra till en lägre volym och ett mindre sortiment. Vi har väl 6,000 artiklar tror jag det är som vi kan bedriva försäljning med. Det är det som är begränsningarna egentligen. Ja, sista frågan för mig då gäller då löneinflationen då, både i framför allt i Norden, både Nystart och så vidare. Hur ser det ut för er där då? Vi ligger ju som alla andra med de kollektivavtal som var förhandlas fram och så vidare. De är väl dags att trycka ut organisationen nu. Mm. Okay, yes. Vi avviker inte där. Nej, okej, tack så jättemycket. släpper vi in Sven Winlöf. Tackar. Jag skulle först vilja säga att jag ger en stor kompliment till ert sätt att driva företaget med lönsam expansion under lönsamhet som främsta devis som ni slipper hamna i nyemissioner som blir dåligt tecknade. Som gammal Vansbrobo i min barndom så ser jag med tillfredsställelse på satsningen i Vansbro, men undrar med min fråga, ställer kommunen nu upp för att ge er möjlighet att fortsätta expansionen vad gäller personal igenom byggande av bostäder och annan infrastruktur? Kommunen är ju begränsad av kommunallagen, vilket gör att man kan inte hjälpa enskilt bolag egentligen. Den är väl kanske tydligt så man kan inte göra så mycket. Jag tror man gör vad man kan och man har väl planer för det där. Exakt hur mycket och mycket man har gjort vet jag inte. Det som hjälper oss är väl, och det är det vi har kommunicerat till kommunen sedan tidigare, det är att de får större problem innan vi får det. De börjar få problem att hitta personal innan vi får det, vilket gör att de kommer att ha anledningen till att jobba på frågan. Jag tycker väl att de gör vad de kan och hjälper oss så gott de kan. Ser du en oro inför framtiden när det gäller personalrekryteringen i Vansbro? Nej, egentligen inte. Vi har inte haft några problem med det alls. Det är klart att däremot, om vi inte skulle bygga ut automation och så vidare, då skulle det problem för det är svårt att täcka toppar när vi börjar komma upp på de här volymerna. I övrigt så har vi fortsatt haft väldigt, eller vi har inte haft problem överhuvudtaget att rekrytera. Vi har haft väldigt mycket ansökningar på allt vi har lagt ut. Nu reser det en hel del personer in ifrån, från närliggande byar eller städer liksom såhär. Nej, det har inte varit problem alls faktiskt. Ja, det gläder mig. Tack. Vi har ingen fler i listan just nu, men räck gärna upp handen om ni vill ställa några ytterligare frågor. Tackar vi så jättemycket för uppmärksamheten. Presentationen kommer ni att finna om en liten stund på lykogroup.se. Likaså den här inspelningen som sagt, som ljudfil. Stort tack för visat intresse och på återhörande. Tack så mycket. Tack, tack. Stort tack. Tack. Tom, var du med fortfarande? Nej.