OptiCept Technologies AB (publ) (STO:OPTI)
Sweden flag Sweden · Delayed Price · Currency is SEK
1.918
+0.234 (13.90%)
May 6, 2026, 1:56 PM CET
← View all transcripts

DNB Carnegie Småbolagsdag

Nov 28, 2025

Hej och välkomna till nästa presentation här på DNB Carnegie. Jag heter, jobbar som analytiker. Innan jag presenterar nästa bolag så tänkte jag bara lite kort dra formatet. Det är 25 minuter, och skulle det vara så att ni löpande kommer på en fråga så räck upp handen så kan jag upprepa den, och så får vi så att de som är med på linan också kan ta del av frågan och sen diskuterar vi den. Med det sagt så välkomnar jag Thomas Lundqvist som är VD på OptiCept. Välkommen Thomas! Tack så mycket Almar! Och skulle du bara lite kort, jag tror många här kanske känner till bolaget, men för de som inte gör det, vad gör OptiCept? Skulle du kunna bara lite kort förklara det? Ja, men absolut. Vi jobbar med två teknologiplattformar som vi just nu kommersialiserar globalt. Den ena plattformen bygger på något som heter pulselektriska fält. Pulselektriska fält är att man applicerar 10,000 volt över någon typ av organiskt material, och när man gör det så öppnar man cellerna. Man påverkar cellmembranerna, cellmembranen som sitter i cellväggen så de öppnar sig, och då kan man lättare extrahera olivolja, avokadoolja eller juice till exempel. Sen jobbar vi med en annan teknikplattform som bygger på vakuuminjektion, och här vakuuminjicerar vi vatten, rent vatten och olika näringsämnen i skogssticklingar till skogsindustrin. Så vi hjälper dem förbättra utbytet av de arealer de odlar på så de kan använda sorter som är högproduktiva, och vi behandlar även snittblommor för längre vasliv så att man kan behålla dem längre i distributionskedjan, minska svinn, öka försäljning och så vidare. Det är väl lite kort kan vi säga, och vi är väl, vi har teknikerna framtagna, till stor del patenterade, och vi har nu kommersialiserat dem. Vi är i början på vår globala kommersialisering kan man säga. Och du nämnde olivoljeindustrin där, och det är intressant för där har ni ju haft starkt momentum i år. Skulle du bara kunna berätta lite vilka är kunderna inom den här industrin och vad är det för problem ni löser för dem, och liksom hur stora är de här motparterna som ni jobbar med inom den? Ja, absolut. Vi har ju jobbat under många år med olivoljeextraktion med hjälp av de här pulselektriska fälten. Vi började med de lite mindre kunderna runt Medelhavet, men fokuserar nu framförallt på Andalusien i Spanien. Här jobbar vi bland annat med världens ledande olivoljeproducent Assessur, som investerade i vår teknologi i fjol och köpte ytterligare två maskiner i år. De köpte en av vår åtta tons linje som gör åtta ton i timmen och en som gör 16 ton i timmen. De är igång nu och producerar, och här hjälper vi kunderna att få ut mer olivolja. Ungefär 3% till 5% mer olivolja kan vi extrahera med hjälp av vår teknologi som vi stoppar in i befintliga linjer, så vi behöver alltså inte ersätta någonting som finns idag. Det är ett komplement till befintliga linjer. Samtidigt så hjälper vi dem att extrahera oljan vid låga temperaturer, 25 grader ungefär, och då gör det att oljan kvalificeras som en extra virgin olivolja. Så du har alltså bättre smak, högre kvalitet, mer antioxidanter, och du får ut ett högre pris på olivoljan. Det är så det funkar också egentligen inom juice. Vi gör samma sak. Vi hjälper till att extrahera mer juice, men med den kunden vi har på Filippinerna, Dole till exempel, så får vi ut hela 10 till 15% mer ananasjuice i deras befintliga processlinje. Och hur ser finanserna ut för en sådan investering från kundens sida? Det låter ju som att med den avkastningen så borde det vara en ganska bra payback-tid, eller hur? Ja, men så här, det varierar lite. I olivbranschen skulle jag säga att det ligger någonstans mellan tre och fem år. De har ju korta produktionscykler, så i effektiv tid är det kanske ett, ett och ett halvt år egentligen, men det är så de räknar payback i olivoljebranschen. I juiceindustrin är det betydligt snabbare. Ananasjuice producerar man ju i stort sett året om, så där kan vi ligga på en payback tid på runt ett år kanske. Och just här, ni släppte ju Q3 ganska nyligen. Vi kanske återkommer till den, men där var det ju ganska, det var ju bra leveranser och ett EBITDA-positivt kvartal och bra leveranser just till olivoljeindustrin. Kan du påminna oss lite, vad är det för säsongsmönster och kan vi ta med oss det när vi blickar in i 2026? Om ni skulle sälja ännu mer till samma industri, vad kan man räkna med där i termer av säsongseffekter för hela året? Ja, men det var många frågor än. Jag ska försöka besvara dem alla. Ja, vi kan ju börja med att säga att det var ju väldigt glädjande att vi i Q3 kunde leverera positivt EBITDA för första gången i företagets historia, och det bygger ju på den här fina försäljningen vi hade till olivoljeindustrin och olivoljebranschen behöver maskiner i segmenten 8 till 16 till 24 ton. Vi har 8 till 16 som vi sålde i fjol, och nu lanserar vi 24 ton också. Produktionen sker från september till januari ungefär, vilket betyder att vi är inte i en intensiv försäljningsfas ungefär från januari-februari, som jag säger, brukar säga, avslutas lagom när min semester är slut så att det präglar min sommar till hög grad. Sen går vi in i en installations- och driftsättningsfas som är augusti-september framförallt, och sen kör de igång. I år har de kört igång lite växlande, vissa september, vissa oktober, och någon startar precis nu ända in i november faktiskt. Nu missar jag säkert någon del av din fråga där. Ja, men det var, det känns som du tog med det mesta. Finns det något annat i Q3 som du skulle vilja lyfta fram som du tyckte stack ut här? Nej, men jag det är ju framförallt försäljningen till olivolja som lyfter resultatet, men vi hade även andra positiva händelser. Vi sålde maskiner inte till intäkt, vi tog inte dem till intäkt, men vi sålde maskiner till ananas-segmentet på Costa Rica, vilket var väldigt roligt, och det är ju så mycket lättare nu när vi har Dole som referens. Vi sålde en maskin till avokadoolja, och på så sätt kom vi in hos Del Monte, vilket är väldigt signifikant tycker jag, för Dole och Del Monte är de stora drakarna på södra halvklotet när det gäller juice och frukt och så vidare. Vi påbörjade ett samarbete som vi tyvärr inte kan namnge kunden, men det är en av världens största producenter av alkoholhaltiga drycker, där vi har genomfört ett test nu under Q4 och jobbar med dem på det resultatet. Superintressant. På fasta livsmedel då, ni har ju ett samarbete som ni gick in i 2024 med FPS. Kan du bara berätta lite om det här samarbetet och vad hur har liksom tidslinjen varit och vad finns det för potential i det här? Hur ser relationen ut mellan er och FPS? Nej, men vi är ju inledd ett samarbete eftersom de är ju väldigt stora i livsmedelsindustrin för fasta livsmedel. De säljer hela processlinjer till exempel till pommesindustrin, och i pommesindustrin så är det väldigt intressant att använda den här tekniken med pulselektriska fält, för man kan mjuka upp potatisen innan man skär den, så man får fina snittytor, man får skarpa hörn, och när man friterar potatisen så tar den upp mindre fett, så man får en mer hälsosam produkt. På samma sätt kan man använda pulselektriska fält när man gör potatischips till exempel, men även torkning av grönsaker och frukt. Men då måste vi kunna hantera fasta livsmedel upp till 80 ton i timmen i någon typ av maskin. Och vi är extremt duktiga på elektronik och pulselektriska fält och 10 000 volt och kretskort och svagström, men vi är inte lika duktiga på mekanisk design, och det är de jätteduktiga på. Vi har en patenterad approach på hur man kan behandla de här fasta livsmedlen väldigt energieffektivt. Vi pratade med dem, så nu har vi tillsammans med dem designat den här enheten som klarar upp till 80 ton potatis i timmen. Vi lanserade den gemensamt i somras, var runt på massa olika mässor tillsammans med FPS. Sen dess har de byggt demomaskiner som vi använder på mässorna för att visa vad PEF är och vad PEF gör. De har byggt demomaskiner, fulla maskiner till sina techcenter där de tar in kunder och visar tekniken, och de har byggt fulla maskiner som de sätter ut, kan sätta ut till kunder så att de får testa i sina egna processlinjer. Och där står vi nu, och just nu så bygger både vi och de pipeline på offerter så att nu ska vi komma igång där. Ja, så att det är jättespännande. Och vad har PEF för roll i den här industrin? Är det så att ni behöver revolutionera industrin eller finns det redan liknande typer av lösningar och vad krävs för att den här försäljningen ska ta fart i större utsträckning? Ja, men det är en bra fråga. Inom flytande livsmedel ska jag säga att vi är väl nog nästan egentligen de enda som har sålt utrustningar. Det kan säkert vara någon utrustning till. Vi har någon konkurrent som har jobbat framförallt på fasta livsmedel, mest med potatis, och där har de byggt upp den marknaden, och där kommer vi nu in efter dem på den marknaden med vår patenterade lösning. På flytande livsmedel så ska jag säga att vi är ledande. Där har vi sålt till olivolja, till juice och så vidare, avokadoolja. Ehm, ja, vi ska vi se, vi har en fråga, ska vi? Ja, ja, vi tar frågan där, och jag, om du bara säger den så kan jag upprepa den efteråt, alternativt om du tar mikrofonen kanske. Jag uppfattar att business är att öka yielden när man får ut olja ur oliver till exempel. Är det samma möjligheter i andra oljor, typ solrosoljer och rapsoljer och sånt? Det varierar lite. Där man kallextraherar olja kan vi använda den här möjligheten. Hög värme är en konkurrent till oss. Du kan använda väldigt hög temperatur för att pressa ut oljan även ur oliver, men då får du ut en olja som smakar dåligt, lågt näringsvärde, låg kvalitet. Så vi hjälper till där man kallextraherar, och det gör man till exempel på oliver, avokado, säkert inom andra områden också, men det är där vi har valt att börja nu. Jag skulle säga rapsolja, solrosolja, jag vet inte. Om man använder hög temperatur, vilket jag tror man gör i de processerna, så är det väl inte det vi ska syssla med just nu, i alla fall kanske mer i framtiden i så fall. Men annars är det ju så att PEF och pulselektriska fält, alltså jag har jobbat i livsmedelsindustrin i drygt 20 år, och där jobbar man, man jobbar med ånga, man jobbar med värme, man jobbar med kyla, man kan jobba med tryck, vakuum och så vidare för att på olika sätt påverka olika livsmedel, utvinna saker eller producera saker. Hur jag ser på PEF är att nu har livsmedelsindustrin fått ett verktyg till. Pulselektriska fält gör lite samma sak som värme egentligen, men det förstör inte produkten i de här processerna. Så hur jag ser på PEF är väl att i framtiden kommer det här finnas i industrin, väldigt vitt utbrett i industrin, och vad vi försöker göra nu är att positionera oss, och vi är liksom en av de topp två, tre bolagen i världen som kommer tillhandahålla den här industrin till livsmedelsproducenterna, för den kommer absolut att komma. Det är ett fantastiskt intresse från marknaden. Vad i en sådan här försäljningsprocess, om vi tar till exempel olivoljeindustrin, hur riktar man in det här? Är det beslut som fattas på skrivbordsnivå centralt i stora organisationer, eller är det ner på fabriksnivå? Så hur ser den strukturen ut där, och vad är nyckeln för att vinna en ny kund i ett sådant här fall? Alltså livsmedelsindustrin är ju traditionellt konservativ till att börja med. Det betyder att de vill också testa och se med sina egna ögon och så vidare, och det kan man ju förstå om man sätter in en ny komponent i en process som produceras 24/7. Då vill man ju verkligen veta att den fungerar, så det jobbar vi ju dels med och hanterar vi på olika sätt. Just i olivoljeindustrin så är det lite olika. Där finns stora privata företag som har många produktionslinjer som tar besluten centralt i ledningen, till exempel Assessor är ett sådant bolag som vi jobbar med. Sen finns det många mindre bolag där ägaren tar alla beslut i bolaget direkt, och sen finns det kooperativ, och det är sammanslutningar av olivoljeproducenter där man då får jobba med kooperativet och de enskilda medlemmarna. Så det är lite olika modeller och olika beslutsprocesser. Och nu har vi pratat mycket om livsmedel här, men jag tänkte om vi går in och pratar lite om sticklingar också. Du pratade om tekniken tidigare, men kan du bara påminna oss lite konkret om hur ni jobbar med sticklingar? Och där har ni ju flera namnkunniga samarbeten också som fortskrider, så vad ser ni för potential där? Vi har ju idag samarbetsavtal med ett antal kunder i Sydafrika, världens största skogsproducent i Indonesien och tre större skogsproducenter i Sydamerika, och där har vi egentligen valt att stanna för att vi tycker det räcker. Potentialen där omfattar alltså miljarders sticklingar på de här. Om de fullt ut skulle använda vår metod på allting, det är kanske inte fullt sannolikt, men fantastiskt stor potential. Vi jobbar ju med eukalyptus, akasia, kolumbia, och nu börjar även tall har vi börjat med. Vad vi ser då när vi behandlar en sådan här stickling, man klipper ju av en bit från en moderplanta, sätter ner i jorden, och så ska den rota sig, så som vi gör med pelargoner hemma. De här är ju liksom treiga sorter, de har svårare att rota sig än vad kanske pelargoner har, så man har ett svinn i den här processen, och det varierar mellan 30 och 70% ungefär. Ofta har man det större svinnet på de mer ädla arterna som är dyrast och viktigast för den. Om vi då vakuuminjicerar med vatten och de här näringslösningarna och ser till att vi har en långsam utfällning av näringen, så ser vi att de rotar sig snabbare, de överlever i högre grad och de växer snabbare. På så sätt kan vi hjälpa kunderna att driva igenom fler plantor i sina växthus och också öka utbytet på den landarealen som de producerar. Här har vi ju kommunicerat löpande positiva resultat. Vi började för tre, fyra år sedan. Vi hade fina resultat i början, sen hade vi en setback, tyvärr under ett år. Vi fick lära om oss lite om vätskan, framförallt förvaringstiden på vätskan som inte var vad vi trodde den var, så vi fick göra lite av en omstart. Sen dess har vi haft bra resultat och de blir bara bättre. Nu skulle jag säga att vi befinner oss i ett positivt läge. Vi har jobbat med de här kunderna och vi inväntar nu vidare utveckling av relationerna under Q4 och början på nästa år. Super, tack. Och ni har ju mycket samarbeten som löper på på olika fronter och så, men om vi skulle se upp det här lite och kanske koppla det då till att nu har ni pratat om att kanske vara EBITDA-positiva för 2026. Vilka områden är det som måste falla ut väl då, och hur skulle den hur skulle en sådan mix kunna se ut i ett läge där ni är EBITDA-positiva för nästa år? Vad ser vi måste röra sig i rätt riktning så om vi kollar in i kikaren lite? Nej, men huvudkomponenten i det är ju att vi fortsätter den positiva utvecklingen inom olivoljesegmentet. Man ska gräva där man står, där är vi nu och där satsar vi hårdare. Allting bygger på att vi har referenser. Om vi har en lyckad säsong bakom oss nu, nu är vi i början, mitt i den. Om vi har en lyckad säsong med oss in där till nästa år så kommer det vara en väldigt positiv utveckling inom olivoljesegmentet, tror jag. Kan vi krydda det med lite mer försäljning till juice, att komma igång i samarbetet med FPS, börja sälja de här maskinerna för fasta livsmedel och sen dessutom få igång lite sticklingsaffärer, då tror jag att vi sitter bra till när det gäller positivt EBITDA nästa år, eftersom vi samtidigt också jobbar ner vår kostnadsnivå och enhetskostnaden på de producerade maskinerna som påverkar då marginalen. Och på kostnadssidan där, har vi sett de fulla effekterna av det i Q3 här, eller kan det komma, kan det hända att det kommer ännu mer? Nej, vi fortsätter jobba, vi fortsätter jobba både med våra organisatoriska kostnader och med våra enhetskostnader. Så jag hoppas att vi kan komma till bra slutsatser där också under 2026. Så får vi se då. Jättebra. Har vi några frågor från publiken? Kanske vi kan ta? Vad kostar ett standardsystem? Vad står investeringen för i genomsnittskund? Bra fråga. Upprepa den för de på linjen där. Vad kostar ett standardsystem och hur ser prissättningen ut? Om vi tittar på flytande livsmedel så en åttatons maskin kostar ungefär 2 miljoner kronor eller €200,000, brukar vi säga. Och går du upp till en 24 tons maskin så är du väl uppe någonstans där på €400,000 i investeringskostnad. En maskin för fasta livsmedel kan gå någonstans ifrån 3 miljoner kronor upp till kanske 8 miljoner kronor i fulla kapacitetsspannet från 10 till 80 ton i timmen. Vad har du på den? Och då har man den många år eller? Ja, ja, ja. Alltså de här, vi designar ju maskinerna för att de ska hålla de klassiska 10 åren och helst lite till. Så till det då så tillkommer ju en eftermarknadsaffär som vi bedömer är ungefär 10% av försäljningsvärdet årligen på vår installerade bas. Det är ju dels då förbrukningsvaror, för det krävs elektroder i de här maskinerna av titan i våra. Elektroder som frekvent byts ut och kan behövas lite andra utbyteskomponenter också. Årlig service, uppdateringar, mjukvaruuppdateringar och så vidare. Alla maskiner är ju uppkopplade online, så vi har en checkliten app i mobilen kan gå in och kolla hur alla maskiner kör. Så jag tror vi har fått en bra plattform på plats för att bygga en fin serviceaffär i framtiden också. Jättebra. Om vi har några fler frågor från publiken? Annars så tänkte jag, då kan väl du kanske bara avsluta med några ord om vad vi kan vänta oss i 2026? Ja, gud, ja, men jag kan väl, jag, vilken bra fråga. Nej, men jag kan väl, alltså jag hoppas ju att vi har en bra säsong nu med Oliver, att kunderna är nöjda efter säsongen så har vi ännu fler referenser på plats. Har vi ännu fler referenser på plats kommer det att driva försäljningen. Vi går redan, när vi gick in i säsongen i fjol så hade vi 30 leads i vårt affärssystem och det här har vi kommunicerat. Nu när vi går in i den här säsongen så har vi 150 leads med oss in och vi har ju mer än dubblat referenserna. Så funkar allt bra så är det väldigt gynnsam position. Så där förväntar jag mig i så fall en positiv utveckling. Jag förväntar mig att vi fortsätter sälja mer maskiner till juice-segmentet såklart. Och så förväntar jag mig att vi bryter igenom på sticklingar och med FPS på fasta livsmedel. Gör vi inte det så är det ju någonting fel, tycker jag. Så det ska vi absolut göra under 2026. Det låter superlovande. Tack så mycket Thomas för att du kom hit och svarade på våra frågor idag.