Peab AB (publ) (STO:PEAB.B)
Sweden · Delayed Price · Currency is SEK 86.00
-3.45 (-3.86%)
May 4, 2026, 5:29 PM CET
← View all transcripts
CMD 2025
Nov 25, 2025
Hej och varmt välkomna till Peabs kapitalmarknadsuppdatering. Roligt att se alla här på plats idag. Jag heter Johan Hartema och är IR-chef på Peab. Senast jag såg flera av er var i samband med vår kapitalmarknadsdag i februari 2024, alltså förra året. Det var precis i samband med att vi hade kickat igång vår nuvarande affärsplan som sträcker sig mellan 2024 till 2026. Då upprepade vi våra externa mål, de finansiella målen och de icke-finansiella målen. Vi hade hela koncernledningen med oss som presenterade under dagen. Vi gjorde också ett studiebesök på Sturekvarteret som vi håller på och bygger om just nu. Idag ska vi köra en lite kortare uppdatering där vår VD och koncernchef Jesper Göransson och vår CFO Niklas Winqvist berättar om vad som har hänt sedan sist, alltså i samband med efter vår föregående kapitalmarknadsdag. Vi ska titta på agendan kort.
Vi kommer att hålla på i ungefär två timmar. Jesper kommer att ta avstamp just i vad vi sa förra gången. Sen kommer han att gå igenom de drivkrafter som påverkar oss som samhällsbyggare och också prata om den marknadsutveckling vi ser inom våra olika delmarknader. Därefter tittar vi specifikt på Peabs framfart och prestation under de två senaste åren, 2024 till 2025, innan vi blickar lite framåt hur vi tar oss an framtiden. Därefter avslutar vi med en frågestund. Den kan vi komma med mer information om, så att vi ger lite tid till det också. Sen avslutar vi med att ge Jesper en avslutande kommentar. Sen kan jag redan nu säga att efter presentationen serveras en lättare lunch också. Men med de korta orden tänker jag att jag släpper fram Jesper. Varsågod.
Tack så mycket, Johan.
Och än en gång varmt välkomna hit till vår kapitalmarknadsavstämning. Vi kommer inte prata så där jättemycket siffror och tal, vilket säkert är en stor besvikelse för några av er, utan vi utgår från att ni har läst våra senaste rapporter. Utan vi kommer att prata lite grann kring trender och mycket kring avstämning kring vad vi sa sist, som Johan var inne på. Det är det vi kommer att pyssla med. Som sagt, det är jag som kommer att hålla låda ganska mycket här, och sen så kommer Niklas att ta paketet där i mitten kring vår prestation 2024-2025. Det är tänket. Om vi då börjar med att gå tillbaka till när vi sågs i februari 2024, så ägnade vi en hel del tid åt det som vi kallar för våra drivkrafter.
Det är alltså fundamentala förändringar i våra samhällen som påverkar oss som samhällsbyggare i hög grad. Vi pratade om demografi, vi pratade om geopolitik, vi pratade om makroekonomi, vi pratade om hållbarhet och klimatförändringar, och vi pratade om digitalisering. Lite grann utifrån ett resonemang kring vad är det där för drivkrafter och påverkar det oss som ett bygg- och anläggnings- och industriföretag. Vi kommer att komma tillbaka till dem idag. Vi pratade också kring det som vi kallar för Peabs styrkor. Lite grann att sticka ut hakan och säga vad är det som särskiljer oss från våra konkurrenter. Det är klart att det finns väl många konkurrenter som har delar av det här, men de här bitarna som vi lyfter fram här, det är sådana saker som vi har mycket av och som liksom ligger i vårt DNA. Vi pratade om våra fyra konkurrenskraftiga affärsområden.
Vi pratade om våra affärsområdens förmåga att samverka i en helhet. Vi pratade om våra strategiska tillgångar och vår extremt lokala närvaro. Vi pratade om våra hållbara erbjudanden, våra ekokoncept, vår kundmix och inslaget av offentliga kunder. Vi pratade om mervärdet i att ha 13 000 kompetenta egna medarbetare. Vi pratade om vår kultur, och sen så pratade vi om våra ägare. Det är likadant här, jag kommer att komma tillbaka till i princip samtliga av de här under dagen och resonera kring dem utifrån dagens läge. Vi tar väl ett avstamp direkt och börjar blicka lite grann framåt. Vad har hänt sen sist, och vad ser vi i framtiden? Vi ska prata drivkrafter och dess effekter på marknaden. Vi kan väl börja med att konstatera att det är precis samma drivkrafter som är kvar, och det är väl föga förvånande såklart.
Det är ju megatrender, det är fundamentala faktorer. Så det hade varit konstigt om vi hade plockat bort något. Vi har inte heller identifierat någon ny, utan det är samma drivkrafter som vi tycker är det som påverkar oss allra mest fortfarande då. Vi kan väl börja med demografin. Vad har hänt sen vi sågs i februari 2024? Det har hänt en ganska så uppmärksammad händelse, och det är statistikmyndigheterna i länderna som i princip samtliga har justerat sina långsiktiga befolkningsprognoser, både i Sverige och i Finland och i Norge. Vi ser i Sverige och i Norge att man har justerat ner prognoserna. Det är egentligen samma faktorer. Det är minskade födelsetal och det är minskad invandring. I Sverige så räknar man nu med ungefär 500,000 färre invånare där borta 2050, och i Norge ungefär 100,000 färre.
Men sen ser vi en stor uppjustering i Finland. Där är det 600 000 upp istället. Och födelsetalen är ganska till och med svagt ner, men man räknar med en rätt mycket kraftigare invandring under de här åren fram till 2050. Så att det har skett ganska stora förändringar i befolkningsprognoserna, men netto i de här tre länderna så är det ganska oförändrat på totalen. Och det är fortfarande, vill jag understryka, då befolkningsökningar i samtliga länder. Tittar man på det i ett perspektiv från 2020 då, så kan man konstatera att vi har redan idag fram till 2025 blivit fler. I Sverige, Norge, Finland och Danmark har vi med i de här siffrorna. Vi har gått från 24 miljoner invånare till 27,8.
Och blickar vi då framåt och summerar det här så räknar man med att vi ska vara ungefär 30 miljoner invånare i den här regionen när vi kommer fram till 2050. Det är klart att det här är ju extremt viktigt för ett företag som Peab. Befolkningsmängden driver ju så oerhört mycket olika delar i efterfrågan på de produkter som vi kan tillhandahålla. Det är ju inte bara mängden i sig, utan det är också sammansättningen i befolkningarna och hur befolkningsrörelserna sker. Jag har valt att lyfta fram två bitar och resonera kring, för de är väldigt viktiga. Det ena är urbaniseringstrenden. Vi har en urbaniseringsgrad i de nordiska länderna på ungefär 80%. Det finns de länderna som har mycket högre än så, men 80% är en ganska hög siffra.
Och när man blickar framåt här fram till 2050 så ser man att den här trenden den beräknas fortsätta, det vill säga den urbana befolkningen förväntas öka med 23% enligt den här bedömningen som är gjord. Så vi kommer att se fortsatt inflyttning till storstäderna. Det påverkar naturligtvis då landsbygden i form av avfolkning i vissa delar, men framför allt påverkar det behovet av väldigt mycket i storstadsmiljöerna kring infrastrukturrelaterade frågor och bostäder och egentligen allt. Och det hänger ihop också med åldersfördelningen. Om man tittar på och jämför 2020 och 2024 så ser vi att staplarna har blivit längre i samtliga ålderssegment, det vill säga vi har blivit fler i alla åldersgrupper. Men vi har också blivit en äldre befolkning, och det ser man på de gröna staplarna längst uppe.
Så att även här ser vi en rätt så tydlig trend, en äldre befolkning, vilket också skapar nya förutsättningar för oss, och det märker vi redan i efterfrågan på äldreboende och vardagsinrättningar och liknande. Nästa drivkraft, om man nu ska kalla det för drivkraft, men påverkan i alla fall, det är geopolitiken. Det är väl bara att konstatera att man blir ju inte supermunt när man läser tidningarna. Man var det inte när vi sågs i februari 2024, och man är det inte nu. När man slår igång sin telefon på morgonen så är det nästan så man tittar och håller lite för ögonen, man vågar inte titta på de översta rubrikerna. Krig, elände, Ukraina hemskt är det. Sen har vi haft Israel-Palestina-konflikten, för närvarande hyfsade vapenvila om jag tolkar det rätt. Väldigt, väldigt spänt.
Vi har Donald Trump som gör sitt för att slå split i systemen, både i gamla maktsfärer mellan öst och väst, och ibland inte alls utan tvärtom, och ibland slås det split inom det gamla traditionella västliga blocket med handelstullar och annat som skapar extremt mycket oro och turbulens och naturligtvis dämpar investeringsviljan. Därutöver så har vi ett inhemskt problem i Sverige som jag inte ser på samma vis i de marknader där vi finns i övriga Norden, utan det är Sverige specifikt, och det är kriminaliteten som har blivit ett jättestort problem. Hemskt, det fortsätter, men det skapar också förutsättningar för Peab, vilket jag kommer att komma tillbaka till sen. Jaha, då hoppar vi till makroekonomin och lite grann inflation och styrräntor. Det var ju en väldigt, väldigt turbulent tid här under 2022 och 2023 med kostnadsinflation och ränteuppgångar och bostadskollapser och allt vad det var för någonting.
Men tittar man på perioden 2024 till 2025 så tycker jag att vi har sett en stabilisering. Inflationsnivåerna har kommit ner. Det är högst i Norge och i Danmark. Man har haft ganska så höga löneökningar i Norge också, vilket gör att inflationen är hög. Där är styrräntor också den högsta. Men i övriga nordiska länder så har styrräntorna kommit ner till, som jag skulle vilja påstå, normala nivåer. Jag anser inte längre att räntorna är några stora problem egentligen utifrån vårt perspektiv, utan jag tycker att de här räntenivåerna som finns idag är att bedöma som ganska så normala. Bedömningarna framåt i det här är ju att det här ska fortsätta vara räntor på den här nivån. Kanske så blir nästa höjning i Sverige en justering uppåt. Vi får väl se. Jag tror själv att det kommer att ligga kvar på de här nivåerna under ganska lång tid.
Det kommer förmodligen att kombineras med ganska mycket finanspolitik som är expansiv med tanke på valrörelse och annat, vilket förmodligen bäddar för en hyfsad ökning i privatkonsumtion. Jag kommer tillbaka lite grann till BNP-prognoserna sen, det syns ju bättre där. Men innan vi kommer dit, kopplat till inflationen, det pratas mycket om byggkostnader. Vi kan väl konstatera att även vi fick ju en ordentlig uppgång i byggkostnaderna i samband med kostnadsinflationen. Men tittar man på perioden 2024-2025 så har priserna planat ut. Det är Norge igen som lite avviker där, men det har planat ut under sista året. Bakom siffrorna här så är det två komponenter. Det ena är insatsvaror och material. De priserna har planat ut och ökar i mer normal takt i takt med vanlig inflation kan man säga.
Men sen så har vi ju då byggherrens kostnader i form av räntor som har gått ner, vilket gör att den här ekvationen har då åtminstone planat ut. För mig är det här en fullt normal utveckling och så som jag själv så förut förutsåg att det skulle bli. Man pratar ofta om att man vill ju se sänkta byggkostnader, det vill vi ju allihopa, men priser har alltid en tendens att stiga och plana ut, och det är väldigt sällan att prisbilden faller tillbaka och ska till väldigt mycket. Vi har fortfarande sett, och jag tror inte vi kommer att se det heller, utan jag tror vi kommer att se en ganska så flack utveckling här. Då kommer vi till BNP. Som jag sa tidigare, man räknar med ganska så kraftiga stimulanser både via penningpolitik och finanspolitik.
2024 var ju ganska dystert i de flesta länderna utom Danmark som ju stack ut då, kommer tillbaka till det sen. Men nu förväntar vi oss då att det ska bli en ganska så ordentlig tillväxt i både Sverige, Norge och i Finland. Danmark förväntas då ha motsatt utveckling, och det är ju kopplat till läkemedelsindustrin som ni säkert alla har läst i tidningarna med Novo Nordisk och deras problem. Men all in all, stabila makroförutsättningar. Om vi hoppar vidare till hållbarhet och klimat, det är naturligtvis också en drivkraft som inte har försvunnit, även fast man ibland kan tro det när man lyssnar på vissa politiker och allmän debatt. Det är inte så. Den här bilden illustrerar Parisavtalets krav på omställningsinvesteringar om man ska nå de nivåer som man har stipulerat i avtalet. Vi ser redan att det sker stora omställningsinvesteringar.
Jag kommer att nämna några av dem senare idag. Men vi ser också att givet att Parisavtalet ska uppfyllas så kommer det krävas mycket mer investeringar i omställning. Man pratar om tre gånger så stora som för närvarande. Så jag tror att vi är precis bara i början på det här. Det kommer att ske mycket mer om nu inte världen av något annat skäl kollapsar, vilket jag inte tror. Vi ser det hos våra kunder. Vi ser att vi har gått från 2024, det är lite luddigt till ganska skarpa kundkrav. Vad gäller klimat så pratar man då kring, vi ställer krav på klimatminskningar ganska så luddigt och odefinierat. Idag säger kunden, du ska leverera på gränsvärden. Det är en rätt stor skillnad kan jag säga.
Vad gäller de cirkulära frågorna så var det lite grann nice to have, ja men vi kan väl göra ett pilotprojekt och lite sådär. 2024. Nu är det liksom standardiserade krav på rekonditionering och märkning. Leverantörskedjan, ja, ha lite koll på den då, lite sådär, lite mjukt. Idag systematisk kontroll och krav på spårbarhet. Så här sker en rätt så rejäl förflyttning kan jag säga. Det är naturligtvis offentliga beställare, men fler och fler privata företag som ju hakar på i takt med att man själv måste ställa om på olika sätt. Digitalisering. När vi pratade sist så pratade vi lite grann kring effektiviseringsmöjligheter och effekter på vår marknad. Det är i princip samma sak idag, men AI har ju bubblat fram snabbt och mycket som liksom förlängningen på digitalisering, om man säger så.
Och jag kan väl bara själv konstatera att idag så googlar jag inte längre, utan det är AI-googling, om man nu kallar det för det som gäller. Det är ju extremt effektivt. Sen är det bara en detalj i AI-bubblan, men ändå. Det är ju ett extremt kraftfullt verktyg. Tar man digitalisering i det stora igen då, så kan man säga att för oss, naturligtvis skapa effektivitet i processer, automatisering. Jag kommer tillbaka till våra fabriker inom Prefab sen som har mycket med det här att göra. Instrument för analys och erfarenhetsutföring jobbar vi mycket med idag. Uppkopplade produktionstillgångar, absolut. Och digitala kundtjänster. Och sen har vi en marknad som påverkas. Datahallar dyker upp väldigt mycket i Finland, även i Sverige. Och sen så har vi hela kraftsektorn, elsektorn, som ju drivs på av det här. Det var drivkrafterna, lite grann status kring det.
Inget sådär jättestort nytt, utan väl mer ett konstaterande att det här löper på. Samma trender ser vi fortfarande. Med det som utgångspunkt så tänkte jag gå in lite grann på marknadsutvecklingen också. Det är klart att de här drivkrafterna ligger och påverkar hela tiden. Om vi börjar med infrasidan då, så kan vi väl bara notera att när vi tittar ner i de olika ländernas infrastrukturpropositioner så ser vi ökade anslag. Det är jättestora pengar. Vi pratar om 1 200 miljarder kronor i Sverige fram till 2037. Vi pratar om lika många norska kronor i Norge till 2036. Vi pratar om 30 miljarder euro i Finland. Så det är ju gigantiska belopp. Det är väldigt mycket järnväg. Det är väldigt mycket väg. I Sverige är ungefär hälften av de här pengarna som går till nyinvesteringar. Hälften till drift och underhåll. Det är viktigt för oss.
Drift och underhåll är jätteviktigt för oss. Det är stora satsningar här. Infrasidan växer, kommer fortsätta att växa. Ett annat område som är intressant är VA, alltså vatten och avlopp. Det är ju vattenverk, alltså tillverkning av vatten. Det är vattenreningsverk. Det är rörsystem, avloppssystem och vattensystem. Växande befolkning, ökad kapacitet, gammal infrastruktur, underhållsskuld, måste renoveras, byggas om, byggas till. Sen så har vi då klimatförändringar som gör att det här ställs ännu högre krav på robustheten i de här systemen. Svenskt Vatten har gjort en prognos och en bedömning kring att det behövs investeras 550 miljarder fram till 2040 i Sverige. De årliga pengarna vi pratar om här, det här är årliga investeringar här nu fram till 2027, det är 40 miljarder per år i Sverige. 17 i Norge och 7 i Finland, så det är enorma behov.
Ni kommer se det sen när vi pratar kring vad vi har i vår orderbok. Ett annat segment som också är väldigt intressant och som växer, som jag var inne på tidigare, det är energi. Vi elektrifierar mer och mer, skapar ett ökat elbehov. Transmissionsförmågan är ju dålig i Sverige, behöver byggas ut. Föråldrad infrastruktur, likadant här, jättestora satsningar. Det här är ju också extremt viktigt utifrån vårt lands konkurrensförmåga, säkerhetspolitik. Vi måste ha robusta system, och det har vi inte riktigt idag. Vi pratar om 75 miljarder årligen i Sverige, 12 i Norge och 17 i Finland. Försvaret, naturligtvis då. Det här omvärldshotet som dyker upp och som tyvärr har blivit väldigt tydligt, gör att ja, alla våra nordiska länder måste satsa enorma pengar i sitt försvar. Vi har ju dessutom gått med i NATO, vilket ställer ännu större krav på oss i form av värdlandsaspekter.
Mycket av investeringarna som sker i infrastrukturen i de här nationella budgetarna är ju delvis kopplat till försvar, såklart. Men själva försvaret i sig kommer också behöva investera enormt mycket pengar, och de gör det redan. Vi har Fortifikationsverket i Sverige, vi har motsvarigheterna Försvarsbygg i Norge som kunder och Defense Properties i Finland. 10 miljarder kronor per år i Sverige, cirka samma pengar i Norge, och 400-500 miljoner kronor per år i Finland. Stora pengar. Sen kommer vi tillbaka till det där inre problemet som vi har i Sverige kring kriminaliteten. Här ser vi en graf som visar utveckling kring anslagen till anstalt och häkte, som ju då årligen kommer att öka, har ökat och kommer att fortsätta öka. Vi har byggt anstaltsplatser i många år i Sverige nu, i flera år.
Och när vi tittar på, nu har vi kommit upp till 11 000 platser i Sverige, men behovet framöver beräknar man ska gå upp till 17 000 redan 2028. Så det byggs häktesplatser för fullt för att kunna hantera den här situationen. Säkerhetsklassning, det är klart att väldigt mycket av de här projekten, de här sektorerna som jag precis har pratat kring, kräver ju specifika förutsättningar. Det är inte bara att skicka in vilka folk som helst och bygga de där projekten, utan det ställs väldigt stora krav på att det är säkerhetsklassade människor och säkerhetsklassade bolag som kommer in. Naturligtvis försvar är ju en självklar sådan sektor som ställer krav på säkerhetsklassning, men även försvarsindustri. Vi bygger ju till Hägglunds med flera då. Vi har offentlig infrastruktur, hamnar, flygplatser, samma sak. Rättsvårdande myndigheter, polis, häkten, domstolsbyggnader. Ungefär 30% har våra säkerhetsklassade projekt ökat på ett år.
Och vi har många säkerhetsklassade projekt. Det är klart att det här spelar PEAB i händerna, om man nu ska uttrycka sig så, i form av ett företag med mycket egna resurser. Så det här är ju viktigt för oss, och det ökar. Övrigt byggande då, nej men man kan väl säga att det mesta byggandet rullar faktiskt på i ganska så bra takt. Utbildningsväsendet, ganska mycket skolor bygger vi. Sen så verkar det som att man har kanske i vissa kommuner byggt lite för långt utifrån befolkningsprognoser. Man känner att man backar tillbaka lite, men generellt sett bra efterfrågan på skolor. Vård och omsorg, mycket sjukhus, friskvårdsanläggningar, mycket bad, hus bygger vi. Och kulturbyggnader då. Det är egentligen traditionella kommersiella kontor är svagt fortsatt, och bostäder är ju då på en lägre nivå än vad vi är i vanliga fall sedan tidigare.
Och tar vi bostäder så ligger vi någonstans runt 30 000 stater i Sverige idag per år. Kommer ju från de här mycket högre nivåerna. Fundamentalt så är det naturligtvis så här att det är efterfrågan på bostäder som styr hur mycket som ska byggas. Då är bara frågan hur stort är behovet och hur mycket ska efterfrågas, så där råder det delade meningar. 30 000 är egentligen Swedbanks siffra. Man har gjort en analys utifrån det lokala perspektivet, vilken jag tycker är ganska bra faktiskt när man tittar igenom den. Och Boverket är ju då 52 300. Jag tror väl personligen mer på Swedbank då, i alla fall i det medellånga perspektivet. För jag tycker jag känner igen den bilden som de beskriver, där det här, där finns en bostadsmarknad som fungerar bättre i vissa regioner, och så fungerar det inte alls i andra regioner.
Och det har naturligtvis med den andra faktorn att göra, utöver efterfrågan på bostäder, och det är ju liksom kalkylen för oss som ska bygga och utveckla de här bostäderna. Där det helt enkelt är som så att vi måste få ihop matchningen av vad det kostar att bygga de där grejerna, och vad kunderna är beredda att betala. Antingen i form av en insats i en bostadsrätt eller i hyra. Den där kalkylen går ihop hyfsat bra i storstäderna idag. Där är liksom, där är uttag, förmågan att ta ut pengar från slutkunden så pass hög så att det täcker kostnaden. Men i andra delar av landet så är det inte så, det där såret, om man kallar det för det, inte läkt. Och det är därför jag tror det här kommer att ta lite tid, för det där såret måste läka ihop.
Och det kommer det göra, men det får väl verka några år till. Utvecklingen ser likadan ut i Norge och Finland, där pratar man om behov på 28 000 i Norge och 35 000 i Finland. I Norge bygger man ungefär 23 000 nu och 20 000 i Finland. Så att man är en bra bit under de här nivåerna. Jag har sagt så här att jag förhåller mig till bostadsmarknaden som att det här är väl det nya normala då. Vi har anpassat bolaget utifrån det, krympt vår verksamhet, behållit alla våra förmågor, men krympt kostnadsbasen. Sen så finns vi där marknaden finns. När den här marknaden kvicknar till så finns vi där, och sen så följer vi med.
Det är så jag har valt att förhålla mig till frågan, för att ha en exakt diskussion kring en exakt matematik, kring exakt vad bostadsbehovet är, det är helt omöjligt. Det här är samma marknadsbilder som vi hade i vår senaste kvartalsrapport, så det är inga nyheter där. Man förväntar sig helt enkelt att bostadsmarknaderna ska kvickna till, och det tror jag också, det ser vi också. Men det är från låga nivåer, och det gäller i samtliga länder. Övrigt husbyggande, eller påbörjade lokalinvesteringar förväntas vara en stark marknad. Här skiljer det också, det är mycket offentligt byggande som kommer att ligga och trycka på efterfrågan, medan det privata byggandet bitvis kan vara starkt inom vissa delar av industrin och så vidare. Men det mer kommersiella, traditionella kontorsbygget kommer att fortsätta vara svagt. Men totalt sett uppgångar.
På anläggningssidan ser vi pilarna som fortsätter gå uppåt, från höga nivåer till ännu högre nivåer. Det gör att när vi summerar ihop det här till en helhet så ser vi att pilarna går upp. Vi förväntar oss alltså stigande marknader i Sverige, Norge och i Finland för 2026, och sen 2027 kan man flukta lite på, men det tycker jag att det tar vi när vi kommer, när vi ses om ett år ungefär. Prognoscentrat, om man går ner i detaljer i deras siffror så kan man, och tittar på bygg och anläggning, så kan man först konstatera att byggmarknaden i sitt breda bemärkelse är två till tre gånger så stor som anläggningsmarknaden. Vi pratar jättemycket anläggning, och det är starkt och vi växer, men byggmarknaden är en jättestor marknad.
Och oavsett vilket, hur man nu än gör, så säger de att den årliga tillväxten förväntar man sig ligger någonstans 3-4%. Det är deras bedömning, baserat på de här olika segmenten och det här som vi beskrev innan, svag bostadsmarknad och ganska mycket som går starkt. Det var lite grann kring drivkraft och läget på marknaden, och då tänkte jag att Niklas, du skulle få berätta kring hur går det för oss, då har det gått de här sista två åren, lite mer i siffror då, även fast vi inte ska prata så mycket siffror. Ja, tack. Ja, som sagt, det blir lite tal och siffror här i alla fall, jag kan inte hålla mig från det. Vi ska se på PEABs prestation 2024-2025, alltså sedan vi sågs senast. Och det gör vi utifrån de externa mål som vi har.
Vi har nio stycken, tre stycken finansiella mål och sex stycken icke-finansiella mål. De här är då uppdelade i våra strategiska målområden: nyaste kunder, bästa arbetsplatsen, mest lönsamma företaget och ledaren inom samhällsansvar. Om vi tittar på några av sakerna som vi har fokuserat på sedan vi sågs sist, som är relaterat till de här målen, så har vi lyft fram tre saker. När vi pratar om intern förädling så avser vi vår förmåga att ge ett helhetserbjudande till kund. Vi har vår affärsmodell, vi har våra affärsområden, och vi kan då på ett helt annat sätt ta ansvar för helheten. Vi ser också att det förstärker vår lönsamhet. När vi har alla affärsområdena inblandade så ger det lönsamhet i samtliga affärsområden och korsförsäljning. Det gör också att vi har en bättre kontroll på värdekedjan utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Alltså, vi har en förmåga att se spårbarheten.
Vi har fokuserat på lönsamhet i alla delar. Att inte bara titta på någon form av genomsnittlig lönsamhet på aggregerad nivå. Vi har mer fokuserat gått in och sett på underenheter, enskilda geografier, avdelningar, för att se var har vi inte tillräcklig lönsamhet. Och i de områdena har vi satt till insatser för att de ska vändas och uppnå godtagbar lönsamhet. Vi har jobbat med lönsamhet före volym. Vi är selektiva i de jobben som vi tar. Och sedan, kombinerat med det, så har vi en ständig översyn av våra omkostnader, att de ska vara relevanta, att de ska vara stödjande för vår produktion och att de ska vara kostnadseffektiva. Vi har jobbat med geografisk samverkan, som då innebär att i varje enskild geografi så ser vi hur affärsområdena kan samverka. Vi har också mätt bidraget till resultat på koncernnivå i varje enskild undergeografi.
Och det ser vi också vikten av, är den mer utmanande marknaden på bostads- och kontorsidan idag. Ska vi få igång projekt så måste vi få de olika verksamheterna att samverka på ett helt annat sätt. Om vi då går in och tittar på målen så har vi rörelsemarginalmålet, att vi ska ha en rörelsemarginal på koncernen överstigande 6%. Det ligger fast. Vi ser utvecklingen här som vi såg redan när vi sågs förra gången, med åren med pandemi som efterföljdes av krigsutbrott, energikostnadskris, hög inflation och höga räntor. Naturligtvis påverkade det vår förmåga och vår marginal negativt. 2023, fjärde kvartalet, gjorde vi en nedskrivning som påverkade marginalen. Vi landade det året på en rörelsemarginal på 3,2%. 2024, återhämtning till 4,7%.
Nu ligger vi i den marknaden vi har idag, där vi i stort sett har ett obefintligt resultat från vår bostadsutvecklingssida, ändå på en rörelsemarginal i koncernen på 5,0%. Vi sa förra gången också att det finns ett antal förutsättningar som måste vara på plats för att nå marginalmålet. Vi har lyft fram de här tre. Där menar vi att om det är träff på de här tre, då ska man kunna förvänta sig att vi når vårt rörelsemarginalmål. Det ska vara en gynnsam marknad för alla våra verksamheter. Det innebär alltså att det ska finnas en infrastrukturmarknad, bostadsmarknad och så vidare. Där vet vi idag att vi har inte en så att säga en gynnsam bostadsmarknad, den är väldigt utmanande. Så det är inte fullt träff på den bilden.
Vi ska ha utfall på våra riktmärken, alltså våra riktmärken som vi har för våra olika verksamheter som ska understödja rörelsemarginalmålet. Vi kommer tillbaka till dem. Slutligen så behöver våra kapitalintensiva verksamheter, alltså industri och projektutveckling, som är investeringstunga och därmed också har högre marginalkrav. De bör uppgå till minst 40% av vår omsättning för att understödja rätt mix och därmed också en högre marginal. De kapitalintensiva affärsområdena idag står för knappt 40% av omsättningen. Senast så utgjorde de 38% av omsättningen och 62% är alltså en ren entreprenadverksamhet. Tittar vi sedan på rörelseresultatet, då är siffrorna de omvända. 66% av resultatet kommer från de kapitalintensiva verksamheterna. Det visar betydelsen av att de ska utgöra en större del av koncernen.
Tittar vi sedan på det rörelseresultatet som utgör de 66%, så ser vi också att det har en förändring skett de senare åren. För ett antal år sedan så var bostadsutvecklingen en väldigt stor del av PEABs resultat. Det har i stort sett bortfallit idag. Å andra sidan har vi haft en väldigt gynnsam utveckling inom vårt affärsområde industri, som har tagit platsen och ändå kan se till att vi levererar den här marginalen. Om vi bryter upp marginalmålet och tittar på de här riktvärdena för respektive verksamhet, och också tittar på var vi står någonstans idag, så har vi bygg och anläggning, alltså vår entreprenadverksamhet. Där är vårt riktmärke 3,5%. Det menar vi är relevant med den geografiska spridningen som vi har, med rätt risknivå och med en verksamhet som inte kräver något kapital.
Idag har vi där en rörelsemarginal på 2,7% på rullande tolv månader. Vi ser att anläggning är över den målnivån, men vi ser också att vi har haft inom affärsområde bygg ett skifte från bostäder till andra segment. Vi har haft en stark utveckling på lokalbyggande, framför allt mot offentlig sektor. Avseende industri så har vi ett riktmärke på 7% som är byggt på den mix av verksamheter som vi har inom industri. Då anser vi att där finns verksamheter som har något lägre marginalkrav, men även som har ett högre marginalkrav. Mixen av dem blir 7%. Idag levererar vi över det riktvärdet, 7,2%. Vi ser att vi har en stark beläggningsmarknad, påverkar naturligtvis vår asfalt- och ballastsida. Men vi har också en svag bostadsmarknad. Den är klart negativ påverkan på vår rentalverksamhet, vår kranverksamhet och vår prefab.
De verksamheterna idag ligger långt ifrån de lönsamhetskrav som vi har på dem. Ändå kan vi uppnå 7,2% i det här affärsområdet. Slutligen så vill vi lyfta fram, för ett antal år sedan så gjorde vi ett större förvärv från NJT, där vi förvärvade nordiska asfalt- och ballastföretag. Det förvärvet har haft en väldigt gynnsam utveckling och det har också varit starkt bidragande till att förbättra marginalen. Bostadsutveckling har vi ett riktvärde på 10%. Det har vi varit inne på innan. Idag har vi en utmanande bostadsmarknad. Vi ligger under nollan, minus 1,1%. Vi fokuserar på försäljning i befintligt bestånd, men vi har fortsatt höga byggkostnader. Det i kombination med avkastande hushåll ger en svag marknad och låg aktivitetsnivå. Vi råder bot på detta genom att starta bostäder i egen balansräkning.
Det innebär att vi får en senare omsättning och ett senare resultatuttag och därmed också en marginalutveckling som kommer senare i tid, i och med att vi från början har det i balansräkningen. Slutligen ska vi komplettera det här med exitresultat inom fastighetsutveckling. Tittar vi på den senaste tolvmånadersperioden där så utgör den siffran 600 miljoner. En stor del av den är avveckling av joint venture-resultatet när vi avvecklade Centur tillsammans med Balder, som utgör 400 miljoner. Även här ser vi utmaningar. De konventionella kontoren är inte någon stor marknad idag. Vi har ökat vårt fokus på samhällsfastigheter och har ett antal av de produkterna i utvecklingsfas. Går vi igenom affärsområdena så ser vi då inom affärsområde bygg. Vi har varit inne på bostadsmarknaden, naturligtvis. Vi hade nästan 50% av den här verksamheten riktad mot bostäder för ett antal år sedan. Den har fallit tillbaka väldigt mycket.
Vi har fått negativ tillväxt. Vi har kunnat möta det med andra segment, men naturligtvis inte fullt ut. Det har också inneburit att vi hade en negativ utveckling på marginalen. Den låg i stort sett på noll 2023. Därefter har vi varit i positiv trend och ligger nu på ett utfall på 2,2%. Som jag nämnde tidigare, anläggning har en starkare marknad. Vi har kunnat följa den marknaden. Vi har haft tillväxt. Vi har förbättrat vårt resultat i kombination med den tillväxten och även marginalen har förstärkts. Idag levererar vi i den här verksamheten över vårt riktvärde. Vi har ett utfall på 3,6%. Det innebär att entreprenadverksamheten som helhet har gått från 1,3% 2023 till att nu ligga på 2,7% gentemot riktvärdet 3,5%. Industri nämnde jag tidigare.
Även här ser ni tillbaka det stora hoppet här mellan 2019 och 2020 är förvärvet som vi gjorde från NJT. I stort sett 6 miljarder i omsättning. Det här är en verksamhet som omsätter ungefär 20 miljarder. Haft en väldigt positiv utveckling på de bolagen som vi kallar PEAB Asfalt och Swerok. Fortsatt utmaningar i vår byggsystembolag som är rental och prefab. Trots det, alltså ett utfall 7,2% över vårt riktvärde på 7%. Projektutveckling som vi nämnde tidigare. Det är här vi haft utmaningarna. Historiskt har vi haft stora bidrag härifrån. Den här kurvan visar hur vi har tappat omsättning gentemot ett antal år tillbaka och därmed också naturligtvis resultat och marginal. Vi går vidare och tittar in på bostadsutveckling. Det visar alltså att riktvärdet på 10%, ja, det är ju relevant i en gynnsam eller i en normal marknad.
Går vi ett antal år tillbaka när vi hade en helt annan aktivitetsnivå, ja, då låg vi på riktvärdet och under ett antal år också över riktvärdet 10%. Naturligtvis med den aktivitetsnivån vi har just idag så ligger vi under riktvärdet och till och med under noll ligger på minus 1,1%. Men här ska man ha med sig att effekterna när vi bygger i egen balansräkning innebär att de här resultaten kommer att komma med viss förskjutning. Vi har vårt nettoskuldsättningsmål, intervallet mellan 0,3 och 0,7. Där ligger vi nu på 0,5. Ni känner till att vi har en säsongsmässig verksamhet. Det innebär att vi har svaga kassaflöden första halvåret och desto starkare under andra halvåret. Det innebär också att i normalfallet så står nettoskuldsättningsgraden som lägst eller som bäst vid årsskiftet. Vi ligger alltså mitt i intervallet nu per sista september. Så vi uppfyller det målet.
Vi har en utdelningspolicy. Minst 50% av resultatet ska delas ut till ägarna. Historiskt har vi varit där. Vi har uppfyllt det målet och levererat över 50%. Men de senaste två åren, 2023 och 2024, har besluten tagits på en något lägre nivå. Här har styrelsen och ägarna valt att prioritera vår stabilitet och vår finansiella ställning och nettoskuldsättningsmålet framför att lämna en hög utdelning. Men 2024 så lämnade vi en utdelning på 2,75 som innebär 38% utdelning av resultatet. Om vi går över på de icke-finansiella målen så har vi inom nyligaste kunderna så har vi målet avseende fokus på kvalitet i vår leverans. Det har vi i en av våra NKI-undersökningar och där har vi stabilt legat över 75 som är vårt mål under ett flertal år. Nu ligger vi på 80.
När vi går in i de här svaren så ser vi att det som får specifikt högt betyg här är personalen, vår personal och deras bemötande. Det som har bäst utveckling, det är pålitligheten i vår leverans som har ökat mest i de här undersökningarna. Internt, bästa arbetsplatsen, så har vi ett mål som är egentligen hur benägna våra anställda är att rekommendera PEAB som arbetsgivare, alltså ENPS. Där har vi satt vårt mål att vi ska vara bättre än benchmark i industrin. Det har vi varit under hela tiden vi har haft det här målet. Vi ser också att under den senaste tiden har vi också ökat avståndet mot benchmark. Vi ligger på 32 mot ett benchmark på 18. Det som är glädjande också är att de här enkäterna som går till våra anställda har vi väldigt hög svarsfrekvens på det.
Vi har en svarsfrekvens överstigande 90% av våra anställda. På bästa arbetsplatsen har vi ett mål till. Vi har en nollvision avseende arbetsplatsolyckor. Det mäter vi genom att de allvarliga olyckorna i vår koncern, egna anställda eller underentreprenörer, ska vara i en fallande trend. Det här mäter vi och följer vi upp i respektive affärsområdesledning. Varje enskilt fall följs också upp på koncernledningsmötena varje månad. När vi tittar utifrån detta målet så ligger vi nu då på 29. Vi är de facto i en fallande trend. Men naturligtvis är det ett ständigt och pågående arbete. Inom ledande, inom samhällsansvar så har vi klimatmål. De är uppdelade i två. Vi har ett mål avseende den egna produktionen, alltså Scope 1 och 2. Där har vi satt ett mål att från 2015 till 2030 reducera våra utsläpp med 60%.
När vi stängde 2024 så hade vi uppnått på den här kurvan minus 50%. Så där ser vi att här har vi en bra framdrift i detta målet. Mycket ligger naturligtvis i våra egna händer. Vårt andra delmål inom klimat är Scope 3, alltså insatsvaror och våra köpta tjänster. Där ser vi att vi har mer utmaningar. Det här handlar mycket om att påverka våra leverantörer att få dem att gå i rätt riktning. På motsvarande sätt här så ser vi att vi ligger på minus 12%. Och det målet är att fram till 2030 ska vi ha reducerat med 50%. Så vi ligger längre ifrån målet inom detta området. Inom samhällsansvar har vi också mål avseende jämställdheten. Vi vill få in fler kvinnor i företaget och i branschen. Men vi vill också ha in fler kvinnor i rent produktionsnära roller.
Och de mäter vi på två sätt. Dels mot tjänstemän och även på yrkesarbetare. Och då sätter vi det i relation till relevanta utbildningar. Alltså om det är tjänstemän, högre gymnasieutbildningar och högskoleutbildningar. När vi pratar yrkesarbetare, motsvarande gymnasieproduktionsinriktade yrkesutbildningar. Sen så tar vi hur många kvinnor utexamineras från de här relevanta utbildningarna. Och då menar vi att då ska vårt rekryteringstal att jämföra med vara högre än det procenttalet. Och det har vi uppnått. Referenstalet för 2024 var 30%. Då låg vi på 39%. Och även för 2025 så är det relevanta talet 30%. Och vi ligger just nu runt 43%. På yrkesarbetarsidan, de rollerna, är det ännu ovanligare med kvinnor i utbildningarna. Målet för 2024 var 6%. Vi rekryterade 10,6%, alltså överstigande det målet. Målet för 2025 är sen satt till 8%.
Och just nu så ligger vi även över på det målet. Det var vad som hänt sen sist. Och en statusuppdatering på var vi står på våra nio respektive mål. Då lämnar jag över till Jesper igen. Okej, tack så mycket. Ska vi köra på, Johan? Ja, kör på. Du bestämmer. Absolut, gör vi det. Tack, Niklas. Jag tycker att det visar på förflyttningar som har gjorts inom de flesta områdena under de åren som har varit, faktiskt sen sist. Jag tänkte nu gå ner lite grann i affärsområdena. Inte i siffror och detaljer och så, utan mer kring lite trender och vad som händer och sker. Ni kommer att känna igen mycket av det jag pratade om i marknadsbilderna innan. Och se att PEAB speglar marknadsutvecklingen på ett väldigt tydligt sätt. Jag tänkte börja lite grann med byggverksamheten. Och titta på fördelningen inom produktsegmenten då.
Backar vi tillbaka till 2021, skulle göra en motsvarande bild då, så skulle överstiga 50% av vårdstocken inom bygg vara bostäder. Sen när bostadsmarknaden föll så föll naturligtvis vår andel. Den 31 december 2023, det vill säga precis innan vi sågs förra gången, då var andelen nere i 32%. Nu är den nere i 29%. Nu känns det som att den har stabiliserats. Så här ser det faktiskt ut. Backar vi tillbaka till 2010-2015 så var ungefär byggsomsättning fördelad så här. Det ska man också ha med sig i det historiska perspektivet. Vi har ökat orderstocken mellan 2023 och 2025 från 24,5 miljarder upp till 26,2. Men innehållet är då som sagt helt annorlunda. Väldigt mycket mindre bostäder och väldigt mycket mer av annat. Då ställer man sig frågan: Har det här påverkat lönsamheten?
Nej, men egentligen ska man säga att vi tjänar ungefär samma marginal oavsett vilken produkttyp vi bygger. Däremot så är det som så här att under den här perioden så har ju prispressen inom vissa segment varit väldigt, väldigt hög utifrån att bostadsmarknaden kollapsar. Så det är ju många aktörer som har sökt sig till de andra lite mindre medelstora projekten och då ökat konkurrensen och ökat prispressen. Dessutom är det som så här att under den här perioden så är det rätt många företag som har slåtts ut från marknaden. Allt från stora bolag som Cerniqet till hyfsat stora bolag hela vägen ner. Så det har ju varit en väldigt turbulent tid. Därför så är jag extra stolt över att vi faktiskt har kunnat hantera den här omställningen på ett så pass bra vis som man har gjort.
Tittar vi in i orderboken lite grann i detalj så kommer vi att känna igen oss, som jag sa innan. Vi bygger till försvaret, eller till försvarsindustrin, BAE Systems, Prohalla uppe i Övik. Vi bygger häkten till specialfastigheter på flera ställen, Börjås, Halmstad, Helsingborg. Vi är med och hjälper kunder i omställningsresan. Vi ska ju bygga ena hälften av SSABs nya fossilfria stålverk uppe i Luleå. Stort projekt. Vi bygger till Hitachi som är inom energisektorn. Vi bygger åt dem både i Ludvika och Västerås och i Piteå. Vi ser liksom att den marknadstrenden som finns, det ser vi när vi tittar in i vår orderbok. Vi ser det även inom anläggning. Det är slussar som behöver bytas ut. Södertälje, ett stort projekt. Vi har tagit över ett projekt där Trafikverket hävde den förra entreprenören i Göteborg, Hagarosen, Lund. Ett väldigt komplext anläggningsprojekt.
Nu har Trafikverket projekterat det och ändrat tekniska lösningar. Det är en utförandeentreprenad för oss. Nu är vi uppe i ett projekt som är någonstans runt 5,5 miljarder. Vi har drift och underhåll, som jag nämnde innan. Det är en viktig sektor för oss. Vi har många kontrakt som löper. Jag tänkte göra en liten utvikning kring norra Sverige. Man läser mycket tidningar kring de här stora industriprojekten med Northvolt och Stegra med mera där uppe i norra landet. Vi kan väl konstatera att PEAB har funnits uppe i de norra delarna i över 30 år, sedan i början på 90-talet. Valde att stanna kvar under vissa tider som har varit väldigt tuffa där uppe. Alltid haft ett starkt fotfäste i industrierna, de tunga industrierna där uppe. Vi är den största byggarbetsgivaren där uppe. 1 000 egna medarbetare, fördelat på tjänstemän och yrkesarbetare.
Byggt mycket åt den tunga industrin som jag nämnde. Vi har ett specialbolag som vi kallar för PEAB Industri i Norr AB, där vi går in och gör projekten mot industrikunderna. Det är inget bolag i bolaget, utan det är ett bolag där vi resurssätts med resurser från bygg och från anläggning. Det är ingen intern kannibalism, utan vi resurssätter. Vi har koncepten där och vi har avtalsförhållandet där. Det har visat sig vara väldigt framgångsrikt under årens lopp. Här är några projekt som vi har gjort i industribolaget, de flesta av dem i alla fall. Vi har byggt jättemycket åt LKAB under många år. Kiruna, mycket både under jord och ovan jord. Vi har byggt till dem i Gällivare och Malmfälten. Vi har byggt till dem i Luleå, bland annat. Vi har byggt stora projekt till Komatsu och Forest.
Vi har byggt, som jag nämnde, till och bygger till BAE Hägglunds. Vi har byggt en stor fabrik till SCA i Obbola. 1,3 miljarder var det projektet färdigställdes 2023. Vi har byggt till SCA i Östrand. Det här är stora, tunga projekt. Vi har en väldigt kompetent organisation där uppe. Utvecklingen fortsätter. Det som är på gång nu, som jag nämnde, det är ju stålverket. SSABs nya stålverk i Luleå. LKAB har sitt REMAP-projekt där vi har byggt demon. Vi får se när de startar nästa. LKAB har sina stora hybridprojekt borta i Malmfälten. Som ska igång någon gång i tiden. Med mera, med mera. Här finns en stark marknad uppe i norra Sverige. Ett intressant projekt som löper på i anläggning, också av den större arten. Det är en flygplats som vi bygger i Bodø, uppe i norra Norge.
Jag var själv på plats där uppe för några månader sedan. Väldigt intressant att träffa kunden. En nöjd kund, en jättenöjd kund. Vilket alltid är roligt att träffa. Vi bygger en helt ny flygplats, utanför den befintliga uppe i Bodø. Kunden är Avinor. Vi bygger landningsbana, taxibanor, uppställningsplatser, med mera. Här finns försvarsanläggningar som också är intimt kopplade här. Vi startade upp projektet i april 2024, så vi har kommit en bit på väg. Det man ser absolut är att det är på väg att bli en flygplats. Det är det största projektet på anläggningssidan som vi har drivit i Norge. Det går bra. Hållbarhetsfokus och beräknas vara klart i juni 2028. Jag tänkte att ni ska få följa med på en liten resa, men via film. Jag vet att det var en av bankerna som var på väg upp där, men som inte riktigt hängde på hela vägen.
Men nu kommer filmen i alla fall. Varsågoda. Samarbetet med Avinor fungerar väldigt bra på alla nivåer, vågar jag påstå. Det är från projektdirektör och ner till de där vi delar funktioner i organisationen. Vi är väldigt nöjda och Avinor är väldigt nöjda. I budprojektet så har vi valt en samspelsentreprise som samarbetsform. Bakgrunden för det är ju att vi hade ett relativt modent förprojekt men som begynte att bli lite gammalt. Vi ville ha med oss tiden och utvecklingen i samfunnet till att bli med in i projektet. Samtidigt så ser vi också att både entreprenör och rådgivare som entreprenören har med sig, har med sig en massa god kunskap om hur sådana här projekt kan genomföras, och som vi nu får ta nytta av och vi reducerar risken i genomföringsfasen. Samspelsmodellen, det är en unik kontraktsmodell där man jobbar för projektets bästa.
Samarbetet med PEAB i det här projektet, det är präglat av egentligen en stor kamratgäng som är upptagen av att lösa ett projekt tillsammans. Då är vi ett team, även om vi är många aktörer som är med och bidrar in för att göra ett gemensamt lyft. Det viktigaste i samarbetet med PEAB, det är nog deras tydliga ledelse och vilja till att faktiskt driva äkta samhandling. Vi är väldigt så här öppna och ärliga med varandra. Det betyder att vi tål raka besked. Det driver projektet bra framåt. Den största utmaningen i ett sådant här stort projekt, det är att kunna se helheten, bryta ner i beståndsdelar som är hanterbara, finna kritisk väg för att man ska kunna nå fram och bli färdig i tid. Förstarten på kritisk väg här, det var att bygga 800 meter ny Norge.
Det var någonting som vi startade med i maj 2024 och varit färdiga med i princip till årsskiftet. Vi i PEAB är väldigt stolta över att ha fått möjligheten att bygga en ny lufthamn i Bodø. Det är inte alla som får vara med och bygga nytt Norge. 800 meter nytt Norge. Nej, det är ett fantastiskt projekt, jag tycker, när man lyssnar på vår projektchef här, när han pratar kring att hur man tar ett sådant här gigantiskt, det är ett enormt stort projekt, alltså ytan är jätte, jättestor. Att ta ett sådant projekt ner till liksom hanterbara delprojekt och hitta en kritisk linje som gör att man faktiskt färdigställer det här projektet i utsatt tid och till rätt pengar, det är fascinerande att lyssna på en sådan person, kan jag säga.
Det är spännande, det är ju ett stort projekt och det har naturligtvis bidragit till att orderstocken på anläggningen, den har gått upp. Det är ju ett antal stora projekt som ligger där, men det är också mängder med traditionella anläggningsprojekt som ligger där. Det som har varit svagare är ju lokal marknad som mindre anläggningsprojekt som är kopplat till bostadsproduktion, det har ju liksom gått ner. Men i övrigt så är det en stark marknad som vi varit inne på tidigare. Bygg hade ju en nedgång där efter att bostadsmarknaden gick ner, men har repat sig och har haft en ökande orderstock och en ökande orderingång här under 2025. Det som också är värt att notera på den här bilden, det är ju att anläggning med rätt så raska steg har närmat sig bygg. Så anläggningsverksamheten i PEAB är en stor verksamhet.
Sen som jag nämnde tidigare, byggmarknaden är också jättestor, men det här är en intressant utveckling, tycker jag, som visar på att vi har en stor förmåga i PEAB att både kunna bygga de här gamla, lite mindre projekten, men också ta oss an de stora projekten med nya kunder och med lönsamheten med oss. Orderstocken utvecklas på rätt håll under de här senaste åren. Tittar vi in i förorderstocken, det vi kallar för fas 1, så ligger den på en nivå nu på 17 miljarder. Den låg på 13 miljarder när vi hade förra kapitalmarknadsdagen, så den har varit upp och vänt lite grann. Ett antal stora projekt har gått över till fas 2 och till produktion, bland annat Bode. Men så fylls det på.
Och det här visar på att det finns en ganska så aktiv marknad där kunderna efterfrågar den här typen av projekt med tidig dialog. Det är bra för kunden, man får bra hjälp att hitta det optimala projektet, och det är bra för oss utifrån ett riskhanteringsperspektiv, helt enkelt då. Vi får ofta frågor på hitraten i det här. Men hur mycket blir fas 2-projekt och fas 1-projekten då? Och vi mäter inte det med någon särskild siffra som vi kommunicerar, men jag tänkte att vi kunde göra som så här, att det här är den bilden med fas 1-uppdrag som vi visade i februari 2024. Det var 12 projekt. Det är 10 gröna bockar, det vill säga det är 10 av de 12 som gick vidare till fas 2.
Ett projekt är en gul bock, det är Cole Kines Stockholm som fortfarande befinner sig i fas 1. Sen är det ett rött kryss, det var ABB i Västerås som vi tyvärr inte nådde hela vägen fram. Det är ju ett sätt att titta på en hitrate. Det är väldigt, väldigt vanligt att vi går vidare från fas 1 till fas 2. Det är väldigt sällsynt att vi inte gör det, faktiskt. Men det händer. Ett av de här projekten som tidigare då låg i fas 1 när vi sågs sist, det var Göteborg Grand Central. Det var mycket diskussioner kring uttalet av det namnet, kan jag säga. Jag var själv med i radio där jag tydligen sa Grand Central, och det hade man väldigt roligt åt i Göteborg. Men så kan det bli ibland.
Oavsett vilket så är det ett väldigt fint projekt, och ni ska få titta lite grann på det också, tänkte jag. Hej, jag heter Magnus Vedholm och jag är projektchef för projektet Göteborgs Grand Central. Vi befinner oss i centrala Göteborg, nära den befintliga centralstationen, och håller på att bygga en ny centralstation som kommer att tas i drift i december 2026. Typiska utmaningar för det här projektet är att det är väldigt höga krav på gestaltning. Det är en väldigt vacker byggnad. Vi har höga miljökrav. Vi jobbar med återbruk till stor del. Teglet som kommer att vara karakteristiskt för hela projektet är återbrukat. Det vi kommer att bära med oss mycket från det här projektet när det gäller framtiden, det är vårt sätt att arbeta med miljöfrågor.
Så vi känner väl att här är vi i framkant, och det är det som kommer att bli en stor del av framtidens byggande. En annan given utmaning är ju att vi har en tunnel rakt under oss där det pågår produktion. Den stationen kommer att färdigställas parallellt med den station vi har ovanpå. En av de mest specifika utmaningarna i projektet, det är lastförutsättningarna kopplade till tunneln och hur tunneln kan landa lasten nedanför. Det märks inte minst i stationshallen på de här stora, vackra betongbågarna som dels ska vara väldigt vackra och ska synas, men de tar ner lasterna på ett väldigt speciellt sätt i stationshallen i förhållande till tunneln, och de bär upp huset ovanför också. När det gäller utmaningarna med betongbågarna så hade vi flera sätt att lösa dem.
En del var att vi fick lägga in hur formen skulle in i modellen så att den fick plats kontra befintliga konstruktioner. Vi startade en specifik betonggrupp där arkitekten, betongspecialister, produktionsspecialister och formspecialister fick sitta och jobba med det i ett halvår. Så det var ett väldigt gediget arbete, men så har det också gått väldigt bra under produktionen. Taket ska uppfylla många funktioner. Man ska kunna ha rekreation där uppe om man arbetar i kontoren. Det ska bildas en grön biotop för staden, man vill ha mycket grönska. Det ska finnas plats för solceller. Detta är då uppe på en träkonstruktion där vi har folk som kommer röra sig i tusentals under, så det är väldigt viktigt att det blir tätt och ordentligt från början. Vår kund är Järnhusen, och vi har fått förmånen att jobba med dem tidigt i projektet för att lösa de utmaningar som finns.
Det vi är mest stolta över i det här projektet, det är hur vi kan uppföra de här komplexa tekniska utmaningarna i så gott samarbete med Jernhusen. Vi jobbar verkligen som ett team. Precis, det var Göteborg Grand Central. Ett spännande projekt på många vis. Väldigt vackert är det också. Vi fortsätter att ha nya projekt uppe i Göteborgstrakten, i fas 1. Det här är ett axplock på de uppdragen som ligger i de här 17 miljarderna i dagsläget. Längst ner till vänster ser ni då centralen i Göteborg. Det finns flera projekt i pipeline runt om där, med Jernhusen. Några vattenverk. Jag nämnde tidigare vattenverk som en sådan här sektor som är stark. Vi har ett på gång i Alingsås och ett i Karlshamn. Vi har ett allianskontrakt, E22:an. Det är en ny kontraktsform som vi testar med Trafikverket. Som egentligen är en förlängning på partnering.
Partnering 2 plus 0, 2 plus 0 kan vi säga. Vi har industrihall i Luleå. Vi har ett sjukhus i Umeå och ett häkte i Skövde. Så att ni känner ju igen det här. Vi speglar marknadsutvecklingen väldigt, väldigt väl, tycker jag. Både i befintlig orderstock och i det som ligger i pipeline i fas 1. Det var lite kort om bygg och anläggning. Niklas har ju pratat igenom marginalerna innan, så det har ni ju hört. Om vi hoppar in till industri, så nämnde ju Niklas kring att vi i dagsläget ligger och presterar marginaler som faktiskt överstiger våra interna riktvärden. Industri består av två delar. Den ena delen är ju, den stora delen är ju PEAB Asphalt och Sfeer. Jag kommer tillbaka till lite grann delarna sen. 86% av industri ligger där.
Och sen så har vi en lite mindre del, omsättningsmässigt, 14% som är Bygg Element, Smed, Meck, Lambertsson, som är mer bostads- och byggfokuserat. Det är fördelningen inom industri. Tittar man lite grann mer på enheterna, så PEAB Asphalt är ju en stor nordisk ledande aktör. Finns i samtliga våra fyra länder. Tillverkar asfalt och lägger ut asfalt till stora entreprenader. Omsätter 11,4 miljarder. Har gått upp från 10,6 tror jag det var när vi stängde 2023. Sveirock. Betong, ballast, transporter. Marknadsledande aktör i Norden också. Sverige, Norge, Finland. Omsätter 7,4, ökat från 6,8 eller någonting sånt här. Totalt sett, internomsättningsmässigt, så omsätter de här bolagen en bit 18-19 miljarder. Det är en stor verksamhet här. Som för närvarande har väldigt höga marginaler. Det har inte att göra direkt med att volymerna har gått upp här.
Utan volymerna har planat ut inom de här segmenten under de senaste två åren. Det gäller både beläggning, ballast och betong. Utplanade volymer. Men ser man tillbaka till 2020-2021 så har volymerna fallit. Det är ju också kopplat till bostäder då. Utan förklaringen till den här omsättningsökningen och lönsamhetsförbättringen, det ligger helt enkelt i att prisbilden går upp på samtliga produkter. Det har vi sett väldigt tydligt i samtliga länder då. Vilket förklarar stora delar av det här marginallyftet som Niklas ser. Utöver intern effektivitet naturligtvis då. Så det är lite grann Sveirock Asphalt. De stora pjäserna inom industri. Om vi då hoppar in i byggsystem, som jag nämnde tidigare. Vi har byggsystem i form av byggelement. Där tillverkar vi element på många sätt, i många former. Vi har Smed, Meck, som är en stomkomplett stomleverantör egentligen. Stomentreprenör. Inom Lambertsson så har vi ju våra kranar.
Vi har i Sverige framförallt också maskiner och bodeluthyrning. Stor verksamhet där. Omsätter totalt det här paketet ungefär 3 miljarder. Lite mindre verksamhet. För närvarande hårt drabbad av bostadsbyggandet. Men trots det så har vi valt att satsa. Vi har valt att satsa inom området som är byggelement. Vi har gjort en stor investering. Vi har investerat i två fabriker. Befintliga fabriker. En i Ucklum och en i Hallstahammar. Det vi har gjort är att prefabindustrin i sig traditionellt är väldigt mycket manuellt arbete. Det tror man inte. Alltså prefab tror man är väldigt industriellt. Men det är faktiskt inte det, utan väldigt mycket manuellt arbete. Nu har vi byggt ledande fabriker i Ucklum och i Hallstahammar. Där vi har tagit automatiseringen in i det här då. Det är ju inte vi ensamma om i världen.
Men jag kan säga att vi är ledande i Sverige på det efter investeringen. Det medför en lång rad med konsekvenser. Det innebär att vi får ner personalkostnaderna mycket. Så vi får en bra kostnadsnivå på leveranserna. Det innebär att vi får en standardisering med bra produkter. Vi får ett brett erbjudande. Innehåller härdkammare. Vilket gör att vi kan blanda in mycket mer av alternativa bindemedel. Alltså en cement då. Än vad man klassiskt kan göra. Så vi får det absolut lägsta klimatavtrycket i branschen idag. Den där grafen som visar den röda linjen innebär att vi ersätter gammal produktionsteknik eller kapacitet med ny. Vi lägger in mer och mer volymer i de nya. Naturligtvis som all industri, stora investeringar. Inkörningsproblematik har vi. Vi har en prispress inom prefabmarknaden som är grym. Det är många aktörer som blöder.
Och det är många aktörer som har slagits ut av de här lite mindre traditionella. Vi väljer att anpassa oss och vässa oss under den här perioden. För vi vet om att när vi väl är igenom den perioden så kommer vi ha by far den effektivaste produktionsanläggningen i Sverige. Och som jag sa innan, med det absolut bästa klimaterbjudandet. Så man får satsa också, även fast det är lite tråkiga tider. Det har vi gjort. Då tar vi oss in i projektutveckling. Niklas nämnde lite grann tidigare kring det också. Kring kapitalbindning och så vidare där. Den har ju tagit ett kliv upp under åren sedan 2021, kan man väl säga. Men har planat ut. Mycket av lönsamhetsproblematiken här är ju kopplat till bostadsutveckling. Vi har faktiskt haft ganska bra resultat från fastighetsutveckling. Utan det är bostadsutvecklingen som har varit tung för oss.
Tittar man vad vi har fokuserat på sedan sist så kan man väl säga att det är utöver att då anpassa organisationen som jag nämnde innan. Vi har gått från mycket delägande till väldigt mycket egenkontroll. Jag kommer att komma tillbaka till det lite grann. Vi har arbetat mycket med den befintliga byggrättsportföljen. Det innebär att vi har varit väldigt sparsmakade på nyinvesteringar i byggrätter och annat. Utan vi har valt att producera på det vi har. Om man då tittar lite grann på vad det här innebär för vår kapitalbindning så sa jag att den ser ju ganska så jämn. Den är ju jämn och fin, men den ser annorlunda ut. Om man tittar på det i tre block och börjar med då det här med samägda bolag så. I slutet av december 2023 så band vi 4,3 miljarder i JV.
Vi hade ett antal stora, med ett med Balder som heter Centur. Vi hade Tornet med Folksam och så vidare då. De bolagen vi valt att bryta upp utifrån huvudprincipen att delägarna har tagit de färdigförädlade fastigheterna och vi har tagit över byggrätterna. Eftersom vi är ett bygganläggningsföretag som ska utvecklas så känns det rätt så logiskt. Vi ska inte långsiktigt äga fastigheter. Och det har gjort, varför har vi gjort det? Det är ju som så här att när allting rullar på och allting går uppåt, då har oftast parterna exakt samma agenda. Det bara rullar på. När det blir tuffare tider så går agendorna isär. Och då har vi konstaterat att då vill vi ha bättre rådighet över vår situation och plockat ur de här grejerna. Vilket jag tycker känns väldigt, väldigt bra. Och det gör ju att kapitalbindningen i den boxen har gått ner.
Men så har vi ökat byggrättsportföljen. Det är inte som vi har varit ute och köpt på stan, utan det är ju som vi har plockat in från JIV då i syfte att göra dem mer aktiva. Alltså att aktivera vår kapitalbindning. Att gå från lite mer låsta positioner till mer möjlighet att aktivera det. Sen så har vi då som sagt valt att öka investeringen i egen balansräkning för att helt enkelt producera av vår kapitalbindning. Det innebär en viss ökning, men på sikt så innebär det en kapitalbindningsminskning. Vi har anpassat vårt sätt att göra affärer. Det här är en ganska stor förändring faktiskt som vi har hanterat på ett bra vis utifrån kapitalbindning. Jag tänkte på när jag såg på din bild, Niklas, innan. Vi ligger ju mitt i vårt skuldsättningsmål. Det är vår operativa skuldsättning.
Vi har ju en operativ skuldsättning och sen så har vi en IFRS-skuldsättning. Tidigare var det väldigt stor skillnad mellan de där två. Nu har de här gått ihop som är nästan identiska. Det var ju många som tyckte då, ja men den här IFRS-skuldsättningen som vi egentligen är riktiga skuldsättning, den är ju jättestor. Hur ska det gå? Men den har vi ju hanterat. Nu är den ju i den operativa skuldsättningen mer eller mindre. Vi har ändå, ligger vi ändå på 0,5. Det har ju gjorts en jättestor resa på skuldsättningssidan faktiskt då under de åren som har varit. Idag så kan vi starta BRF-projekt i vissa delmarknader. Traditionellt på förhandsförsäljning. Det är ganska ovanligt, men det går ibland. I Stockholm till exempel. Vi kan starta BRF-projekt i egen bok i syfte att sen konvertera dem. Det gör vi ganska ofta.
Och det brukar gå absolut enligt plan. Vi ser att när projekten närmar sig sitt färdigställande så ökar möjligheterna att sälja. Sen så etablerar man bostadsrättsföreningen och säljer över projektet efter, ja, när projektet har gått en viss tid. Vi bygger hyresrätter. Då är det huvudsakligen till externa tagare. Den marknaden har varit mer eller mindre död under något år. Nu ser vi att den kommer tillbaka på vissa områden. Vi är igen tillbaka i det här gapet som jag pratade om innan. Mellan kostnader och intäkter. Startade nyligen ett projekt som vi har sålt till Folksam i Vällinge. Ett typiskt sånt projekt. Det är så det börjar hända någonting där. Kommersiella fastigheter nämnde Niklas. Vi har gått mot lite mindre projekt på fastighetsutvecklingssidan. Lite samhällsfastigheter. Inte de här stora kontoren längre. Utan det är en annan typ av segment. Finns bra lönsamhet i dem också.
Så att vi har helt enkelt fått anpassa oss utifrån den marknadssituation som råder. Det innebär att vi har en balansräkning som är lite påverkad. Jag menar att vi aktiverar den. Men aktivera innebär att man tillfälligt måste binda. Sen så ska ju det frigöras när man avyttrar det eller konverterar. Det innebär förskjutna resultateffekter. Det innebär också att vi ibland naturligtvis måste tulla lite grann på vårt avkastningskrav för att få igen det här gapet. Men det kan man göra ibland. Om man kan få ut en bra, få ihop en bra helhet. Byggrättsportföljen. Jag nämnde innan att vi har ju inte varit aktiva på att nyinvestera. Vi har plockat över från delägda bolag. Vi har en jättebra byggrättsportfölj. 34,000 bostadsbyggrätter. Den är väl diversifierad på geografi. Merparten är naturligtvis i Sverige då. Vi har byggrätter som befinner sig i olika faser.
Alltifrån råmark till projekt som i princip är klara att starta. Många bostadsbyggrätter ger oss möjlighet att starta i olika upplåtelseformer, vilket är bra. Inte alltid, men ofta. Den här bostadsbyggrättsportföljen tycker jag känns bra. Den är införskaffad under lång tid. Den är inte marknadsvärderad utan den är anskaffningsvärdesvärderad. Nu jobbar vi med att utveckla projekt utifrån den här portföljen. Vi har ungefär 2,000 egna bostäder i produktion. Det är upp från 31 december, då hade vi 1,600. Ökar bostadsrätter lite grann upp i 1,200. Det här är fortfarande historiskt låga siffror, men det känns ändå som det har stabiliserats. Vi har hyresrätter som jag nämnde som kommer tillbaka. En stor del av de här 270, det är ett vårdboende, äldreboende som vi bygger ute på Lilla Essingen till Heba som är tagare av det.
Jag tror det är 160, 168 eller sådär utav de 270 som ju då är sålda. Så ni ser att 91% är ju sålda. Bostäder i egen balansräkning ligger runt de här 500. Där har vi ju kapacitet att starta mer också. Det är ett flöde som går igenom där. Andelen såld totalt sett har ökat från 37% till 42%. Så jag tycker att det känns som att det har stabiliserat sig. Bra mikrolägen är viktigt för oss. Naturligtvis är storstäderna ju liksom utifrån ett marknadsperspektiv bättre marknader just nu än landsbygd. Men sen så finns det mikrolägen också. Jag nämnde precis Lilla Essingen där vi nu har startat det här äldreboendet till Heba, som är ju första delen i egentligen att utveckla en mindre stadsdel. Vi ska bygga mycket bostadsrätter där. Vi ska bygga serviceanläggningar. Vi ska bygga boendemiljö och så vidare där.
Så det där är ett jätteintressant projekt. Sen har vi ett väldigt bra mikroläge nere i Malmö. Varvstaden. Varvstaden låg tidigare som en del i Centur. Som var ett JV-bolag som PR Bäck tillsammans med Balder. Men bolaget delades upp och vi plockade ut byggrätterna som primärt var i Varvstaden. Det är ett fantastiskt fint område. Där tänkte jag också visa en liten film för. Där är vi i princip bara i början. På en stor stadsdel i Malmö. Som har väldigt bra läge och väldigt unika förutsättningar på många vis. Niklas bor ett stenkast därifrån. Så du är där och inventerar våra tegelstenar då och då. Absolut. Härligt. Det var lite grann status kring affärsområdena. Så då ska vi väl blicka lite grann framåt, tänkte vi, Joar. Vi kör fortfarande på. Vi kör på enligt plan. Då gör vi så. Då bläddrar vi vidare.
Lite grann kring vår position. Jag tänkte börja med våra marknadspositioner. Någonstans så börjar det väl ändå där i vår värld. Liksom hur står vi oss i relation till våra konkurrenter. Den här bilden med de orangea prickarna på visar ju kring var vi finns i form av våra kontor. Våra täkter och betongfabriker och prefabfabriker och vad det nu är för någonting. Väldigt, väldigt, väldigt stark lokal närvaro. Vi finns nära våra kunder. Vi finns nära våra medarbetare. Tittar man på bredden i PR då utifrån våra fyra affärsområden så är vi störst i Sverige. Vi är den ledande samhällsbyggaren. Vi omsätter mest vid flest anställda. Tittar vi i Finland så är vi faktiskt nummer två. Ser ju helt annorlunda ut än i Sverige. Vi är väldigt tunga på beläggningssidan där. Men summerar vi ihop omsättning och anställda så är vi den andra största aktören i Finland.
Och sen så är vi en betydande aktör i Norge. Så det är vår globala, om man säger så, marknadsposition i Norden. Om man tittar ner i det lite mer kapitaltunga då. Vi var inne på det tidigare med Svea och Asphalt som ju är viktiga för oss. Så har vi väldigt tydliga marknadspositioner där också. Om man tittar i Sverige så är vi nummer ett på betong. Vi är nummer ett på ballasten. Det är då pratar vi Svea också. Vi är topp tre på beläggningsverksamhet. Tittar vi i Finland så är vi topp tre på både betong och ballast. Vi är den absolut marknadsledande på asfaltsidan. Efter förvärvet från IT tittar vi sen i Norge och Danmark så är vi topp tre på beläggning. Så det är tunga marknadspositioner. Verkligen.
Tittar vi på byggsystem så har vi inom Bygg, Element och Smidmek strategiskt väldigt välokaliserade fabriker som ger oss stora logistiska fördelar. Jag nämnde tidigare att med det här New Industry-konceptet så har vi det absolut bästa klimatalternativet inom prefab-branschen i Sverige. Lite grann beroende på vad man möter så är vi i alla fall topp tre i Sverige på den sidan. Så vi är stora där. Många tänker ju på spännbetong och de här. De finns ju också, men vi är en stor betydande aktör här. Tittar vi in i Lambertsson så har vi våra tornkranar där vi är marknadsledande i hela Norden. Vi har ju agenturen på potainkranarna. Inom den mer traditionella rental-biten så är vi absolut en ledande aktör i Sverige. Där vi finns med depåer runt om i hela landet.
Inom de här verksamheterna nämnde jag att vi befinner oss i en fas där vi förvisso då just nu har det tungt på bostadssidan. Vi är i infasningen av våra fabriker. Men här finns någonting som när vi är genom den fasen är starka varumärken, starka bolag. Tittar vi på våra insatsvaror som vi nämnde innan så kan vi väl konstatera att de här så att säga kraven på oss eller vår egen förmåga att skapa hållbara produkter ökar hela tiden. Nu är vi uppe i en reduktion på 70% i prefaben. Det är direkt kopplat till det jag nämnde innan. Det är framförallt det här med härdkammartekniken. När man ökar andelen merit som vi har, som är en slaggprodukt, en restprodukt från stålindustrin som ersätter cement, så är ju härdningskomponenten, den blir svårare och svårare. Platsbygger man så kan det där vara problem.
Men om man har en hanterbar miljö i en härdkammare så kan man öka inblandningen. Det gör att vi är nu uppe på de här 70%. Det är väldigt, väldigt högt. Vi har ekobetongen där vi är uppe i 50%. Det handlar återigen om inblandning av framförallt merit och alternativa bindemedel. Vi har ekoballasten där vi helt enkelt då inte tar ut jungfruligt material utan vi återanvänder material som redan är uttaget. Vi har tillstånd i många av våra täkter för att kunna hantera returmaterial. Det är där vi gör det, vilket också är en bra grej för oss. Så har vi den första ekoprodukten som var vår asfalt som är nu uppe i 65% lägre utsläpp. Det är framförallt i form av att vi helt enkelt eldar asfaltverken med rätt biobränsle.
Tittar vi på helheten idag så är hela 35% av affärsmedel i industris omsättning ekoprodukter. Det är ju drivet av en kundefterfrågan. Men självklart tjänar vi pengar på det också. Det tycker jag också Niklas marginaler visar på. Så att här ser vi att hållbarhet och lönsamhet går verkligen hand i hand. Det kommer det fortsätta att göra. Sen har vi, kan man titta på det utifrån någon typ av substansperspektiv då. Vi har ju 150 plus fasta arbetsställen. Jag nämnde det innan. Vi har en direkt kontaktyta med både kunder och medarbetare som jag anser är väldigt väsentlig för ett företag som oss. Vi har 52 betongfabriker. Jag nämnde att vi var ledande. Vi har 70 asfaltverk. 430 täkter och grustag. Där kan man ju läsa i tidningen kring det här med tillståndsproblematik och brist på grus och berg och så vidare.
Och det här är bra. Vi har tre prefabfabriker som jag också varit inne på. Nyinvesterade i. 36 uthyrningsdepåer. Sen så har vi byggrättsportföljen. Det är ju ett sätt att se på vår styrka. Ett annat sätt att se på vår styrka framåt är ju att konstatera att vi har 13,000 medarbetare. Det är en enormt viktig resurs för oss. För oss är det viktigt att ha kompetensen i huset. Sitta på kärnkompetensen själva. Inte vara beroende av andra. Vi ska ha resurserna på plats när vi tar projekten. Inte ta projekten först och hitta resurserna sen. Jag tycker vi har varit duktiga i den här perioden att kompetensskifta. När vi har skiftat inom från bostadssegmentet till det andra. Vi är duktiga på att kompetensutveckla människor. Det är klart att vi är i behov av att alltid rekrytera nya människor.
Men det är minst lika viktigt att utveckla befintliga människor. Vi sätter en heder i att ha basen i egen arbetskraft. Här skiljer vi oss ganska mycket från många av våra konkurrenter. Jag säger aldrig vad som är rätt och fel, utan jag kan bara berätta kring vad vi anser vara rätt i alla fall. Det här är jätteviktigt för oss. Vi har en PR-anda, och det är ju en kultur egentligen. Det kan väl många tycka att det har väl alla företag och så. Det har säkert alla företag. Jag har inte så mycket erfarenhet från annat än från PR. Men vad jag kan säga är att vi har en företagsanda som är stark. Jag mäter det på ett sätt, och jag mäter det utifrån antalet återvändare till PR. När jag pratar med de återvändarna så är det ofta det här som kommer upp.
Man söker sig tillbaka till den här känslan av en mer familjär känsla. Med ett företag som faktiskt gillar att ha egna anställda. Det är där en stor skillnad. Det märks. Sen så har vi våra långsiktiga ägare. Som dessutom är kompetenta långsiktiga ägare. En VD ska ju aldrig yttra sig om sina ägare. Ska han eller hon göra det så är det kanske bäst att det är positiva ordalag då. Men jag kan säga det. Jag kan stå upp till det. Att familjen på sådana här de har en gedigen kunskap om vår bransch. Det är viktigt. Det är viktigt. Sen så har vi vår spridning. Som jag också tycker är en styrka. Visst, vi är väldigt Sverige-fokuserade fortfarande med 72%. Men vi har ändå 14%. Vi är nummer två i Finland. Det är faktiskt en plattform att bygga på.
Vi finns i Danmark med en väl fungerande lönsam beläggningsverksamhet. Vi finns i Norge som jag nämnde tidigare. 56% av vår omsättning idag är offentliga kunder. Det är en hög andel. Vi har hela tiden sagt att den ska ligga på 50-50. När jag tror när vi såg senast så undrar jag om inte den här var precis omvänd. Det var inte så. 44% offentligt och 56% privat. Det var ju bostadsmarknaden då framförallt. Det här är också viktigt för oss utifrån ett riskperspektiv. Vi har konkurrensfördelar i den här bransch. Vi har pratat om satsningar i infrastruktur. Nyinvesteringar och drift och underhåll. Vi har nämnt det igen. Slår väldigt brett på oss. Det är ju naturligtvis anläggningsrelaterat. Det är också beläggning av asfalt och olika delar inom Svevia.
Så infrastruktur slår väldigt brett på oss. Fördelaktigt. Sen så har vi Försvarsmakten som bygger ut. Det är ju också brett. Det är bygg, anläggning, det är industri. Det är klart att i de här. Om man bara tittar på de här två segmenten. Tittar på PR. Vilka förmågor har vi idag? Ja, men vi har ändå inhemsk egen arbetskraft. Det är väldigt bra. Det hänger upp med nästa bubbla som är säkerhetsklassning. De kraven ökar hela tiden. Det blir ju enklare för oss om vi har kontroll på grejerna själv. Så enkelt är det ju. Sen sist men inte minst. PR är ett finansiellt stabilt företag. Det har kunderna lärt sig under de här senaste åren. Att det är en fördel att ha det. Vi märker ju att vi tar marknad baserat på vår finansiella förmåga helt enkelt.
Vilket ju inte är så konstigt med tanke på det som har hänt. Stabiliteten vill jag peka på också som en plattform för oss framåt. För det är ändå så här att tittar man på den här perioden från 2017 och fram till 2025, så har vi genomgått pandemier, krig, kostnadsinflation, kollapsade bostadsmarknader. Ser man på det utifrån det perspektivet så tycker jag faktiskt att detta är en stabil utveckling. Sen kan man ju tycka att vi alltid ska tjäna mer pengar, och det vet jag att ni i rummet gillar. Det gillar ju jag också. Men här är en stabilitet som är bra att ha med sig framåt. Niklas nämnde det här. Om man tittar på vår verksamhetsmix idag jämfört med 2022 då, så var 32% av vårt resultat bostadsutveckling. Det är den där... Vad är det för något?
Är det brun eller vad är den? Ja, 31%. Den är noll. Den finns inte mer. Den är till och med svagt negativ. Jag tror den är minus. Vad? Det är minus 20% eller något sånt där. Den är borta. Men industribenet då, som vi är stora på industri. Marknadsledande. Har det ju då gått från 25% till 45%. Visst, vi omsätter några miljarder färre då. 63% har gått till 58%. Men lönsamheten har ändå hängt kvar. Jag tycker detta är en styrka. Det här är en stabil verksamhet på många vis. Inte enbent. Flerbent. Kassaflödesmässigt hade vi det tungt när bostadsmarknaden vek. Bostadsutveckling i kombination med bostadsproduktion är väldigt framtungt likviditetsmässigt och ger oss alltså stora förskott. Det är klart när det där gick ner och kraschade ihop tappade vi ju mycket likviditet.
Och vi var uppe någonstans och vände på skuldsättningsgrad på 0,7, tror jag något enskilt kvartal. Men hela den bulken är ju hanterad och hjälpt av att vi har de här andra delarna som ger kassaflöde, vilket har gjort att vi nu har en skuldsättningsgrad på de här 0,5. Tittar man på de här sista åren ser vi ju att kassaflödet har varit väldigt starkt. Q3 kvartal 3 2025 var ju 2,8 miljarder i kassaflöde. En miljard var ju då att vi fick inbetalt slutligen den här miljarden från Mål och Scandinavia. Nu kan vi lägga den slutligen till handlingarna, vilket ju var skönt. Men rensar vi bort den miljarden är fortfarande kassaflödet 1,8 miljarder. Det är bra kassaflöde i verksamheten och det bidrar till den här starka, stabila positionen som vi har med en nettoskuldsättningsgrad på 0,5.
Med en soliditet som är på 36,4%. Trots de här stora kapitalintensiva verksamheterna som vi har. Vi har en tillgänglig likviditet, inklusive idragna linor på nästan 9 miljarder. Det här ser ju kunderna, och det gagnar oss. Om vi då har möjligheter utifrån det här, vilket jag anser att vi har - vi har marknaden med oss, vi har utmaningar såklart inom vissa segment, men generellt vi har ett robust starkt företag som står på flera ben - vad gör vi då? Företrädesvis så ska vi fortsätta investera i våra verksamheter. Där finns ett löpande behov, och det gör vi. Det har vi pengarna till. Vi kommer fortsätta att starta projekt i egen balansräkning, helt enkelt för att aktivera kapitalbindningen. Inte för att binda mer, utan för att aktivera den och successivt komma mer rätt på den inom projektutveckling. Förvärv, absolut.
Det finns alltid vita fläckar i geografin där ute. Det finns segment som vi kan titta på. Men det ska vara rätt priser. Kan väl tycka att när vi tittar på vissa segment idag så kan man nu tycka att multiplarna börjar bli höga. Men förvärv kan vi göra om det känns rätt. Dela ut. Vi ska dela ut 50%. Över 50%. Sist men inte minst, om vi då tycker att det bästa alternativet är återköp så gör vi det. Det finns också som ett alternativ. Det tror jag. Var sista bilden innan frågorna. Är det så? Ja. Stort tack Jesper och Niklas för den genomgången. Som ni märker så har vi inte släppt iväg på någon paus utan jag tänker att vi kör ända in i kaklet och öppnar upp för en frågestund. Ni kan ställa precis Niklas också.
Robert går med en mikrofon. Om det är någon som vill ställa en fråga. Jag ser Erik här först. Erik Granström från Carnegie. Vänta tills Robert kommer här med en mikrofon så vi får in ljudet också. Varsågod Erik. Tack så mycket. Erik Granström, DNB Carnegie. Jag tänkte att jag skulle ställa två frågor. Den första var kanske lite där ni slutade. Jesper, du nämnde utdelning. Styrelsen nu två år på raken har valt att inte dela ut över 50%. Hur skulle du rådgöra styrelsen om de kom till dig idag och diskuterade utdelning? Skulle du tycka att PR bär tillräckligt starkt idag för att återigen ha en utdelningsandel på över 50%? Men om jag skulle rådge styrelsen så skulle jag konstatera precis som jag sa. Vi har ju en finansiell position som ju är stabil.
Vi har marknadsutsikter och en marknadsbedömning som är bra. Vi har en orderbok som ser bra ut. Så med den bakgrunden så skulle jag ju säga att det är väl dags att överväga det. Okej, tack. Den andra frågan gällde lite hur ni ser på målsättning då kring lönsamheten. Ni var lite inne på att ni behöver gynnsamma marknader som ni uttrycker det inom alla delarna. Samtidigt inom projektutveckling så sa du då att vi får kanske förvänta oss att vi har kommit till en ny normal. Visar vi det vi har sett tidigare. Hur står sig en ny normal jämfört med gynnsam? Är det samma sak eller är det någonting annat? Om jag börjar så får du väl korrigera mig då. Jag tycker så här att när jag säger ny normal så pratar jag ju det så att säga medellånga perspektivet. Några år.
Och det är ju inte de nivåerna som jag tror vi kommer komma till på lite längre perspektiv. För det tror jag kommer vara högre än de här 30,000. När det inträffar vet jag inte. Men jag tror att vi kommer hamna där någonstans. Så att normalläget utifrån det perspektivet som du pekar på, det är ju ett bättre läge än det vi är i idag. Okej, tack. Någon annan som vill ställa en fråga? Jag ser Stefan Andersson Danske. Ja, precis. Behöver jag inte säga det? Ja, du får precis. Du får gärna säga det själv. Då stoppade jag det. Ja, men ett par frågor från mig då. Jag tänkte där vi började lite grann, pratade lite grann om förflyttningen 24 till idag på hållbarhetsfrågorna. Att det är mycket, mycket mer konkret från kunderna. Hur upplever du att det påverkar konkurrensbilden?
Jag förstår att det är en som ser oss ganska så klart kan erbjuda samma. Men om du som gynnar tre mot övriga på något sätt? Eller är alla med på den förändringen? Nej, men det är alltså i verkligheten gynnar det absolut oss tre. Sen är det ju väldigt mycket upp till liksom hur pass konkreta och pålästa en kund egentligen är, för vi har ju sett inslag av där kanske aktörer har tagit projekt men inte sen levererat på det man har sagt man kunde. De aktörerna har ju mer eller mindre slagits ut, skulle jag vilja påstå. Så att nej, men det är nej. De stora aktörerna gynnas av det. På samma tema lite grann då, Trafikverket är en jättestor kund och där kan man ju få intrycket att konkurrensbilden har förändrats något. Men jag tänkte ta syn på det.
Där man är ju lite besviken på NCC från Trafikverkets sida. Jag har förstått att man har lyft upp som en väldigt bra leverantör. Som är det? Kan det här påverka volymer framöver? Eller är det offentlig upphandling så pass stark så att det där egentligen inte har någon betydelse? Nej, men offentlig upphandling är ju, den finns ju där, så den kommer ju alla att behöva förhålla sig till. Jag kan bara konstatera att i den relationen som jag har mött Trafikverket i, så är det en kompetent beställarorganisation. Vi har haft en bra dialog med dem, löser frågorna på vägen. Det är en jätteviktig kund. Ja, där är vi. Sen, fråga på marginalbygg. Du sa, du har sagt två saker. Dels att det är samma marginal i, ja, egentligen i alla uppdrag då.
Och sen så initialt så sa att ni påverkas av den här förflyttningen från bygg till annat då. Jag bara, jag är lite nyfiken på det är en ganska stor förflyttning till industribenet. Det betyder också att ni går från mindre projekt till större projekt. Större projekt brukar ju ha en annan profil på vinstavräkning. Att du skjuter försiktigt i början och skjuter det framåt. Så min fråga är egentligen om i den marginal vi ser idag, ser du någon negativ effekt av den förflyttningen? Så att säga att vi ska förvänta oss att det kommer bättre avräkningar framåt. Givet att ni såklart löser era projekt. Ni kan ju ha otur och ställa till det också, men ja, men det var ju så komplicerat som för nästan Niklas tar det.
Men jag kan väl börja i alla fall och säga, nej men det är inte heller så att man kan säga att stora projekt avräknas så och så. Jo, man kan säga att det brukar finnas en försiktighet i början. Det kan man säga. Men lönsamhetsmässigt så är det väl snarare som så här att det finns olika typer av kontraktsförutsättningar som ger olika typer av risk. Och risk och avkastningskrav brukar hänga ihop. Och i de här samverkansprojekten så tenderar ju risken att gå ner. Vilket vi ju alla vill. Och då kan det också hända att marginalkravet är något lägre. Det är väl lite det jag säger. Men sen får du gärna komplettera. Nej, jag kan väl bara bekräfta att så är det ju naturligtvis med de stora projekten.
Så är det en försiktig resultatavräkning utifrån att det oftast innehåller ett flertal milstolpar som vi alltid vill passera en och en. När den är passerad då är en risk borta. Då gör man någon form av justering på marginalen och därmed också på resultatavräkningen. Det är ju självbevarelsedriften i det. Naturligtvis, då finns ju den effekten som du är ute efter när andelen stora projekt ökar. Sen får vi bara säga att vi har ju ett flertal stora projekt i alla möjliga faser i såväl bygg som anläggning just nu. Där finns ju i så fall de justeringar som redan har skett. Avslutar jag med en fråga på förvärv då. PR historiskt sett har ju varit väldigt lyckosamma med att dra nytta av dåliga tider och köpa konkurrenter. Du nämner förvärv, men finns det någon pipeline?
Det är en sak att nämna att det finns gröna, eller så här vita prickar och så där. Men finns det en pipeline tycker du som är realistisk? Att det är att någonting att räkna på, någonting att försöka komma i mål med? En pipeline finns alltid. Det finns alltid något förslag på förvärv från någon del av organisationen på våra board. Jag tycker generellt sett att vår förvärvshistorik ligger väldigt mycket på traditionell entreprenad. Där känns det kanske just nu som att det är inom i alla fall anläggningssidan. Om man tittar på de möjligheterna som finns där så är multiplarna börjar bli väldigt höga. Det måste vi lite grann ställa i relation till, ja men hur värderas vi själva? Där den matematiken går inte, jag tycker inte den går riktigt ihop nu. Men det kan ändå dyka upp någonting.
Så att vi brukar vara optimistiska och klippa till när det vill. Sist vi gjorde en stor affär var ju i IT. Det börjar bli några år sedan. Så att det kliar lite i fingrarna. Ja, tack för det Stefan. Har vi någon fler frågeställare? Inga fler frågor? Nej, då är vi nöjda med det. Då är vi nöjda med det. Vill du ge en avslutande kommentar Jesper innan vi? Det kan jag göra. Absolut, då avslutar vi i rimlig tid också ju. Ja, som sagt, inga stora nyheter idag. Ingen pressrelease på morgonen, det var som ni säkert har noterat då. Men däremot, ja men trenderna fortsätter. Om man skulle sammanfatta PR 2025 på en bild så är det ju, ja men vi är en ledande aktör. Vi har en väldigt stark position. Stor stabilitet. Vi har våra fyra kompletterande affärsområden.
Vi har väldigt mycket strategiska tillgångar i vår balansräkning. Vi har en lokal förankring. Vi har en hög andel, den högsta andelen egna medarbetare. Allt det här skapar finansiellt handlingsutrymme. Där befinner vi oss idag. Där är vi på den här bilden som jag avslutade med i förra passet kring de möjligheter som det innebär. Vi kommer att fortsätta investera i vår verksamhet. Vi kommer att titta på förvärv. Vi kommer att använda vår balansräkning för att aktivera kapitalbindning i en projektutveckling och dela ut pengar och återköpa aktier om vi tycker det är en bra grej. När vi går framåt så vill jag avsluta med den här bilden. Jag har visat den förr, men jag tycker den är bra. För när vi pratar framåt så har vi historiken med oss. Vi har 30 år av lönsam tillväxt.
Förvisso hamnar man från tid till annan i perioder där samhället utsätts för någon typ av stress som gör att saker och ting viker ner. Vi är ju ett derivat på samhällsutveckling kan man säga, och vi har sett det nu också under senaste åren när bostadsmarknaden har gått ner. Det är klart att det är sådana här stressituationer gör att tillväxttakten avtar. Men sett över tid växer vi, och vi gör det med lönsamhet. Under de här 30 åren har vi aldrig någonsin hamnat med förlust. Den där historiken tar jag i alla fall med mig när jag tittar framåt. Det var det jag hade tänkt att säga. Tack för att ni kom. Stort tack för att ni kom och lyssnade idag. Vårt nästa rapporttillfälle är den 4 februari 2025. Alltså nästa år då vi publicerar bokslutskommunikén. Det blir nästa tillfälle.
Med det sagt, stort tack och på återseende och återhörande. Nu serveras det lite lunch för de som har tid att stanna kvar. Tack.