Earnings Call: Q3 2022

Nov 22, 2022

Hej och välkomna till Vestum's presentation av vår Q3. Hälsar er här välkomna och ni som är med via webben också. Mitt namn är Conny Ryk, CEO för Vestum och med mig har jag Olof Andersson, CFO, och det är vi som ska ta er igenom den här presentationen i dag. Avslutar presentationen med lite Q&As. Vi börjar med att ta en kort brief på Vestum. Det är en industrigrupp bestående av tjänster och produkter som levereras till samhällsviktig infrastruktur i Norden, UK och Tyskland. Vi är verksamma i de här 6 länderna med våra 2,300 anställda i dag och opererar igenom 3 olika segment. Vi kallar att Sverige och Norge är våra 2 hemmamarknader där vi har kontor och management på plats. Vi arbetar igenom en decentraliserad affärsmodell som handlar om att våra, de som driver bolagen längst ut i verksamheterna är de som också ska ta de kritiska affärsbesluten på daglig basis. Tittar vi lite närmare på våra three segment så börjar vi med Water så står det för ungefär för 20% av vår samlade omsättning i dag. Här säljer vi generellt pumpar, olika typer av filtrationslösningar och så vidare. Det här är det segmentet som också är verksamt i samtliga six länder vi finns i dag och vår spjutspets när det kommer till att etablera nya marknader. Tittar vi istället på Services så står det för 26% av vår samlade omsättning. Här handlar det om främst då, projekt inne i byggnader och den omställning och energieffektivisering som sker i dag i kommersiella fastigheter främst. Vårt tredje och största segment Infrastructure, 55% av omsättningen i dag. Här handlar det främst om vattenavloppslösningar, järnväg och så vidare. Är det segmentet som är klart störst och också det segmentet som stå emot absolut bäst i en tuffare marknadsmiljö. Vi dyker in i kvartalet och tittar på siffrorna. Vi omsätter strax under SEK 1.8 billion på koncernnivå för kvartalet. Vi har en EBITDA om SEK 203 million eller 11.3%. Vi har ett operativt kassaflöde under kvartalet på SEK 132 million och vi har en nettoskuldsättning i dag om SEK 2.8 billion eller 2.8x EBITDA. Vi kan konstatera att vi haft en viss marginalpåverkan under kvartalet. I en perfekt värld och inte den turbulensen som vi lever i under i dag så hade vi haft en generellt något högre marginal inom samtliga segment. Dyker vi ner lite närmare så kan vi först och främst konstatera att samtliga 3 segment levererar en EBITDA över 10%. Dyker vi specifikt ner i Water till att börja med så omsätter vi SEK 351 miljoner, SEK 42 miljoner EBITDA eller 12.1% EBITDA-marginal. Vi ser det här att vi har en påverkan från energipriser, inflation och så vidare, men ser också att vi kan mitigera och hantera de här problemen ut i den dagliga verksamheten på ett bra sätt. Vi ser dock också att här är vi ju i 6 olika länder och det finns viss skillnad mellan de olika regionerna och där har varit lite tuffare under kvartalet i vissa regioner. Vi ser att vi har en viss marginalpåverkan som jag sa, men det är också en tillfredsställande nivå därifrån vi står och går just nu. Tittar vi istället på Services så omsätter vi under kvartalet SEK 464 million. En EBITDA på SEK 47 million eller 10.1%. Även här påverkat av inflation, materialpriser och så vidare. Även det här segmentet har ändå levererat starkt och vi ser att det finns en fortsatt underliggande stark efterfrågan på våra produkter och tjänster. Sist men inte minst, så tittar vi på Infrastructure, vårt största segment, 55% av omsättningen. Det här är ju det segmentet vi också har bäst visibilitet i. Här drivs ju det här segmentet främst av vatten, avlopp, utbyggnad och renoveringar och även järnväg och kollektivtrafiken. Stark underliggande trend i hela det segmentet. Vi omsätter under kvartalet strax under SEK 1 billion och en EBITDA på SEK 109 million eller 11.1%. Vi ska också lägga till att vi igenom de här tre segmenten så har vi ju då produktbolag som omsätter ungefär SEK 1.5 billion eller 20% av vår samlade omsättning. De här produktbolagen finns ju i samtliga tre segment och det är produktbolag som generellt levererar en något högre marginal än vad vi har för gruppen, någonstans mellan 15%-20%. Vi kommer tillbaka till det lite längre fram. Tittar vi istället på de o-operativa fokusarbetet vi haft under kvartalet så kan vi börja med att konstatera att vi äntligen har sjösatt något som vi kallar WeNet och det handlar om vårt interna kommunikationsverktyg för att nå ut till våra 2,300 anställda och helt enkelt hitta våra synergier, bolagen och alla medarbetare emellan. Här kan vi dela information, kunskap, dela inköpsavtal men också, inom snar framtid kunna dela resurser så som maskiner och medarbetare mellan bolagen för att kapa dalar och toppar. Det här är någonting som vi tror stenhårt på som kommer att vara nyckeln för vår verksamhet framåt för att integrera bolagen närmare varandra helt enkelt. Tittar vi på organisation så har vi gjort en viss justering under kvartalet. Vi har tagit bort landstruktur och ersatt den med att våra divisionschefer rapporterar direkt upp till koncernledningen, kapat ledtider och blir ytterligare snabb, mer snabbrörliga under den här ja marknadsförutsättningarna som vi har. Vi tycker att det här är ett steg i rätt riktning och vi tycker att den här omorganisationen har landat otroligt bra. Till det har vi också lagt till att vi har rekryterat en stark resurs med 20 års erfarenhet från Bergman & Beving som handlar om att hjälpa våra de här produktbolagen främst då att nå ut till nya marknader och driva den tillväxtresan som våra främst produktbolag har framför sig. Oj, går tillbaks. Tittar vi istället på vårt ESG-arbete så kan man då konstatera först och främst att vi har satt vår ESG-strategi. Vi sitter just nu och arbetar fram våra hållbarhetsmål för 2023 och framåt. Det här kommer ni kunna läsa mer om i vår Q4-rapport då och även kunna se våra samtliga kvartalsrapporter framgent efter det. Tittar vi istället på våra utmaningar under kvartalet så kan vi konstatera återigen, det har varit utmaningar när det kommer till inflation och ökade råvarupriser, energikostnader, transportkostnader och så vidare. Ingen nyhet och det drabbar de flesta. Vi tycker dock att vi har hanterat situationen väl och kunna mitigerat de här problemen, men samtidigt så ser vi återigen att vi har en viss påverkan. Att den decentraliserade modellen, det är nu den får bevisa sig att de här specialistbolagen som vi har och med en decentraliserad modell, att det är nu vi ska sticka ut och kunna bevisa oss helt enkelt som organisation. Med det lämnar jag över till Olof. Tackar. Låt oss då gå vidare till några nyckeltal för kvartalet. Jag kommer inte gå igenom alla dessa, men det är väl värt att nämna ett par. Som Conny nämnde så uppgick intäkterna i det tredje kvartalet till SEK 1,797 million och för den senaste rullande 12-månadersperioden så uppgick intäkterna till SEK 5.9 billion. EBITDA för kvartalet, vad som Conny nämnde, SEK 203 million, vilket i sin tur motsvarar en EBITDA-marginal om 11.3%. Om vi ser till de senaste 12 månaderna så levererar Vestum en EBITDA om SEK 546 million, vilket motsvarar en marginal på 9.3%. Justerad EBITDA för kvartalet var SEK 185 million och den justerade marginalen var 10.3%. Vi kommer återkomma till de här justeringarna längre fram i presentationen. EBITDA per aktie var SEK 0.55 för kvartalet och rörelseresultatet EBIT uppgick till SEK 124 million. Slutligen kort om kassaflödet. Den löpande verksamheten genererade ett kassaflöde om SEK 35 million och det operativa kassaflödet var SEK 132 million. Även kassaflödet återkommer vi till längre fram i presentationen. Tittar vi då på intäkts- och EBITDA-utveckling över kvartalen. Om vi börjar i grafen till vänster som visar omsättningsutvecklingen, där staplarna visar kvartal och linjen är rullande 12 månader, ser vi att Vestum växer kraftigt jämfört med föregående år, att omsättningen är något lägre än föregående kvartal, närmare bestämt 2% lägre. Minskningen beror på att två av våra segment, Water och Services, typiskt sett har lite lägre omsättning i det tredje kvartalet, helt enkelt på grund av semesterperioden. Vi kommer att se detta tydligt när vi tittar på segmentets utveckling lite längre fram. Om vi flyttar oss till grafen till höger som visar EBITDA-utvecklingen så är mönstret ganska snarlikt här med kraftig tillväxt year-over-year. Här ser vi också i de vita ovalerna att marginalen under de senaste 2 kvartalen var ett klart bättre än föregående kvartal, vilket inte var ett oväntat eftersom framför allt då Q1 är ett säsongsmässigt svagt kvartal. Tittar vi närmare på vad som drev intäkterna i Q3 så kan vi konstatera att den absoluta merparten av ökningen kom från förvärvad omsättning. Vi såg dock en relativt sett stark organisk tillväxt, även om den så klart då representerade en begränsad del av den totala intäktstillväxten. Närmare bestämt representerade den 6% av den totala tillväxten. Om vi går vidare till EBITDA och en nedbrytning av de justeringar vi gör. Kvartalet levererade alltså en EBITDA före justeringsposter om SEK 203 million. Vid kvartalets utgång har vi då uppdaterat våra estimat för de bolag som har tilläggsköpeskilling, vilket föranlett en nedjustering av det skuldföra beloppet om SEK 25 million, vilket i sin tur påverkar resultatet positivt. Varför landar vi då i en sådan nedjustering? Är det så att när vi gör ett förvärv i samband med tillträdet och förvärvsanalysen gör vi en prognos över hur resultatet för förvärvet kommer utvecklas. Vilket ligger till grund för hur mycket skuldförd tilläggsköpeskilling vi bokar upp. De här prognoserna uppdateras sedan löpande kvartal för kvartal. När vi gör den initiala bedömningen är vi naturligtvis realistiska, men vi är också något försiktiga, något konservativa, vilket gör att vi ibland kommer att behöva göra denna typ av justering. Övriga justeringsposter under kvartalet är kostnader för det listbyte som vi arbetar med samt samt omstruktureringskostnader som uppstått i samband med de organisationsförändringar som Conny nämnde tidigare. Om vi då går vidare till utvecklingen per segment. Diagrammen här visar alltså omsättning, EBITDA och EBITDA-marginal. Här ser vi tydligt hur Water och Services levererade lägre omsättning, de mörkblå staplarna, i Q3 jämfört med Q2. Detta var särskilt fallet för Services, vars marginal också var klart lägre i Q3 jämfört med Q2. Merparten av det marginaltappet får ses bero på den minskade omsättningen. Det står också klart att vi har påverkats negativt av de utmaningar som Conny var inne på med kraftigt ökade priser på material, drivmedel etcetera. Segmentet Infrastructure växte jämfört med föregående kvartal, tappade något i marginal i Q3 jämfört med Q2. Även här går det inte att helt bortse från de priseffekter som jag precis nämnde. Tittar vi sen på net debt och leverage, nettoskuld och hävstång. Ett av Vestums finansiella mål avser kapitalstruktur och innebär att vår hävstång, det vill säga finansiell nettoskuld i relation till EBITDA, skall vara inom intervallet 2.5 till 3.5 gånger. Den finansiella nettoskulden består av räntebärande skulder inklusive leasing minskat med kassan. Vi mäter denna i relation till proformerad EBITDA, det vill säga som om samtliga förvärvade bolag hade varit en del av Vestum under de senaste 12 månaderna. Detta ratio då, eller hävstången, illustreras av den röda linjen och som ni ser så ligger den väl inom målintervallet, närmare bestämt på 2.8 per Q3. Jag nämnde tidigare också tilläggsköpeskillingar. Vi inkluderar inte dessa i den finansiella nettoskulden som målet är knutet till. Om vi lägger till dem ändå uppgår hävstången till 3.3 per Q3. En titt på Vestums likviditet och kassans utveckling under kvartalet. Vi gick in i Q3 med en kassa på SEK 634 miljoner. Därefter har den löpande verksamheten genererat SEK 35 miljoner. Vi har betalat ut SEK 72 miljoner kronor i investeringar och tilläggsköpeskillingar. Finansieringsverksamheten har minskat kassan med SEK 34 miljoner kronor, främst genom leasingamorteringar. Kassan vid periodens utgång uppgick till SEK 581 miljoner kronor. Utöver kassan har vi en revolverande kreditfacilitet om totalt SEK 900 miljoner kronor, varav SEK 203 miljoner var utnyttjat vid periodens utgång. Det innebär att SEK 697 miljoner kronor är var outnyttjat vid kvartalets utgång. Om man sammanlägger detta belopp med kassan får vi då en total tillgänglig likviditet per Q3 om SEK 1 miljard 278 miljoner kronor. En titt då på det operativa kassaflödet. Om vi fokuserar på det operativa kassaflödet kan vi göra följande uppställning. Vi utgår här från EBITDA som uppgick till SEK 267 million i det third quarter. Vi band rörelsekapital i det third quarter, främst drivet av kundfordringar, vilket hade en negativ effekt om SEK 126 million på kassaflödet. Ser vi till historiken för de bolag som utgör Vestum så ser vi typiskt sett en ökad kapitalbildning i det third quarter. Med det sagt är det här en post som vi jobbar med att förbättra. Som Conny nämnde i vd-ordet i rapporten har inte alltid optimering av rörelsekapitalet haft högsta prioritet bland de bolagen som utgör Vestum. Vi tror att det finns en betydande förbättringspotential på det här området helt enkelt. CapEx i form av materiella anläggningstillgångar reducerade kassan med SEK 9 million, vilket ger oss ett operativt kassaflöde på SEK 132 million. Vi har även då, och det representeras av stapeln OCF här. Vi har även lagt till då leasingamorteringar för att illustrera kassaflödet efter leasingamorteringar, det operativa kassaflödet efter leasingamorteringar. För även om det är ett finansiellt kassaflöde så är det förknippat med operativa tillgångar i form av framför allt hyror och leasing av fordon. Drar vi av leasingamorteringar så landar vi på ett kassaflöde på SEK 88 million, ett operativt kassaflöde på SEK 88 million. Slutligen har vi även illustrerat effekten från betalda räntor och skatt, vilket då skulle, justerat för dessa, skulle ta sig ett kassaflöde på, ett operativt kassaflöde då med leasingamorteringar, räntor och skatt på SEK 10 million. En snabb översikt över Vestums främsta finansieringskällor. Vestum har i dag 2 obligationer. En i Vestum AB om SEK 1.5 billion och en i dotterbolaget Lakers Group om totalt NOK 950 million. Den obligationen erhöll vi igenom förvärvet av Lakers Group. Obligationen i Vestum förfaller i oktober 2024, har en first call i april 2023 och har en marginal på 415 punkter över 3 månaders Stibor. Obligationen i Lakers Group förfaller i juni 2025, har en first call i juni 2023 och har en marginal på 550 punkter över 3 månaders Nibor. Som vi nämnde tidigare så har vi även en revolverande kreditfacilitet om totalt SEK 900 miljoner av vilket SEK 203 miljoner då alltså var utnyttjat vid kvartalets utgång. Slutligen har vi även då tilläggsköpeskillingar som per Q3 uppgår till totalt SEK 407 miljoner. Därmed lämnar jag tillbaka ordet till dig, Conny. Tackar. Vi tittar lite på förvärven under året och kvartalet. Vi kan konstatera att vi har gjort 22 förvärv totalt i år, varav 10 skedde i Q1, 10 i Q2 och nu 2 under Q3. Vi har gjort totalt 22 varav 18 är i Sverige, 3 i Norge och 1 i Danmark under året. Tittar vi då på de här 2 förvärven som vi har gjort nu under Q3 så har vi fortfarande inte closat dem. De ligger fortfarande under hos Konkurrensverket under utredning och har gått in i en steg 2. För att dra lite en information kring det så tidigare under året så förvärvade vi Pordrän och det här förvärvet är ett av 2 bolag som är Isodrän som är en konkurrent med likvärdig produkt och därav har det gått in i en fas 2 då hos Konkurrensverket. Mer information om det kommer längre fram. Man kan också konstatera att när vi tittar på förvärv så de förvärven vi kommer göra framåt i det korta perspektivet så kommer det handla om tilläggsförvärv, bygga våra redan befintliga bolagsresor vidare och hitta nya geografier, nya produkter, nya tjänster för att addera till redan befintliga affärsverksamheter helt enkelt. En liten summering av kvartalet. Vi har en fortsatt hög organisk tillväxt och vi kan se att efterfrågan har varit god under kvartalet, även fortsatt efter kvartalet. Alla tre segment levererar tvåsiffrig EBITA-marginal under kvartalet och vi kan se att vi har utmaningar som jag har nämnt, men att vi också tycker att vi hanterar dem väl och att det är här vår decentraliserade modell och vår kunskap i Vestum-organisationen med den här branschkunskapen ger en betryggande framtid ihop med bolagen helt enkelt. Vi har intensifierat vårt ESG-arbete och sätter nu nya mål som vi kommer redovisa under vår Q4-rapport och jobbar intensivt med det här med våra bolag. Vi har i dag nästan 75% av vår verksamhet handlar om någon form av infrastruktur. Det är vatten, avlopp, järnväg, kollektivtrafik och så vidare. Det här är ju ändå 75% av vår affär som ska ha en bra motståndskraft även i turbulentare tider. Sen sist men inte minst, så vår omlistning fortsätter går enligt plan och vi är nu i slutfasen i det projektet och hoppas att vi snart ska nå huvudlistan i Stockholm, på Stockholmsbörsen. Tack för det. Vi tänkte att nu går vi över till lite Q&As. Det är fritt att ställa frågor. Simon hostar det. Carl Ragnerstam från Nordea. Jag tänkte bara om ni kan börja lite grann. Organiska tillväxtberäkningen eftersom man förvärvar ganska snabbt kan ju se lite olika ut. Kan ni berätta ungefär hur många bolag som är med i den och vad den skillnaden är mellan den rapporterade och den proformerade organiska tillväxten i kvartalet? Den organiska tillväxten är helt enkelt de bolag som varit del av Vestum under jämförelseperioden. Att det är då bolag som helt enkelt har haft ett resultat under samma perioder 2021. Den proformerade, om ni hade haft med det eftersom ni har proformat på andra tal tänker jag, om ni tittar på den organiska tillväxten, hur den skulle se ut om alla bolag var med under hela perioden så att säga. Vi har inte med den siffran. Vi har med proformerad EBITDA i rapporten som man kan ta en guidning av. Det är inte nettots omsättning ändå. Just det. Tänkte jag på råvarupriseffekten på marginalen. Kan ni uppskatta ungefär effekten av det? Vad vi kan säga är att den definitivt har haft en påverkan, men vi kan inte säga exakt hur stor den är. Just det. Sen sist jag tänkte på egentligen var lite om du har någon form av, kan ge någon tanke på maturity-profilen i tilläggsköpeskillingarna, hur de utfaller så att säga, när i tiden de kommer potentiellt betalas ut då. Vi har inte en fördelning över åren, men vad jag kan säga att vi omvärderar dem kvartal till kvartal som jag var inne på tidigare. Vilket betyder att det ändras från kvartal till kvartal helt enkelt allt eftersom vi uppdaterar bolagens prognoser. Typiskt sett så sker själva utbetalningarna för de tilläggsköpeskillingar som faller ut. De sker typiskt sett i andra kvartalet respektive år i samband med att bolagen har presterat en årsredovisning. Gustav Larsson från Arctic här. Ni har nämnt kostnadsinflation och prisökningar som effekt på marginalen. Vilka möjligheter har ni att föra över de här kostnadsökningarna i de olika segmenten framöver? Har ni ändrat hur ni sätter priser mot kund? Till allra största del så får vi ju ut dem för att det handlar mest om servicerelaterade uppdrag, korta uppdrag och att vi får egentligen ut det direkt på kund. Vi har absolut en viss lagg i det här och vi har ju även en del fastprisprojekt som påverkas. Det är ändå kortare projekt. Det är inte projekt som drar över flera år och därmed påverkas. Tittar vi på Infrastructure som kanske är där vi har lite mer projekt, så är det ändå så att de flesta projekten också indexeras över åren så att säga. Där tycker vi att vi har en tillfredsställande kontroll, även om det återigen är en påverkan. Okej, en fråga till då, bara gällande kassaflödet. Ni har ju nämnt att Q1 och Q3 är något svagare. Har ni någon liknande eller har ni någon kommentar kring hur kassaflödet säsongsvarierar? Alltså om man tittar till historiken för de här bolagen och som vi säger i rapporten så typiskt historiskt sett har det första kvartalet stuckit ut som det starkaste kvartalet ur ett kassaflödesperspektiv då helt enkelt. I samband med att kassan materialiseras från hösten samtidigt som verksamheten under våren typiskt sett inte har hunnit dra i gång helt och hållet under första kvartalet. Tack, Karl Bokvist, ABG. Liten fråga på över tid. Hur vill ni fördela er på fastprisavtal och liknande i affären så som den ser ut? Nej men så som affären ser ut i dag är ju så som Vestum ska se ut kan man väl säga. Just nu har vi väl lite, vi har ju sagt att våra segment över tid ska vara ungefär jämstora och att nu Infrastructure har ju dragit i väg lite. Många fina specialistbolag där. Man ska väl också komma ihåg att de här projekten är ju oftast väldigt små projekt och korta projekt. Merparten är fortfarande återigen Services och sen så har vi de här 20% som också är produktförsäljning, direkta produktbolag i portföljen. Just nu är det en bra, det är en bra mix så som det ser ut i dag. På ledtider och så, du var inne på det här lite generellt sett kortare, men går det att säga ungefär mellan segmenten hur ni, hur ni ser på det i dag? Vad gäller ledtid från att ni får avtalet till att det är avklarat eller hur ni skulle vilja definiera det? När vi pratar projekt inom infrastruktur framför allt pratar vi om många gånger ramavtal med kunder och sen utför vi de service- och reparationsprojekten löpande. Vi har ingen liksom orderbok på det sättet och följer inte upp det på koncernnivå. Vart och ett bolag följde vi upp enligt de KPIerna som har varit bäst och är bäst för att följa vart och ett bolag. Det finns ingen aggregerad orderbok som fyller något värde för någon att titta på på det sättet helt enkelt. Sista frågan där. På Infrastructure. Att marginalen är ner mot föregående år. Är det främst bolagsmix och liknande? Eller var det merparten var på grund av nuvarande kostnadsmotvindar? Om man tittar mot, om man jämför det föregående år så är det precis som du säger att det är en ganska stor förändring i bolagsmix. Men tittar man mot föregående kvartal, mot andra kvartalet, då skulle vi säga att där är det snarare just omvärldsfaktorer som pressar mer helt enkelt. Christoffer Hällstedt på Carnegie. En snabb fråga för att följa upp kring earn outs. Det är ungefär SEK 407 million som ni nämner som är förväntad utbetalning. Kan du nämna någonting om förväntad splitt mellan betalning i aktier eller kassa eller vad ni kan ha för möjlighet att justera däremellan? Vi kan säga att det är, vi har tilläggsköpeskillingar som är delvis utformade i kassa och delvis utformade i eget kapitalinstrument då. Att merparten är kassarelaterade, det kan vi säga. Johan Sundén från Carnegie här då. Ett par frågor från mig med. Om vi tittar på rörelsekapitalet som vi pratade om innan och ni säger att det finns tydlig förbättringspotential över tid. Kan ni ge några tydliga exempel på vad ni ser att man kan göra där? Det varierar ganska mycket mellan bolagen skulle jag säga. De tydligaste exempel vi har, det är ju alltså kundfordringssidan är ju betydande naturligtvis. Att effektivisera den har stor potential att frigöra kassaflöde. Att helt enkelt fakturera löpande istället bara, för bara one gång per månad. Sådana enkla rutiner. Sätta tydliga rutiner till hela kundfordringskedjan har definitivt stor potential. Vi har några bolag som har produktverksamhet, som har lager till exempel, där lageroptimering är det främsta verktyget för de bolagen att kunna frigöra rörelsekapital. Så det varierar lite från bolag till bolag. Kan också i infrastruktur, kan det också handla om att jobba med betalningsplaner, att få dem mer framtunga i betalningsflödet helt enkelt. Det finns olika insatser vi kan göra och som är olika viktiga i de, för de olika bolagen helt enkelt. Om man tänker på er handlingsplan där då. Är det, har ni satt in alla de här initiativen nu? Redan eller nåt som kommer framöver eller hur? Det pågår löpande. Dels så har vi alltifrån workshops där vi samlar alla bolag för att gå igenom hur vi kan jobba med optimering av rörelsekapital, dela best practice, sådana saker. Det är också en naturlig del av varje bolags månadsuppföljning där man helt enkelt sitter tillsammans med divisionschef och business controller och hela tiden tittar på hur löpande verksamheten går. Där är rörelsekapitaloptimeringen en väsentlig del av den vanliga uppföljningen helt enkelt. Tack så mycket. Sen så var det någon fråga på prissidan. Inflation ser ut att har accelererat och vi kanske får en större komponent från löner framöver. Ni nämnde att ni har korta projekt, vilket ofta brukar vara bra om man ska prisa om. Tror ni att det kommer att gå att prisa om projekten tillräckligt om vi har en svagare konjunktur under nästa år? Nya projekt eller befintliga projekt menar du? Nya. Nya projekt. Det tror jag. Fördelen att vara i den verksamheten och branschen vi är i också, att det är ju kollektivanslutna bolag till 100% och att samtliga egentligen följer kollektivavtalen. Det är samma ökningar för alla konkurrenter egentligen samtidigt. Det, tittar vi historiskt så har man absolut fått med de effekterna och kunnat höja priserna helt enkelt. Hade jag en sista fråga, det är på nästa kvartal. Det är lite slagit från ett kvartal till ett annat. Nämnt tidigare att infrastruktur kan vara lite värdeberoende. Om ni tänker tillbaka på Q4 förra året, var det stora problem med väder och vind då för att utföra projekt så att det är en lättare jämförelsetal i någon aspekt nu under detta kvartalet? Nej, förra året var ett, vad ska vi säga, ett normalt Q4 får man ändå säga i branschen. Det man ska komma ihåg är att arbetsdagarna är väldigt viktiga i den här branschen. Alltså, hur många arbetsdagar är det fram faktiskt till julafton och hur många dagar är det där emellan? I år har vi ju relativt många arbetsdagar både innan och också four arbetsdagar mellan jul och nyår. Det påverkar i positiv riktning. Vi har ju väderomslag och så vidare som ger, ja, ni ser ju själva ute i trafik och så vidare. Det påverkar sådana dagar. Generellt sett så om man jämför med förra året så inleddes också det här kvartalet ungefär på samma sätt så att säga. Samma förutsättningar. Toppen, tack för mig. Hej, Ola Södermark, Swedbank. En liten uppföljningsfråga där på prisbilden och organiska tillväxten var ju 30% på de bolagen ni hade haft sista 12 månaderna. Ja. Hur stor är priskomponenten av de 30% uppskattat? Det är ju ingen exakt vetenskap. Någonstans mellan 5% och 10% kan vi säga att det är priseffekten totalt sett på produkter och tjänster för samtliga bolag ihop då under tiden enligt vår estimat. Okej, jag tror det skulle vara lite mer. Är det någonting som laggar och vi kan se positiva effekter kommande kvartal där? Man ska komma ihåg att det var ju även, priseffekterna började inte för 1 år sedan. Återigen, det här är bolag som har liksom en historik av att vara väldigt snabba. Ser man att man får ökade kostnader där framme så är man lika snabb att höja. Man kan ju säga att man har haft 6, nästan 7 kvartal av en ökad prisbild av olika anledningar. Först började det egentligen med tillgången på produkter och material och sen så råvarukostnaderna. Sen har det gått över till energipriser och så vidare. Man ska komma ihåg att det är under ganska många kvartal våra bolag har varit duktiga på att justera sin prisbild. Okay, thanks. Hej, Karl Norén från SEB. En fråga lite bara kring, vad heter det, proformerad EBITDA, jag noterar att ni har valt att inte redovisa proformerade vinster längre, men jag noterar att proformerad EBITDA ser ut att vara ner lite från Q2 om jag kollar rätt i rapporten, går det att beskriva lite vad det är för förändringar som har skett där emellan egentligen? Om jag inte missminner mig är den, för jag har gått från SEK 981 till SEK 982 million om jag inte missminner mig. Den är väl, det går att säga att den är mer eller mindre i linje med Q2 skulle jag nog säga. Okej, och vad beror det på liksom? Borde inte den öka något lite tänker jag sekventiellt om bolagen utvecklas väl? Alltså den påverkas ju av hur de vandrar från. Ja, det är sant. Om det så att säga underliggande kvartalet är eller det jämförbara kvartalet för föregående år är svagare. Det stämmer. Men totalt sett så ligger den i linje med föregående år. Det som är värt att kanske lyfta upp där också är att om vi tittar på föregående år, samma kvartal, alltså tredje kvartalet 2021 då, så fanns stora delar av Vestums organisation, den hade ännu inte byggts upp helt enkelt. Den var klart mindre än den var i dag. Den organisation som vi har för att driva Vestum ser ut på ett annat sätt i dag än den gjorde under samma kvartal. Okej, tack. Sen lite på marginalen. Jag tycker ändå marginalen har varit rätt bra nu 2 kvartal på raken här och ni säger att ni har rätt mycket motvind. Kollar man year-to-date tror jag, justerade EBITA-marginal ligger på 9.6%. Ni har ett mål på 10. Tänker man att det blir en okej Q4 så är man ju ungefär där kanske. Jag tänker lite bara kring potentialen i marginalen när materialpriser, inflation, om vi går in i en lite mer normal värld. Vad finns potentialen att driva marginalen när ni arbetar med bolagen och fortsätter att utveckla dem på lite längre sikt kanske? På lite längre sikt så ska vi absolut kunna driva vår marginal uppåt. Det är ju delvis varför vi finns till som organisation. Att vi är övertygade om att vi kan driva både organisk tillväxt, hitta synergier mellan bolagen och driva de här marginalerna. Både igenom saminköp på mycket saker, men också samverkan mellan bolagen på projekt och så vidare. Här ser vi stora effekter, lite som Olof var inne på. Vi har ju också stegrande under de senaste 4, 6 månaderna haft en stegrande kostnad för Vestum som organisation. Den har ju planat ut nu. Underliggande har ju bolagen levererat väldigt starkt ändå får man säga. Hejsan, Herman från Danske Bank. Jag tänkte bara på organisationen där. Ni förändrade lite i det här kvartalet. Är ni färdiga med de förändringarna nu? Om vi kollar på gruppkostnader, kommer ni fortsätta att anställa folk på HQ eller är ni färdiga på den biten också? Vi har en organisation som är väl rustad för att jobba och hantera och utveckla bolagen vi har i dag. Sen kan det alltid tillkomma någon enstaka spetskompetens som behövs på det sättet som vi tillför det här nu på produktsidan och så vidare. Då är det en kostnad som tas för att driva en utveckling och en marginalförstärkning någonstans då. I övrigt så har vi planat ut som organisation och klarar även att göra fler förvärv utan att öka organisationen egentligen. Bra. Tänkte jag lite på, ni är ju ganska ny på börsen så man har inte så lång historik. Har ni kollat någonting på hur de underliggande bolagen har sett ut under tidigare recessioner och liknande? Till exempel under finanskrisen. Kan ni ge någon guidning på hur det har sett ut historiskt sen? Det finns ju ganska mycket material som har kommit ut, både i analyser och så vidare på Vestum och på obligation sidan och så vidare. Bolagen har ju generellt klarat framför allt sina marginaler i tuffare miljöer på ett väldigt tillfredsställande sätt. På många gånger också kunna ökat dem. Man ska ju liksom, skulle marknaden nu sjunka tillbaka något så många har ju gjort marginal- eller prisökningar och får därmed en marginalförstärkning om allt bara lugnar ner sig. Så har det väl sett ut historiskt om man jämför sedan 2008 och framåt med de olika svackor vi haft. Bra, tack så mycket. Tack, Karl Bokvist, ABG igen. Nu när ni är lite mer mogna som organisation så tänkte jag bara fråga lite kring hur ni tänker kring styrsystem och benchmarking och sånt internt nu. Hur långt har ni kommit med de processerna och även hur kommer ni mäta produktbolagen annorlunda jämfört med rena serviceinstallationsbolag om vi säger så? Jag kan börja svara. Nej men alltså vi, så som vi bygger upp organisationen, så handlar det ju om en att vi har en divisionschef. Vi har ju 6 stycken i dag där vi parar ihop dem med bolagen där vi tror att bolagen och divisionschefen tillsammans kan göra störst nytta tillsammans helt enkelt som en organisation. Sen då även para ihop bolagen under den divisionschefen. Därav har vi olika kompetenser hos våra divisionschefer. Tittar vi då på till exempel våra produktbolag, då samlar vi ihop dem på samma sätt. Så att vi driver ju olika agendor beroende på vad vi har för bolag som vi pratar om egentligen då. Tittar vi då specifikt bara på produktbolagen så har vi ju anställt den här resursen för att driva en organisk och geografisk expansion, hitta nya marknader för de här specialistprodukterna som det handlar om. Ser det egentligen ut på, tittar vi då till exempel, vi har ett kluster med elbolag, vi har ett kluster med isoleringsbolag och så vidare. Jobbar vi på precis samma sätt egentligen. Jag tänkte mer om vi skulle jämföra med bolag som, ja, har funnits i en större kostym i kanske 5, 10 år. Det brukar ofta vara just interna utvärderingar, konkurrensverktyg och sådana saker. Att man har utvärderingar på månad, kvartal, årsbasis för att stimulera tillväxt och så. Hur långt har ni kommit med sådana typer av interna verktyg om vi säger så då? Vi jobbar mycket. För oss handlar det mycket om att driva ihop bolagen under divisioner, geografier och träffa bolagen i mindre och större sammankomster hela tiden. Pusha varandra och hjälpa varandra, både projekt, affärer, kunder och så vidare. Det är det vi främjar och det är det som är vår drivkraft att driva det på det sättet. Att jämföra bolagen, det är olika förutsättningar. Det ser inte vi någon vinning av på det sättet. Förstår. Sista bara är, nu har ju organisationen fokuserat mycket på förvärv. Känner ni att mycket av den kompetensen som har varit just kanske förvärvs-? Jakt om vi ska beskriva det så. Har ni kunnat ställa om det nu mer till att bistå den löpande verksamheten så att säga om ni medvetet drar ner lite på förvärvstakten? Det är precis egentligen det vi har gjort mer här att vi tagit bort landschefsstrukturen. När vi har sett att våra divisionschefer har blivit varma i kläderna så ser vi också att vi kan korta rapporteringsvägar och jobba mer samlad trupp helt enkelt. Därav gjorde vi den här justeringen. Svaret är absolut ja och att vi har tillfört den typen av kompetens som behövs för den miljön vi är i. Vi ska komma ihåg att även om vi har gjort mindre förvärv i det korta perspektivet så finns det ju otroligt mycket initiativ som vi jobbar på för att driva den organiska tillväxten i de här bolagen. Det är bolag som har vuxit kraftigt historiskt och ökat sina marginaler över tid och det är ju någonting vi driver på och lägger vårt största fokus energi på. Hej Jonatan från Arctic. Jag har en liten fråga kring earn out-komponenten proforma EBITDA. I EBITDA, eller den justerade EBITA, så justerar ni för den komponenten. Gör ni det i den proformerade EBITDA? Vi gör samma justeringar i den proformerade EBITDA som vi gör i den justerade EBITA, ja. Den är justerad alltså. Den är justerad. Då är det ju justering. Eftersom den proformerade EBITDA sträcker sig över 12 månader, så är det de justeringar som har påverkat under 12 månader som vi justerar för helt enkelt. Bra. Några fler frågor? Ja. Kanske bara en fråga lite på förvärv. Vi har inte pratat så mycket förvärv, men ni har gjort rätt mycket förvärv och det är väl ändå en rätt central del i er strategi. Kanske bara intressant att höra lite mer framåt vad ni ser liksom och vad ni planerar att göra. Ni har ju en skuldsättning som man skulle kunna ta upp lite med skuld och förvärva. Liksom sen att ni vill betala mer eller mindre med aktier, utveckla lite mer kring som förvärvsmarknaden och strategi där. Även kanske lite multiplar av vad ni ser på marknaden. Vi fortsätter att jobba på samma sätt och jobbar på case. Det som jag sa så kommer vi göra mer och mer tilläggsförvärv. Det såg vi även innan det här och även under Q2. Driva vår utveckling i befintliga portföljbolag helt enkelt. Hitta nya geografier för dem och nya affärsområden. Det är liksom grunden och fokuset. Sen det vi har sett hittills är väl att multiplar på de casen som har varit ute har varit ungefär ganska lika. Det som har gjort att vi inte har gjort egentligen förvärv nu är ju att vi ser inte riktigt värdet att på kort sikt driva upp skuldsättningen här och nu. Ska man komma ihåg att många bolag har haft en stark current trading och vi vill se vad som kommer ut i andra änden så att säga. Det här blir ett riktigt bra test att se vilka bolag som är så kallade Vestumbolag och ska klaras igenom den här turbulenta situationen bättre än stora massan. Helt klart är att vi kommer fortsätta göra förvärv och det är en del av vår strategi. Vi har gjort 22 ändå hittills i år och tittar vi framåt 2027, 2024, 2025 så kommer åren, det kommer slå även där att det inte blir samma volym varje kvartal. Strategin ligger fast. Bra. Tackar vi för att ni kom hit och lyssnade här och ni som var med på webben. Tack för i dag.