Earnings Call: Q1 2023

May 12, 2023

Varmt välkomna till den här presentationen av Vestum's Q1-rapport. Mitt namn är Conny Ryk och tillsammans med mig i dag har jag Olof Andersson, CFO för Vestum och Vice VD Simon Göthberg. Det är vi tre som kommer ta er igenom den, dagens presentation och därefter svara på Q&A-frågor som kommer efter presentationens slut. Vestum är en industrigrupp som erbjuder samhällsviktig infrastruktur, produkter och tjänster. Vi är verksamma i Sverige, Norge, Danmark och UK. Vi har i dag en bit över 1,900 anställda i koncernen och vi bedriver en decentraliserad affärsmodell där vi tror att de avgörande och affärskritiska besluten ska tas absolut närmast kund och kan samtidigt dra fördelar av att vi är en snabbfotad organisation samtidigt som vi är en stor koncern. Vi bedriver verksamheterna igenom våra tre segment, Water, Services och Infrastructure. Vi dyker in i kvartalets siffror och börjar med att konstatera att vi omsätter SEK 1.4 billion och upplever en fortsatt god efterfrågan på samtliga produkter och tjänster inom våra tre segment. Vi har en total tillväxt om 31% på omsättning och 40% på EBITDA mot motsvarande kvartal föregående år. Den organiska tillväxten uppgick till 4.1%. Vi levererar en EBITDA på SEK 105 million, vilket motsvarar en marginal om 7.5%. Vi har under kvartalet genererat operativt kassaflöde om SEK 143 million och vid utgången av kvartalet uppgick vår finansiella nettoskuld till 2.7x EBITDA eller drygt SEK 2.4 billion. Vi tittar lite närmare på våra tre segment. Börjar med Water. Här levererar vi en omsättning om SEK 176 million med SEK 31 million i EBITDA, vilket motsvarar en marginal om 17.4%. Vi levererar ett stabilt kvartal och där framför allt Water segment i U.K. gått mycket starkt under perioden. Tittar vi istället på Services så levererar vi en omsättning om SEK 529 million med en EBITDA om SEK 43 million, vilket motsvarar marginal om 8.0%. Även här ett stabilt kvartal med bra volymer, god efterfrågan, men också vårt minsta kvartal på året. Sist men inte minst, Infrastructure. Här levererar vi en omsättning om SEK 695 million och en EBITDA om SEK 38 million, vilket motsvarar marginal om 5.4%. Här är marginalen en bit under förväntad nivå, men Infrastructure är också vårt största segment som också har störst säsongsvariation och där Q1 av naturliga väder- och årstidsskäl alltid är segmentets absolut minsta kvartal. Jag lämnar över till Simon. Efter kvartalets utgång har vi aviserat om en avyttring av 20 mindre verksamheter inom Water-segmentet med relativt låga marginaler. Det här är bolag som är lokala pumpserviceverksamheter och ingick i det som tidigare var Lakers Group. Bolagen finns i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Tyskland. Med det här så innebär det att Vestum lämnar Tyskland och Finland, vilket gör att vi i dag finns i Skandinavien och Storbritannien. När vi förvärvade Lakers i oktober 2021 så fick vi en koncern av 25 bolag i sex länder. Där en stor del utav resultatet genererades från en handfull bolag som präglades av stort strukturkapital och höga marginaler med strategin från vår sida att bygga vidare på tillväxtresorna i de här verksamheterna. Den svans av bolag som i dag då har avyttrats, alltså utav de här mindre lokala pumpservicebolagen, där vår strategi var att antingen bygga hubbar och fusionera de här bolagen eller att helt enkelt slå ihop till en portfölj för att senare avyttra. Vi fick nu en möjlighet att avyttra de här bolagen och göra en bra affär, vilket vi ser får många positiva effekter för Vestum som helhet. Bland annat då ökar vi resurseffektiviteten igenom att vi kan fokusera våra centrala och operativa funktioner på de bolag med störst potential och där vi har förutsättningar att generera hög lönsam tillväxt. De bolagen som lämnar oss håller en genomsnittlig omsättning om ungefär SEK 40 million. Medan de som är kvar nu då har en genomsnittlig omsättning om ungefär SEK 150 million. I samband med avyttringen avser vi att lösa den säkerställda obligationen om NOK 950 million som löper med ränta på 550 punkter plus Tibor, plus Nibor, vilket förbättrar koncernens fria kassaflöde avsevärt. Vi förbättrar även koncernens marginal genom att vi avyttrar en omsättning under drygt SEK 800 million till låg marginal. Det här syns då inte minst i EBITDA-marginalen för 2022 som före avyttringen då var 9.8%. Den har vi nu då i rullande tolv månader basis Q1 2023 ökat till 10.7%. Slutligen då minskar naturligtvis nettoskulden och vi får en effektivare kapitalstruktur där vi kan lösa obligationen med hjälp av köpeskyldig och bankskuld. Vad är då kvar i Water-segmentet? Jo, vi har våra mest specialiserade produktbolag kvar i Sverige, Norge, Danmark och Storbritannien som fokuserar på vattenpumpar, vattenfilter, pumputrustning och tillbehör till hela VA-området. Här finns det en tydlig konjunkturokänslighet i segmentet, då efterfrågan drivs av att transportera vatten från en plats till en annan i samhällets vatteninfrastruktur, exempelvis vid översvämningar eller torka. Det här såg vi inte minst i Q1 2023 här i vår verksamhet i U.K. Verksamheterna håller ett högt strukturkapital med mycket starka ledningsgrupper. Vi har förutsättningar att växa här både organiskt och genom tilläggsförvärv. Då vi sitter kvar med fina plattformar. Ser man till den finansiella profilen i segmentet efter avyttringen så håller segmentet en mycket hög lönsamhet om knappt 20% på rullande 12 månader basis och genererar en EBITDA på rullande 12 månader basis per Q1 2023 om SEK 131 million. Med det lämnar jag ordet till Olof. Tackar. Låt oss då titta på rullande 12 månaders intäkts- och EBITDA-utveckling ur ett rapporterat perspektiv. Här visar vi alltså LTM-siffrorna för varje kvartal, precis som de rapporterades. Det vill säga Q1 2023 är justerat för den aviserade avyttringen, men de historiska siffrorna för de föregående kvartalen är inte det, utan visar precis så som de rapporterades vid varje givet tillfälle. Som framgår här så har Vestum växt successivt på intäktssidan över kvartalen. Undantaget då det sista kvartalet här Q1 2023. Bakgrunden till att det minskar är ju då som sagt, den här aviserade avyttringen. Ser vi till EBITDA-utvecklingen så ser vi att EBITDA också växer över tiden och det gäller även EBITDA-marginalen. Den får ju även en positiv skjuts av den aviserade avyttringen också. Vi går vidare och tittar på intäkts- och EBITDA-utvecklingen över de senaste kvartalen. Om vi börjar i grafen till vänster som visar omsättningsutvecklingen, där staplarna visar kvartal och linjen visar rullande 12 månader, så ser vi att Vestum fortsätter växa jämfört med föregående år. Vi kommer att titta på intäktsdrivare och utvecklingen per segment längre fram i presentationen. Vi flyttar oss till grafen i mitten som visar EBITDA-utvecklingen och här är mönstret i stort detsamma. Där vi växer tydligt mätt år över år. Om vi sedan förflyttar oss till grafen längst till höger som illustrerar EBITDA-marginalutvecklingen, där de blå staplarna visar marginalen per kvartal och den rosa linjen visar marginalen för de senaste 12 månaderna, så ser vi att marginalen för första kvartalet var något högre än föregående år. Om vi då tittar närmare på vad som drev intäkterna i första kvartalet, så ser vi här att merparten av ökningen kom från förvärvad omsättning. Den organiska tillväxten bidrog med SEK 43 million, vilket motsvarar 4.1%. Vi går vidare till att titta på EBITDA och bryggan från rapporterad till justerad EBITDA. Kvartalet levererade alltså en EBITDA före justeringsposter om SEK 105 million. Vid kvartalets utgång så har vi uppdaterat våra estimat för de bolag som har tilläggsköpeskilling, vilket föranlett en justering av det skuldföra beloppet om SEK 11 million, vilket då påverkar resultatet positivt. Övriga justeringsposter under kvartalet är kostnaderna förknippade med det genomförda förvärvet under Q1. Totalt uppgick justeringsposterna till SEK 9 million. Vi går vidare till segmentens utveckling. Diagrammen här visar omsättning, EBITDA och EBITDA-marginal. Notera att för segmentet Waters så är beloppen som illustreras här omräknade för att visa den kvarvarande verksamheten. Det gäller alltså både Q1 2023 och de historiska kvartalen för att det helt enkelt ska vara jämförbart. Här ser vi då hur intäktsutvecklingen påverkat i Q1 då påverkas av säsongseffekten och det gäller i synnerhet för Infra men i viss mån även för Services. Detta påverkar ju även marginalutvecklingen i viss mån, där Infra också kom in något under förväntan. Om vi sedan går vidare till nettoskuld och leverage, eller hävstång, så kan vi börja med att säga att den finansiella nettoskulden består av räntebärande skulder, inklusive leasing, minskat med kassan. Dessutom bör det noteras här att det första kvartalet 2023 är justerat för den kommande avyttringen. Det innebär att nettoskulden per Q1 2023 exkluderar leasingskuld och kassa som lämnar koncernen i samband med avyttringen. Vi tar även hänsyn till den avtalade köpeskillingen som koncernen kommer att tillföras då i samband med att avyttringen verkställs. Vi mäter denna nettoskuld, denna justerade nettoskuld i relation till proformerad EBITDA, det vill säga som om samtliga förvärvade bolag varit del av Vestum under de senaste 12 månaderna. För att vara extra tydlig så ingår de här bolagen som kommer att avyttras då, deras EBITDA ingår inte i den här EBITDA:n som vi använder då. Detta ratio då, eller hävstången, illustreras av den röda linjen och som ni ser var detta ratio då 2.7 per Q1. Detta är något högre än vårt uppdaterade kapitalstrukturmål, som då uppdaterades efter kvartalets utgång och som är att leverage ska vara som högst 2.5 gånger. Jag nämnde tidigare tilläggsköpeskillingar. Vi inkluderar alltså inte dessa i den finansiella nettoskulden, som målet är knutet till. Men dessa uppgick till SEK 396 million per Q1. Vi går vidare till att titta på det operativa kassaflödet. Här utgår vi från en DA längst till vänster som var SEK 166 million i första kvartalet. Rörelsekapitalet ökade med SEK 7 million, vilket drevs av minskade leverantörsskulder och ökat lager. Det kompenserades till stor del dock av minskade kundfordringar. Kundfordringarna utvecklades i linje med förväntan. När det gäller leverantörsskulderna så är det nog rimligt att säga att där har vi visst utrymme för förbättring. Capex har reducerat kassan med SEK 16 million och detta ger oss ett operativt kassaflöde på SEK 143 million och en kassakonvertering om 86%. Leasingamorteringar är ju redovisningstekniskt ett finansiellt kassaflöde, men det är ändå förknippat med operativa tillgångar i form av framför allt hyror och leasing av fordon. Drar vi då av leasingamorteringar så landar vi på ett kassaflöde på SEK 97 million. Slutligen illustrerar vi i den här bilden även effekten av räntor och skatt. Låt oss då gå vidare till att titta på hur det operativa kassaflödet utvecklats, sett till rullande 12 månader. Här är kvartalen Q4 2022 och Q1 2023, det vill säga de mörkblå staplarna. De är justerade för verksamheter under avyttring, det gäller inte de tidigare kvartalen. Anledningen till det är att vi inte justerar historiken för verksamhet under avyttring för år 2021. Vi justerar endast för 2022 och framåt. Därav så är kvartalen då Q1 2022 till och med Q3 2022 i den här grafen. De är helt enkelt då inte justerade för verksamhet under avyttring. Här ser vi att kassakonverteringen för de senaste 12 månaderna sjönk från 83% per Q4 till 70% i Q1. Den här minskningen var då drivet av rörelsekapitalet som jämfört med Q1 föregående år hade en negativ utveckling. Därmed så lämnar jag över ordet till dig, Simon. Ja, tackar. Vi har slutfört ett förvärv under första kvartalet, Markvaruhuset, som är ett specialiserat produktbolag med försäljning av produkter som används under mark, exempelvis VA-produkter. Det här är ett mycket bra komplement till vår befintliga portfölj, där många av våra verksamheter inom Infrastructure kan skifta sina inköp till Markvaruhuset, vilket ökar koncernens intäkter och ger en positiv marginaleffekt. Som vi pratat om tidigare i presentationen så har vi aviserat en avyttring också. Framåt är fokus fortsatt på tilläggsförvärv till befintlig portfölj, det vill säga att vi har möjlighet att växa våra verksamheter genom geografisk expansion eller att expandera produkt- och tjänsteutbud, men också att tillföra nytt know-how. WeSC då? Jo, men vi avser att minska verksamheten i USA, som alltså då bedrivs under varumärket WeSC. Det är med anledningen av den oförändrade planen att inte längre vara ägare till verksamheten vid utgången av 2023. Med det lämnar jag ordet till Conny. Tackar. I och med avyttringen av den här portföljen med bolag så uppdaterar vi också våra finansiella mål. Tittar vi då på jämfört med de gamla målen så kan vi konstatera nu att vi har höjt vårt marginalmål från 10%-12% EBITA-marginal eller mer och tagit ner vår nettoskuldsättning från 2.5x-3.5x EBITDA till att nu inte överstiga 2.5x EBITDA. Vi summerar kvartalet. Vi konstaterar att vi lämnar ett solitt kvartal bakom oss. Vi har efter kvartalets utgång annonserat en avyttring av en portfölj med våra absolut minsta bolag. Det här stärker koncernen och tar oss vidare på vår långsiktiga strategi om att bygga det bästa bolaget när det kommer till samhällsviktig infrastruktur, produkter och tjänster. Vi har haft ett flertal samarbeten och framgångsrika sådana under kvartalet. Det här är något vi ser alltmer mellan bolagen och skördar större frukter av de här samarbetena. Framför allt ser vi synergierna öka bolagen emellan. Då främst när det kommer till att hitta och göra affärer tillsammans. Vi har ett fortsatt fokus på kapitalstruktur, lönsamhet och kassagenerering i koncernen och vi börjar därmed närma oss vårt mål om att maximalt ha en nettoskuld om 2.5x EBITDA. Med det tackar vi för oss och går härmed över till Q&A-frågor. Tack! If you wish to ask a question, please dial star five on your telephone keypad to enter the queue. If you wish to withdraw your question, please dial star five again on your telephone keypad. The next question comes from Jacob Mark from Danske Bank. Please go ahead. Tjena, jag har bara en snabb fråga om kassaflödet här. Om man kollar på sida 18 i rapporten i den högra tabellen där så har vi likvida medel från verksamhet under avyttring på negativ SEK 50 million. Jag undrar bara om ni kan förklara lite var det kommer ifrån? Verksamheten under avyttring, Vad sa du? negative SEK 50 million? Ja, på sida 18 där i tabell, i tabellen till höger. Ja nu, okej, just det. Där, jo precis. Om du kan förklara lite där. Ja men precis, det är inte kassaflöde, utan det då helt enkelt de likvida medel som ligger i de bolag, som vi då har aviserat kommer att avyttras. De ligger, de redovisar vi helt enkelt separat då helt enkelt. Okay, ja då är jag med. Ville bara få lite klarhet på den. Då tack, så var det jag hade. Tack! As a reminder, if you wish to ask a question, please dial star 5 on your telephone keypad. The next question comes from Johan Sundin from Carnegie. Please go ahead. Hej på er. Tack för att ni tar min fråga. Vi ska se, jag hade ett tekniskt strul, det kanske riskerar att bli upprepning mot tidigare frågor här. Var det här strejkvarslet från Byggnads här nu på morgonen. Det hade varit jättespännande att höra lite tankar kring er och potentiell påverkan. Bravida var ute och kommenterade det här nu precis. Har ni hunnit titta någonting på det här? Hej Johan. Nej, vet inte om det kom här nu precis under dragningen här. Vi har inte hunnit kika på det ännu. Ska vi se VVS alltså. Vi har ju en ganska liten del inom Services som är exponerat mot just VVS. Det är alltså vår installationsverksamhet då. Finns inom teknisk isolering, vi har elinstallatörer, vi har VVS-installationsverksamheter, vi har bolag som jobbar med glas- och aluminiumpartier och så vidare. Just VVS-sidan är en ganska liten del utav vårt Services, segment. Då det går inte att ge någon siffra på exponering där mellan tummen och pekfingret? är det mindre än 5% eller mer eller? Vi drabbas inte riktigt i första hand av det där. Det är mindre verksamheter. Vi ser liksom ingen större, ingen större exponering för oss i det här helt enkelt. Nej, bra. Sen var det 2 funderingar på marginaler. Ni hade slide 11 i presentationsmaterialet. Dels så lite på Water när man rensade för avyttringen. Då var det ganska stort marginalupptick i Q2 förra året. Är det det säsongsvärdet man ska förvänta sig? Eller är det något extraordinärt som driver upp det där? Samtidigt liksom lite mer färg på marginalnedgången på Infrastructure-segmentet. Det var, vad jag kan minnas, en svag marginal redan Q1 förra året. Att marginalen dippar så pass som den gjorde här nu. Det hade varit jätte, jättebra att få lite mer färg än bara de kommentarerna som fanns i rapporten. Ja, inom Infrastructure så har vi relativt sett större påverkan av säsongsvariationer där givet väder och annat i Q1. Alltså om vi jämför med Q2, Q3, Q4. Lite beroende också på hur projektstart och avslut slår så kan det få relativt stora effekter på liksom omsättning och resultat och då även marginal naturligtvis. Det är viktigt att ha med sig här att Q1 är det lägsta kvartalet för framför allt Infrastructure. Där liksom små förändringar mot föregående år kan få relativt sett stora förändringar. Sen inom Water då så har vi haft i Q1 2023 så har vi ju haft ganska gynnsamma förhållanden i framför allt UK då, där vi har haft både översvämningar och lite annat som har gjort att den verksamheten har gått starkt. Ser vi till Q2 i 2022 så är det nog bara vanlig liksom säsongsvariation helt enkelt. Det kan variera lite där mellan kvartalen. Bara så att man förväntansbilden ligger rätt in i Q2, tänker jag. Då kan man hålla sig efter den. En punkt där på working capital. När man läser liksom VD-ord i rapporten så tycker jag att man kan ana en liten mer försiktig ton på att det kommer ta lite tid att hitta rörelsekapital, effektiviseringsinitiativ och effekterna från det. Samtidigt så lyfte Olof fram här på leverantörsskulderna som förbättringspotential. Liksom hur ska vi liksom se den här utvecklingen framgent? Q1 ska ju vara ett kassaflödesmässigt starkt kvartal. Brukar vara release här. Precis. ja, men det stämmer att vår bild är att rörelsekapitalet var något lägre än. Än vi hade väntat oss och det är drivet av lager- och leverantörsskulderna. Där kan man säga att på lagersidan så har leveranstiderna gått ner en hel del jämfört med föregående år, vilket påverkar lagret en del då så att vi binder mer där. På leverantörsskuldssidan så säger vi som sagt var att där finns det förbättringspotential tror vi att vi kan jobba mer. Vi har haft stort fokus på i första hand kundfordringar som också har utvecklats i linje med våra förväntningar. Att kundfordringarna kompenserar ju till stor del för svängningarna i leverantörsskulder och lager som gör att vi landar då på den neutrala siffran. Leverantörsskulderna där tror vi att vi behöver ett riktigt, ett stort fokus. Sen så exakt hur och när det bär frukt, det är självklart svårt att säga. Det sker nog successivt i Vestums olika verksamheter. Det inte finns någon liksom effekt av påsken och att man, det blev bara förskjutning för vissa betalningar. Det är något, så det är bara temporärt. Det är en annan fråga här. Med förhandling av betalningstider et cetera. Eller? Jag skulle säga att det är flera olika skäl och det finns ingen enskild verksamhet eller faktor som jag tycker sticker ut som någon jättetydlig timingeffekt på det sättet. Jag skulle snarare säga att det är en bredare effekt. Okej, toppen. Det var mina frågor. Tackar för det. There are no more questions at this time. I hand the conference back to the speakers for any written questions. Ja, tack så mycket. Om det inte är några ytterligare frågor så tackar vi för oss. Ha det bra. Hej!