🎁 Black Friday: 50% off Unlimited and 30% off Pro annual plans
Insplorion AB (publ) (XSAT:INSP)
Sweden flag Sweden · Delayed Price · Currency is SEK
0.1065
-0.0035 (-3.18%)
At close: Sep 30, 2026
← View all transcripts

Earnings Call: Q3 2022

Oct 27, 2022

Ja hallĂ„ allesammans och varmt vĂ€lkomna till dagens webcast dĂ€r Insplorion ska presentera bolagets tredje kvartal. FrĂ„n Insplorion har vi med oss VD Johan Rask samt Per Giljam, CFO. Mitt namn Ă€r Christoffer Risberg och arbetar som analytiker pĂ„ Naventus. Efter presentationen kommer vi sjĂ€lvfallet ha en liten Q&A i sedvanlig ordning. Att ifall ni har nĂ„gra frĂ„gor Ă€r det bara att gĂ„ in pĂ„ Finwires hemsida, klicka pĂ„ den hĂ€r presentationen och fylla i frĂ„geformulĂ€ret. Med det sagt sĂ„ lĂ€mnar jag över ordet till er, Johan och Per. Tack, Christoffer. Jag heter Johan Rask och jag Ă€r som sagt VD och med mig hĂ€r sĂ„ Ă€r Per Giljam kommer gĂ„ igenom delĂ„rsrapporten för Q3. Vi kommer börja med att Per gĂ„r igenom en del av nyckeltalen, siffror och nĂ„gra kommentarer och sedan tar jag vid. Tackar dig, Johan. Vi har alltsĂ„ stĂ€ngt tredje kvartalet för 2022. IntĂ€ktsmĂ€ssigt sĂ„ Ă€r det faktiskt det andra starkaste kvartalet i bolagets historia. NĂ€stan SEK 1.6 miljoner. Det Ă€r baserat pĂ„ att vi har sĂ„lt 3 stycken instrument i kvartalet. Vi har ju redan kommunicerat dessa genom pressmeddelanden tidigare. Det Ă€r en M8 som dĂ„ Ă€r batteriforskningsinstrumentet som Ă€r sĂ„lt i England. Vi har sĂ„lt en Acoulyte till Polen och en S2 till Finland. Det Ă€r faktiskt det första S2-instrumentet som vi sĂ€ljer. Det Ă€r roligt. Vi har ocksĂ„ kommunicerat att vi har gjort en revidering av strategin, dĂ€r vi kommer fokusera mer pĂ„ vĂ€tgas, vilket ocksĂ„ innebĂ€r att vi kommer fokusera mindre pĂ„ NO2. I och med att vi har balanserat en del i balansrĂ€kningen sĂ„ innebĂ€r detta att vi gör en nedskrivning i kvartalet pĂ„ NO2-sensor pĂ„ SEK 3.3 miljoner. Likvida medel nĂ€r vi stĂ€nger kvartalet Ă€r SEK 32.7 miljoner. Vi har inga sĂ€rskilda vĂ€sentliga hĂ€ndelser efter kvartalets slut. Det var det jag tĂ€nkte sĂ€ga Johan. Tack Per. Som Per nĂ€mnde sĂ„ kommunicerade vi en ny strategisk inriktning. Det hĂ€r Ă€r ganska ordagrant taget ur pressreleasen som jag misstĂ€nker att mĂ„nga redan har lĂ€st. Det handlar helt enkelt om att vi fokuserar pĂ„ vĂ€tgas och bibehĂ„ller instrumentaffĂ€ren. Jag kommer att kommentera vĂ€tgassidan lite mer i detalj pĂ„ kommande slides, men det innebĂ€r ju ocksĂ„ en fokusering. InnebĂ€r helt enkelt att vi nedprioriterar andra omrĂ„den dĂ€r vi inte tycker att det finns rĂ€tt tekniska eller marknadsmĂ€ssiga förutsĂ€ttningar. DĂ„ pratar vi volymsensorn för batterimĂ€tning, ofta kallat InBat. Inte att förvĂ€xla med M8:an som Ă€r forskningsinstrumentet för batteriforskning. Samt sensorerna för att mĂ€ta kvĂ€vedioxid. VĂ„r strategi framĂ„t Ă€r likt det vi har sagt tidigare egentligen, att bevisa teknologin i kundfinansierade vĂ€tgasprojekt och dĂ€rigenom nĂ„ kommersiell framgĂ„ng. Som ni vet sĂ„ har vi 2 stycken kundfinansierade icke namngivna projekt idag som vi jobbar pĂ„ och dĂ€r Ă€r ambitionen naturligtvis att ha flera. Vi artikulerar ocksĂ„ att vi vill accelerera vĂ€gen framĂ„t i kommersiell fas genom att undersöka alternativa vĂ€gar som partnerskap, samgĂ„ngen och förvĂ€rv eller kombinationer dĂ€rav ska man sĂ€ga. Tittar man dĂ„ pĂ„ vĂ€tgas, pĂ„ det stora hela, vĂ€tgas för en grönare framtid. Tror inte det Ă€r nĂ„gon som har missat att grön vĂ€tgas anses vara en nyckel till en mer hĂ„llbar vĂ€rld. Just nu sĂ„ lanseras det massiva initiativ i stor volym för att accelerera övergĂ„ngen. NĂ„gra att nĂ€mna, H2@Scale, amerikanskt, ligger under U.S. Department of Energy. REPowerEU Ă€r ett stort projekt för att bli fria frĂ„n beroendet av fossil energi frĂ„n Ryssland. Clean Energy Partnership, ocksĂ„ en accelerations initiativ. Relativt nyligen under sommaren hĂ€r sĂ„ lanserade President Biden ett program dĂ€r man fĂ„r $3 i tax credit per kilogram hydrogen. Det dĂ€r Ă€r riktigt stort. Med det sĂ„ har USA steppat upp rejĂ€lt pĂ„ den hĂ€r marknaden. Och som vi har sagt tidigare, det finns mĂ„nga belopp pĂ„ vad man tror att det kommer investeras. Och det finns flera olika, men Hydrogen Council, tillsammans med McKinsey & Company spĂ„r $500 billion till 2030. Det Ă€r en stor siffra, men jag skulle sĂ€ga att jag tror pĂ„ den. Det kommer investeras otroligt mycket och det kommer behövas mer för den delen ocksĂ„. Man ska inte heller glömma att vĂ€tgas idag anvĂ€nds i rĂ€tt stor utstrĂ€ckning. UngefĂ€r 5-6% av naturgasen idag anvĂ€nds för att producera vĂ€tgas och 1-2% av kolet för industriella processer. Till exempel konstgödsel Ă€r ett sĂ„dant omrĂ„de. För att ersĂ€tta detta och för att komma in och kunna vĂ€xa de olika applikationerna och end use case, sĂ„ kommer det behövas stora mĂ€ngder grön vĂ€tgas framöver. Det Ă€r nĂ„gonting vi tror Ă€r en lukrativ framtid. Tittar man pĂ„ behovet av vĂ€tgassensorer inom det hĂ€r omrĂ„det sĂ„ kan man koka ner det till tvĂ„ saker egentligen. Det ena Ă€r safety. Det hĂ€r Ă€r en brandfarlig gas. Den luktar heller inte. Den Ă€r ocksĂ„ vĂ€ldigt liten sĂ„ att den kan trĂ€nga igenom ganska mycket saker, Ă€ven metall för den delen. SĂ€kerhetsfrĂ„gan stĂ„r och har, och kommer att stĂ„ Ă€nnu högre pĂ„ agendan framöver för att möjliggöra övergĂ„ngen helt enkelt. Tittar man pĂ„ effektivitet, sĂ„ bĂ„de nĂ€r man tittar pĂ„ i produktion av vĂ€tgas, du vill ha sĂ„ hög yield som möjligt, det Ă€r pengar pĂ„ sista raden. Även i mĂ„nga processer, till exempel stĂ„l- och jĂ€rnindustrin, sĂ„ vill man sjĂ€lvklart kontrollera att man ligger inom rĂ€tt parametrar. Det kan förut ocksĂ„ bli en sĂ€kerhetsfrĂ„ga om du gĂ„r utanför de parametrarna. Vad Ă€r dĂ„ vĂ„r sĂ„ att sĂ€ga rĂ€tt, right to play? Vad gör vi hĂ€r? VĂ„r, gĂ„ tillbaka och kort förklara vĂ„r plattform för att mĂ€ta vĂ€tgas. Vi har en nanosensor som Ă€r optisk i sin natur och pĂ„ den har vi olika ytbelĂ€ggningar och det vi kallar för nanodiskar som kan vara olika legeringar av palladium. Kombinationen av ytbelĂ€ggningar och palladiumlegeringar i olika former Ă€r det som gör att vi kan fĂ„ rĂ€tt sensoregenskaper för rĂ€tt applikation. Det kan vara rĂ€tt sĂ„ stora variationer i vad man vill se i en applikation. Det kan vara stora höga koncentrationer, lĂ„ga koncentrationer, olika temperaturer, tryck med mera. Vad Ă€r det för egenskaper och nyttor som det hĂ€r ger? Jo, vi Ă€r selektiva för vĂ€tgas. Det Ă€r inte jĂ€ttemĂ„nga sensorer dĂ€r ute som Ă€r faktiskt selektiva. HĂ€r fĂ„r vi direkt ett stort intresse nĂ€r vi Ă€r ute och pratar med företag och kunder och man kommer till oss. För att man ser att det hĂ€r Ă€r helt enkelt svĂ„rt. Vad Ă€r nyttan med det dĂ„? Jo, till exempel kan man dĂ„ detektera vĂ€tgas i andra typer av gaser. Ta metan som ett exempel, dĂ€r man ju tittar i Europa pĂ„, framför allt pĂ„ att blanda in vĂ€tgas i griden för metan. Men Ă€ven i andra situationer dĂ€r man vill mĂ€ta vĂ€tgas i nĂ€rvaro av andra gaser. VĂ€ldigt ofta Ă€r sensorer som Ă€r korsreaktiva. Det Ă€r snabb, vilket möjliggör snabba beslut. Det har naturligtvis betydelse i sĂ€kerhetsfrĂ„gor, men sjĂ€lvklart ocksĂ„ i processfrĂ„gor. Ju lĂ€ngre det tar innan man tunar in sin process, desto mindre pengar blir det pĂ„ sista raden. Flexibiliteten Ă€r en viktig faktor för oss. Genom precis det som jag nĂ€mnde med ytbelĂ€ggningar och de olika legeringarna, sĂ„ kan vi dĂ„ anpassa sensorn för olika miljöer. Sist men inte minst, den optiska utlĂ€sningen. Sensorn Ă€r optisk i sin natur, vilket gör att vi kan frikoppla sensorn frĂ„n elektroniken, vilket gör den naturligtvis sĂ€ker. Men det kan ocksĂ„ göra att man kan fĂ„ en tillgĂ„ng eller möjlighet till andra formfaktorer. DĂ€r man kanske till exempel genom en fiber vill detektera om det förekommer vĂ€tgas i nĂ„got trĂ„ngt utrymme nĂ„gonstans. Eller till exempel att man vill multiplexa med flera fiber till ett sensorhus. Det var lite vĂ€ldigt kort om marknad, teknologi. Vad tittar vi pĂ„ framĂ„t? Jo, det Ă€r helt enkelt att exekvera pĂ„ den hĂ€r strategin. Det Ă€r fokus pĂ„ sensorer för vĂ€tgasmĂ€tning, bibehĂ„ller instrumentaffĂ€ren. Som Per nĂ€mnde hĂ€r sĂ„ var det ett ganska bra kvartal, fĂ„r man vĂ€l sĂ€ga. Vi ser att det finns en potential. FortsĂ€tta bevisa teknologin i kundfinansierade vĂ€tgasprojekt, och accelerera vĂ€gen till kommersiell fas genom partnerskap, samarbete och förvĂ€rv. Det var vĂ€ldigt kortfattat, kring var vi stĂ„r och varför vi stĂ„r dĂ€r och vart vi ska nu. Med det sĂ„ tĂ€nkte jag bara avsluta lite snabbt med att nĂ€mna nĂ„gonting som fanns i vd-ordet ocksĂ„. Det hĂ€r Ă€r ett program skapat av Safran som Ă€r stort av ett franskt bolag. Framför allt verksamma inom aviation, som har skapat nĂ„gonting som kallas för Explore H2 Program, dĂ€r man har fĂ„tt tĂ€vla kort och gott för att fĂ„ vara med i det hĂ€r programmet. Vi tillsammans med nĂ„gra fĂ„ andra bolag har fĂ„tt möjligheten att delta i det hĂ€r programmet. Safran Ă€r ett bolag som omsĂ€tter ungefĂ€r EUR 15 miljarder och drygt 65,000 anstĂ€llda thereabouts. Det Ă€r nĂ„gonting vi Ă€r glada för. Visar ocksĂ„ pĂ„ att det finns ett starkt intresse av vĂ„ra sensorer och vĂ„r teknologi dĂ€r ute. SĂ„dĂ€r. Tack för presentationen, Johan. DĂ„ tĂ€nkte jag egentligen bara börja med lite kortfattade frĂ„gor hĂ€r. Verkligen intressant och spĂ€nnande med det nya strategiska fokuset dĂ€r pĂ„ vĂ€tgas. Vad skulle du sĂ€ga egentligen om man kollar pĂ„ vilka applikationer som ni ser störst potential för era vĂ€tgassensorer? Om man skulle kolla kanske pĂ„ vĂ€rdekedjan just, om det Ă€r upp eller ner och sĂ„dĂ€r. Man kan ju. Vi har inte kommunicerat nĂ„gon specifik applikation. NĂ€r vi inte har en namngiven kund ska vi heller inte tala om applikationen mest specifikt. Om man tittar pĂ„ hela, sĂ„ att sĂ€ga den nya vĂ€tgasekonomin, sĂ„ ju tidigare i vĂ€rdekedjan man befinner sig, desto som anser vi och mĂ„nga med oss för övrigt, att det Ă€r ett sĂ€krare stĂ€lle att vara. Det kommer att behöva produceras, det kommer att behöva lagras och transporteras Ă„tminstone korta strĂ€ckor. Det finns naturligtvis en osĂ€kerhet i vilka slutapplikationer som kommer att vara de som bĂ€r mest i slutĂ€ndan. Kan det naturligtvis vara sĂ„ att för vissa slutapplikationer sĂ„ kanske man kan ha en sensor som passar fler olika applikationer. Vi utesluter naturligtvis inte det ocksĂ„. NĂ„gonting man ocksĂ„ kan sĂ€ga, förutom att det Ă€r lite sĂ€krare att hĂ„lla sig tidigare i vĂ€rdekedjan, sĂ„ Ă€r safety igen nu i andra applikationer mer eller mindre pĂ„ ett eller annat sĂ€tt. Leak detection som vi kallar det. Just det. Om man tittar lite grann pĂ„ den framtida makrotrenden i kanske det kortare perspektivet. Det hĂ€r Ă€r ju som ni Ă€r inne pĂ„, det Ă€r vĂ€ldigt stora satsningar, $500 miljarder fram till 2030 och sĂ„ vidare. Om man pratar kanske om nĂ€sta och nĂ€stnĂ€sta Ă„r, hur makrotrenden just i de hĂ€r vĂ€tgasinitiativen skulle kunna se ut. Ja, det Ă€r en vĂ€ldigt bra frĂ„ga. Och den som visste exakt det svaret pĂ„ det. DĂ€remot jag kan faktiskt tipsa alla som Ă€r hĂ€r att Det Norske Veritas slĂ€ppte en rapport om vĂ€tgasomrĂ„det hĂ€r nu i somras. Som ger faktiskt en ganska bra överblick om vad de tror i alla fall. Jag tror att det var ett ganska stort fokus pĂ„ att titta pĂ„ produktionssidan den kommande tiden. Och för det behöver man ocksĂ„ skapa förnybar energi. Annars Ă€r det knappast vĂ€tgasen grön. Om man sĂ€ger sĂ„. Men parallellt med det sĂ„ ser vi att det finns vĂ€ldigt mycket initiativ för att titta pĂ„ applikationer dĂ€r vĂ€tgasen kan anvĂ€ndas. DĂ€r finns det ju mycket pengar för att stötta de initiativen. Och det Ă€r nĂ„gonting man ocksĂ„ kan vara med och fĂ„ en bit av kakan. Man kanske ska vara lite mer försiktig i vilka typer av projekt man gĂ„r in i. Helt enkelt beroende pĂ„ att det finns pengar för en projektfas. Den kommersiella nyttan efter den hĂ€r positionen kan ju sedan dröja ett tag. Som sagt, kristallkulan skulle jag önska att vi hade. Vi kommer naturligtvis vĂ€ldigt aktivt att monitorera de hĂ€r sakerna och de program och de projekt som bĂ„de industriellt men ocksĂ„ igenom EU och sĂ„dana saker lanseras. Just det. Det Ă€r klart att det kommer behövas investeras mycket. Det kommer vi se mycket de kommande Ă„ren ocksĂ„. Ännu mer sen. All right, all right. DĂ„ ska vi se hĂ€r. Jag har fĂ„tt in lite frĂ„gor pĂ„ Finwire. Bland annat har vi en frĂ„ga frĂ„n Krister. Det Ă€r lite delfrĂ„gor. Han undrar egentligen vad status pĂ„ eran vĂ€tgassensor Ă€r i dag. Bland annat dĂ„ ifall ni klarar industrins krav och hur mycket utveckling det Ă€r kvar. Ja, det Ă€r naturligtvis en jĂ€ttebra frĂ„ga. Det vi sĂ€ger Ă€r att vi anser att vi Ă€r i kommersiell prototypfas. NĂ€r vi gör ett projekt med en part sĂ„ utgĂ„r vi alltid frĂ„n deras applikation. Kraven kan dĂ€rmed ocksĂ„ variera ganska mycket. Det kan vara lĂ„gtryck, det kan vara högtryck, det kan vara temperaturer som kan vara jĂ€ttelĂ„ga och rĂ€tt höga. Inblandning av olika andra gaser och sĂ„dana saker. SĂ„ man fĂ„r nĂ€stan ta det ur ett applikationsperspektiv. Men det vi skapar nĂ€r vi har ett sĂ„dant samarbete Ă€r, okej, nu tar vi fram en set up, en kommersiell prototyp för det hĂ€r samarbetet för att testa i eran applikation och sen ta det vidare dĂ€refter. Det kan ju leda till ett partnerskap. Eller att vi tar vid sjĂ€lva och fortsĂ€tter utvecklingen med en produkt för just den applikationen. Just det. Ja. Okej, dĂ„ ska vi se hĂ€r. Sist men inte minst sĂ„ undrar han ocksĂ„ hur det hĂ€r utvecklingsprojektet med Powercell gĂ„r. Ja, det Ă€r viktigt att komma ihĂ„g att det hĂ€r Ă€r ett projekt som leds av Chalmers, dĂ€r vi och Powercell Ă€r delaktiga partner i det. Inget nytt att sĂ€ga i dag. Det ska vara slut vid Ă„rsskiftet. Men det Ă€r ganska tidig applikationstestning vi pratar om hĂ€r. Det Ă€r inte ett projekt specifikt med Powercell. Vi har sagt att nu ska vi ta fram precis den hĂ€r produkten för detta Ă€ndamĂ„let, det Ă€r ett projekt vi testar oss fram. Vilket Ă€r nĂ„gonting man mĂ„ste göra ocksĂ„ för att se vilka omrĂ„den som Ă€r tekniskt möjliga men ocksĂ„ kommersiellt attraktiva. Okej, just det. Vad bra. Just nu verkar det inte som att nĂ„gon har skickat in nĂ„gon mer frĂ„ga. Men med det sĂ„ fĂ„r jag tacka alla som har lyssnat och sjĂ€lvfallet tack till Johan och Per. Tack sjĂ€lv Christoffer och tack alla.