Insplorion AB (publ) (XSAT:INSP)
0.1065
-0.0035 (-3.18%)
At close: Sep 30, 2026
â View all transcripts
Earnings Call: Q3 2022
Oct 27, 2022
Ja hallÄ allesammans och varmt vÀlkomna till dagens webcast dÀr Insplorion ska presentera bolagets tredje kvartal. FrÄn Insplorion har vi med oss VD Johan Rask samt Per Giljam, CFO. Mitt namn Àr Christoffer Risberg och arbetar som analytiker pÄ Naventus. Efter presentationen kommer vi sjÀlvfallet ha en liten Q&A i sedvanlig ordning. Att ifall ni har nÄgra frÄgor Àr det bara att gÄ in pÄ Finwires hemsida, klicka pÄ den hÀr presentationen och fylla i frÄgeformulÀret. Med det sagt sÄ lÀmnar jag över ordet till er, Johan och Per.
Tack, Christoffer. Jag heter Johan Rask och jag Àr som sagt VD och med mig hÀr sÄ Àr Per Giljam kommer gÄ igenom delÄrsrapporten för Q3. Vi kommer börja med att Per gÄr igenom en del av nyckeltalen, siffror och nÄgra kommentarer och sedan tar jag vid.
Tackar dig, Johan. Vi har alltsÄ stÀngt tredje kvartalet för 2022. IntÀktsmÀssigt sÄ Àr det faktiskt det andra starkaste kvartalet i bolagets historia. NÀstan SEK 1.6 miljoner. Det Àr baserat pÄ att vi har sÄlt 3 stycken instrument i kvartalet. Vi har ju redan kommunicerat dessa genom pressmeddelanden tidigare. Det Àr en M8 som dÄ Àr batteriforskningsinstrumentet som Àr sÄlt i England. Vi har sÄlt en Acoulyte till Polen och en S2 till Finland. Det Àr faktiskt det första S2-instrumentet som vi sÀljer. Det Àr roligt. Vi har ocksÄ kommunicerat att vi har gjort en revidering av strategin, dÀr vi kommer fokusera mer pÄ vÀtgas, vilket ocksÄ innebÀr att vi kommer fokusera mindre pÄ NO2.
I och med att vi har balanserat en del i balansrÀkningen sÄ innebÀr detta att vi gör en nedskrivning i kvartalet pÄ NO2-sensor pÄ SEK 3.3 miljoner. Likvida medel nÀr vi stÀnger kvartalet Àr SEK 32.7 miljoner. Vi har inga sÀrskilda vÀsentliga hÀndelser efter kvartalets slut. Det var det jag tÀnkte sÀga Johan.
Tack Per. Som Per nÀmnde sÄ kommunicerade vi en ny strategisk inriktning. Det hÀr Àr ganska ordagrant taget ur pressreleasen som jag misstÀnker att mÄnga redan har lÀst. Det handlar helt enkelt om att vi fokuserar pÄ vÀtgas och bibehÄller instrumentaffÀren. Jag kommer att kommentera vÀtgassidan lite mer i detalj pÄ kommande slides, men det innebÀr ju ocksÄ en fokusering. InnebÀr helt enkelt att vi nedprioriterar andra omrÄden dÀr vi inte tycker att det finns rÀtt tekniska eller marknadsmÀssiga förutsÀttningar. DÄ pratar vi volymsensorn för batterimÀtning, ofta kallat InBat. Inte att förvÀxla med M8:an som Àr forskningsinstrumentet för batteriforskning. Samt sensorerna för att mÀta kvÀvedioxid. VÄr strategi framÄt Àr likt det vi har sagt tidigare egentligen, att bevisa teknologin i kundfinansierade vÀtgasprojekt och dÀrigenom nÄ kommersiell framgÄng.
Som ni vet sÄ har vi 2 stycken kundfinansierade icke namngivna projekt idag som vi jobbar pÄ och dÀr Àr ambitionen naturligtvis att ha flera. Vi artikulerar ocksÄ att vi vill accelerera vÀgen framÄt i kommersiell fas genom att undersöka alternativa vÀgar som partnerskap, samgÄngen och förvÀrv eller kombinationer dÀrav ska man sÀga. Tittar man dÄ pÄ vÀtgas, pÄ det stora hela, vÀtgas för en grönare framtid. Tror inte det Àr nÄgon som har missat att grön vÀtgas anses vara en nyckel till en mer hÄllbar vÀrld. Just nu sÄ lanseras det massiva initiativ i stor volym för att accelerera övergÄngen. NÄgra att nÀmna, H2@Scale, amerikanskt, ligger under U.S. Department of Energy. REPowerEU Àr ett stort projekt för att bli fria frÄn beroendet av fossil energi frÄn Ryssland. Clean Energy Partnership, ocksÄ en accelerations initiativ.
Relativt nyligen under sommaren hÀr sÄ lanserade President Biden ett program dÀr man fÄr $3 i tax credit per kilogram hydrogen. Det dÀr Àr riktigt stort. Med det sÄ har USA steppat upp rejÀlt pÄ den hÀr marknaden. Och som vi har sagt tidigare, det finns mÄnga belopp pÄ vad man tror att det kommer investeras. Och det finns flera olika, men Hydrogen Council, tillsammans med McKinsey & Company spÄr $500 billion till 2030. Det Àr en stor siffra, men jag skulle sÀga att jag tror pÄ den. Det kommer investeras otroligt mycket och det kommer behövas mer för den delen ocksÄ. Man ska inte heller glömma att vÀtgas idag anvÀnds i rÀtt stor utstrÀckning. UngefÀr 5-6% av naturgasen idag anvÀnds för att producera vÀtgas och 1-2% av kolet för industriella processer.
Till exempel konstgödsel Àr ett sÄdant omrÄde. För att ersÀtta detta och för att komma in och kunna vÀxa de olika applikationerna och end use case, sÄ kommer det behövas stora mÀngder grön vÀtgas framöver. Det Àr nÄgonting vi tror Àr en lukrativ framtid. Tittar man pÄ behovet av vÀtgassensorer inom det hÀr omrÄdet sÄ kan man koka ner det till tvÄ saker egentligen. Det ena Àr safety. Det hÀr Àr en brandfarlig gas. Den luktar heller inte. Den Àr ocksÄ vÀldigt liten sÄ att den kan trÀnga igenom ganska mycket saker, Àven metall för den delen. SÀkerhetsfrÄgan stÄr och har, och kommer att stÄ Ànnu högre pÄ agendan framöver för att möjliggöra övergÄngen helt enkelt. Tittar man pÄ effektivitet, sÄ bÄde nÀr man tittar pÄ i produktion av vÀtgas, du vill ha sÄ hög yield som möjligt, det Àr pengar pÄ sista raden.
Ăven i mĂ„nga processer, till exempel stĂ„l- och jĂ€rnindustrin, sĂ„ vill man sjĂ€lvklart kontrollera att man ligger inom rĂ€tt parametrar. Det kan förut ocksĂ„ bli en sĂ€kerhetsfrĂ„ga om du gĂ„r utanför de parametrarna. Vad Ă€r dĂ„ vĂ„r sĂ„ att sĂ€ga rĂ€tt, right to play? Vad gör vi hĂ€r? VĂ„r, gĂ„ tillbaka och kort förklara vĂ„r plattform för att mĂ€ta vĂ€tgas. Vi har en nanosensor som Ă€r optisk i sin natur och pĂ„ den har vi olika ytbelĂ€ggningar och det vi kallar för nanodiskar som kan vara olika legeringar av palladium. Kombinationen av ytbelĂ€ggningar och palladiumlegeringar i olika former Ă€r det som gör att vi kan fĂ„ rĂ€tt sensoregenskaper för rĂ€tt applikation. Det kan vara rĂ€tt sĂ„ stora variationer i vad man vill se i en applikation. Det kan vara stora höga koncentrationer, lĂ„ga koncentrationer, olika temperaturer, tryck med mera.
Vad Àr det för egenskaper och nyttor som det hÀr ger? Jo, vi Àr selektiva för vÀtgas. Det Àr inte jÀttemÄnga sensorer dÀr ute som Àr faktiskt selektiva. HÀr fÄr vi direkt ett stort intresse nÀr vi Àr ute och pratar med företag och kunder och man kommer till oss. För att man ser att det hÀr Àr helt enkelt svÄrt. Vad Àr nyttan med det dÄ? Jo, till exempel kan man dÄ detektera vÀtgas i andra typer av gaser. Ta metan som ett exempel, dÀr man ju tittar i Europa pÄ, framför allt pÄ att blanda in vÀtgas i griden för metan. Men Àven i andra situationer dÀr man vill mÀta vÀtgas i nÀrvaro av andra gaser. VÀldigt ofta Àr sensorer som Àr korsreaktiva. Det Àr snabb, vilket möjliggör snabba beslut. Det har naturligtvis betydelse i sÀkerhetsfrÄgor, men sjÀlvklart ocksÄ i processfrÄgor.
Ju lÀngre det tar innan man tunar in sin process, desto mindre pengar blir det pÄ sista raden. Flexibiliteten Àr en viktig faktor för oss. Genom precis det som jag nÀmnde med ytbelÀggningar och de olika legeringarna, sÄ kan vi dÄ anpassa sensorn för olika miljöer. Sist men inte minst, den optiska utlÀsningen. Sensorn Àr optisk i sin natur, vilket gör att vi kan frikoppla sensorn frÄn elektroniken, vilket gör den naturligtvis sÀker. Men det kan ocksÄ göra att man kan fÄ en tillgÄng eller möjlighet till andra formfaktorer. DÀr man kanske till exempel genom en fiber vill detektera om det förekommer vÀtgas i nÄgot trÄngt utrymme nÄgonstans. Eller till exempel att man vill multiplexa med flera fiber till ett sensorhus. Det var lite vÀldigt kort om marknad, teknologi. Vad tittar vi pÄ framÄt? Jo, det Àr helt enkelt att exekvera pÄ den hÀr strategin.
Det Àr fokus pÄ sensorer för vÀtgasmÀtning, bibehÄller instrumentaffÀren. Som Per nÀmnde hÀr sÄ var det ett ganska bra kvartal, fÄr man vÀl sÀga. Vi ser att det finns en potential. FortsÀtta bevisa teknologin i kundfinansierade vÀtgasprojekt, och accelerera vÀgen till kommersiell fas genom partnerskap, samarbete och förvÀrv. Det var vÀldigt kortfattat, kring var vi stÄr och varför vi stÄr dÀr och vart vi ska nu. Med det sÄ tÀnkte jag bara avsluta lite snabbt med att nÀmna nÄgonting som fanns i vd-ordet ocksÄ. Det hÀr Àr ett program skapat av Safran som Àr stort av ett franskt bolag. Framför allt verksamma inom aviation, som har skapat nÄgonting som kallas för Explore H2 Program, dÀr man har fÄtt tÀvla kort och gott för att fÄ vara med i det hÀr programmet.
Vi tillsammans med nÄgra fÄ andra bolag har fÄtt möjligheten att delta i det hÀr programmet. Safran Àr ett bolag som omsÀtter ungefÀr EUR 15 miljarder och drygt 65,000 anstÀllda thereabouts. Det Àr nÄgonting vi Àr glada för. Visar ocksÄ pÄ att det finns ett starkt intresse av vÄra sensorer och vÄr teknologi dÀr ute.
SÄdÀr. Tack för presentationen, Johan. DÄ tÀnkte jag egentligen bara börja med lite kortfattade frÄgor hÀr. Verkligen intressant och spÀnnande med det nya strategiska fokuset dÀr pÄ vÀtgas. Vad skulle du sÀga egentligen om man kollar pÄ vilka applikationer som ni ser störst potential för era vÀtgassensorer? Om man skulle kolla kanske pÄ vÀrdekedjan just, om det Àr upp eller ner och sÄdÀr.
Man kan ju. Vi har inte kommunicerat nÄgon specifik applikation. NÀr vi inte har en namngiven kund ska vi heller inte tala om applikationen mest specifikt. Om man tittar pÄ hela, sÄ att sÀga den nya vÀtgasekonomin, sÄ ju tidigare i vÀrdekedjan man befinner sig, desto som anser vi och mÄnga med oss för övrigt, att det Àr ett sÀkrare stÀlle att vara. Det kommer att behöva produceras, det kommer att behöva lagras och transporteras Ätminstone korta strÀckor. Det finns naturligtvis en osÀkerhet i vilka slutapplikationer som kommer att vara de som bÀr mest i slutÀndan. Kan det naturligtvis vara sÄ att för vissa slutapplikationer sÄ kanske man kan ha en sensor som passar fler olika applikationer. Vi utesluter naturligtvis inte det ocksÄ.
NÄgonting man ocksÄ kan sÀga, förutom att det Àr lite sÀkrare att hÄlla sig tidigare i vÀrdekedjan, sÄ Àr safety igen nu i andra applikationer mer eller mindre pÄ ett eller annat sÀtt. Leak detection som vi kallar det.
Just det. Om man tittar lite grann pÄ den framtida makrotrenden i kanske det kortare perspektivet. Det hÀr Àr ju som ni Àr inne pÄ, det Àr vÀldigt stora satsningar, $500 miljarder fram till 2030 och sÄ vidare. Om man pratar kanske om nÀsta och nÀstnÀsta Är, hur makrotrenden just i de hÀr vÀtgasinitiativen skulle kunna se ut.
Ja, det Àr en vÀldigt bra frÄga. Och den som visste exakt det svaret pÄ det. DÀremot jag kan faktiskt tipsa alla som Àr hÀr att Det Norske Veritas slÀppte en rapport om vÀtgasomrÄdet hÀr nu i somras. Som ger faktiskt en ganska bra överblick om vad de tror i alla fall. Jag tror att det var ett ganska stort fokus pÄ att titta pÄ produktionssidan den kommande tiden. Och för det behöver man ocksÄ skapa förnybar energi. Annars Àr det knappast vÀtgasen grön. Om man sÀger sÄ. Men parallellt med det sÄ ser vi att det finns vÀldigt mycket initiativ för att titta pÄ applikationer dÀr vÀtgasen kan anvÀndas. DÀr finns det ju mycket pengar för att stötta de initiativen. Och det Àr nÄgonting man ocksÄ kan vara med och fÄ en bit av kakan.
Man kanske ska vara lite mer försiktig i vilka typer av projekt man gÄr in i. Helt enkelt beroende pÄ att det finns pengar för en projektfas. Den kommersiella nyttan efter den hÀr positionen kan ju sedan dröja ett tag. Som sagt, kristallkulan skulle jag önska att vi hade. Vi kommer naturligtvis vÀldigt aktivt att monitorera de hÀr sakerna och de program och de projekt som bÄde industriellt men ocksÄ igenom EU och sÄdana saker lanseras.
Just det.
Det Ă€r klart att det kommer behövas investeras mycket. Det kommer vi se mycket de kommande Ă„ren ocksĂ„. Ănnu mer sen.
All right, all right. DÄ ska vi se hÀr. Jag har fÄtt in lite frÄgor pÄ Finwire. Bland annat har vi en frÄga frÄn Krister. Det Àr lite delfrÄgor. Han undrar egentligen vad status pÄ eran vÀtgassensor Àr i dag. Bland annat dÄ ifall ni klarar industrins krav och hur mycket utveckling det Àr kvar.
Ja, det Àr naturligtvis en jÀttebra frÄga. Det vi sÀger Àr att vi anser att vi Àr i kommersiell prototypfas. NÀr vi gör ett projekt med en part sÄ utgÄr vi alltid frÄn deras applikation. Kraven kan dÀrmed ocksÄ variera ganska mycket. Det kan vara lÄgtryck, det kan vara högtryck, det kan vara temperaturer som kan vara jÀttelÄga och rÀtt höga. Inblandning av olika andra gaser och sÄdana saker. SÄ man fÄr nÀstan ta det ur ett applikationsperspektiv. Men det vi skapar nÀr vi har ett sÄdant samarbete Àr, okej, nu tar vi fram en set up, en kommersiell prototyp för det hÀr samarbetet för att testa i eran applikation och sen ta det vidare dÀrefter. Det kan ju leda till ett partnerskap. Eller att vi tar vid sjÀlva och fortsÀtter utvecklingen med en produkt för just den applikationen.
Just det.
Ja.
Okej, dÄ ska vi se hÀr. Sist men inte minst sÄ undrar han ocksÄ hur det hÀr utvecklingsprojektet med Powercell gÄr.
Ja, det Àr viktigt att komma ihÄg att det hÀr Àr ett projekt som leds av Chalmers, dÀr vi och Powercell Àr delaktiga partner i det. Inget nytt att sÀga i dag. Det ska vara slut vid Ärsskiftet. Men det Àr ganska tidig applikationstestning vi pratar om hÀr. Det Àr inte ett projekt specifikt med Powercell. Vi har sagt att nu ska vi ta fram precis den hÀr produkten för detta ÀndamÄlet, det Àr ett projekt vi testar oss fram. Vilket Àr nÄgonting man mÄste göra ocksÄ för att se vilka omrÄden som Àr tekniskt möjliga men ocksÄ kommersiellt attraktiva.
Okej, just det. Vad bra. Just nu verkar det inte som att nÄgon har skickat in nÄgon mer frÄga. Men med det sÄ fÄr jag tacka alla som har lyssnat och sjÀlvfallet tack till Johan och Per.
Tack sjÀlv Christoffer och tack alla.