🎁 Black Friday: 50% off Unlimited and 30% off Pro annual plans
Insplorion AB (publ) (XSAT:INSP)
Sweden flag Sweden · Delayed Price · Currency is SEK
0.1065
-0.0035 (-3.18%)
At close: Sep 30, 2026
← View all transcripts

Earnings Call: Q1 2023

Apr 27, 2023

Hej och vĂ€lkomna till dagens webcast dĂ€r jag har med mig Johan Rask som Ă€r vd för Insplorion samt Per Giljam som Ă€r CFO för Insplorion. Insplorion kommer i dag presentera deras Q1-rapport och mitt namn Ă€r Christoffer Risberg och arbetar som analytiker pĂ„ Naventus. Efter presentationen kommer vi att ha en sedvanlig frĂ„gestund dĂ€r ni alla kan gĂ„ in och ge ut frĂ„gor som ni kan göra pĂ„ finwire.tv. DĂ€r ni dĂ„ kan klicka pĂ„ den hĂ€r presentationen och fylla i frĂ„geformulĂ€ret. Med det sagt sĂ„ lĂ€mnar jag över ordet till Johan och Per. Stort tack Christoffer. Jag heter Johan Rask och med mig hĂ€r har jag Per. Vi kommer börja med att Per gĂ„r igenom lite av siffror och nyckeltal. VarsĂ„god Per. Tack ska du ha Johan. Yes, dĂ„ har vi stĂ€ngt första kvartalet pĂ„ 2023. Det man kan sĂ€ga hĂ€r siffermĂ€ssigt Ă€r att det Ă€r tydligt att vi har kommit i gĂ„ng med utvecklingen av vĂ„r vĂ€tgassensor. 2022 var ett Ă„r dĂ€r vi lade om strategin och landade dĂ„ till slut i vĂ€tgasens tecken. Vi lĂ€gger ner ungefĂ€r en dryg miljon SEK i egenupparbetade tillgĂ„ngar och det Ă€r det vi ser dĂ€r pĂ„ rörelsens intĂ€kter. NĂ€r det kommer till omsĂ€ttningen var det ingen instrumentförsĂ€ljning i kvartalet. Likvida medel var per sista mars SEK 19.4 million och vi kan jĂ€mföra det med kassaflödet pĂ„ helĂ„ret dĂ€r pĂ„ 2022 dĂ„ pĂ„ ungefĂ€r SEK 22 million. VĂ€sentliga hĂ€ndelser i kvartalet Ă€r kopplat till TO, teckningsoptionsprogrammet TO1 som avslutades under kvartalet. PĂ„ grund av att aktiekursen var lĂ€gre Ă€n teckningskurs eller högre Ă€n teckningskursen sĂ„ var det inga aktieĂ€gare som tecknade i programmet. LĂ€mnar över till dig Johan. Tack sĂ„ mycket Per. Jag tĂ€nkte börja kort med en liten recap om varför gör vi det vi gör och varför Ă€r vi unika, lite kort. Först och frĂ€mst vĂ€tgas, en otroligt attraktiv möjlighet. Inte bara Ă€r detta nödvĂ€ndigt för att vi som vĂ€rld ska kunna stĂ€lla om till ett mer hĂ„llbart samhĂ€lle. Det Ă€r ocksĂ„ enorma investeringar som görs i omrĂ„det. För nĂ€rvarande sĂ„ Ă€r det faktiskt lite av ett race mellan USA och EU om att skapa förmĂ„nliga villkor för klimatvĂ€nliga investeringar. President Biden började med Inflation Reduction Act och $3 i skattelĂ€ttnad per kilogram vĂ€tgas. Nu pĂ„gĂ„r diskussionen i EU om man ska matcha och trumfa detta. Det som Ă€r bra naturligtvis för oss Ă€r att överallt dĂ€r vĂ€tgasen ska produceras, lagras eller anvĂ€ndas sĂ„ behövs sensorer. De behövs huvudsakligen av two skĂ€l. Det ena Ă€r sĂ€kerhet och det andra Ă€r effektivitet. Det ni ser till höger hĂ€r Ă€r en liten schematisk uppstĂ€llning över hur vĂ€tgasen kan finnas i vĂ„rt samhĂ€lle framöver. Produceras kanske med vind eller sol, kommer att forslas, transporteras och lagras i till exempel tankstationer, fartyg, flygplan, tunga fordon, energiomrĂ„det och industrin, för till exempel uppvĂ€rmning som exempel. Grejen med alltihop Ă€r att det hĂ€r kommer inte hĂ€nda om det inte Ă€r sĂ€kert. VĂ€tgas Ă€r bra pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt, men Ă€r ocksĂ„ vĂ€ldigt lĂ€ttantĂ€ndlig. Den Ă€r osynlig, den luktar ingenting och den Ă€r vĂ€ldigt liten. Den trĂ€nger igenom det mesta material, Ă€ven stĂ„l, om man vĂ€ljer fel sorts stĂ„l till exempel. Med alla de pengarna som investeras i hela denna vĂ€rdekĂ€rlan, sĂ„ varje minut och varje sekund som en anlĂ€ggning Ă€r nedstĂ€ngd, till exempel pĂ„ ett felarm, vilket inte Ă€r ovanligt i dag med dagens sensorer, sĂ„ kostar det mycket pengar och det hamnar rakt ner pĂ„ sista linjen. VĂ„ra fördelar i det hĂ€r jĂ€mfört med de sensorer och tekniker som finns dĂ€r ute i dag. Först och frĂ€mst Ă€r vi specifika. Det Ă€r lĂ„ngt frĂ„n alla som Ă€r detta. Vi Ă€r mycket snabba. Publikationen som gjordes frĂ„n Chalmers hĂ€r för nĂ„gra Ă„r sedan med vĂ€rldens snabbaste vĂ€tgassensor Ă€r högst relevant i sammanhanget. Vi Ă€r ocksĂ„ oberoende av syrgas. Det Ă€r inte alla som vet, men mĂ„nga av sensorerna som finns dĂ€r ute Ă€r beroende av att det finns syrgas för att ens kunna fungera. I mĂ„nga miljöer sĂ„ vill man ju gĂ€rna ta bort sĂ„ mycket av syrgasen som möjligt för att Ă€ven ocksĂ„ minska risken vid ett lĂ€ckage. Det Ă€r en ocksĂ„ optisk metod i grunden, vilket gör att vi kan separera sensor frĂ„n elektroniken. OcksĂ„ extremt viktigt Ă€r att vi genom detta kan göra avlĂ€sning pĂ„ distans med hjĂ€lp av fiber optics. I grunden sĂ„ Ă€r det en flexibel plattform dĂ€r vi kan justera ytor och material och legeringar för att anpassa sig efter olika miljöer. Om det kan vara lĂ„gtryck, högtryck, temperaturer, olika typer av gaser med mera. Det var en kort recap om vĂ„ra reasons to win kan man sĂ€ga. Lite kommentarer dĂ„ kring Q1. Vi har sagt det förut, men det Ă€r fortfarande extremt sant. Det finns ett stort intresse att diskutera vĂ„ran teknik för att detektera vĂ€tgas. Vi har inkommande samtal dĂ€r man har tittat pĂ„ marknaden och inser att det som finns dĂ€r Ă€r kort och gott inte good enough. Normalt sett kan vi inte tala om vilka olika typer av kunder och partners vi pratar med eller vilka de Ă€r. PĂ„ grund av sekretess. De vill helt enkelt inte tala om för vĂ€rlden vilka applikationer de tittar pĂ„. I det hĂ€r sammanhanget var det vĂ€ldigt roligt att vi kunde delge att vi har en diskussion tillsammans med Consilium Safety Group, dĂ€r vi gemensamt tittar pĂ„ applikationer i deras universum kan man sĂ€ga, som har intresse. Consilium Ă€r ju ett stort och framgĂ„ngsrikt bolag i det hĂ€r omrĂ„det. Det tycker vi Ă€r vĂ€ldigt spĂ€nnande och kul. I övrigt under Q1 sĂ„ har det varit mycket fokus pĂ„ dels naturligtvis intern utveckling, testning, och inte minst produktion av prototyper för att kunna mĂ€ta ute hos kunder och partners. Nog sĂ„ viktigt. Fokus framĂ„t Ă€r givetvis pĂ„ att kapitalisera pĂ„ det hĂ€r intresset, som vi fĂ„r frĂ„n kunder och partners och ingĂ„ mer specifika projekt, med dem kring specifika applikationer. PĂ„ instrumentsidan sĂ„ var vi pĂ„ MNS, bland annat i San Francisco och pĂ„ IBA i Texas, bĂ„da Ă€r relevanta konferenser. Det finns en hĂ€lsosam pipeline, men det Ă€r ocksĂ„ en affĂ€r dĂ€r det kan slĂ„ mycket mellan kvartalen. Under Q1 sĂ„ldes tyvĂ€rr inget. Fokus framĂ„t Ă€r fortfarande sĂ€lj och fokus pĂ„ S2 för life science-applikationer och M8 för batteriforskning. Det var lite kort. FrĂ„gor? Perfekt. Stort tack för presentationen. Vi ska se om vi har fĂ„tt in lite frĂ„gor hĂ€r frĂ„n hemsidan. Jag skulle kunna initialt, Johan och Per Giljam, börja med lite frĂ„gor sjĂ€lv dĂ„. Du tog ju upp det dĂ€r med Consilium Safety Group, vilket var vĂ€ldigt spĂ€nnande. Skulle ni kunna berĂ€tta lite grann hur ett sĂ„dant samarbete ser ut om det kanske Ă€r specifika segment som Ă€r just mest intressanta för Insplorion? I grund och botten Ă€r detta ett samarbete kring att titta pĂ„ applikationer inom deras vĂ€rld. Med det sagt, Consilium Ă€r vĂ€ldigt starka inom den marina vĂ€rlden. Det passar ocksĂ„ vĂ€ldigt bra med en av vĂ„ra styrkor, nĂ€mligen möjlighet att mĂ€ta i det vi kallar inerta miljö, det vill sĂ€ga dĂ€r man har ingen eller vĂ€ldigt lĂ„ga halter av syrgas. Det Ă€r ju naturligtvis sĂ„ att i den typen av miljöer, fartyg och liknande, behöver man ju Ă€nnu mer sĂ€kra situationer. Att dĂ„ skapa inerta miljöer Ă€r ett sĂ€tt. Det betyder dock inte att man inte vill mĂ€ta sĂ„ klart. Det Ă€r ju ett omrĂ„de dĂ€r vi passar vĂ€l in, men det finns andra ocksĂ„ naturligtvis. Vi har inte gĂ„tt ut med nĂ„gonting om exakt vilka. Ambitionen Ă€r naturligtvis att ta det vidare. Just det, okej. TĂ€nkte jag pĂ„. Det kĂ€nns ju lite grann som att marknaden inom vĂ€tgas, man kanske inte kan sĂ€ga att den ligger nĂ€rmare i tiden, men det kĂ€ndes lite grann som att den började mogna med bland annat Karlbo Energy som gick in som huvudĂ€gare i det hĂ€r vĂ€tgasbolaget Nilsson Energy, som senare annonserade dĂ„ att de skulle bygga ut infrastruktur i form av 24 stycken vĂ€tgastankstationer. Är det nĂ„gonting som skulle kunna vara intressant samarbetsomrĂ„de för Explorium inom den nĂ€rmsta tiden? Det korta svaret pĂ„ den frĂ„gan Ă€r vĂ€l egentligen ja. Det man kan sĂ€ga om den typen av sensorer som man sĂ€tter upp pĂ„ den hĂ€r typen av tankstationer och liknande, det Ă€r att de Ă€r inte specifika. Det vill sĂ€ga, de Ă€r korsselektiva för andra brĂ€nnbara gaser. SĂ„ spills det ut lite diesel eller pĂ„ ett eller annat sĂ€tt kommer en annan brĂ€nnbar gas i nĂ€rheten sĂ„ kommer de att ge utslag. En annan viktig faktor Ă€r att de kan ganska enkelt mĂ€ttas. SĂ„ fĂ„r de en hygglig dos vĂ€tgas sĂ„ kommer de att satureras och mĂ„ste bytas ut, vilket kan hĂ€nda ganska ofta. En annan problematik de har Ă€r att det Ă€r ganska frekvent kalibrering pĂ„ de hĂ€r sensorerna. Det, vi har ju, vi har inte sagt att vi har en kalibreringsfri sensor i varje fall inte nu. Det finns ju, det Ă€r solid-state sensor, det vill sĂ€ga vi har inget material som förbrukas pĂ„ vĂ„r sensor. Vi ser absolut potential inom det omrĂ„det. Okej, ja, vad trevligt, spĂ€nnande. Ja, men vad bra. DĂ„ fĂ„r jag sĂ€ga stort tack till alla som var med och lyssnade pĂ„ Insplorions första kvartal och hoppas absolut att ni Ă€r med vid nĂ€sta kvartalsrapport. Med det sagt tackar jag Ă€n en gĂ„ng Johan och Per för presentationen och, ja, hĂ€lsa alla en fortsatt god dag.