Hjärtligt välkomna till Trionas kvartalsrapport denna dag, 26 februari. Där vi börjar nu, bara för att förtydliga, var finns vi? Inga nya kontor, utan vi är precis på samma ställe i Norge, Sverige och Finland som vi var förra kvartalet. Det som är highlights för kvartalet är till att börja med att vi upplever ett något avvaktande marknadsläge. Vi har ett orderläge som är bättre än vad det var föregående period förra året, men vi tycker att våra kunders beslut tar lite längre tid, så att det drar ut på tiden. Vi tror att det är den rådande lågkonjunkturen som ligger bakom, att man är lite mer försiktig i sina investeringar. Vi har lanserat en ny produkt som heter ECCO, det här har vi gjort i samarbete med Innovation Norge och en kund, Arctic Asphalt.
Och där vi då har lanserat en ny produkt för uppföljning av CO2-utsläpp när det gäller produktion och beläggning av asfalt. Men vi ser att det finns ett väldigt stort intresse för det här och även utanför asfaltsbranschen. Det här är jättekul att komma ut med något som blir så oerhört väl emottaget på marknaden. Sen har vi ju jobbat stenhårt under fjärde kvartalet att färdigställa vår nya strategi som heter Focus 28. Focus handlar om fokus på produkt, fokus på vissa branscher, fokus på vissa länder och så vidare. Jag kommer att berätta lite mer om det. Det lanserades i januari 2025. Hela strategin finns på vår hemsida om ni vill veta mer. Men jag tänkte göra en sammanfattning av den här. Vad det då handlar om är våra kompetenser som är inom infrastruktur, skog och transport. Det är de branscherna vi är starka i.
Det är där vi har väldigt god verksamhetskompetens och god förståelse för våra kunders utmaningar. Här har vi också en bra kompetens kring GIS, alltså geografiska informationssystem. Det kan vi säga är kärnan i Triona. Vi jobbar med mjukvaruutveckling. Den första produkten som lanserades här för länge sedan är TNE, som handlar om infrastruktur och hur vi kan hantera data. Man brukar prata om road management, men även railroad, för att hantera vilken data som finns. Den behövs av vägägare eller infrastrukturägare som kan vara staten. Det kan vara kommuner, men det kan också vara privata ägare. Sen har vi vidareutvecklat, och till den här infrastrukturen, datan, så finns det också behov av att anlägga infrastruktur. Där kommer vår produkt C7 in.
Och där är det alltifrån man kalkylerar på ett projekt till att man utför det här projektet, avslutar, fakturerar och så vidare. Så det är för anläggningsprojekt inom infrastruktur. Det är ju en av de produkterna då som vi nu ganska nyligen har lyft till en SaaS-version, och där våra kunder följer med på den resan. Nästa steg i den här utvecklingen har handlat om det som går på väg och järnväg, till exempel då transporter i form av varutransporter, gods och rena publika transporter, alltså offentlig kollektivtrafik. Där har vi Fleet Control, som handlar om hur vi stödjer kollektivtrafiken i att samla data kring bussar, spårvagnar och så vidare. Där det ofta är de upphandlande funktionerna som är våra regioner i Sverige, och hur vi med privata aktörer då kan leverera, eller de levererar för regionernas räkning, typ Keolis, Transdev och så vidare.
Och vi samlar in den här datan som behöver rapporteras för att få det här att fungera. Sen har vi också C-Load, där det handlar om upphandling av transporter, boka transporter, det är planera och exekvera. Det är både nationellt och internationellt. Vi har många kunder inom skogsindustrin här, just vad det gäller timmertransporter. Så där knyts ju infrastruktur och skog ihop med transport. Det är det som är det intressanta här, hur våra olika branscher och kunnandet i de här branscherna också knyts in i våra produkter. Sen det yttersta skalet här, det handlar om det datat och de insikter som vi får med hjälp av data. Det kan vara analys, det är AI naturligtvis, hur bygger vi in AI i våra produkter. Också Internet of Things, alltså koppla upp olika maskiner med varandra.
Men också BIM, som står för Building Information Management, alltså att kunna visualisera byggnader och bygga digitala tvillingar och så vidare. Det här skulle jag säga, det är Triona och den kompetens vi har och det fokus vi har på våra stora produkter. Det är själva erbjudandet. Sen går vi vidare då, var ska vi finnas rent geografiskt? Då är det ju rödmarkerat de länder vi finns i idag. Vi har kunder i betydligt fler länder än Sverige, Norge och Finland. Vi ser att det finns marknader där vi gärna skulle etablera oss, men vi tar ett mer opportunistiskt perspektiv på det.
Det vill säga att vi vill, ska vi etablera oss i ett nytt land, så gör vi det gärna genom att följa någon av våra partner ute i världen, eller att vi kanske gör något förvärv som redan etablerat i några av de här länderna. Men de länder som är intressanta för oss, det är ju Baltikum. De är stora inom skog och av den anledningen intressant. Danmark är intressant, där har vi redan rätt många kunder inom infrastruktur. Och sen har vi ju två stora marknader som Storbritannien och Tyskland, som också är av stort intresse för oss. Och där kanske framförallt inom infrastruktur och transport. Vad har vi då för drivare av vår verksamhet baserat på de trender som finns? Och det vi ser är att digitaliseringen är ju långt ifrån slutförd.
Och tittar vi på våra huvudbranscher då, infrastruktur, skog, mycket som händer inom digitalisering, även transport naturligtvis. Vi ser att här finns det mycket som Triona kan tillföra våra kunder och etablera eller vidareutveckla våra produkter. Sen så ser vi ju också att vi har nya teknologier. Det vi har ju redan nämnt lite, Internet of Things, AI och så vidare. Där är det ju viktigt med vår kompetens hur vi kan fortsätta att bidra och vara experter för våra kunder i hur de kan tillämpa det här och hur vi bygger det i våra produkter. Sen har vi ju också hållbarhet, som är en viktig drivare, både att kunna rapportera, men också jobba med hållbarhet i form av att kunna etablera erbjudanden som baseras på hållbara lösningar. Det är också en viktig drivare.
Jag nämnde just ECCO, som vi lanserade då i december, som har fått ett väldigt bra mottagande. Det är ett typiskt exempel på hur vi kan hjälpa våra kunder för att förenkla deras hållbarhetsrapportering. Sen om vi tittar på de här fyra pelarna för strategin, så är ju den första branscherna, jag har redan nämnt dem, men de är ju fortsatt väldigt viktiga för oss. Sen är det ju kombinationen här, offentlig och privat sektor. Vi har ett mål på 40-60 här. Offentlig sektor är jätteviktig för att hålla ut i konjunktursvängningar. Offentlig sektor är inte lika konjunkturkänsligt. Ofta långa avtal, men kanske lite lägre pris. Medan privat sektor, där har vi möjlighet att få lite bättre betalt, men det är också betydligt mer konjunkturkänsligt. Det där är en väldigt viktig strategisk balans för oss att bibehålla.
Går vi vidare då på våra värderingar, som är extremt viktiga, skulle jag säga, för vår personal. Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi är ju ett techbolag med hög grad av ingenjörer och utvecklare i bolaget. Här är det viktigt att kunna attrahera rätt arbetskraft. Därför är värderingarna viktiga. Triona har väldigt starka värderingar idag. Det har byggts under lång tid. Inte minst kanske för att det här är ett bolag grundat i Borlänge. Den Dala-kulturen behåller vi, även om vi nu expanderar in i flera länder. Det handlar mycket om trovärdighet. Man ska kunna lita på oss. Vi är kompetenta på det vi gör. Vi bygger långa relationer, både med våra medarbetare och med våra kunder. Sen kommer ju ledarskapsprinciperna in i det här. Vi ska ha de bästa ledarna.
Vi vet via forskning att en medarbetare väljer inte alltid ett företag, en logga att det är där jag vill arbeta. Utan man väljer ledare eller chef. Och därför är det så viktigt att vi har duktiga ledare och fortsätter att ha det inom Triona. Och sen sist här, det är ju då vägen mot att få bli mycket mer av ett produktbolag än vad vi är idag. Idag är det ungefär hälften produktintäkter, hälften rena konsultintäkter. Här ska våra produktintäkter växa. Vi ska växa vår ARR, alltså den årligt återkommande intäkten. Och vi gör det tillsammans med våra expert services, det vill säga våra konsulttjänster. Men det är ett fokus på ARR och vi kommer att berätta också om hur vi kommer att följa upp det här framöver. Och vi menar på att det är ARR som definierar om det är ett produktbolag eller inte.
Det här är sammanfattningen kring Focus 28. Om vi går vidare och pratar lite finansiella resultat här för Q4, så landar omsättningen på 71,9 miljoner. Det är nästan exakt vad det låg på under Q4 förra året. Där ligger vi på samma nivå. Tittar vi specifikt på den produktrelaterade omsättningen så har den gått ner med 17%. I den här produktrelaterade, där ligger både konsulttjänster och rena licensintäkter sammanbakat. Här vill jag bara påpeka att det är konsultintäkterna relaterat till produkterna som har gått ner. Sofia här kommer att prata mer om det i sin del av presentationen, så att ni förstår hur det hänger ihop. Det här ger till följd att resultatet är sämre än föregående år. Vi har en minskning med motsvarande 2,3 miljoner.
Och det är både dels att vi tappar en del omsättning, men att vi också har ökat kostnader. Och det gör vi ju för att vi investerar mycket i det här fjärde kvartalet. Vi kommer att investera under 2025 också. EBITDA-marginalen är 0,4%, och det är alltså 3,2 procentenheter lägre då än föregående år. Men kassaflödet, det är vi duktiga på att driva, och det är betydligt bättre då än föregående års motsvarande period. Här landar vi på 5,6 miljoner mot 1,7 föregående år. Det var de finansiella highlightsen, och här kommer de operativa. Vi är 208 medarbetare, så det är alltså inte någon större ökning jämfört med föregående år i samma period, 4%. Vi har en sjukfrånvaro som är helt okej. Den har inte rört sig speciellt mycket jämfört med föregående period. Och vi har ökat 1% i andelen kvinnor då anställda i bolaget.
Och vad har vi gjort mer under perioden? Vi har hållit vårt kundevent som heter Triona Days. Det här är en mångårig tradition. Vi bjuder in kunder. Det är ett väldigt uppskattat event. Det pågår under två dagar. Nu var det under den andra och tredje december. Här är det ju en väldigt viktig mötesplats för våra kunder, både att diskutera med oss kring ny funktionalitet, och vi kan berätta vad vi har för planer i produkten, men också naturligtvis att de träffar varandra och utbyter erfarenheter. Det var ju bland annat på Triona Days då som vi lanserade ECCO och fick ett väldigt positivt mottagande. Sen nämnde jag också att vi gör stora investeringar, och det är både i nytt ERP, nytt CRM.
ERP handlar ju om att effektivisera våra egna affärsprocesser, att vi ska minska den manuella hanteringen och det manuella beroendet, men också att få snabbare tillgång till data, bättre analyser och så vidare. Inom CRM, det är ju kopplat till vår satsning på marknadsföring och försäljning, och där vi då har behövt ett bra systemstöd för att också kunna följa upp de delarna. Om vi då går vidare på just kunder och vår marknad, så har vi ju en hel del highlights kring nya affärer. Bland annat inom TNE, som står för Transport Network Engine, där har vår kund Biometria beställt TNE Editor, som är en ny del i TNE-produkten. Transportstyrelsen har förlängt avtalet som vi haft med dem ytterligare tre år, så det tackar vi ju väldigt mycket för. När det gäller C7 och anläggning, så har Årslef beställt en uppgradering till den nya SaaS-versionen.
Och också mycket positivt för oss. Vi jobbar ju på att alla våra kunder ska komma över, och de gör det gradvis här, så att det är väldigt trevligt. TraxFlow, där handlar det om transporter, där har ytterligare fyra kunder då beställt tillägg i form av, här det heter Beast och Peppol. Och det här två, det är ju två standarder för överföring av data, och specifikt här då miljödata, som det finns ett stort behov av. Sinus är en norsk produkt, där vi jobbar med alltså både att fotografera, men också att lagra data kring vägnätverket. Och här har fylkeskommunerna i Norge valt Sinus. Och fylkeskommunerna, det är ju motsvarande våra regioner i Sverige. Och här så hanterar man det i något som heter NVDB. Det är norska vägverket, eller vägväsendets databas. Och den i sig bygger på TNE, så det är vår produkt i botten.
Och sen inom Expert Services så har vi Sveaskog, som har beställt omfattande utveckling av sitt verksamhetssystem, men också Statens vegvesen i Norge då, kring just NVDB och inom något som heter Digital Drivkraft. Så det var ju det som berör våra kunder. Sen om vi då går vidare och tittar på vår outlook, så nämnde jag ju inledningsvis att vi ser väl en liten inbromsning. Även om det kommer ganska sent på den här konjunkturcykeln, så märker vi av det nu. Men vi, som jag också nämnde tidigare, vi ser att kunderna har ett fortsatt stort digitaliseringsbehov. Och inte minst så vet vi att regeringen satsar mycket på infrastruktur i den budget som ligger nu. Och det blir väl med start 2026. Och där ser vi att Triona borde stå väldigt väl rustade för att ta del av det och hjälpa till.
AI utvecklas, och vi ser det här med hållbarhetsdata är ju också en drivande faktor som påverkar oss. Inom infrastruktur, ja men det är en god efterfrågan och stora satsningar framöver inom offentlig sektor då. Skog finns också en ganska god efterfrågan. Bättre, något bättre i Sverige upplever vi än vad det är i Finland. Inom transport, det är väl där vi ser kanske en liten större tröghet och det är mer konjunkturberoende. Vi märker också av delvis en högre konkurrens här. Nu tänkte jag lämna över till dig, Sofia. Ja, precis, för att uttrycka lite i siffrorna här. Jag tänkte att vi börjar med att titta på fördelningen av intäkter och börjar med det fjärde kvartalet. I tabellen till höger så har vi intäkterna, och kvartalet kommer först där då till i vänstra delen av tabellen.
Och går man längst ner så ser man då att vår nettoomsättning för kvartalet ligger ungefär i nivå med fjolåret, 72 miljoner. En knapp minskning där. Sen delar vi in våra intäkter i fyra kategorier. Om vi börjar med de två översta som är våra huvudkategorier, då produktrelaterad omsättning och tjänster, så har den produktrelaterade omsättningen minskat med 17%. Lena var inne och nämnde lite om det tidigare. Det är ju framförallt då de produktrelaterade tjänsterna som minskar. Men jag kommer komma in lite mer på det om en stund. Sen har vi då tjänsterna, den rena tjänsteomsättningen som inte har någon koppling till våra produkter. Där har vi istället då en ökning med 11%, så 3,5 miljoner positivt jämfört mot fjolåret. Så här såg det ju väldigt likt ut också under det tredje kvartalet.
Och det har ju sett ut lite på det här sättet genom hela året då. Men tittar man djupare just i den här produktrelaterade omsättningen så består den av två underkategorier, kan man säga. Och det är dels direkta produktintäkter, alltså mestadels återkommande licensintäkter, men sådana också då viss kundfinansierad produktutveckling. Och även i viss form, framförallt tidigare, har vi haft en del engångslicenser. Så det kan svänga lite över åren. Men i det här så mesta delen är återkommande intäkter. Och därför så har vi också rensat lite för det redan nu. Och man kan se att de återkommande licensintäkterna där, de har vi ändå en ökning jämfört mot fjolåret. Och det här kommer vi att renodla. Vi har pratat om det både i strategin. Och under 2025 så kommer vi också då följa upp på motsvarande sätt.
Men som sagt, då minskningen ligger då i tjänstedelen av den produktrelaterade omsättningen och också i vissa engångsintäkter då. Tittar man istället då på tjänsteintäkterna, där vi har ökningen, så just i kvartalet så är det framförallt i Sverige och skogsindustrin som står för ökningen. Skogsindustrin har egentligen stått för ökningen under hela året då. Sen har vi två mindre kategorier i botten, och där det har hänt någonting är väl egentligen på vår hårdvara, som ju egentligen då är en komponent till vår produktfleet control. Så den är ju lite mera, kan variera väldigt från kvartal till kvartal, beroende på om vi säljer in några nya just fleet control-affärer eller inte. Just i det fjärde kvartalet så har vi levererat då hårdvaror till två av Keolis nya depåer. Så den har ökat med 125% i kvartalet.
Tittar vi då på helåret, så ser vi att även där så ligger vi väldigt likt fjolåret. Vi har en knapp ökning, 0,4%. Så vi ligger på 268 miljoner jämfört mot 267 i fjol. Även där då så är det en minskning på de här produktrelaterade omsättningen och produktrelaterade tjänsterna framförallt, och en ökning på tjänsterna. På tjänstesidan där så kommer den också från skogen, precis som i kvartalet, men både Finland har också haft en stor del av den ökningen, samt Sverige då. Om vi går ner i botten till höger så har vi fördelat vår omsättning på land och på omsättning per kundsegment. Omsättningen per land är fördelat väldigt likt tidigare. Vi har 62% av vår omsättning i Sverige, 23% i Norge och 12% i Finland.
Och förändringen där under året och lite mellan kvartalerna nu har varit att Finland ökar något medan Norge minskar något. Tittar vi på den här omsättningen per segment så har vi gjort en liten förändring nu i det här kvartalet inför det som Lena redan har pratat om, med vår strategi och att vi fokuserar på tre segment: infrastruktur, skogsindustri och transport. Tittar man då på den fördelningen så är ju infrastruktur som är vår största del där, som står för nästan hälften av vår omsättning. Skogsindustri 27%, medan transporter står för 20%. Vi har vissa övriga kunder som står för 5% av vår omsättning. Så ser det ut på intäktssidan. Tittar vi vidare då och tittar på lite mer resultat och kostnader, så kan vi se att våra direkta kostnader har minskat.
Det har de gjort hela tiden löpande under året, och det är i enlighet med vår plan. Det är framförallt då att vi har minskat användandet av underkonsulter. Just i kvartalet nu så är minskningen inte lika stor som den har varit tidigare, och det är ju för att också den här försäljningen av hårdvara har ju också en direkt kostnadskomponent knutit till sig, så den har ökat och gjort att den totala minskningen är lägre på kvartalet då. Tittar vi på personalkostnaderna så har de ökat något, 3%, helt i linje med vår plan och med det ökade antalet anställda som vi har. Vi har även haft en årlig lönerevision. Våra övriga externa kostnader, lite som Lena nämnde tidigare, så ser vi där en ökning.
Dels är det vanliga lokalkostnaderna har ökat, det är en stor del av den posten, men så gör vi nu stora satsningar inom både marknadsföring och sälj, och även införandet av ett nytt affärssystem, så det påverkar våra övriga externa kostnader. När det gäller lönsamheten då, EBITDA, så nämnde vi redan tidigare här att den är lägre på det fjärde kvartalet i år jämfört mot fjolåret. Det är framförallt då att vi ser inte riktigt ökningen på intäktssidan, eftersom vi har minskning bland våra produktrelaterade tjänster, samtidigt som vi har de här ökade kostnaderna just nu när vi gör den här satsningen. Vi ser lite, det här är en investeringsperiod som vi går in i nu, som kommer hjälpa oss mycket framöver, så en framtida satsning.
Men det påverkar då vår lönsamhet, så som sagt var, EBITDA är nere på 0,3 för kvartalet, och EBITDA-marginalen 0,4%. Så det är ju 3,2 procentenheter lägre än motsvarande kvartal förra året. Tittar vi då på helåret, så följer ju det väldigt likt, kostnaderna har samma mönster, där att vi har en minskning på 17% i de direkta kostnaderna, framförallt då hänförligt till underkonsulter och även hårdvara. Sen har vi vår personalkostnad ökat med 6% över året, också då som sagt var helt i linje med den på ökat antal anställda och vanlig lönerevision. Och de övriga externa kostnaderna som ökar, även på helåret då. I förhållande till på samma sätt, framförallt lokalkostnader, men också delvis de här satsningarna som vi har hållit på med under hösten, men framförallt under det fjärde kvartalet.
Det var nog det jag tänkte säga om det, men sen ska jag också kommentera lite kassaflödet, tänkte jag. Kassaflödet från rörelsen som vi har där i botten. Vi har ett positivt kassaflöde både i kvartalet och på helåret, trots att vi har då ett lägre EBITDA både i kvartalet och på helåret. Båda de ser ut på samma sätt egentligen, att det positiva kassaflödet är hänförligt till förändringar i vårt rörelsekapital. Det är framförallt då inom kundfordringar som vi ser en klar förbättring. Så det känns positivt. Det var nog det jag tänkte säga om själva det finansiella. Bra, tack så mycket Sofia. Då var vi klara med rapporten den här gången. Nästa gång som jag hoppas vi ses igen då är 27 maj. Vi kör en webbcast samma dag och samma tid då klockan 14.
Och vi vill tacka så mycket för att ni har lyssnat. Och hör gärna av er med frågor. Det är fritt fram att mejla både mig och Sofia. Tack ska ni ha och på återseende. Tack, tack.