Q4 21/22

May 13, 2022

Yes, då ska vi se här. Då har vi Axel med här och Anna med som också kommer hålla koll på frågor som inkommer i chatten och även den som håller i presentationen. Både jag och Axel är i Indien och träffar bolag och sköter förhandlingar här. Anna, tar du upp huvudpresentationen? Yes. Du använder online versionen nu för Axel gjorde precis några ändringar till den. Ja, det gör jag. Perfekt. Yes, välkomna då allihopa. Det är dags för vår bokslutskommuniké och fjärde kvart, det vill säga fjärde kvartalet 2022. Vi hoppar egentligen direkt in i presentationen här. Vi utgår från att ni som är med här känner till både mig och Axel och vår CFO Anna. Vi presenterar oss inte. Om ni inte kan Anna eller Axel bekräfta att jag hörs väl? Ja, det tycker jag. Utan hickup, vad bra. Man vet aldrig med internetförbindelsen när man sitter i Indien. Kort då som highlights så var det ett bra kvartal för oss. Vi tittar ju mer på, som ni har förstått, den försäljningsutvecklingen av våra läkemedelsprodukter än vi tittar på våra COVID-tester. Även om vi sålde kolossalt mycket COVID-tester så vet vi inte hur COVID-testförsäljningen ser ut långsiktigt. Vi vet också att vi inte har samma unika position där som vi har för våra läkemedelsprodukter, där vi har utvecklat eller inlicensierat mer unika produkter som vi hoppas kunna sälja lika mycket som vi säljer förra året för. Det hoppas vi kunna sälja om 10 år med samma produkt och i vissa fall även öka genom att expandera geografiskt. Det är vad vi kallar våra recurrent sales och det är det vi försöker bygga år för år här. Helt enkelt bygga vår portfölj. Det är en av de fina sakerna med läkemedel, åtminstone efter det att patenten har gått ut, att det är marknader som existerar för tiotals, ibland 50 eller 60 år framöver. Medans vanliga produkter i de flesta andra bolag kräver ju ny produktutveckling hela tiden. Men så är inte fallet i pharma. Resultatet var 11.9 miljoner och då har vi reserverat SEK 18 miljoner. Det vill säga hela vårt befintliga COVID-19 testlager är nedskrivet eller vi har omvärderat det lagervärdet och satt det till värdet noll. Förhoppningsvis säljer vi någonting av det, men vi känner oss alltför osäkra ska jag säga. Vi har valt att... Det är någon i mitt rum här som städar. Okej, vi har reserverat hela den och hoppas såklart att återvinna en del av det, men det är inget som vi vet och av det skälet så har vi då skrivit av den posten. Före den nedskrivningen var resultatet SEK 29.9. Vi har signat 2 kontrakt, ett innanför kvartalsgränsen för ett tyskt ledande bolag i ADHD för Mellozzan. Det är en otroligt viktig produkt för oss eftersom den är inte ett nischgenerika, utan det är en unik, ett original får man säga, som nu vi försöker rulla ut i Europa, i Sverige. Finns det ett par aktörer redan och där har den en stark position. Vi hoppas att den kan för barn få lika stark position i andra större europeiska länder. I går tror jag vi skickade en pressrelease på ytterligare ett bolag med H.A.C., också ett bolag specialiserat på ADHD-barn, där man bland annat ger olika former av lågdosamfetaminpreparat framgångsrikt för den populationen. Då passar de här melatonintabletterna väldigt fint in i den försäljningskanalen. Vi har dessutom på Mellozzan-temat fått två MAs godkända här, både i Danmark och Norge. Vi säljer redan i Sverige och återkommer lite till det senare i presentationen. De danska och norska marknadsföringstillstånden kommer tas av den tyska aktören som har det största territoriet i Europa och de börjar sälja där så snart som det är möjligt. Axel kan ge en bättre estimering på den tidslinjen. Sen talar vi om att vi har ett 40%-igt tillväxtmål över en fyraårsperiod här som startade förra året och i år växte vi med drygt 40%. Nästa år kommer, nästa år blir ett långsammare år. Det är fortfarande en tillväxt på cirka 25%, så det är ändå ett snabbt tillväxt, tillväxande bolag jämfört med de flesta bolag på börsen, men det når inte 40% året som kommer. Vi bedömer att åren därpå, 2023, 2024 och 2025 kommer överträffa 40% i snitt och därmed ser vi ändå ut att nå vårt mål på 40% tillväxt över den här fyraårsperioden. Yes, med det tror jag att jag lämnar till Axel för nästa slide. Tack så jättemycket, Christer. Här är egentligen inte jättemycket nytt från det som Christer har sagt, utan det sätter väl egentligen bara kvartalet, kvartalets försäljning och kvartalets vinst lite i ett bredare perspektiv. Här då där vi har SEK 36.1 som står att jämföra med SEK 25.8 då förra året, vilket ger en quarter on quarter tillväxt på exakt 40% här då. Det är ju drivet primärt utav de lanseringar som har gjorts under året. En sak. Om ni som inte pratar, det vill säga alla utom Axel, mutear under tiden så blir det lite bättre kvalitet för oss alla. Tack så mycket. Ja, bra Christer, det var lite rundgång där. Samma på vinsten där. Där kan ni också se staplarna och så kan ni se linjen som är då rullande tolvsiffran så kan man följa. Men detta finns också i rapporten så det kan man titta på där. Om det är någon fråga om detta kan vi ta det på slutet. Jag vet inte om du vill tillägga något här, Christer? Nej. Då rullar vi på Anna. Här är detta. Detta finns också här i att läsa i materialet. Det är egentligen inte några jättestora förändringar här, utan vi ligger alltjämt med 22 marknadsförda lanserade produkter här, molekyler. Vi har nu totalt en pipeline på 34. Att jämföra med 35 då förra gången vi träffades här i detta forumet, det är för att en produkt är lanserad. Vi kan ta någon snabb minut här om de här, om vi tar den stapeln som är här uppe till höger. Den totala pipelinen på 34 så har vi då de här produkterna som är under utveckling. Det betyder alltså produkter där vi har identifierat något intressant nischgenerika som vi vill sätta på någon marknad och man håller på att ta fram dossiern och göra den redo för submission då. Det kan handla om att hitta rätt formulering, att få produkten stabil och att få den bioekvivalent och så vidare då. Vi har det som heter, och där har vi för tillfället 13 produkter. Vi har det som heter Review phase, 14 produkter. Det är då produkter där vi eller någon av våra utvecklingspartners har satt ihop en dossier som vi tror håller för godkännande då i något eller i flera länder och där vi har skickat in till myndigheter och myndigheter då helt enkelt har detta under övervägande. Det tar i snitt, vad ska man säga, det tar enligt skolboken 12 månader, men i verkligheten så tar det ofta lite mer beroende på hur svåra frågor man har då. Där ligger 14 produkter och vi har 7 produkter i det vi kallar för lanseringsfas. Lanseringsfas för oss, det betyder om vi har fått marknadsföringstillståndet så produkten är formellt godkänd, men den är av ena eller andra skälet inte lanserad ännu. Anledningen till att den inte är lanserad, det kan vara att vi helt enkelt har lagt vår lanseringsorder och väntar på att få gods. I skälet, om det till exempel är en sjukhusprodukt, så kan det vara så att det är fortfarande en tid kvar till nästa upphandling kommer så att vi väntar på nästa upphandling då helt enkelt. Så det man kan säga generellt om denna då, det är att den är ganska så framtung just nu då. Om man summerar det som vi har i lanseringsfas här och i reviewfas så summerar det ju totalt till 21 produkter av de 34. Det är någonting också som vi jobbar ganska aktivt på, har jobbat aktivt på det här senaste året att fylla på med intressanta nya möjligheter. Jag kommer mer till det sen. Ville du lägga till något där, Christer? Nej, alltså de här staplarna är kanske lite förvirrande då för att den här stapeln av, produkten i de olika faserna, den översätter ju inte ett till ett så klart med produkterna som beräknas lanseras. Även om vi har 7 produkter i lanseringsfas och 14 produkter i Review phase, det innebär inte så att säga att man kan se att de är alla de här 7, blir lanserade i år och ingen av Review phase blir lanserad i år. Vårt estimat för lanserade produkter under året är då 8 produkter och vårt estimat för året därpå är 15. så att de här estimaten ska tolkas som så att om ett år, så istället för att det står 22 produkter på Q4-stapeln till vänster, allra längst till vänster, men längst till höger i den bilden längst till vänster, så ska det stå 30 produkter där om den här forecasten stämmer in. Så det är så de ska tolkas då. Vi har haft faktiskt ett år här med ganska låg tillväxt på antalet produkter, delvis drivet av att vi faktiskt har prunat portföljen lite och gjort oss av med produkter som vi inte anser håller tillräckligt hög standard för att vi ska köra dem vidare. Men så det är en signifikant upprampning av portföljens, den lanserade portföljen som vi står inför under de kommande två åren här. Yes. Ja, tack så jättemycket. Jättebra förtydligande där. Vi kan nog rulla på Anna här. Vi tar frågor på slutet som vanligt va? Här har jag egentligen inte jättemycket att säga här, utan det här är bara P&L-en och den finns att läsa också på rapporten så jag tror vi kan rulla på. Detta är motsvarande balansräkning då det är mer om någon har någon fråga där på slutet. Finns också att läsa i rapporten. Här så tänkte jag, vi brukar ta chansen här när vi träffas i detta forumet och ge en lite sådär operationell uppdatering som vi kallar det. Vi tänker det kan vara lite kul för er att veta vad vi har liksom för övergripande arbetsspår och vad vi liksom tycker är lite extra kul att lyfta med er här då. Då kan vi konstatera här till vår stora glädje att vi har lanserat en produkt som vi kallar för Penvesusp. Lite slarvigt internt arbetsnamn. Egentligen är det fenoximetylpenicillin granulat. Det här är alltså ett generika på gamla Kåvepenin som de flesta känner till, de flesta med barn känner till i varje fall. Det är det här smaksatta penicillinet. Det är ett granulat som man blandar med vatten på apoteket och sen ger sina barn hemma. Den här är då lanserad i Sverige och i Danmark. Jag tror att ni kan läsa om exakta marknadsestimatet i pressreleasen där, men det rör sig ändå om ett antal miljoner här i total marknadsstorlek. Det är en trevlig produkt tycker vi. Det är en produkt, det är en liksom mer EQL-produkt än såhär, det blir det inte. Det är 2-3 konkurrenter och det är en EQL-produkt ända ut i fingerspetsarna då. Det tycker vi är jätteroligt. Vi har precis som vi konstaterat tidigare flera produkter i lanseringsfas. Det är egentligen inget nytt där, men det är Sverige, Danmark och Norge faktiskt. Det är lite kul att vi är på lite frammarsch i Norge då. Norge är ju en marknad som är helt annorlunda än Sverige och Danmark i den bemärkelsen att man har 3 stycken stora apotekskedjor som är integrerade med de 3 stora grossisterna. Det blir en marknad som påminner mycket mer om de kontinentala europeiska marknaderna, där man får förhandla med grossisterna för att komma in och leverera. Då är det stora rabatter man får ge mot listpriser då. Det är en lite svårare marknad än Sverige och Danmark som är mer priscentrisk som vi säger, mer upphandlingsdriven. Fortsätter vi alltjämt våra europeiska expansionsengagemang här, inte minst med Mellozzan som Christer berättade lite tidigare om och som han kanske hoppar in i lite mer detalj på här tidigare. Nu som ni förstår så är ju Mellozzan en av nycklarna i vår europeiska expansion här då i och med att detta blir ju vår första originalprodukt i någon mening. Det är jättekul som generikabolag att kunna ta en produkt som strikt definitionsmässigt är ett generika i ett land och sen transformera den till ett original i ett annat land. Det är en ganska intressant modell då generellt sett här. Nu har vi hittat två stycken väldigt högkalibriga partners. Det ska bli jättespännande att börja det arbetet. Jag tror Christer kommer nämna lite mer om det sen. Den andra stora komponenten i den europeiska expansionen, det är ju då våra existerande produkter, alltså de vi har på marknaden och under utveckling, som vi försöker att utlicensiera till väl valda europeiska partner i andra marknader där vi inte kommer att sälja direkt själva då. Skulle jag också vilja uppdatera om vi har pratat en hel del om sjukhusprodukter och upphandlingsmarknader och nu allteftersom våra sjukhus MA, alltså marknadsföringstillstånd, börjar att komma här ett efter ett, så har vi alltjämt börjat att buda på upphandlingar här i Norden ett par månader tillbaka här och kommer att intensifiera det arbetet kraftigt under året. Det är ganska långa cykler då mellan att upphandlingarna publiceras och att man får tilldelningsbeslut och att man sen får börja leverera. I Norden så är det allt ifrån, ska man säga, från att en upphandling publiceras till att man får börja leverera. Är det allt ifrån 7-8 månader till 1.5 år skulle jag säga. Det är någonting här då som finansiellt syns i böckerna lite längre ner längs vägen här då, men det gäller ju att så för att få glädjen att skörda som alla känner till. Vi jobbar väldigt aktivt med det. Skulle jag också vilja ta chansen att bara kort prata om lönsamhet också. För vi har pratat ganska mycket, både i våra rapporter och med er här i detta forumet om våra tillväxtmål på 40%. Vi ska heller inte glömma vårt lönsamhetsmål på 25% i rörelsemarginal här då. Det är ju inte någonting som sker automatiskt bara av sig själv för att man växer med 40%, även om rörelsevinsten ofta tenderar till att komma med ökad topline så klart. Det är någonting som vi tittar väldigt aktivt på också då hur vi kan göra det vi gör mer effektivt personalmässigt. Allting ifrån den här plattformen som man då har som läkemedelsbolag, det vill säga all compliance som behövs, allt kvalitetsarbete som behövs. Det regulatoriska arbetet, det är ju en plattform som kommer med en viss kostnad och ju effektivare vi kan köra den plattformen, desto mer molekyler, desto fler produkter kommer ju man kunna hantera med en given kostnadsbas. Vi tittar väldigt mycket på att effektivisera arbetssätt där. Vi tittar också mycket på att arbeta med våra bruttomarginaler då. För det blir ju ett väldigt attraktivt sätt att försöka nå vårt lönsamhetsmål här då på rörelsevinstnivå. Om vi kan driva upp bruttomarginalen och det handlar ju på ena sidan naturligtvis om pricing. Det är ju det som ger enskild störst effekt och hela tiden försöka kunna få ut det bästa priset. Där är vi traditionellt ganska starka. Sen så är det då att ha en väldigt stark sourcingfunktion som ser till att vi hela tiden betalar bästa tänkbara pris. Där som ni känner till så tog vi ett stort steg för 12 månader sedan när vi anställde en sourcing director som dedikerat ska arbeta med detta då. Det är ett arbete som pågår mer intensivt än vad det har gjort kanske tidigare år då och som är en viktig nyckel i att nå våra 25% lönsamhetsmål här. Precis som Christer säger, så ser vi inte i nuläget någon anledning och vi vill liksom inte justera några finansiella mål när vi tror att vi fortfarande har goda chanser här att nå dem. Vi kör för fullt här för att nå våra mål. Slutligen så kan vi också säga, som jag redan har sagt här tidigare, att vi har för tillfället mer än vanligt många produkter som vi överväger, huruvida de är bra för oss att satsa på då eller inte. Det är naturligtvis också kopplat till ni som har varit uppmärksamma och sett att vi har lyckats och bygga upp en lite större kassa än vad vi haft här tidigare med de här COVID-testerna och det är ju jätteroligt och då vill vi naturligtvis hitta intressanta strukturella, långsiktiga investeringsobjekt. Och så vi letar för fullt med ljus och lykta efter de bästa nischgenerikorna här i olika marknader. Vill du lägga till något där, Krister, innan vi rullar vidare? Nej. Då rullar vi på Anna. Ja, kort om SARS-CoV-2 antigentesterna. Ja, som ni såg, vi sålde massor i Q4 och det var ju framför allt egentligen januari, februari. Också drygt SEK 160 miljoner. Men det här var ju en kolossalt svår marknad att pricka rätt i eftersom man sålde 1 miljon test i veckan periodvis och sen 0 tester i veckan därefter. Det innebar att de flesta apotek också bommande att så att säga matcha sina lager med efterfrågan. Nåt enstaka apotekskedja lyckades med detta. Men flera apotekskedjor har alltså under kvartalet försökt sälja tillbaka tester i marknaden till distributörer och andra aktörer. Det har varit en marknad med för mycket tester på lager och för mycket tester i kanalen på olika nivåer i kanalen. Detta har naturligtvis spelat in i vårt beslut då att skriva av eller omvärdera lagret av de COVID-tester vi har. Vi har ungefär 1.6, 1.7 miljoner tester eller så. Ett värde på SEK 18 million ska jag säga av tester på inköpspris. Vi har valt att ta ner hela det värdet och sen kan det vara så att vi lyckas sälja en del, men det vet vi för lite om för att känna oss konfidenta i det. Resultatet har drabbats av en SEK 18 million nedskrivning. Annars hade det som sagt varit närmare SEK 30 million för kvartalet. Skälet är helt enkelt att vi vet inte hur stora framtida covidvågor blir. Vi vet inte när de kommer. Vi vet heller inte om folk tänker testa sig eller inte nu när Folkhälsomyndigheten säger att man inte behöver testa sig. Vi vet inte heller om viruset muterar på ett så sätt att testerna, säg nästa vintersäsong, faktiskt är mindre känsliga för det viruset som kommer dominera då. Av det skälet har vi gjort på det här viset. Vi får ändå sammanfatta hela vårt COVID-testverksamhet som kolossalt framgångsrikt och även om de här SEK 18 miljoner aldrig kan återvinnas. Vi hoppas naturligtvis att vi kan återvinna en del av detta. Har det varit väldigt lönsamt för firman i termer av att bygga en liten kassa här med hjälp av detta. Det är väl det hela på det temat. Just nu säljer vi alltså väldigt lite av detta, av dessa tester. Som sagt, det kommer en höst och en vinter och då får vi se om vi lyckas vända en del av detta. Yes, nästa. Lite då Mellozzan. Här är faktiskt en internslide som vi la in för att få lite flavor på detta. Vi har ju som strategi då att i Europa, där det finns starka aktörer, till exempel den tyska aktören vars namn vi ännu inte får nämna, som är i princip ledande då i Tyskland på att sälja ADHD-läkemedel till barn. De har då en faslans massa läkare som försäljningspersonal ute och marknadsför detta. De har god kontakt med läkare. De arrangerar konferenser med alla ADHD-läkare årligen i Tyskland och så vidare. Det är en fantastisk kanal att introducera Mellozzan till den tyska marknaden. För det finns alltså inte på den tyska marknaden överhuvudtaget ett sådant här preparat. Sverige som var tidigt med detta, att det har en väldigt fin effekt på ADHD-barn som inte sover väl utan med övrig åtgärd, utan behöver då medicin. Det finns en otroligt stor potential i den här produkten runt om i Europa och det är det vi försöker slå mynt av. I Sverige har vi då som huvudstrategi att sälja denna på egen hand. Då har vi anställt eller rekryterat en kille, Anders Persson här, som har jobbat mycket med ADHD tidigare. Han är ute då i Sverige och träffar läkare, till exempel då på Svenska Psykiatrikongressen i Stockholm i mitten på mars och nu senast på ADHD-dagarna i Stockholm i mitten på april. Det här är ett jobb som pågår och sen reser han runt och träffar då olika avdelningar runt om på de svenska sjukhusen som sysslar med BUP kallas de här, barn- och ungdomspsykiatri, klinikerna och utbildar dem på varför det här, varför det här läkemedlet har fördelar. Jag såg en fråga här i chatten tidigare om varför man skulle köpa vårt läkemedel då. Då är det så att vi har data som tyder på att det här är ett betydligt snabbare läkemedel än vad konkurrensens läkemedel är. Att det här tror vi då är ett lämpligare läkemedel för att ge till barn än det som för närvarande finns på svenska marknaden. Det finns också en vetenskaplig artikel på detta tema som vi hoppas kommer publiceras snart. Att vi jobbar aktivt med detta, både i så att säga vetenskapliga sammanhang, marknadsföringssammanhang och i säljsammanhang och försöker bygga den här marknaden i Sverige, som egentligen syftar till att vi ska ta en större andel av den befintliga svenska marknaden. Vi utvidgar också produktportföljen runt Mellozzan och är nu ganska nära att skicka in en ansökan för en lösning. Det är en tablett vi har för närvarande från 0.5 milligram upp till 5 milligram. Nu kommer också en lösning, en vätska som är lämplig för små barn som har svårt att svälja tabletter där man får en sked istället att dricka. Som sagt, detta pågår och vi driver detta vidare. Tittar man då på de här franska eller tyska samarbetspartner, då har ju de personal på hundratals människor totalt sett som driver såna här marknadsföringskampanjer och det kan ju bli en väldig effekt av det när den maskinen väl tuggar på. Yes, det var ett litet nedslag i exempel på hur vi jobbar med Mellozzan i Sverige här. Vi kan gå vidare, Anna. Sen bara för att göra detta tydligt för alla så har vi ju ett mål om 40% i tillväxt. Som Axel sa, tillväxt är en sak, lönsamhet är en annan och i slutändan är det ju lönsam tillväxt som investerare vill se, i alla fall ett lönsamt bolag. Vi är ett lönsamt bolag, men vi hoppas växa vår rörelsemarginal till 25% på EBIT-nivå till slutet av perioden. Det är ett tufft mål, men vi ser att det är i alla fall möjligt. Vi kämpar vidare på att ta undan för undan de närmaste åren, klättra upp i profitmarginal och närma oss då eller komma rentav upp och över 25% i slutet av perioden. Det året vi har framför oss här som börjar i april och slutar mars nästa år, där ser vi en tillväxt på runt 25%. Det kan naturligtvis svänga lite runt det här, men någonstans där. Vi ser en kraftigare tillväxt de två sista åren av den här fyraårsperioden där vi tror att vi kommer växa mer än 40%. Summan av detta blir att vi håller fast vid vårt 40-års, 40% mål för den här 4-årsperioden med en 25% i marginal på slutet. Nu fick jag en fråga i chatten här som jag tror hade med detta att göra, så jag väljer att ta den nu. Vi ska se om jag kan läsa den. Yes, och till att börja med tillväxtmålet då är viktigt att hålla tungan rätt i mun. Här pratar vi om vad vi kallar recurrent sales eller pharmaceutical sales. Vi räknar inte in COVID-tester i de här målen. Så att det är så att säga den årligt återkommande försäljningsvolymen. Därför att läkemedelsprodukterna som vi säljer man ganska likartat året därpå i den mån de inte är nyintroduktioner som till exempel Mellozzan kommer vara en del i europeiska länder. Hoppas man ju växa den försäljningen år för år under många år framöver. Men COVID-tester räknas inte in i de här tillväxtmålen, utan det är våran kärnverksamhet som det här avser. Hade vi ytterligare en fråga om Mellozzan. Frågan på Mellozzan då var om hur vi ser på marknaden utanför Europa. Kortfattat kan man säga att vi hoppas skriva kontrakt i så många länder som möjligt, men det finns många faktorer som spelar in om det är så att säga möjligt och lämpligt att göra det. Det är bland annat hur Mellozzan ses i de här länderna. Finns länder där Mellozzan betraktas som ett kosttillskott och det är typ en svår marknad att bearbeta då Mellozzan som ett läkemedel. Samtidigt är det här till barn och det är en förskrivningsprodukt, vilket gör då att man i utvecklade länder får subvention kring detta som förälder. Det gör det ju attraktivt även i marknader där det finns en omfattande OTC-marknad eller rent av en kosttillskottsmarknad. Men utan reimbursement system så kan det här vara en tuffare sak att marknadsföra. Det ska finnas effektiva sjukvårdssystem, effektiva reimbursement system. Givet att det finns det så egentligen är intressant överallt och då vill vi hitta partners som är ledande i sina länder, helst inom ADHD, men i varje fall inom psykiatri och inom den målgrupp av läkare som vi har här. Det kan vara länder som Taiwan, det kan vara Korea, till och med Kina, sådana länder, Sydamerika, flera länder, det här kan vara lämpligt. Så att det är en spridd skara över världen. Det finns ingen jättetydlig logik i att det här är bra i den här typen av länder vad gäller geografi, utan det är spritt på alla kontinenter får man nog säga. Bara en precis som Christer säger, det här är bara en ytterligare komponent i rest of the world som jag kom att tänka på Christer när du beskrev här. Precis som Christer säger så är ju en viktig komponent hur man ser på Mellozzan i olika marknader. En annan komponent eller dimension av det är ju också hur man ser på ADHD i olika marknader, alltså prevalensen och den skiljer ju sig ganska mycket hur man kulturellt ser på, vad ska man säga då, besvär med överaktiva barn. Till exempel i Indien, där vi befinner oss nu, där tycker man att vi i västvärlden håller på att överdiagnostiserar barn med våra olika diagnoser och man har andra idéer på hur de här barnen liksom kan kanalisera sin energi och så. Oavsett vad man tycker om det så kan det vara bra att vara medveten om att det finns sådana här mekanismer. I Indien, till exempel, är ADHD-prevalensen nära noll. I Ryssland är den väldigt låg. I USA är den 8% och i olika europeiska länder så ligger den ofta någonstans mellan 1% och 5%. Det beror på olika faktorer, dels hur man kulturellt ser på ADHD. Det blir viktigt också, något som vi får lära oss mycket om här i länder utanför Europa. Sen så har det också mycket att göra med vad man har för infrastruktur för att diagnostisera. Det har vi ju sett i många länder att vi tror väldigt mycket, en anledning att vi tror mycket på Mellozzan, det är att vi tror att mängden ADHD-diagnoser kommer att öka. Det baserar vi bland annat på att vi ser stora köer och att många länder gör om sina system för att diagnostisera. Det finns liksom, det är lite av en djungel här, men det är väldigt spännande och ja, jag ville bara addera några komponenter där, Christer liksom till. Nej men det är ett bra tillägg Axel. Man kan ju säga att ett av skälen till att detta ligger bra till tidsmässigt med att lansera den här produkten är ju att man har med framgång nu lanserat de här amfetaminderivaten, alltså lågdosamfetamin, som faktiskt framgångsrikt förbättrar tillvaron för många ADHD-barn. Det har ju varit lite, inte stigmatiserat, men lite problematiserat att huruvida amfetamin är en bra idé till barn och huruvida amfetamin är en bra idé till ADHD. Rent vetenskapligt har man ju visat att detta fungerar väl på den här populationen och det gör att det nu finns en fördel med att diagnostisera någon i ADHD. Nämligen det finns bra behandling som man då kan få ta del av. Tidigare så var kanske en ADHD-diagnos mer av en stigma och ett problem att ha den om det ändå inte fanns någon lämplig åtgärd att ta vid. På det viset passar det här bra. Det har etablerats en läkemedelsmarknad för den här patientgruppen och därmed så går det att nå den här patientgruppen. Det här är ju ett läkemedel som är väldigt lite ifrågasatt eftersom det är ett kroppseget hormon med i princip biverkningsfritt eller med väldigt liten biverkningsprofil och oproblematiska biverkningar i regel. Därför är det här ett ganska lättsålt läkemedel om jag får uttrycka mig på det viset, om man väl har kanalen och tillgängligheten till patienterna. Bra förtydligande där Axel. Okej, vi går vidare och sen har vi ett par frågor. Jag tror de frågorna kan du ta om du vill Axel. Vi ska se här. Absolut. Jag kan ta den första där med marginaler kring. Så jag kan läsa frågan så alla ser den bara så kanske du vill ta den andra där kring takst, Christer. Så frågan var hur ser lönsamhetsprofilen ut i era klassiska nischgenerika och jämfört med upphandlingsprodukterna? Är det ungefär samma bruttomarginal på dessa produkterna? Nu tror jag vi har lite rundgång där igen. Nej, nu är det nog bra. Det man kan säga där generellt, det är väldigt olika från produkt till produkt. I våran, i den här portföljen här med klassiska nischgenerikor så har vi ju olika bruttomarginaler på olika produkter. Vi har produkter där vi har väldigt hög bruttomarginal. Vi har produkter där vi har uppåt 80-85% bruttomarginal. Så har vi produkter där vi har lägre bruttomarginal och för vissa produkter så går det där lite upp och ner. I snitt i portföljen i nuläget så tror jag vi landar in på något sådant där 45%-47% om jag inte är helt ute och cyklar. Jag skulle väl egentligen vilja beskriva sjukhusportföljen här som ganska snarlik den klassiska portföljen. Möjligtvis att vi kan få till något högre bruttomarginaler, men det är inte, det skiljer sig inte diametralt på något sätt. Den stora skillnaden i dynamiken blir att det blir betydligt mindre slagigt. För vi säljer ju väldigt mycket av våra klassiska nischgenerika i Sverige och Danmark, i Sverige i PV-systemet och i Danmark i takst-systemet. Där kan ju priser gå upp och ner på månadsbasis ganska så mycket. Medans för upphandlingar så är ju de här kontrakten typiskt 1, 2, 3, 4 år långa. Det blir en annan stabilitet då. Det är väl egentligen det. Du får gärna lägga till något Christer eller om frågeställaren tyckte att frågan inte besvarades så är det bara att skriva där i chatten. Möjligtvis kan man säga såhär att det finns något fler andelen av sjukhusprodukter som är nischkaraktär är lite fler än andelen produkter i periodens vara och apoteksprodukter. Apoteksprodukter kanske det är en på säg 20 som är en nischprodukt, men på upphandlingsmarknaden så kanske det, jag vet inte Axel, kan det vara en på 5 eller något sånt istället. Det är lite högre koncentration av lågt konkurrensutsatta produkter där. Samtidigt finns det skickliga aktörer där som också konkurrerar med oss. Var det följdfrågan där Christer, den kanske du kan ta den. Ja, precis jag kan börja i alla fall. Vi ser att det finns intressanta produkter i Norden och vi fortsätter att knapra på dem. Det finns en jättebra poäng i frågan, nämligen att det är ett ändligt universum i Norden där vi befunnit oss en tid och faktiskt gjort en rejäl reellt grävarbete redan. Även om inte liksom har gått ut och marknadsfört det så hårt så har vi ändå låtit förstå att vi har börjat titta på andra marknader, så som till exempel Tyskland, för att börja utveckla nischgenerika för en geografi där vi i dag inte befinner oss mer än då via licensaffärer. Vi tittar i dag på nya geografiska marknader där vi med samma logik som vi använt i Sverige går igenom marknaden, letar efter produkter som har lämplig omsättning, låg konkurrens och som är möjliga att i teorin utveckla eller ta fram. Det är ett aktivt arbete vi bedriver och en aktiv tillväxtstrategi som vi har att så att säga utveckla nischgenerika för marknader som är primärt inte Sverige eller Norden. Det är något som pågår och då blir såklart antalet produkter som man kan utveckla i den befintliga strategin mångt många fler än vad vi har i dag för Norden. Det är så att vi tittar utanför Sverige i dag är väl det korta svaret. Har vi fler grejer, Norgefrågor, Axel. Yes, nej men så vi kan säga såhär då att vi har ju sålt Methenamine Hippurat i Norge sedan ungefär 12 månader tillbaka, som ni känner till. Nu för vi intensiva förhandlingar här om nya produkter och är i lanseringsfas. Jag skulle föredra att vänta med att berätta mer om exakt vilka produkter det handlar om och uppskatta marknaderna tills allting är klart helt enkelt för att inte riskera liksom att felguida er här då så be att få återkomma till den. Marknadsandelar för Mellozzan i Norge och Danmark gäller det. Jag kan börja ett skott där och så får du gärna lägga till Christer. Frågan är alltså hur stora marknadsandelar bedömer ni att er samarbetspartner kan ta för Mellozzan i Norge och Danmark? Gäller det periodens vara-systemet eller förfarande för denna produkt i dessa länder? Om vi kan börja med Norge och Danmark, det är två lite, vad ska man säga, lite olika djur när det gäller hur vi ser på de här för Mellozzan. Jag vill också säga direkt att vi har ju valt att utlicensiera i de här länderna helt enkelt eftersom att vi tycker och tror att det finns de som kan det bättre än oss. Vi ser det väl på det ungefär såhär. När det gäller Norge så ser vi en kraftigt stigande förskrivning och försäljning av Mellozzan med den här insomnia för ADHD-barn indikationen. Från en icke existerande marknad till en marknad som växer med flera 100,000 SEK varje månad. Det är det vi ser, vi ser framför oss här. Marknaden i Norge är inte alls lika stor som i Sverige, utan den är mycket mer omogen, men den är i skarp tillväxt. Man ska säga Norge, som jag förklarade här tidigare, att jag tar den andra frågan här kring Norge först innan vi går på Danmark. De har ett helt annat system i Norge där man måste vinna kontrakt hos de här tre stora distributörerna för att få någon volym. Det gäller för traditionella INN-generika, alltså substansgivna generika, som om den hade hetat Melatonin EQL Pharma till exempel. När det nu är så att vi har valt här att gå för ett brand, alltså Mellozzan kommer den faktiskt att heta i Norge, men det är kanske en mindre detalj. Ser vi ju framför oss att den här partnern vi har valt att arbeta med kommer att bedriva en aktiv marknadsföring. Då vill man heller inte, som vi ser det, ligga i den här traditionella utbytbarhetslådan, utan då vill man heller inte vara utbytbar mot nuvarande konkurrenter. Vill man gå in på marknaden och vill man förklara varför ens produkt är bättre än de andra och använda sin stora infrastruktur utav säljare då. Det är lite planen av Norge. Liksom haka, om man ska summera, på den tillväxttrenden som finns, men inte gå in och konkurrera om pris på jättelågt pris hos de här distributörerna då, utan att köra vårt eget race där. Det är min förståelse av planen. När det gäller Danmark så är det en lite annorlunda marknad för där är det redan ett antal konkurrenter och det är lite olika på olika styrkor, mycket mer, mycket mer fragmenterad marknad. Där kommer vi också köra på high level så kommer vi köra på en strategi där vi kommer försöka bygga vårt brand i Danmark och förklara varför vårt brand är bättre än de alternativen som finns på marknaden. Och försöka satsa på att existera utanför de här periodens vara-systemen här då som frågeställaren Anders här nämner då. De blir väldigt effektiva när man är utbytbar och när det är generika som är helt likvärdiga. Det ena är egentligen inte bättre eller sämre än det andra. Men här har vi en produkt som vi faktiskt tror är bättre då. Så vill vi utnyttja det. Så går det att skriva. Ja, på frågan Sverige då kan man säga att vi, Läkemedelsverket har konstaterat, att vi är inte likvärdiga med den andra eller de andra aktörerna i Sverige. Det är väl två aktörer. Utan vi har en annan så kallad utlösningsprofil. Vi är en snabb tablett, vilket är en oerhörd fördel för en insomningstablett så klart. Och därför är vi inte utbytbara helt enkelt i Sverige. Och det innebär ju att vi försöker bygga upp det här kunskapen om detta och vårt varumärke och på så vis ta permanenta marknadsandelar från konkurrenten i Sverige. Yes, och sen har vi några frågor här på slutet om licensieringen som vi nu bedriver för Mellozzan och vi har en Nicholas Fernholm som undrar: Kan man använda samma kanal som vi nu signar med för att utlicensiera andra produkter? Det kan man naturligtvis, men vi måste komma ihåg att den tyska aktören till exempel är en specialiserad ADHD-aktör och barnmedicin. Så att det ska ju till rätt mycket för att den aktören ska vara superintresserad av våra produkter. Då ska det vara precis för denna målgrupp och det ska dessutom helst vara en unik produkt. För kom ihåg att Mellozzan nu som vi utlicensierar till Tyskland, England med flera till den tyska aktören. Det är den första produkten i Tyskland som adresserar sömnsvårigheter för ADHD-barn. Så det finns inga andra alternativ där. Medans de flesta produkter i vår portfölj är ju nischgenerika. Det vill säga, det finns original runt om i Europa. Dock så finns det åtminstone där vi i Sverige, där vi börjar sälja den, fanns det väldigt få andra konkurrenter. Det är inte alls säkert att våra aktörer här som är lite mer originalspelare intresserar sig för den kanalen. Rent allmänt så är det så att vi utvärderar egentligen för alla våra generika vad som är bästa modellen för att lansera dem i Europa. Är det att gå själv i periodens vara-liknande system om de nu finns? Eller är det att hitta partners som även om de inte är en originalspelare som den tyska aktören, ändå är aktiva som försäljare av generiska produkter med en försäljningsorganisation. Det är en avvägning vi får göra för varje produkt. Det pågår diskussioner om övriga produkter då för Europa här av våra befintliga generika, hur de ska säljas och till vem i Europa. Det är något som vi jobbar på. Mellozzan har lite av en särställning. Här finns ju en potential som är lite unik så att säga i vår portfölj. Om man betänker att det säljs Mellozzan i Sverige för uppåt SEK 200 miljoner kronor då, från en av våra konkurrenter. Om man inser att Sverige, Tyskland är 10 gånger så stort, så förstår man potentialen av sådana här produkter ute i Europa. Okej, och sen marknad för investeringar. Nej men vi är ju öppna för att alltifrån utveckla egna produkter, alltså hitta produkter i Tyskland eller Sverige som saknar konkurrens och där vi då sätter i gång ett utvecklingsarbete och om 3 år eller 4 år lanserar en produkt själva i den marknaden eller i alla de marknader där den har en potentiell lönsamhet. Det är en modell. Den andra är att vi hittar licenser, alltså någon som redan har utvecklat produkter där vi konstaterar att den här produkten är intressant och då försöker vi få en exklusiv deal för ett antal territorier där vi vill sälja den. Till att vi identifierar befintliga produkter på marknaden hos andra läkemedelsbolag som antingen frågar oss eller där vi frågar dem om vi kan få köpa befintliga produkter eller portföljer av produkter och på det viset komma vidare. Det är alla de tre modellerna är intressanta och möjliga för oss att göra och finns alla på vårt bord så att säga som potentiella actions. Det är ett arbete inom business development som omfattar så klart även ledningen utanför business development-tjänsten i vår ledningsgrupp. Svaret är att vi tittar på alla möjliga varianter att använda kassan till egen utveckling, inlicensiering eller uppköp av befintliga produkter. Okej, vill du säga något om Kilo, Axel, som avslutning innan vi wrappar ihop detta? Gärna så. Det är ett samarbete som vi pratat kring en del tidigare här och det kanske mycket riktigt har varit lite tyst kring det. Det betyder absolut inte att det inte händer saker, utan tvärtom så är det ett fullt ös med Kilo. Då är det såhär att de här produkterna som vi kör med Kilo är huvudsakligen kan man säga upphandlingsprodukter, inte bara men huvudsakligen. Då har vi första chansen. Då är det just det här att man, det är inte en lansering är inte given förrän man har vunnit en upphandling så att säga. Bara för att allt det regulatoriska arbetet är färdigt så är det inte 100% säkert att man börjar sälja och se en intäktsström. Första chansen här på att få finansiella bidrag i vår P&L från de här produkterna kommer redan i höst här faktiskt. Sen så är det successivt under nästa verksamhetsår. Sen skulle det kunna komma in någon produkt ytterligare under 2023, 2024 och sen är det 2024, 2025 som är alltjämt det året där vi ser störst chanser att få finansiell impact på allt det upphandlingsarbetet som vi gör nu då. Det är också kopplat till Kilos regulatoriska tidslinjer. Kilo är ett jättestort bolag med centralt styrt regulatorisk avdelning och Europa är en satellitmarknad för dem som lite får hänga på. Det är tidslinjer som är rörlig materia då som vi får förhålla oss till. Samarbete är gott och första chansen till att lansera produkt tillsammans kommer i höst. Lyckas vi inte med det så kommer nästa chans i vår. Man skulle kunna summera det. Ni får skriva där i chatten, Anders, om det var okej eller om du undrar något ytterligare. Tack för det Axel. Då har vi knappt, eller ja, cirka 10 minuter kvar om vi har några ytterligare frågor här eller någon annan kommentar. Anna, har du något du vill tillägga här? Vi har mest pratat business här, men har du något finansiellt du vill lägga till eller någon businessaspekt du vill lägga till? Nej, det har jag inte. Det är om det är någon fråga, någonting. Yes. Okej, med det finner jag att vi verkar ha tömt ut frågorna här och tack för att ni ringde in här och lyssnade på detta. Vi som sagt tycker det här är spännande och vi ser massor av möjligheter här framöver som vi jobbar hårt på att realisera allt eftersom. Okej, hej. Hejdå, stort tack. Hej hej.