Ja hallå allesammans och varmt välkomna till dagens webcast där Insplorion ska presentera bolagets tredje kvartal. Från Insplorion har vi med oss VD Johan Rask samt Per Giljam, CFO. Mitt namn är Christoffer Risberg och arbetar som analytiker på Naventus. Efter presentationen kommer vi självfallet ha en liten Q&A i sedvanlig ordning. Att ifall ni har några frågor är det bara att gå in på Finwires hemsida, klicka på den här presentationen och fylla i frågeformuläret. Med det sagt så lämnar jag över ordet till er, Johan och Per.
Tack, Christoffer. Jag heter Johan Rask och jag är som sagt VD och med mig här så är Per Giljam kommer gå igenom delårsrapporten för Q3. Vi kommer börja med att Per går igenom en del av nyckeltalen, siffror och några kommentarer och sedan tar jag vid.
Tackar dig, Johan. Vi har alltså stängt tredje kvartalet för 2022. Intäktsmässigt så är det faktiskt det andra starkaste kvartalet i bolagets historia. Nästan SEK 1.6 miljoner. Det är baserat på att vi har sålt 3 stycken instrument i kvartalet. Vi har ju redan kommunicerat dessa genom pressmeddelanden tidigare. Det är en M8 som då är batteriforskningsinstrumentet som är sålt i England. Vi har sålt en Acoulyte till Polen och en S2 till Finland. Det är faktiskt det första S2-instrumentet som vi säljer. Det är roligt. Vi har också kommunicerat att vi har gjort en revidering av strategin, där vi kommer fokusera mer på vätgas, vilket också innebär att vi kommer fokusera mindre på NO2.
I och med att vi har balanserat en del i balansräkningen så innebär detta att vi gör en nedskrivning i kvartalet på NO2-sensor på SEK 3.3 miljoner. Likvida medel när vi stänger kvartalet är SEK 32.7 miljoner. Vi har inga särskilda väsentliga händelser efter kvartalets slut. Det var det jag tänkte säga Johan.
Tack Per. Som Per nämnde så kommunicerade vi en ny strategisk inriktning. Det här är ganska ordagrant taget ur pressreleasen som jag misstänker att många redan har läst. Det handlar helt enkelt om att vi fokuserar på vätgas och bibehåller instrumentaffären. Jag kommer att kommentera vätgassidan lite mer i detalj på kommande slides, men det innebär ju också en fokusering. Innebär helt enkelt att vi nedprioriterar andra områden där vi inte tycker att det finns rätt tekniska eller marknadsmässiga förutsättningar. Då pratar vi volymsensorn för batterimätning, ofta kallat InBat. Inte att förväxla med M8:an som är forskningsinstrumentet för batteriforskning. Samt sensorerna för att mäta kvävedioxid. Vår strategi framåt är likt det vi har sagt tidigare egentligen, att bevisa teknologin i kundfinansierade vätgasprojekt och därigenom nå kommersiell framgång.
Som ni vet så har vi 2 stycken kundfinansierade icke namngivna projekt idag som vi jobbar på och där är ambitionen naturligtvis att ha flera. Vi artikulerar också att vi vill accelerera vägen framåt i kommersiell fas genom att undersöka alternativa vägar som partnerskap, samgången och förvärv eller kombinationer därav ska man säga. Tittar man då på vätgas, på det stora hela, vätgas för en grönare framtid. Tror inte det är någon som har missat att grön vätgas anses vara en nyckel till en mer hållbar värld. Just nu så lanseras det massiva initiativ i stor volym för att accelerera övergången. Några att nämna, H2@Scale, amerikanskt, ligger under U.S. Department of Energy. REPowerEU är ett stort projekt för att bli fria från beroendet av fossil energi från Ryssland. Clean Energy Partnership, också en accelerations initiativ.
Relativt nyligen under sommaren här så lanserade President Biden ett program där man får $3 i tax credit per kilogram hydrogen. Det där är riktigt stort. Med det så har USA steppat upp rejält på den här marknaden. Och som vi har sagt tidigare, det finns många belopp på vad man tror att det kommer investeras. Och det finns flera olika, men Hydrogen Council, tillsammans med McKinsey & Company spår $500 billion till 2030. Det är en stor siffra, men jag skulle säga att jag tror på den. Det kommer investeras otroligt mycket och det kommer behövas mer för den delen också. Man ska inte heller glömma att vätgas idag används i rätt stor utsträckning. Ungefär 5-6% av naturgasen idag används för att producera vätgas och 1-2% av kolet för industriella processer.
Till exempel konstgödsel är ett sådant område. För att ersätta detta och för att komma in och kunna växa de olika applikationerna och end use case, så kommer det behövas stora mängder grön vätgas framöver. Det är någonting vi tror är en lukrativ framtid. Tittar man på behovet av vätgassensorer inom det här området så kan man koka ner det till två saker egentligen. Det ena är safety. Det här är en brandfarlig gas. Den luktar heller inte. Den är också väldigt liten så att den kan tränga igenom ganska mycket saker, även metall för den delen. Säkerhetsfrågan står och har, och kommer att stå ännu högre på agendan framöver för att möjliggöra övergången helt enkelt. Tittar man på effektivitet, så både när man tittar på i produktion av vätgas, du vill ha så hög yield som möjligt, det är pengar på sista raden.
Även i många processer, till exempel stål- och järnindustrin, så vill man självklart kontrollera att man ligger inom rätt parametrar. Det kan förut också bli en säkerhetsfråga om du går utanför de parametrarna. Vad är då vår så att säga rätt, right to play? Vad gör vi här? Vår, gå tillbaka och kort förklara vår plattform för att mäta vätgas. Vi har en nanosensor som är optisk i sin natur och på den har vi olika ytbeläggningar och det vi kallar för nanodiskar som kan vara olika legeringar av palladium. Kombinationen av ytbeläggningar och palladiumlegeringar i olika former är det som gör att vi kan få rätt sensoregenskaper för rätt applikation. Det kan vara rätt så stora variationer i vad man vill se i en applikation. Det kan vara stora höga koncentrationer, låga koncentrationer, olika temperaturer, tryck med mera.
Vad är det för egenskaper och nyttor som det här ger? Jo, vi är selektiva för vätgas. Det är inte jättemånga sensorer där ute som är faktiskt selektiva. Här får vi direkt ett stort intresse när vi är ute och pratar med företag och kunder och man kommer till oss. För att man ser att det här är helt enkelt svårt. Vad är nyttan med det då? Jo, till exempel kan man då detektera vätgas i andra typer av gaser. Ta metan som ett exempel, där man ju tittar i Europa på, framför allt på att blanda in vätgas i griden för metan. Men även i andra situationer där man vill mäta vätgas i närvaro av andra gaser. Väldigt ofta är sensorer som är korsreaktiva. Det är snabb, vilket möjliggör snabba beslut. Det har naturligtvis betydelse i säkerhetsfrågor, men självklart också i processfrågor.
Ju längre det tar innan man tunar in sin process, desto mindre pengar blir det på sista raden. Flexibiliteten är en viktig faktor för oss. Genom precis det som jag nämnde med ytbeläggningar och de olika legeringarna, så kan vi då anpassa sensorn för olika miljöer. Sist men inte minst, den optiska utläsningen. Sensorn är optisk i sin natur, vilket gör att vi kan frikoppla sensorn från elektroniken, vilket gör den naturligtvis säker. Men det kan också göra att man kan få en tillgång eller möjlighet till andra formfaktorer. Där man kanske till exempel genom en fiber vill detektera om det förekommer vätgas i något trångt utrymme någonstans. Eller till exempel att man vill multiplexa med flera fiber till ett sensorhus. Det var lite väldigt kort om marknad, teknologi. Vad tittar vi på framåt? Jo, det är helt enkelt att exekvera på den här strategin.
Det är fokus på sensorer för vätgasmätning, bibehåller instrumentaffären. Som Per nämnde här så var det ett ganska bra kvartal, får man väl säga. Vi ser att det finns en potential. Fortsätta bevisa teknologin i kundfinansierade vätgasprojekt, och accelerera vägen till kommersiell fas genom partnerskap, samarbete och förvärv. Det var väldigt kortfattat, kring var vi står och varför vi står där och vart vi ska nu. Med det så tänkte jag bara avsluta lite snabbt med att nämna någonting som fanns i vd-ordet också. Det här är ett program skapat av Safran som är stort av ett franskt bolag. Framför allt verksamma inom aviation, som har skapat någonting som kallas för Explore H2 Program, där man har fått tävla kort och gott för att få vara med i det här programmet.
Vi tillsammans med några få andra bolag har fått möjligheten att delta i det här programmet. Safran är ett bolag som omsätter ungefär EUR 15 miljarder och drygt 65,000 anställda thereabouts. Det är någonting vi är glada för. Visar också på att det finns ett starkt intresse av våra sensorer och vår teknologi där ute.
Sådär. Tack för presentationen, Johan. Då tänkte jag egentligen bara börja med lite kortfattade frågor här. Verkligen intressant och spännande med det nya strategiska fokuset där på vätgas. Vad skulle du säga egentligen om man kollar på vilka applikationer som ni ser störst potential för era vätgassensorer? Om man skulle kolla kanske på värdekedjan just, om det är upp eller ner och sådär.
Man kan ju. Vi har inte kommunicerat någon specifik applikation. När vi inte har en namngiven kund ska vi heller inte tala om applikationen mest specifikt. Om man tittar på hela, så att säga den nya vätgasekonomin, så ju tidigare i värdekedjan man befinner sig, desto som anser vi och många med oss för övrigt, att det är ett säkrare ställe att vara. Det kommer att behöva produceras, det kommer att behöva lagras och transporteras åtminstone korta sträckor. Det finns naturligtvis en osäkerhet i vilka slutapplikationer som kommer att vara de som bär mest i slutändan. Kan det naturligtvis vara så att för vissa slutapplikationer så kanske man kan ha en sensor som passar fler olika applikationer. Vi utesluter naturligtvis inte det också.
Någonting man också kan säga, förutom att det är lite säkrare att hålla sig tidigare i värdekedjan, så är safety igen nu i andra applikationer mer eller mindre på ett eller annat sätt. Leak detection som vi kallar det.
Just det. Om man tittar lite grann på den framtida makrotrenden i kanske det kortare perspektivet. Det här är ju som ni är inne på, det är väldigt stora satsningar, $500 miljarder fram till 2030 och så vidare. Om man pratar kanske om nästa och nästnästa år, hur makrotrenden just i de här vätgasinitiativen skulle kunna se ut.
Ja, det är en väldigt bra fråga. Och den som visste exakt det svaret på det. Däremot jag kan faktiskt tipsa alla som är här att Det Norske Veritas släppte en rapport om vätgasområdet här nu i somras. Som ger faktiskt en ganska bra överblick om vad de tror i alla fall. Jag tror att det var ett ganska stort fokus på att titta på produktionssidan den kommande tiden. Och för det behöver man också skapa förnybar energi. Annars är det knappast vätgasen grön. Om man säger så. Men parallellt med det så ser vi att det finns väldigt mycket initiativ för att titta på applikationer där vätgasen kan användas. Där finns det ju mycket pengar för att stötta de initiativen. Och det är någonting man också kan vara med och få en bit av kakan.
Man kanske ska vara lite mer försiktig i vilka typer av projekt man går in i. Helt enkelt beroende på att det finns pengar för en projektfas. Den kommersiella nyttan efter den här positionen kan ju sedan dröja ett tag. Som sagt, kristallkulan skulle jag önska att vi hade. Vi kommer naturligtvis väldigt aktivt att monitorera de här sakerna och de program och de projekt som både industriellt men också igenom EU och sådana saker lanseras.
Just det.
Det är klart att det kommer behövas investeras mycket. Det kommer vi se mycket de kommande åren också. Ännu mer sen.
All right, all right. Då ska vi se här. Jag har fått in lite frågor på Finwire. Bland annat har vi en fråga från Krister. Det är lite delfrågor. Han undrar egentligen vad status på eran vätgassensor är i dag. Bland annat då ifall ni klarar industrins krav och hur mycket utveckling det är kvar.
Ja, det är naturligtvis en jättebra fråga. Det vi säger är att vi anser att vi är i kommersiell prototypfas. När vi gör ett projekt med en part så utgår vi alltid från deras applikation. Kraven kan därmed också variera ganska mycket. Det kan vara lågtryck, det kan vara högtryck, det kan vara temperaturer som kan vara jättelåga och rätt höga. Inblandning av olika andra gaser och sådana saker. Så man får nästan ta det ur ett applikationsperspektiv. Men det vi skapar när vi har ett sådant samarbete är, okej, nu tar vi fram en set up, en kommersiell prototyp för det här samarbetet för att testa i eran applikation och sen ta det vidare därefter. Det kan ju leda till ett partnerskap. Eller att vi tar vid själva och fortsätter utvecklingen med en produkt för just den applikationen.
Just det.
Ja.
Okej, då ska vi se här. Sist men inte minst så undrar han också hur det här utvecklingsprojektet med Powercell går.
Ja, det är viktigt att komma ihåg att det här är ett projekt som leds av Chalmers, där vi och Powercell är delaktiga partner i det. Inget nytt att säga i dag. Det ska vara slut vid årsskiftet. Men det är ganska tidig applikationstestning vi pratar om här. Det är inte ett projekt specifikt med Powercell. Vi har sagt att nu ska vi ta fram precis den här produkten för detta ändamålet, det är ett projekt vi testar oss fram. Vilket är någonting man måste göra också för att se vilka områden som är tekniskt möjliga men också kommersiellt attraktiva.
Okej, just det. Vad bra. Just nu verkar det inte som att någon har skickat in någon mer fråga. Men med det så får jag tacka alla som har lyssnat och självfallet tack till Johan och Per.
Tack själv Christoffer och tack alla.