🎁 Black Friday: 50% off Unlimited and 30% off Pro annual plans
Isofol Medical AB (publ) (STO:ISOFOL)
Sweden flag Sweden · Delayed Price · Currency is SEK
0.9900
+0.0350 (3.66%)
Nov 20, 2026, 5:29 PM CET
← View all transcripts

Investor Update

Nov 13, 2025

Summary

Multiple clinical and financial milestones have been achieved, including a successful rights issue, FDA and Japanese regulatory progress, and a new patent extending exclusivity to 2043. The ongoing phase 1B/2 study is advancing with higher, well-tolerated doses and an improved design, supporting strong commercial and scientific potential.

SĂ„, vĂ€lkomna allesammans till det hĂ€r aktieĂ€garinformationen, investerarmötet med Isofol. Vi har ett program framför oss, men innan jag berĂ€ttar om det vill jag sĂ€ga nĂ„gra vĂ€l valda varningar, disclaimers. Jag tĂ€nker inte lĂ€sa upp det hĂ€r, men jag vet att ni Ă€r snabblĂ€sare, sĂ„ ni har redan hunnit till det hĂ€r med jurisdiction. DĂ€rmed gĂ„r jag över pĂ„ det som Ă€r viktigt, nĂ€mligen mĂ„let för dagens möte. Vi ska försöka ge en liten update av vad som har hĂ€nt den senaste tiden, och det kommer Petter att göra direkt efter mig hĂ€r. DĂ€refter fortsĂ€tter Petter och ger en kapitulering av vĂ„ra planer för framtiden och berĂ€ttar om detta. Naturligtvis Ă€r ni nyfikna pĂ„ den kliniska studien, och Roger hoppar in och berĂ€ttar om vad som pĂ„gĂ„r och vad som vi kommer att göra. Sedan Ă€r jag tillbaka igen. Det Ă€r ju sĂ„ att repetition Ă€r kunskapens moder, va? SĂ„ först stĂ„r jag hĂ€r och talar om vad vi ska sĂ€ga. Och sen sĂ€ger vi det, va? Men det litar vi inte pĂ„ mig, utan det tar dĂ„ Petter och Roger hand om. Och sen kommer jag tillbaka igen och talar om vad de har sagt. Och dĂ€refter sĂ„ blir det frĂ„gor och svar, och dĂ„ har vi en chans att checka att vi alla har fattat och Ă€r överens om vad budskapet egentligen var. Och med detta sĂ„, vĂ€ldigt vĂ€lkommen företagets CEO och VD, Petter. Stig tar nu över pĂ„ scenen. Tack sĂ„ mycket, Jan-Erik. Trevligt att se alla hĂ€r i rummet. Jag vet att mĂ„nga ocksĂ„ Ă€r med online. Just med tanke pĂ„ det sĂ„ Ă€r det sĂ€kert flera av er som inte kĂ€nner till Isofol pĂ„ djupet sedan tidigare, Ă€ven om de flesta av er gör det. SĂ„ jag tĂ€nkte snabbt att jag skulle pĂ„minna om syftet med det hĂ€r företaget. Vi har ju en stor och viktig mĂ„lsĂ€ttning framför oss, och det Ă€r att se till att förbĂ€ttra dagens och morgondagens cancerbehandlingar med Arfolitixurin. VĂ„rt mĂ„l Ă€r att med Arfolitixurin ersĂ€tta Leukovorin och dĂ€rmed höja effekten av standardbehandlingarna för flera svĂ„ra cancerformer. Just nu sĂ„ Ă€r det ju spĂ€nnande tider pĂ„ Isofol. Vi Ă€r mitt i en fas 1B2-studie i metastaserad kolorektal cancer, den tredje vanligaste cancerformen. Det hĂ€r visste de flesta av er men kanske inte alla. Jag tĂ€nkte att vi skulle börja med att gĂ„ igenom det senaste som har hĂ€nt pĂ„ Isofol-fronten, sista kvartalet och lite till, sĂ„ dĂ€r de senaste nyheterna helt enkelt. Det har hĂ€nt en hel del faktiskt. Vi har varit ganska upptagna pĂ„ Isofol och flera stora milstolpar har nĂ„tts. Först av allt sĂ„ hade vi ju en nyemission som avslutades i somras. Den blev övertecknad, vilket var vĂ€ldigt bra i ett bistert börsklimat som vi hade under vĂ„ren och början av sommaren. Det gjorde att vi kunde ta in netto 84 miljoner kronor till bolagets kassa, vilket tillsammans med den kassa vi hade sedan tidigare nu sĂ€tter oss i en stark och bra position för att kunna driva vĂ„ra studier framĂ„t. Jag Ă€r vĂ€ldigt tacksam till alla som var med i den emissionen. Det har verkligen lagt grunden nu för ett stabilt bolag som kan fortsĂ€tta med det kliniska program som vi har framför oss. Sen har vi ocksĂ„ haft kontakter pĂ„ andra sidan Atlanten. Vi har trĂ€ffat FDA inom ramen för ett sĂ„ kallat pre-IND-möte. Syftet med det mötet för vĂ„r del var att fĂ„ FDAs bekrĂ€ftelse pĂ„ att vĂ„rt studieprogram, som det ser ut, Ă€r acceptabelt frĂ„n deras hĂ„ll och att vi dĂ€rmed fĂ„r grönt ljus att gĂ„ vidare till en formell IND och ocksĂ„ dĂ„ kliniska studier i USA. Det hĂ€r Ă€r viktigt för oss för att USA Ă€r ju den största marknaden, Ă€r och förblir den största marknaden för Arfolitix Urin. Att veta om redan nu att FDA, viktigaste lĂ€kemedelsmyndigheten i vĂ€rlden, tycker att det vi gör Ă€r bra och sker enligt deras regler, var ett jĂ€tteviktigt besked. Vi Ă€r fria nu alltsĂ„ att gĂ„ vidare till en formell IND om vi skulle vilja göra det utan att behöva justera vĂ„rt studieprogram nĂ€mnvĂ€rt. SĂ„ ett jĂ€tteviktigt besked frĂ„n USA och frĂ„n FDA. Sen har vi fas 1B-studien som har startats och nu Ă€r verkligen igĂ„ng. Vi avslutade den andra doskohorten tidigare i höstas eller sensommaren. Och med det nĂ„dde vi en vĂ€ldigt viktig milstolpe. Vi har alltsĂ„ validerat den nya doseringssekvensen. Ni vet att vi nu ger Arfolitix Urin i en annan sekvens Ă€n vad man har testat tidigare före cellgifterna. Vi vet nu, baserat pĂ„ de tvĂ„ doskohorter som har testats, att den hĂ€r dosregimen Ă€r sĂ€ker och tolereras vĂ€l av patienterna. Och det var ett mycket viktigt besked. Det andra som det förde med sig var att vi nu har testat högre doser av Arfolitix Urin, betydligt högre doser Ă€n de som testades i agentstudien. Och vi vet att ocksĂ„ det Ă€r sĂ€kert. Jag ska komma tillbaka till senare varför det Ă€r sĂ„ viktigt, för det Ă€r av större betydelse Ă€n vad man kanske skulle kunna tro. Men bĂ„de Roger och jag kommer tillbaka till studien. Sen har vi ocksĂ„ beslutat oss för att expandera fas 2-studien, den andra delen i den hĂ€r nu pĂ„gĂ„ende studien. Och det kan vi göra dĂ„ efter nyemissionen nĂ€r kassan Ă€r pĂ„fylld. Och vi förbĂ€ttrar den studien rejĂ€lt. Vi inkluderar en tredje arm som innehĂ„ller Levkovorin, vilket innebĂ€r att vi kan jĂ€mföra Arfolitix Urin med Levkovorin inom ramen för den hĂ€r fas 2-studien. Det kommer göra studieresultaten oerhört mycket mer vĂ€rdefulla. OcksĂ„ frĂ„n externa intressenters perspektiv sĂ„ kan det ju bli en transaktionsgrundande studie pĂ„ ett helt annat sĂ€tt Ă€n vad den tidigare studiedesignen medgav. Förutom att lĂ€gga till en tredje arm med standardbehandlingen sĂ„ har vi ocksĂ„ breddat patientpopulationen. Vi tillĂ„ter fler olika former av 5FU-baserad kemoterapi, vilket gör att vi nĂ€rmar oss den stora och breda patientpopulation som vi hoppas att Arfolitix Urin ska anvĂ€ndas för nĂ€r vi vĂ€l nĂ„r marknaden. Studien nu, Ă€ven om det Ă€r en fas 2-studie, liknar vĂ€ldigt mycket en fas 3-studie, fast i naturligtvis i betydligt mindre skala. Det Ă€r rejĂ€la förbĂ€ttringar och förstĂ€rkningar av fas 2-studien som vi nu gör. Vi har meddelat tidigare att vĂ„ra japanska partners, Sollei Shafarma, inte bara har klivit in som Ă€gare i Isofol i samband med nyemissionen, utan ocksĂ„ beslutat sig för att investera motsvarande 140 miljoner kronor ungefĂ€r i utvecklingen av Arfolitix Urin i Japan. Det Ă€r ett jĂ€tteviktigt besked för oss. Det innebĂ€r ju att vĂ€rldens nĂ€st största lĂ€kemedelsmarknad, Japan, mer eller mindre nu Ă€r sĂ„ att sĂ€ga hanterad frĂ„n vĂ„rt perspektiv, och vi kan rulla vidare med studier i Japan. Till rĂ„ga pĂ„ allt sĂ„ kan vi anvĂ€nda de hĂ€r japanska studierna Ă€ven i regulatoriska ansökningar i resten av vĂ€rlden. Det bygger helt enkelt ett större och mer robust studieprogram. Roger kommer sedan komma tillbaka till hur de hĂ€r studierna kan vĂ€vas samman och sĂ„ att sĂ€ga ge en översikt över hela studieprogrammet inklusive Japan. Sen sĂ„ hade vi den stora glĂ€djen att slĂ€ppa mycket positiva nyheter i morse, nĂ€mligen i form av ett nytt patent. Den europeiska patentmyndigheten har beslutat sig för att godkĂ€nna ett nytt patent pĂ„ formuleringen, alltsĂ„ produkten Arfolitix Urin. Det Ă€r ett av de starkare patenten man kan ha faktiskt. Det Ă€r ett viktigt skydd. Och det hĂ€r gör att vi nu kan förlĂ€nga exklusiviteten för Arfolitix Urin en bra bit in i 2040-talet till 2043 som minst, kanske Ă€ven lĂ€ngre Ă€n sĂ„. Det naturligtvis gör hela affĂ€rscaset runt Arfolitix Urin bĂ€ttre. Vi jobbar vidare med patent. Det hĂ€r var förhoppningsvis inte den sista patentnyheten ni fick höra, utan det finns mer spĂ€nnande att berĂ€tta och mer spĂ€nnande i görningen, bĂ„de relaterat till produkten Arfolitix Urin, men ocksĂ„ den kliniska anvĂ€ndningen i form av nya doseringspatent och nya anvĂ€ndningspatent. Det har varit ett fullsmockat kvartal, verkligen, dĂ€r mĂ„nga viktiga milstolpar har uppnĂ„tts. Med det sĂ„ tĂ€nkte jag stĂ€nga nyhetslĂ„dan en liten stund och gĂ„ över till vĂ„r plan för vĂ€rdeskapande och hur vi tĂ€nker oss att bygga verkligt vĂ€rde, bĂ„de för patienter och aktieĂ€gare och alla andra i det hĂ€r företaget. Och jag tror att flera av er har hört mig berĂ€tta en version av den hĂ€r planen tidigare. Nu kryddar vi den med de senaste nyheterna och bygger in det senaste evidenslĂ€get för produkten. SĂ„ det blir en liten ny aspekt pĂ„ det hela. Men för att dra historien frĂ„n början dĂ„ sĂ„ brukar vi ju sĂ€ga att vi baserar vĂ€rdeskapandet i Isofol pĂ„ tre vĂ€ldigt solida hörnpelare. Första pelaren bygger pĂ„ att vi Ă€r verksamma inom kliniska omrĂ„den dĂ€r det medicinska behovet Ă€r vĂ€ldigt stort. Det Ă€r cancerformer dĂ€r dödligheten tyvĂ€rr fortfarande Ă€r vĂ€ldigt hög och dĂ€rmed finns det ett vĂ€ldigt stort behov av bĂ€ttre behandlingar och nya lĂ€kemedel. Och vi börjar, som ni vet, inom kolorektal cancer, men har sedan möjligheter att gĂ„ vidare till andra cancerformer. Och de har alla en sak gemensamt. Det Ă€r fortfarande alldeles för dĂ„lig prognos för patienterna. För det andra sĂ„ har vi ju Arfolite Urin, och det Ă€r inte vilken produkt som helst. Det Ă€r en lĂ€kemedelskandidat som har vĂ€ldigt mycket data bakom sig och som har en verkningsmekanism som gör att den verkligen har potential att fylla ett viktigt gap i dagens behandling av de hĂ€r olika cancerformerna. För det tredje, rent kommersiellt, sĂ„ pratar vi om vĂ€ldigt stora marknader. Kolorektal cancer, bara marknaden för metastaserad kolorektal cancer, Ă€r vĂ€rd drygt $7 miljarder. SĂ„ det Ă€r vĂ€ldigt mycket pengar vi pratar om. Arfolite Urin har potential att ta en stor och viktig position pĂ„ den hĂ€r marknaden. Men jag tĂ€nkte att vi börjar nu i omrĂ„det ett, det stora medicinska behovet. HĂ€r sĂ„ kommer jag faktiskt lĂ€mna över till Sebastian Stinsing, Professor pĂ„ CharitĂ© i Tyskland, som samarbetar tĂ€tt med oss och ocksĂ„ Ă€r huvudprövare i nuvarande studien. Jag hade förmĂ„nen att trĂ€ffa honom i samband med ESMO-kongressen, en av vĂ€rldens viktigaste cancerkongresser, för ett par veckor sedan, och vi satt ner och pratade lite grann om Isofol, Arfolitix Urin och hur han ser pĂ„ vĂ„r produkt och vilken roll den kan fylla. Ska vi se om vi fĂ„r igĂ„ng den hĂ€r filmen. So basically we are now in the day after ESMO 2025. It's a pleasure to have you here in Berlin, where I'm heading the Department of Hematology, Oncology and Cancer Immunology here at CharitĂ© in Berlin. And during the last six and a half years that I've been heading the department, we really built up a large program investigating the treatment of GI cancers and in specific optimizing the treatment of colorectal cancer. And that is why we are so happy to be collaborating with you on the development of Arfolitix Urin. CharitĂ© is the primary study center, and you are the principal coordinating investigator, which we are of course very happy about. But I would like to hear your view. Why do you think a product like Arfolitix Urin has a role to play in the treatment landscape of, first of all, metastatic colorectal cancer? Sure. The base of treatment in colorectal cancer is 5FU-based chemotherapy. What's quite interesting when we look into the developments over the last years, where we have more and more precision oncology options that today, and we just witnessed this this year's ESMO, those precision oncology and also immune oncology substances are combined with traditional backbone chemotherapy. By doing this, we are seeing amazing outcomes. Obviously, the backbone chemotherapy is there to stay. Of course, if we are able to optimize this kind of backbone chemotherapy by adding Arfolitixurin instead of Leucovorin to the 5FU-based chemotherapy, there will be a big step forward for our patients and a big step forward towards a more efficacious treatment of those cancers. Do you see that opportunity also in other types of tumors outside colorectal cancer? Absolutely. I mean, GI cancer stands for around about 25% of all neoplasms per year. I would say 95% of those cancers are treated with 5FU during neoadjuvant, adjuvant and metastatic treatment, right? So there's a lot of potential here. Also outside the GI cancer world, 5FU-based chemotherapy is used, for example, in lung cancer, but also in breast cancer. So you see there's really a broad interest of optimizing 5FU-based chemotherapy. Very interesting. Lastly, I have to ask you, we are in the middle of an ongoing phase 1B trial right now. What can you tell us about its progress so far without revealing too much of the data? So of course, so basically we are treating patients with metastatic colorectal cancer within this trial. We are right now still in the dose optimization phase. So far, with higher doses at each cohort, we are very happy about the progress of the trial. The patients do not really have, at this point, side effects that were unexpected, so no new or unexpected side effects. Also the administration, which is done by my study team, is quite easy. From our side, there are no problems with the trial right now. We are looking forward to, yeah, I think we have two more cohorts to go. Thank you very much, Sebastian, for having us here at CharitĂ©. Pleasure to meet you and look forward to a continued interaction with you. Sure, it was a pleasure. Thank you. Ja, Sebastian Stinsing, som ni förstĂ„r Ă€r vi tacksamma för att han samarbetar sĂ„ nĂ€ra med oss. Han Ă€r ju en av de absolut bĂ€sta pĂ„ omrĂ„det och vet vad han talar om. Och det Ă€r betryggande, tycker jag, att höra att han ser en sĂ„ stor och viktig roll för Arfolitix Urin. Med det sĂ„ tĂ€nkte jag att vi gĂ„r in pĂ„ den andra hörnpelaren i vĂ€rdeskapandet, och det rör Arfolitix Urin specifikt och varför vi Ă€r sĂ„ sĂ€kra pĂ„ att den hĂ€r produkten har vĂ€ldigt stora möjligheter att komma med vĂ€rde till de hĂ€r fĂ€lten. Vi börjar med en kort repetition om hur Arfolitix Urin funkar för de som inte kĂ€nner till det sedan tidigare. Det Ă€r ju sĂ„ hĂ€r att med 5FU-baserad kemoterapi sĂ„ vill man Ă„t ett speciellt mĂ„l, ett enzym som heter TS, och binda upp det helt enkelt. TS-enzymet driver tumörcellernas tillvĂ€xt för att göra en lĂ„ng historia vĂ€ldigt kort. SĂ„ man ger 5FU, som ni har hört tusen gĂ„nger vid det hĂ€r laget, det omvandlas till en substans som kallas för F-dUMP, och F-dUMP binder till TS i ett ganska instabilt komplex, och den hĂ€r uppbindningen av TS Ă€r inte speciellt effektiv. DĂ€remot finns MTHF, egentligen dĂ„ Arfolitix Urin, nĂ€rvarande i höga koncentrationer nĂ€r den hĂ€r komplexbildningen startar. DĂ„ fĂ„r man en sĂ„ kallad ternĂ€rt komplex dĂ€r de tre komponenterna sitter ihop stabilt och under lĂ„ng tid, alltsĂ„ en effektiv inhibering av mĂ„lenzymet TS. Det Ă€r sĂ„ hĂ€r enkelt egentligen. Det Ă€r det hĂ€r man vill Ă„stadkomma bĂ„de med Arfolitix Urin och med dagens Levkovorin. Vi hĂ€vdar ju att Arfolitix Urin har bĂ€ttre förutsĂ€ttningar att Ă„stadkomma det hĂ€r Ă€n vad Levkovorin har, och jag ska strax gĂ„ igenom vad det grundar sig pĂ„. Summa summarum i alla fall, nĂ€r det TEN-komplexet har bildats sĂ„ fĂ„r man en effektiv inhibering av TS som till sist leder till att tumörcellerna inte överlever. Och varför kan dĂ„ Arfolate göra det hĂ€r bĂ€ttre Ă€n Leukovorin? Ja, det hĂ€nger ihop med hur produkterna Ă€r konstruerade, och det Ă€r faktum att Leukovorin Ă€r en sĂ„ kallad pro-drug. Den Ă€r alltsĂ„ inte aktiv nĂ€r man ger den, utan det krĂ€vs att den konverteras och metaboliseras i flera steg innan den blir till den hĂ€r substansen MTHF. I kontrast till Arfolate, som Ă€r den hĂ€r aktiva metaboliten frĂ„n början, sĂ„ att man inte Ă€r beroende av nĂ„gon konvertering eller metabolisering överhuvudtaget. Och vi har redan sett och visat det i flera studier att det hĂ€r leder till betydligt högre nivĂ„er av MTHF i tumörvĂ€vnaden jĂ€mfört med Leukovorin. Och vi har ocksĂ„ sett nĂ„got annat vĂ€ldigt spĂ€nnande, och det Ă€r det att effekten av Arfolitix Urin verkar öka med dosen i motsats till Levkovorin. Och vĂ„r mĂ„lsĂ€ttning nu Ă€r att bevisa i studien som pĂ„gĂ„r att vi ocksĂ„ ser förbĂ€ttrade patientutfall tack vare det hĂ€r. Men för att komma tillbaka till det första dĂ„, det hĂ€r med högre koncentrationer av MTHF, hĂ€r Ă€r en studie som tydligt visar pĂ„ det hĂ€r. Man ser flerfalt högre nivĂ„er av MTHF i tumörer efter Arfolitix Urin-administrering jĂ€mfört med Levkovorin-administrering. Lila staplarna Ă€r Arfolitix Urin i olika doser, och de grĂ„ staplarna Ă€r jĂ€mförbara doser av Levkovorin, och ni ser att staplarna Ă€r betydligt lĂ€gre. SĂ„ att det hĂ€r Ă€r visat. Och dĂ„ kommer ju frĂ„gan: hur kommer det sig trots det hĂ€r att vi inte sĂ„g Ă€nnu bĂ€ttre resultat i den fas 3-studie som Isofol har bedrivit? DĂ€r visade man ju att produkten var minst lika bra som Leukovorin, men inte bĂ€ttre. Man mötte alltsĂ„ inte den primĂ€ra endpointen. Vi har nu kommit fram till att det beror pĂ„ tvĂ„ huvudfaktorer. Först och frĂ€mst timingen. För i den hĂ€r fas 3-prövningen sĂ„ gav man Arfolitix Urin en halvtimme efter cytostatikan, 5FU, i motsats till kontrollarmen med Leukovorin i samma studie dĂ€r man gav Leukovorin före cytostatikan. Det innebar att man egentligen jĂ€mförde tvĂ„ armar som gjorde tvĂ„ helt olika saker. Man hade en kontrollarm med Leukovorin dĂ€r man hade lyckats fĂ„ upp nivĂ„erna av MTHF innan 5FU kom in i bilden, som man jĂ€mförde med Arfolitix Urin, dĂ€r man förvisso fick upp nivĂ„erna av MTHF, men mycket senare. Och sannolikt dĂ„ sĂ„ kunde inte Arfolitix Urin hjĂ€lpa till att binda till det hĂ€r ternĂ€ra komplexet i tid. Den andra aspekten, ocksĂ„ viktig, det handlar om dosnivĂ„n, för att i agentstudien sĂ„ gav man betydligt lĂ€gre doser av Arfolitix Urin jĂ€mfört med Levkovorin. Det blev lite av en pĂ€ron-Ă€pple-jĂ€mförelse pĂ„ grund av det. För att ge en jĂ€mförbar dos hade man behövt ge ungefĂ€r tvĂ„ gĂ„nger mer Arfolitix Urin Ă€n vad man gjorde. Det innebar ocksĂ„ dĂ„ att jĂ€mförelsen mellan de tvĂ„ studiearmarna inte blev helt rĂ€ttvisande. Framför allt sĂ„ tog man inte vara pĂ„ det dos-responsförhĂ„llande som vi har sett med Arfolitix Urin, alltsĂ„ att högre doser ocksĂ„ vĂ€ntas leda till högre effekt. Jag ska komma tillbaka till det hĂ€r alldeles strax, men för att sammanfatta fynden om agentstudien sĂ„ kan man sĂ€ga: för lite lĂ€kemedel, för sent i tid. Man fick dĂ„ lĂ€gre TS-inhibering och dĂ€rmed en lĂ€gre effekt. Och nu blir det spĂ€nnande, för nu ska jag visa nĂ„gra studier som visar pĂ„ det hĂ€r dos-responsförhĂ„llandet, och det Ă€r ett viktigt fynd som verkligen skiljer ut Arfolitix Urin frĂ„n Levkovorin. Den hĂ€r studien visar dioxyridin-koncentration pĂ„ y-axeln. Man kan sĂ€ga att det Ă€r en form av surrogatmarkör för effekt, och sĂ„ visar den dosen av de olika lĂ€kemedlen pĂ„ x-axeln. Röda grafen Ă€r Levkovorin, och man ser dĂ€r att det spelar ingen roll hur mycket mer Levkovorin man ger, effekten ökar Ă€ndĂ„ inte. I motsats till Arfolitix Urin, dĂ€r förhĂ„llandet nĂ€stan Ă€r proportionellt, sĂ„ mer lĂ€kemedel ger ocksĂ„ högre effekt. Det hĂ€r Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt intressant och verkligen sĂ€rskiljer lĂ€kemedlen frĂ„n varandra. Det finns en annan studie som ocksĂ„ gjordes under det senaste Ă„ret egentligen, som visar exakt samma sak, fast med en helt annan metod. HĂ€r ser vi olika dosnivĂ„er av Levkovorin i de blĂ„ boxarna, jĂ€mfört med Arfolitix Urin i de orangea boxarna. Man ser att nĂ€r man höjer dosen Levkovorin, gĂ„r frĂ„n en lĂ„g dos till en dubbel dos, sĂ„ hĂ€nder det inte speciellt mycket effektmĂ€ssigt. Man gĂ„r frĂ„n en skillnad pĂ„ 6% ungefĂ€r till 9% nĂ€r man lĂ€gger till Levkovorin. DĂ€remot, nĂ€r man lĂ€gger till Arfolitix Urin, sĂ„ Ă€r effekten högre frĂ„n början, en skillnad pĂ„ 21%, och nĂ€r man sedan dubblar den dosen sĂ„ fĂ„r man en skillnad pĂ„ 120% jĂ€mfört med innan man lade till Arfolitix Urin. SĂ„ en vĂ€ldig skillnad mellan de hĂ€r tvĂ„ produkterna. Det finns en tredje studie som vi har pratat om vid tidigare investerarmöten som visar pĂ„ samma sak. Den visar pĂ„ mycket, mĂ„nga olika saker, men bland annat dĂ„ att effekten var högst i den grupp som fick högst dos av Arfolitix Urin. SĂ„ det Ă€r vĂ€ldigt spĂ€nnande fynd. Man kan sammanfatta det hĂ€r, det jag just har berĂ€ttat, med tre huvudfaktorer. För det första sĂ„ har vi en produkt nu dĂ„ som har redan visat sig vara effektiv. Vi har ju visat i en stor global fas 3-studie att Arfolitix Urins effekt var lika bra som Levkovorin, eller bĂ€ttre för den delen i vissa populationer, Ă€ven med en suboptimal dosregim dĂ€r produkten gavs sent och i lĂ„g dos. För det andra sĂ„ har vi dĂ„ vĂ€ldigt spĂ€nnande data frĂ„n prekliniska studier som visar att en högre dos som man ger tidigare i tid ocksĂ„ bör leda till högre effekt. Det hade varit en sak om vi hade visat det hĂ€r i en studie, nu har vi visat det i tvĂ„ eller tre studier, sĂ„ att det börjar verkligen bli solida data. För det tredje, sĂ€kerheten i att ge högre doser har vi ocksĂ„ bekrĂ€ftat tidigare. Vi har gett doser upp till 500 mg i friska frivilliga. Det Ă€r den högsta dos vi kan gĂ„ till i den hĂ€r nuvarande studien. Vi har redan nĂ„tt en dosnivĂ„ pĂ„ 200 mg och sett att den Ă€r sĂ€ker och tolereras vĂ€l. Återigen, tre komponenter i den hĂ€r evidensplattformen som Ă€r vĂ€ldigt solida. Med det sagt sĂ„ kommer jag till den nuvarande studien, fas 1B-studien. Vi har slĂ€ppt information gradvis om sĂ€kerhetsaspekter och annat i de kohorter vi har testat. Och för en period sedan sĂ„ berĂ€ttade vi att den andra doskohorten pĂ„ 200 mg har passerats, granskats av studiens oberoende sĂ€kerhetskommittĂ©, och de har kommit fram till att Arfolitix Urin Ă€r sĂ€ker och vĂ€l tolererad ocksĂ„ pĂ„ den dosen. Det hĂ€r var ett vĂ€ldigt stort budskap som jag inte tror att man har förstĂ„tt. Men dels har vi dĂ„ visat att den nya administreringsregimen med sĂ„ att sĂ€ga att man ger produkten före 5FU Ă€r sĂ€ker och vĂ€l tolererad, och vi har visat att höga doser med den hĂ€r nya doseringssekvensen ocksĂ„ fungerar. I ljuset av det dos-responsförhĂ„llande som vi har beskrivit sĂ„ blir det vĂ€ldigt, vĂ€ldigt intressant, för nu Ă€r vi alltsĂ„ uppe pĂ„ höga doser som bör kunna ge vĂ€ldigt god effekt. TyvĂ€rr sĂ„ kan vi ju inte sĂ€ga sĂ„ mycket om det vi har sett effektmĂ€ssigt hittills. Det finns mĂ„nga olika regler och etiska övervĂ€ganden nĂ€r det gĂ€ller att berĂ€tta hur resultaten ser ut under pĂ„gĂ„ende studie. Men det vi kan sĂ€ga Ă€r ju att sĂ€kerhetskommittĂ©n har granskat patienterna. De tittar naturligtvis pĂ„ en helhetsbild, bĂ„de sĂ€kerhetsmĂ€ssigt och effektmĂ€ssigt, och har alltsĂ„ kommit fram till att vi bör fortsĂ€tta till högre dosnivĂ„er. Det Ă€r ett vĂ€ldigt positivt besked. Nu befinner vi oss i 300 mg-kohorten, den tredje kohorten, och jag ser verkligen fram emot att kunna komma tillbaka nĂ€r den Ă€r slutförd och berĂ€tta mer om hur den har gĂ„tt. Innan jag lĂ€mnar över till Roger som ska berĂ€tta mer om studien sĂ„ tĂ€nkte jag bara beröra de kommersiella aspekterna, tredje delen i vĂ„r plan för vĂ€rdeskapande. HĂ€r kan vi bara konstatera att vi har en vĂ€ldigt stor marknad, bara inom kolorektal cancer, som sagt, metastaserad kolorektal cancer uppnĂ„r marknaden ungefĂ€r $7 miljarder. Och vĂ„ra analyser som Ă€r genomförda av en oberoende tredjepart visar att vi bör kunna nĂ„ en bruttoförsĂ€ljning pĂ„ $1 miljard nĂ€r vi Ă€r pĂ„ vĂ„r toppförsĂ€ljning. Det gĂ€ller bara i USA, och det gĂ€ller bara i metastaserad kolorektal cancer. Till det kommer sedan dĂ„ naturligtvis flera marknader, för vĂ€rlden Ă€r tack och lov större Ă€n USA. Vi har Japan och Kanada dĂ€r vi har kommersiella partners redan, naturligtvis hela Europa, Mellanöstern, ja, och Asien. Sedan sĂ„, som Sebastian var inne pĂ„ i sin berĂ€ttelse, sĂ„ bör man ocksĂ„ kunna lĂ€gga till andra indikationer, först och frĂ€mst inom kolorektal cancer dĂ€r vi kan röra oss frĂ„n metastaserad sjukdom till adjuvant och neoadjuvant behandling. Sedan andra solida tumörer dĂ€r 5FU-baserad kemoterapi anvĂ€nds. Marknaden potentiellt sett Ă€r stor. NĂ„got annat kan man inte sĂ€ga. Med det sĂ„ tĂ€nkte jag nog lĂ€mna över till dig, Roger, sĂ„ ska du fĂ„ berĂ€tta Ă€nnu mer godbitar om studien. Tack, Petter. Tack. Ja, Roger Tell, kĂ€nner igen mĂ„nga av er. Kul att ni ville komma hit idag och lyssna pĂ„ oss nĂ€r vi ger en uppdatering. Det Ă€r klart att den kliniska studien Ă€r ju alla intresserade av, och man vill veta sĂ„ mycket som möjligt. Men som Petter sa sĂ„ Ă€r vi begrĂ€nsade att berĂ€tta om det som inte Ă€r huvudfokus, det vill sĂ€ga sĂ€kerhet för patienten. Vi samlar in all upptĂ€nklig information om patienterna, men den typen av resultatbeskrivning kommer vi att behöva Ă„terkomma till. Som vi har hört sĂ„ arbetar vi ju aktivt med CharitĂ©-sjukhuset i Berlin. Varför dĂ„? Jo, för att det Ă€r ett av de bĂ€sta i vĂ€rlden, skulle jag vilja sĂ€ga. De Ă€r vĂ€ldigt vana att bedriva klinisk forskning, och just kolorektal cancer Ă€r de superspecialister pĂ„, skulle jag vilja sĂ€ga. Att de dĂ„ har en studievana, de Ă€r vana att hantera alla de saker som tillkommer nĂ€r man tar in en patient i en studie som inte vanligtvis finns med nĂ€r man behandlar en patient utanför studiemiljön. Men det Ă€r de duktiga pĂ„. Vi tar in, eller CharitĂ© tar in patienter med metastaserande kolorektal cancer som fĂ„r sin första behandling för en metastaserande sjukdom. Det Ă€r ju samma patientpopulation som vi hade i fas 3-studien. SkĂ€let till det Ă€r ju att vi tror att det Ă€r en vĂ€ldigt lĂ€mplig indikation att bedriva forskning pĂ„ dĂ€r man anvĂ€nder 5FU som basen för behandlingen. Men ocksĂ„ att det finns en stor volym. Det Ă€r en vanlig sjukdom, tyvĂ€rr, men det underlĂ€ttar nĂ€r man dĂ„ ska hitta patienter som passar för vĂ„r studie. För att sĂ„ Ă€r det ocksĂ„ att alla patienter gör inte det. Vi har ett antal kriterier som vi krĂ€ver att man ska ha, och sedan har vi lika mĂ„nga kriterier som gör att man inte kan vara med. Det Ă€r ett pussel man lĂ€gger, och sedan ska patienten ocksĂ„ vilja vara med. De flesta tycker att det Ă€r intressant och vill gĂ€rna vara med, men pĂ„ grund av att det Ă€r lite mer insatser, det Ă€r lite mer blodprover, lite mer röntgen, sĂ„ skyggar en del och vill inte vara med. Det respekterar vi förstĂ„s. Sedan Ă€r det ocksĂ„ sĂ„ att i första linjens behandling, alltsĂ„ den första behandlingen man ger för en spridd kolorektal cancer, sĂ„ ingĂ„r det ocksĂ„ andra lĂ€kemedel. Och det Ă€r ju för att optimera effekten. SĂ„ istĂ€llet för att höja dosen pĂ„ ett enskilt lĂ€kemedel sĂ„ kombinerar man det pĂ„ ett smart sĂ€tt sĂ„ att man fĂ„r den högsta möjliga effekten, men den minsta biverkningsgraden för var och en. Och Ă€ven i den hĂ€r studien sĂ„ kommer vi att, eller sĂ„ kombinerar vi det med en regim, en blandning av lĂ€kemedel som kallas för FOLFOX. Och nĂ€r vi dĂ„ byter ut Levkovorinet med Arfolitix Urin sĂ„ blir det Arfox, sĂ„ vi pratar om Arfox-regimen som vi anvĂ€nder. Men det tar inte slut dĂ€r, utan sedan kombinerar man det ocksĂ„ med en antikropp, och i det hĂ€r fallet sĂ„ Ă€r det en antikropp som heter Bevacizumab. Det Ă€r mĂ„nga svĂ„ra ord. Man kan ocksĂ„ sĂ€ga Avastin om man nu vill söka pĂ„ det. Och dĂ„ fĂ„r man en bra kombination av lĂ€kemedel som Ă€r det som man ger för den hĂ€r typen av patienter i första linjen. Och som Petter har gĂ„tt igenom hĂ€r sĂ„ ger vi det nu med, vi delar inte upp den i tvĂ„ utan vi ger den vid ett tillfĂ€lle. Vi ger det som en kort infusion, och vi ger det före 5FU. Och dĂ€rigenom sĂ„ optimerar vi effekten av Arfolitix Urin i samband med de andra lĂ€kemedlen. SĂ„ hĂ€r ser den ut, trappstegen kan man kalla det. Det hĂ€r Ă€r ju fas 1-delen eller fas 1B som nu pĂ„gĂ„r. Och vi rĂ€knar med att ungefĂ€r 20 patienter kommer att behövas för den hĂ€r delen i studien. Och vi börjar pĂ„ 120 mg som Ă€r dĂ„ den totala mĂ€ngden som anvĂ€ndes i agentstudien, i fas 3-studien. Och sĂ„ gĂ„r vi upp till 500 mg som Ă€r den högsta dosen som vi har testat, och det var dĂ„ i friska frivilliga för mĂ„nga Ă„r sedan. Men dĂ€r har vi data pĂ„ det. Och sĂ„ kan man dĂ„ kliva uppĂ„t och varje sĂ„dant hĂ€r steg som Ă€r dĂ€r man behandlar patienten under en mĂ„nad, och sedan ska man granska det, sĂ€tta ihop det, ta fram alla tabeller och analyser, och sĂ„ ska man trĂ€ffas och prata om det. Och dĂ„ Ă€r det den hĂ€r sĂ€kerhetskommittĂ©n som samlas. Och dĂ€r Ă€r Professor Stinsing ordförande i den gruppen, och sedan har vi ett par stycken till som Ă€r medicinska experter. Man har med Medical Monitor frĂ„n DCRO, det Ă€r bolag som hjĂ€lper oss att bedriva studien i Tyskland. Och en massa andra mĂ€nniskor ocksĂ„. Och vi Ă€r med, och jag Ă€r med ocksĂ„ och tar beslut i slutĂ€ndan. För att de rekommenderar dĂ„, vad gör vi nĂ€sta steg? GĂ„r vi upp en dos? Hur mĂ„nga patienter ska det vara? SĂ„ fĂ„r jag en rekommendation, och sĂ„ kan jag sĂ€ga ja eller nej till det. SĂ„ att ungefĂ€r 20 patienter. Sedan Ă€r det lite teknisk teknikalitet hĂ€r att vi anvĂ€nder en design som kallas BOIN, som Ă€r en speciell matematisk modell dĂ€r vi kan gĂ„ upp i dos, men man kan ocksĂ„ vĂ€lja att gĂ„ ner för att sedan gĂ„ upp igen. SĂ„ att den Ă€r vĂ€ldigt flexibel, och det Ă€r nĂ„got som myndigheterna gillar. Vi gör ju det som myndigheterna gillar ofta, för dĂ„ blir det mycket lĂ€ttare för oss. Syftet med den hĂ€r, det Ă€r ju dĂ„ att klĂ€ttra upp och hitta den högsta tolererbara dosen som patienten tolererar och inte fĂ„r för mycket biverkningar. Och dĂ„ gĂ„r man in i den i fas 2-delen som Ă€r dĂ„ dosoptimiseringsdelen. Och om man tittar lĂ€ngst till höger dĂ€r, den övre violetta boxen sĂ„ stĂ„r det MTD, och det Ă€r dĂ„ den maximala tolererbara dosen. Och det hĂ€r Ă€r nĂ„got hyfsat nytt pĂ„fund som FDA har drivit i ett projekt Optimus, just för att plocka fram inte bara den högsta tolererbara dosen, men ocksĂ„ en dosnivĂ„ under, för att fĂ„ fram den dos som sedan ska gĂ„ in i vidare utveckling i en pivotalstudie, en registreringsstudie. SĂ„ att syftet med det hĂ€r Ă€r dĂ„ att plocka fram MTD, och sedan vĂ€lja en dos under som man fortfarande tror har effekt, men som man gĂ€rna vill jĂ€mföra med som ligger lĂ€gre. Och patienterna kommer att randomiseras. Och det hĂ€r Ă€r ungefĂ€r 40 patienter. Det hĂ€r Ă€r ingenting som vi kommer att köra bara pĂ„ CharitĂ©, utan vi hĂ„ller just pĂ„ med att vĂ€lja andra sjukhus, framför allt i Tyskland, att vara med i den hĂ€r delen av studien. Men vi kommer ocksĂ„ att titta pĂ„ andra lĂ€nder om det Ă€r sĂ„ att vi tycker att vi inte hittar de sjukhus vi vill ha. Vi har redan ett antal som vi Ă€r intresserade av, och de Ă€r intresserade av att vara med i den hĂ€r delen av studien. Och det koordineras ocksĂ„ av Sebastian Stinsing, förstĂ„s, sĂ„ att han Ă€r med i alla de hĂ€r stegen. Men det tar inte slut dĂ€r, utan som Petter ocksĂ„ sa sĂ„ i och med att vi har fĂ„tt utökade resurser i och med den nya emissionen sĂ„ har vi ocksĂ„ möjligheten att fĂ„ ut Ă€nnu mer information frĂ„n studien. Vi lĂ€gger ocksĂ„ till en standardarm. Inte bara att vi kan jĂ€mföra tvĂ„ doser, utan vi kan ocksĂ„ jĂ€mföra det mot en standardarm. Att jĂ€mföra tvĂ„ doser Ă€r nĂ„gonting som myndigheterna krĂ€ver. Att lĂ€gga till en standardarm gör de inte, men de har ingenting emot det. Det hĂ€r var nĂ„gonting vi diskuterade pĂ„ det sĂ„ kallade förmötet, pre-IND-mötet med FDA hĂ€r i somras, och de gillade vad de sĂ„g, bĂ„de den hĂ€r biten och förslaget att lĂ€gga till en standardarm. Och dĂ„ har vi ocksĂ„ möjligheten att öka det totala antalet patienter i den delen till omkring 60, Ă€r tanken. Och dĂ„ kommer patienterna att randomiseras till en av de hĂ€r armarna. Vi har ocksĂ„ utökat patientpopulationen sĂ„ att vi tar in en större grupp patienter Ă€n den som Ă€r med hĂ€r för att mer likna en vardag pĂ„ sjukhuset dĂ€r det finns en blandning av de hĂ€r patienterna förstĂ„s. Det möjliggör ocksĂ„ att vi kan behandla med alla de möjliga kombinationerna som anvĂ€nds till de olika patientgrupperna. Sedan den sista delen, det Ă€r att vi ocksĂ„ har möjligheten dĂ„ att lĂ€gga till en liknande studie i Japan. Det Ă€r vĂ€ldigt bra. Varför dĂ„? Jo, för att dels sĂ„ fĂ„r vi en asiatisk population som vi ocksĂ„ kan vĂ€ga in sedan nĂ€r vi diskuterar med bland annat FDA om den fortsatta utvecklingen, att vi har vi kommer att ha mycket data pĂ„ en asiatisk population, en japansk population med en högre dos Ă€n den vi hade i fas 3-studien. Vi har sagt att kring 20 patienter, var vi landar nĂ€r det gĂ€ller antalet i Japan, vet vi inte Ă€nnu. Vi hĂ„ller pĂ„ att förbereda ett paket som ska skickas in till den japanska lĂ€kemedelsmyndigheten PMDA. Vi hoppas pĂ„ ett möte i början pĂ„ nĂ€sta Ă„r för att diskutera det, för att sedan kunna gĂ„ in med ansökan senare under vĂ„ren. SĂ„ det Ă€r tanken. Som vi har hört hĂ€r sĂ„ har vi nu klĂ€ttrat upp till den tredje dosnivĂ„n. Och varje dosnivĂ„ efterföljs av analyser och sammanstĂ€llningar och diskussioner. Sedan slĂ€pper man upp en dosnivĂ„ till. Det kan ocksĂ„ bli att man vill stanna kvar pĂ„ samma dosnivĂ„ och behandla fler patienter. Är det för mycket biverkningar sĂ„ kan det ocksĂ„ vara att man vill gĂ„ ner en dosnivĂ„ och se nĂ„gon patient till pĂ„ den lĂ€gre. Men syftet Ă€r att hitta en sĂ„ hög dos som möjligt. Men redan nu sĂ„ har vi dĂ„ 200 mg-nivĂ„n. Om inte avklarat sĂ„ har vi gĂ„tt vidare dĂ€rifrĂ„n. Det i sig Ă€r ju en vĂ€ldigt positiv sak om man jĂ€mför med hur doserna sĂ„g ut i fas 3-studien och med tanke pĂ„ hur de hĂ€r nya försöken vi har gjort, dĂ€r vi prekliniskt har kunnat visa pĂ„ en ökad effekt nĂ€r vi gĂ„r upp i dos. SĂ„ att det och den högsta dosen har vi dĂ„ satt till 500. Det Ă€r ju den högsta dosen vi har anvĂ€nt, och det var friska frivilliga. Men dĂ€r hade man inte med nĂ„gon cytostatika i det, utan dĂ€r har man bara gett Arfolitix urin. SĂ„ att det gĂ€ller att skynda pĂ„ lĂ„ngsamt. SĂ€kerheten gĂ„r först. Men vi samlar ju ocksĂ„ in effektparametrar hĂ€r. Det tar ju lite lĂ€ngre tid. Vi har en mĂ„nadsuppföljning nĂ€r det gĂ€ller biverkningar, och det Ă€r det vi tittar pĂ„. Effektdelen kommer ju mycket senare, sĂ„ att det blir en fördröjning dĂ€r. Men vi har möjlighet att fĂ„ det ocksĂ„. Det Ă€r ju en del av den totala beslutsprocessen som det bakas in i. Och det hĂ€r att vi nu har kunnat komma upp till 300 och passera 200-nivĂ„n Ă€r nĂ„gonting som validerar den nya dosregimen, den nya sekvensen dĂ€r vi ger det innan med en högre dos och vid ett tillfĂ€lle. Vi samlar ocksĂ„ in vĂ€ldigt mycket andra prover. Till exempel sĂ„ tittar vi pĂ„ exponeringsnivĂ„erna i blodet för att kunna jĂ€mföra det med hur patienten mĂ„r, för att sedan kunna ocksĂ„ presentera det inför myndigheterna. Och det Ă€r nĂ„gonting de har efterfrĂ„gat. Sammanfattningsvis sĂ„ flyter studien pĂ„. Vi tycker att vi har sett en bra sĂ€kerhetsprofil sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt. Och vi samlar som sagt var in alla typer av data inför varje möte som vi har med studieteamet och den hĂ€r oberoende sĂ€kerhetskommittĂ©n. Men ocksĂ„ för att förbereda de interaktioner som vi kommer att ha med myndigheterna framöver. Och engagemanget pĂ„ CharitĂ©, som det just nu Ă€r bara, Ă€r vĂ€ldigt stort. De letar patienter Ă„t oss och tar med patienter, förklarar hur studien Ă€r tĂ€nkt att genomföras och vĂ€ljer ut de patienter som passar för den hĂ€r studien. För det Ă€r inte sĂ€kert att alla patienter passar att vara med i en studie alls. Utan det mĂ„ste vara ett engagemang frĂ„n patienten ocksĂ„, dĂ€r de ska ha möjlighet att komma in till sjukhuset lite oftare. NĂ€r det gĂ€ller samarbetet med CharitĂ© sĂ„ de hĂ€r uppdateringarna med en standardarm Ă€r nĂ„gonting vi har diskuterat vĂ€ldigt mycket med Sebastian framför allt. Sedan har vi ocksĂ„ ett rĂ„dgivande organ, ett advisory board, som ocksĂ„ har varit en stor del i den hĂ€r beslutsprocessen. Vi tar ocksĂ„ prover för sĂ„ kallad biomarköranalys. Det Ă€r bĂ„de tumörvĂ€vnad men ocksĂ„ frĂ„n blodet, dĂ€r man kan spĂ„ra tumörceller dĂ€r ocksĂ„, och sedan dra slutsatser kring det. Vi fĂ„r Ă„terkomma kring den biten. NĂ€r det gĂ€ller Zulejia sĂ„ Ă€r de ocksĂ„ vĂ€ldigt dedikerade till det hĂ€r programmet. Vi kommer som sagt att approchera de japanska myndigheterna inom kort, och det Ă€r ju med stöttning av det vanliga studieteamet, sĂ„ att det blir ett samarbete. Vi kommer att göra den hĂ€r rĂ„dgivningen tillsammans med Zulejia sĂ„ att vi fortfarande finns med och har kontroll. Sedan har vi ocksĂ„ de möjligheterna nĂ€r vi har fĂ„tt in den hĂ€r typen av data frĂ„n Japan att lĂ€gga ihop all data, göra en typ av metaanalys och dĂ€rmed öka upp det totala antalet Ă€nnu mer. Jag tror jag stoppar dĂ€r. Jag tror att det Ă€r dags för herr ordförande igen att tala. Tack, Roger. Tack, tack. SĂ„ dĂ„ Ă€r vi inne pĂ„ mitt nĂ€sta avsnitt, och jag skulle vilja gĂ„ tillbaka till 2022 i augusti nĂ€r vi fick resultaten frĂ„n agentstudien. Vad visste vi dĂ„? Jo, vi fick reda pĂ„ att vi hade, som Petter sa, jĂ€mförbara resultat i bĂ„de standardarmen med Leukovorin och vĂ„r arm med Arfolitixurin. Trots att vi gav en betydligt lĂ€gre dos Arfolitixurin. Vi gav ju dosen 60 plus 60 mg, och den jĂ€mförbara dosen skulle ha varit 200. Vi tror att antagligen var det huvudsakligen den första av de hĂ€r armarna som pĂ„ 60 mg som var verksam. SĂ„ att vi jĂ€mförde egentligen 60 och 200. Det andra vi visste var att sedan lĂ„ng tid sĂ„ hade vi studerat, och de resultaten kom redan i den sĂ„ kallade 002-studien 2015. Att om man ger en ökad mĂ€ngd Arfolitix Urin sĂ„ ökar mĂ€ngden metylentetrahydrofolat. Den ökar betydligt mer Ă€n om man ger Levkovurin. Det var redovisade Petter i en av sina diagram just detta. Men det Ă€r naturligtvis sĂ„ att vi Ă€r inte ute efter att ge mer metylentetrahydrofolat till patienterna. Vi Ă€r ute efter att rĂ€dda livet pĂ„ dem. Eller förlĂ€nga den behagliga tiden om det Ă€r en palliativ behandling, sĂ„ att det blir sĂ„ lĂ„ng överlevnad som möjligt. För att Ă„stadkomma detta sĂ„ Ă€r det ju inte metylentetrahydrofolat vi ska titta pĂ„. Vi ska titta pĂ„ det som Petter visade. NĂ€mligen triumviratet som vi hade mellan vĂ„rt enzym TS och 5FU, den aktiva ingrediensen och metylentetrahydrofolat. Metylentetrahydrofolat, MTHF, dess funktion det Ă€r att hjĂ€lpa 5FU sĂ„ att det binder under sĂ„ lĂ„ng tid som möjligt till medylasyntas. Det Ă€r enzymet. Och varför vill man binda det? Jo, enzymet hjĂ€lper till att cancercellerna förökar sig. Kan vi suga upp allt enzym sĂ„ finns det inget enzym kvar som kan hjĂ€lpa cancercellerna att föröka sig. DĂ„ dör de. Och det Ă€r det vi vill Ă„stadkomma. Petter har berĂ€ttat tvĂ„ prekliniska studier. Och dĂ€rtill sĂ„ kom att Helena fick klart sin modellstudie under samma tidsperiod som Ă€r en klinisk studie. Alla tre visade att ger vi en ökad mĂ€ngd Arfolitix Urin sĂ„ Ă€r det inte bara sĂ„ att vi fĂ„r in mer metylentetrahydrofolat i cancercellerna. Utan vi inhiberar, blockerar trimedylasyntaset för att hjĂ€lpa till att öka cancercellerna. En av studierna visade ocksĂ„ klart och tydligt att vi dödar cancercellerna i större utstrĂ€ckning. Men det hĂ€r Ă€r enkla studier och tvĂ„ av dem var prekliniska. Vi vill naturligtvis visa det hĂ€r ocksĂ„ kliniskt. Det andra vi sĂ„g, det var inte bara att om vi ger en ökad mĂ€ngd sĂ„ ökar det hela. Vi sĂ„g ocksĂ„, och det var ett mycket intressant diagram som Petter visade. Kommer ni ihĂ„g nĂ€r Arfolitix Urin gĂ„r upp sĂ„ ökar ocksĂ„ effekten? Ger man ökad mĂ€ngd Levkovorin sĂ„ hĂ€nder inte samma sak. DĂ€r stannar det pĂ„ en platĂ„. DĂ€r skiljer sig de tvĂ„. Den upptĂ€cktes som Bengt Gustafsson en gĂ„ng i tiden. Uppfinningen kan man vĂ€l sĂ€ga, liksom den kreativa idĂ©n att genom att kunna ge Arfolitix Urin sĂ„ kan man fĂ„ en förbĂ€ttring. DĂ€r har vi beviset att en ökad mĂ€ngd Arfolitix Urin verkligen nĂ„r fram och leder till att vi kan döda mer cancerceller. Vi kan binda trimetylasynstas, det hĂ€r enzymet, mer effektivt. Det var oerhört viktigt. Okej, dĂ„ vet vi att vi ska antagligen ge mer för att fĂ„ effekt. Men nĂ€r ska vi ge det? Och det var den andra frĂ„gestĂ€llningen vi hade under 2023-2024. Och vi vĂ€nde oss till en hollĂ€ndsk professor, Fritz Peter, som Ă€r specialist pĂ„ det hĂ€r med folater. Du, Helena, har jobbat med honom aktivt. Flera av oss andra kĂ€nner honom ocksĂ„ och har pratat med honom. Och han gjorde Ă„t oss en analys som visade klart och tydligt att för att det hĂ€r ska ha effekt sĂ„ ska Arfolitix Urin, eller metylentetrahydrofolatet, finnas inne i cancercellerna, inne i tumören nĂ€r vi ger 5FU, det hĂ€r cellgiftet. Och det Ă€r alltsĂ„ sĂ„ att vi mĂ„ste ge det strax innan sĂ„ att det ligger kvar i kroppen, i tumörerna under den tiden. DĂ„ visste vi lite om att vi ville ge mycket om vi kunde det. Och vi visste nĂ€r vi skulle ge det. Men hur mycket vĂ„gar vi ge? Det Ă€r ju trots allt sĂ„ att vi aktiverar ett cellgift. Och det Ă€r det som vĂ„r fas 1B-studie Ă€r till för, som Roger precis har berĂ€ttat och Petter har talat om ocksĂ„. Vi vill se hur högt kan vi gĂ„ i de hĂ€r nivĂ„erna. Och Petter betonade betydelsen av detta. DĂ€rför att det Ă€r sĂ„ att den stora effekten pĂ„ Arfolitix Urin, den ser vi först nĂ€r vi fĂ„r upp nivĂ„erna antagligen. Och vĂ„gar vi? Ja, nu vet vi att vi kan redan nu lyfta upp till nivĂ„er betydligt över agentstudien. Och vi hoppas att kunna klĂ€ttra Ă€nnu högre. SĂ„ rĂ€cker det med det? Nej, naturligtvis inte. Det hĂ€r mĂ„ste ju verifieras kliniskt i en större studie. Och dĂ€r har vi fas 2-studien. Och det var den andra biten som Roger pekade pĂ„. Vi ska genomföra en fas 2-studie. Förhoppningsvis kommer den att visa att mellan Levkovorin och Arfolitix Urin-armarna, nĂ€r vi ger en optimal mĂ€ngd Arfolitix Urin, sĂ„ har vi ett gap. Men Ă€ven om det Ă€r ett gap sĂ„ finns det ju spridning. Vi mĂ€nniskor Ă€r olika. Vi reagerar olika pĂ„ behandlingar. Det kommer att vara en spridning pĂ„ de som fĂ„r Levkovorin, och det kommer att vara en spridning pĂ„ de som fĂ„r Arfolitix Urin. Det krĂ€vs ett stort antal patienter för att statistiskt kunna verifiera att det verkligen Ă€r sĂ„ hĂ€r, att fĂ„ statistisk signifikans. Det kan vi inte fĂ„ utan ett stort antal patienter. SĂ„vida inte vi skulle vara sĂ„ lyckliga sĂ„ att det Ă€r en vĂ€ldigt stor spridning mellan Levkovorin-armen och Arfolitix Urin-armen. Men antagligen Ă€r det inte det. Utan vi kommer att se att det hĂ€r Ă€r kliniskt relevant. Men vi behöver göra en fas 3-studie. Ska vi göra det? Antagligen inte. Vi ska hitta en partner som gör det med oss. Vi ska hitta, vi ska komma fram till sĂ„ intressanta data att man sĂ€ger: "Det hĂ€r Ă€r vĂ€l vĂ€rt att jobba fram och ta till patienterna." Men vi ska göra det med ett stort pharmabolag. Det Ă€r ju alldeles uppenbart att vi kan inte sjĂ€lva sĂ€lja det hĂ€r. Men vi Ă€r inte heller i den storleksklassen att vi ska utveckla det hĂ€r. Utan vi ska hitta en partner. Men naturligtvis ska vĂ„r kunskap och erfarenhet frĂ„n alla de hĂ€r studierna, inklusive den mycket omfattande agentstudien som har gett oss mycket vĂ€rdefullt material, det ska bilda basen. Men vi mĂ„ste kombinera det med nĂ„gon som har mer finansiella resurser, större marknadsorganisation, större klinisk erfarenhet, hur man ska ta nĂ„gonting hela vĂ€gen fram. Okej. DĂ„ har vi gjort nĂ„gonting som gör en, förhoppningsvis, en vĂ€ldig nytta för patienterna. Men kommersiellt kan vi tjĂ€na pengar pĂ„ det? Ja, det tror jag vi kan. Av flera skĂ€l. Petter visade att det Ă€r en enorm blockbuster-potential i det hĂ€r. Det vi behöver Ă€r ju att veta att försĂ€ljningen kan skjuta fart. Det krĂ€vs patent för att skydda oss sĂ„ att vi undviker konkurrens. Sedan sĂ„ kan försĂ€ljningen ligga dĂ€r under en period. Fram till idag pĂ„ morgonen sĂ„ var den perioden 2034 eller 2037, beroende pĂ„ vilka lĂ€nder man tittade pĂ„. DĂ€rför att dĂ„ gick patenten ut. Men vi jobbade ju med att förlĂ€nga den patenttiden. Idag pĂ„ morgonen sĂ„ kunde Petter skicka ut ett pressmeddelande och förklara att vi har nu utökat den till 2043. Det Ă€r alltsĂ„ en fantastisk information i kombination med det faktum att vi har en blockbuster-potential. SĂ„ det Ă€r historien. Det Ă€r vad vi har gjort sedan 2022 och tagit fram. Nu vĂ€ntar vi pĂ„ nĂ€sta steg. Men med det sĂ„ skulle jag vilja avsluta den hĂ€r historiebeskrivningen. Det Ă€r, vad kallas det? Ja, det stod i förra sliden. Det var Chairman's Reflections, eller vad vi kallade det. Det Ă€r dags att skifta till frĂ„gor och svar. Petter och Roger, kan inte ni komma upp och joina mig hĂ€r? Ja. Kan du ta över lite grann hĂ€r, Petter? Jag tar över en stund medan du hĂ€mtar andan. Ja, tack. Vi har fĂ„tt nĂ„gra frĂ„gor att se hĂ€r pĂ„ skĂ€rmen frĂ„n de som tittar online. Vi har sĂ€kert nĂ„gra frĂ„gor i rummet ocksĂ„. Men vi har redan en person som viftar i rummet hĂ€r. Om du fĂ„r en mikrofon. Ja, jag tĂ€nker att vi börjar med frĂ„gorna hĂ€r i rummet. Och dĂ„ fĂ„r man gĂ€rna sĂ€ga sitt namn ocksĂ„ innan man stĂ€ller sin frĂ„ga. Det tycker vi Ă€r trevligt. Ska man stĂ€lla sig upp? Nej, man fĂ„r sitta ner. Helena Tafridin heter jag och Ă€r styrelseledamot i SOFOL. Jag har ju njutit nu av detta. Men jag skulle ocksĂ„ vilja lyfta en annan sak som vi har gjort 2020. För det var tvĂ„ Ă„r sedan nĂ€stan exakt som vi trĂ€ffade Petter första gĂ„ngen. Jag och Jan-Erik och Lars Lind. Och började jobba igen med SOFOL. SOFOL har ju varit ett bolag som har varit upp och ner ibland, men jag skulle vilja lyfta den hĂ€r nya layouten. För det symboliserar nĂ„gonting. Det symboliserar ett företag som Ă€r pĂ„ vĂ€g ihop och framĂ„t. Ett omtag. Jag skulle ocksĂ„ vilja lyfta det hĂ€r. NĂ€r vi började ihop sĂ„ var det vĂ€ldigt lĂ„nga styrelsemöten. Ni som kĂ€nner Jan-Erik vet att den hĂ€r mannen kan jobba hur lĂ€nge som helst utan nĂ„gon mat, utan nĂ„gon sömn. VĂ„ra styrelsemöten var sex timmar lĂ„nga. Nu Ă€r det ett bolag dĂ€r vi allihopa, Roger, teamet, Petter, styrelsen, jobbar vĂ€ldigt bra ihop. Vi siktar ihop. Vi har liksom alla stĂ„r bakom den hĂ€r vĂ€gen framĂ„t. Det Ă€r vĂ€ldigt roligt att vara pĂ„ ISOFOL just nu. Den hĂ€r lila fĂ€rgen som jag frĂ„n början inte tyckte om, men nu Ă€lskar, tycker jag symboliserar det hĂ€r. Jag kan ju kommentera kort pĂ„ den lila fĂ€rgen, Helena. Vi fĂ„r sĂ€kert frĂ„gor om den. Jag tror redan har kommit nĂ„gon frĂ„ga. Varför har vi gjort ett omtag kring vĂ„r visuella identitet och grafiska profil? BerĂ€ttigad frĂ„ga. Svaret ligger i att det var faktiskt inte dĂ€r vi började. Utan vi mĂ€rkte ett stort behov, framför allt frĂ„n flera av vĂ„ra aktieĂ€gare, som upplevde att det var svĂ„rt att förstĂ„ syftet med ISOFOLs verksamhet, vĂ„r strategi och vĂ„r plan för hur vi skulle ta den hĂ€r produkten hela vĂ€gen till marknaden. Vi började med det arbetet. Hur kan vi bli tydligare budskapsmĂ€ssigt och framstĂ€lla oss sjĂ€lva pĂ„ ett tydligare sĂ€tt som tilltalar en bred publik, alltifrĂ„n specialistinvesterare och kvalificerade lĂ€kemedelspartners till smĂ„sparare? Vi fĂ„r inte glömma att vi har 13-14 000 aktieĂ€gare. MĂ„nga Ă€r inte alls hemma pĂ„ biotechbolag och lĂ€kemedelsföretag. Det började dĂ€r. Sen sĂ„ kom den nya fĂ€rgen och den nya logotypen mer som en bonus ovanpĂ„ det. Men vad det har blivit Ă€r ju nĂ„gonting som markerar ett nytag och att vi nu verkligen har ny vind i seglen pĂ„ ISOFOL. Förhoppningsvis ocksĂ„ sĂ„ kommer vĂ„ra budskap fram tydligare. Matsola. Ja, du nĂ€mnde att ni hade varit i kontakt med FDA i USA och att det Ă€r en oerhört viktig marknad. DĂ€r finns ju ocksĂ„ tvĂ„ personer, Trump och Kennedy, som har tagit över besluten som gĂ€ller FDA. Har de lyckats att hĂ„lla ihop det hela? Eller har man ruskat om det sĂ„ mycket att det Ă€r jobbigt att jobba med dem? Ska jag ta den första? Nej, institutionerna, FDA och myndigheterna som vi först och frĂ€mst har att göra med, de Ă€r ju relativt intakta. Vi har haft som sagt en vĂ€ldigt god dialog med FDA under Ă„ret. Som biotechbolag har vi ju inte mĂ€rkt av det speciellt mycket alls, faktiskt. TvĂ€rtom sĂ„ fick vi fler och snabbare möten med FDA Ă€n vad vi hade trott. För vi var rĂ€dda för just det du sa, att det skulle vara turbulent och det var en hög personalomsĂ€ttning pĂ„ myndigheten och sĂ„ vidare. Men det drabbade faktiskt inte oss. SĂ„ hittills har det inte inneburit nĂ„got negativt för oss. Det hade sĂ€kert varit annorlunda om man var ett annat bolag i en annan fas, men för oss har allting gĂ„tt bra. Ja, men jag tror att det finns en risk att det blir svĂ„rt att fĂ„ till möten. Vi ser ju andra delar av verksamheten dĂ€r man dĂ„ drar ner information, uppdateras inte. SĂ„ det kommer ju att bli besvĂ€rligare att bedriva forskning framöver pĂ„ grund av detta. Sen hur mycket det pĂ„verkar oss, jag tror att nĂ€r man Ă€r, just att vi har varit i fas 3, tror jag ocksĂ„ gör det lĂ€ttare. Att man fĂ„r lĂ€ttare att fĂ„ möten och att de Ă€r intresserade och vill se vad vi nu tĂ€nker hitta pĂ„. SĂ„ att jag, och nĂ€r vi hade mötet med dem, det var som Petter sĂ€ger, det var ju ett stort intresse och vi fick inte vĂ€nta mer Ă€n normalt och sĂ„. SĂ„ att det vi mĂ€rkte ju inte det, men det finns ju risk att om den hĂ€r nedmonteringen fortsĂ€tter sĂ„ kommer det att pĂ„verka. Det tror jag. Ska vi ta det? Ska vi ta det? Ja. Vi har fĂ„tt en frĂ„ga. Tacksam för en tidtabell för viktig information framĂ„t. Och vi har ju varje tidpunkt för de nĂ€rmsta tre Ă„ren utlinjerad. Roger, du vet exakt nĂ€r allting ska hĂ€nda. Ja, ja. Men nej, sĂ„ Ă€r det inte. Va? Det Ă€r ju en stor osĂ€kerhet i det hĂ€r. Roger berĂ€ttade precis om fas 1-delen dĂ€r vi kan gĂ„ upp en nivĂ„, vi kan till och med gĂ„ ner, vi kan bestĂ€mma oss för att göra mer patienter. Det Ă€r saker som beslutas baserat pĂ„ utfallet av de olika kohorterna. Det finns ingen möjlighet att sĂ€ga nĂ„gonting exakt. Men 2026 sĂ„ kommer vi att ha nĂ„gon form av resultat frĂ„n fas 1. 2027 sĂ„ bör vi ha resultat frĂ„n fas 2. Det Ă€r liksom den korta sanningen. Det Ă€r ytterligare frĂ„gor. VarsĂ„god. Ja, tack. Mitt namn Ă€r Loris Quine. Jag tĂ€nkte pĂ„ den hĂ€r första studien ni gjorde dĂ€r man ska jag kalla fundamentalt missade med dosregimen och Ă€ven tiden. Vad var anledningen till det? Det Ă€r en jĂ€ttebra och intressant frĂ„ga. Man kan sĂ€kert prata i timmar om det, men kort. Och för mig ocksĂ„ som inte har varit i bolaget jĂ€ttelĂ€nge Ă€r det svĂ„rt att recensera. För det man gĂ„r egentligen tillbaka till beslut som fattades för mer Ă€n tio Ă„r sedan nĂ€r man började med den typen av dosregimen. Men och det sen dess har det hĂ€nt vĂ€ldigt mycket. Vi vet helt enkelt otroligt mycket mer idag, alla dessa Ă„r senare, Ă€n vad man visste dĂ„. SĂ„ det Ă€r mycket möjligt att man inte hade fattat de besluten om man hade haft all kunskap pĂ„ bordet redan dĂ„. Det Ă€r tvĂ„ faktorer. Det Ă€r tiden som du ger och det Ă€r mĂ€ngden som du ger. SĂ„ det Ă€r nĂ€r det gĂ€ller tidpunkten. Vi visste inte dĂ„ vad vi vet nu om detta. Vi hade inte de analyserna som Fritz Peters hade gjort. Hade vi haft det sĂ„ hade vi definitivt frĂ„gat oss: "Ska man ge det annorlunda?" Sen Ă€r det mĂ€ngden. Jag tror att det var en osĂ€kerhet. Det Ă€r trots allt sĂ„ att vi potenserar ett dödande gift. Och vi ska ju döda cancerceller. Och i den processen sĂ„ försvinner ocksĂ„ en del andra celler med de hemska biverkningar det har. Och vi försöker minimera det sĂ„ mycket vi kan. Och det var en försiktighet helt enkelt. I efterhand Ă€r det ju vĂ€ldigt lĂ€tt att sĂ€ga: "Varför gick man inte högre?" Och det kanske man borde ha gjort. Men man vĂ„gade inte vid den tidpunkten. Tack för det svaret, för dĂ„ förstĂ„r jag lite bĂ€ttre. Andra frĂ„gan. Ni har ju testat 500. Ni Ă€r ju 200, ni ska ju 300. Och nu, men ni har testat 500 pĂ„ friska patienter. Hur var det i utfallet? Men som jag beskrev sĂ„ gav man bara arfolitiksurin. Man gav inte 5FU. Nej, förlĂ„t, jag ska biverkningar. Det var det jag undrade egentligen. Ja, sĂ„ det var det jag undrade över. Inget annat. Det alltsĂ„, det man sĂ„g var viss effekt pĂ„ hjĂ€rtat, sĂ„g man. Det tror vi, och det Ă€r klart att vitaminet i sig har ju inte den effekten, utan ett av Ă€mnena som finns med i sjĂ€lva produkten. SĂ„ det gör ju att nu nĂ€r vi ökar upp dosen sĂ„ har vi ju stenkoll pĂ„ de hĂ€r sakerna. SĂ„ att vi tar ju inte in patienter som har risk för den typen av biverkningar dĂ€r det finns med. Vi tar upprepade ekologier och följer det noggrant. Samtidigt sĂ„ monitorerar vi det med pekvĂ€rden ocksĂ„. För att vi har identifierat vissa vĂ€rden som vi inte vill att man ska gĂ„ upp till. DĂ€rför har vi dosen, men sen har vi ocksĂ„ möjlighet att förlĂ€nga infusionen nĂ„got. Jag har inte, vi har inte gett sĂ„ mycket detaljer hĂ€r, för att det har lite med patenten att göra ocksĂ„. Men dĂ€r har vi möjligheten att fĂ„ en sĂ„dan hĂ€r snabb ökning, med sĂ„ kallad C-max, men inte för hög. Tack. Sista frĂ„gan. Jag vet att vi pratar om tidsramen etc. Men om vi ska ge liksom tummen och pekfingret, nĂ€r tror ni vi ska kunna se en kommersiell produkt? Vi har ju försökt undvika att ge ett tydligt svar pĂ„ den frĂ„gan, just för precis det som Jan-Erik sĂ€ger. Det finns mĂ„nga osĂ€kra faktorer. Och inte minst dĂ„ den sista pusselbiten i det regulatoriska pusslet, som Ă€r vad hĂ€nder efter fas 2-studien. Det kommer sannolikt att vara beroende av vilka resultat vi ser i den studien. SĂ„ dĂ€rför Ă€r det svĂ„rt nu att ge en tidtabell. Men om man vill sĂ„ kan man ju titta pĂ„ andra lĂ€kemedel av samma typ och försöka se hur lĂ„ng tid det har tagit för dem. Det kommer inte ta lĂ€ngre tid för arfolitiksurin, kan man Ă„tminstone konstatera med sĂ€kerhet. Och det bygger ju pĂ„ att det finns mer data Ă€n vanligt bakom produkten redan. Vad Ă€r deras sista? Jag vill inte ge nĂ„gon... De andra produkterna, om man tittar historiskt pĂ„ deras, vad Ă€r den? Men sĂ€g att den fas 3-studie dĂ„ hĂ„ller pĂ„ i tvĂ„, tre Ă„r eller nĂ„gonting sĂ„nt. Och sen efter det? Och sen efter det sĂ„ Ă€r man redo för marknadsgodkĂ€nnande. Kommentera lite grann det hĂ€r med 500 mg och sĂ„. Helena, ville du sĂ€ga nĂ„gonting i det sammanhanget? Jag Ă€lskar ju att prata om det hĂ€r. Ja, vi fĂ„r ju in... Var det ett misstag att slĂ€ppa in dig? Jag Ă€lskar den kommentaren om friska patienter. Nu vĂ€nta lite, ska du fĂ„ en mikrofon sĂ„ hörs du ocksĂ„. Nej, men Roger, vi Ă€r ju... Helena, det Ă€r strax sĂ„ fĂ„r du micken. Nu först. Det hĂ€r Ă€r ju sĂ„ spĂ€nnande. Men 500 mg, det Ă€r ju givet till friska, friska, vĂ€ltrĂ€nade mĂ€nniskor som inte Ă€r sĂ„ sjuka. SĂ„ det var det du menade. Ja, allt Ă€r intressant. SĂ„ i korta drag, va? Du, det vi Ă€r rĂ€dda för Ă€r naturligtvis om nĂ„gonting hĂ€nder i kombinationen med alfolitiksurin och 5FU. SĂ„ det Ă€r det vi tittar pĂ„ och uppmĂ€rksammar. Och Roger sa nĂ„gonting som Ă€r vĂ€ldigt viktigt, nĂ€mligen att vi nĂ€r vi gjorde de testerna sĂ„ gav vi det som en bolus under vĂ€ldigt kort tid. Nu har vi möjlighet att strĂ€cka ut den tiden. Och det finns som en variabel i fas 1-studien att leka med. Och vi vet hur vi vill leka med den och vi har gjort bĂ„de simuleringar och tester. SĂ„ att förhoppningsvis sĂ„ hanterar vi det problemet den vĂ€gen. Roger har suttit och tittat pĂ„ sĂ„ mĂ„nga kurvor sĂ„ lĂ€nge sĂ„ han har superkoll pĂ„ exakt hur snabbt man ska ge. SĂ„ det Ă€r det nĂ„gra... Vi har ju verkligen hĂ„llit pĂ„ sĂ„ lĂ€nge att jobba med sĂ€kerhet. Det var ytterligare nĂ„gon... Ja, varsĂ„god. Det hĂ€r med faserna dĂ„. Om jag har rĂ€tt sĂ„ Ă€r fas 1, dĂ„ börjar man testa att det Ă€r sĂ€kert. Fas 2, dĂ„ testar man doserna. Och dessutom sĂ„ börjar det skrivas om med olika medicinska tidningar runt i vĂ€rlden. Nu lĂ€ser inte jag dem, sĂ„ jag frĂ„gar: Har det börjat hĂ€nda sĂ„nt att det skrivs mycket om Isofol? AlltsĂ„, arfolitiksurin menar jag. Ja, vi har ju varit aktiva pĂ„ sista tiden pĂ„ vetenskapliga kongresser och presenterat en massa data. Bland annat de hĂ€r studierna, nĂ„gra av dem som jag refererade till i min presentation, har ju nyligen presenterats pĂ„ kongresser och det har skrivits om dem i vetenskapliga publikationer. Senast nu pĂ„ ESMO 2024 i oktober-november hĂ€r i Berlin sĂ„ presenterade vi en poster som beskrev den studie som vi nu genomför. SĂ„ pĂ„ sĂ„ sĂ€tt sĂ„ blir det ju mer och mer, sĂ„ att sĂ€ga... Arfolitiksurin blir mer och mer omtalat helt enkelt i takt med att vi fĂ„r mer och mer vetenskap pĂ„ bordet. Om det var svar pĂ„ frĂ„gan. Men det Ă€r ju ocksĂ„ en del av hela arbetet att arbeta med nĂ€tverk, att arbeta med dem som bestĂ€mmer. Det Ă€r ju ett gigantiskt arbete och vi Ă€r inte sĂ„ mĂ„nga. Men vi har ju, vi har ju sen fas 3-studien ett bra nĂ€tverk och det har vi ju Ă„terupptagit till vissa delar i alla fall och trycker pĂ„ de knappar dĂ€r vi tror oss kunna trycka. Som Petter sĂ€ger sĂ„ har vi ju en publikationsplan dĂ€r vi ska rulla ut de hĂ€r data. Det Ă€r nĂ„gonting vi sitter och diskuterar, om inte varje dag sĂ„ varje vecka. För det Ă€r lĂ„nga ledtider pĂ„ det ocksĂ„. Petter, du har fĂ„tt nĂ„gon frĂ„ga som jag vill adressera till dig. Om du kan sjĂ€lv ta och kommentera. Ja, jag vet att vi har ett par frĂ„gor kvar i rummet, men jag tar och slĂ€pper in en frĂ„ga frĂ„n webbsĂ€ndningen dĂ€remellan. Vi Ă€r lite över tiden nĂ€mligen, men vi fortsĂ€tter med nĂ„gra frĂ„gor till sĂ„ lĂ€nge vi hinner. Vet vi med sĂ€kerhet att leukovorin inte ger den mĂ€ngd MTHF som helt mĂ€ttar TS sĂ„ att arfolat inte kan förbĂ€ttra terapin? Jag kan svara med grund i ett par av de studier jag nyss presenterade, för dĂ€r var nĂ€mligen sjĂ€lva utfallsmĂ„ttet just TS-inhibering. DĂ„ var det ju uppenbart att det fanns potential för mer TS-inhibering med arfolat Ă€n vad man kunde uppnĂ„ med leukovorin. SĂ„ det, det Ă€r en del i svaret. Den andra delen skulle jag sĂ€ga Ă€r de kliniska resultaten som man ser med leukovorin. Man kan ju kanske nĂ„ en svarsfrekvens i termer av objective response rate pĂ„ 50% eller nĂ„gonting sĂ„nt i kombination med andra lĂ€kemedel, ibland bĂ€ttre, ibland lite sĂ€mre. Men man nĂ„r uppenbarligen inte hela vĂ€gen fram. SĂ„ att jag skulle absolut sĂ€ga att det finns potential för att höja TS-inhibering och dĂ€rmed förbĂ€ttra den kliniska effekten. Ska jag ta en snabb frĂ„ga till online dĂ„ innan vi tar frĂ„gorna frĂ„n rummet? DĂ„ stĂ„r det sĂ„ hĂ€r: Jag lĂ€ser i nypublicerade patentansökningar, bland annat i USA, att en ny API, alltsĂ„ Active Pharmaceutical Ingredient, patenteras just nu som Merck och Isofol folk tagit fram tillsammans. Var ligger detta i planen och vad krĂ€vs för att den API:n ska ersĂ€tta nuvarande API som anvĂ€ndes i Agent och som nu anvĂ€ndes i pĂ„gĂ„ende studie? Det var ju observant av nĂ„gon att hĂ„lla sĂ„ bra koll pĂ„ vĂ„ra patentansökningar. Om jag svarar i stort först dĂ„ sĂ„, sĂ„ idag presenterar vi en fin nyhet pĂ„ patentfronten. Men det slutar ju inte dĂ€r. Vi jobbar aktivt, bĂ„de vi och vĂ„r partner, med att söka nya patentansökningar löpande i takt med att vi genererar nya innovationer. Allt för att bygga ett sĂ„ starkt skydd runt produkten som möjligt. Den hĂ€r patentansökan Ă€r jĂ€tteintressant. Den gĂ€ller en ny formulering av arfolitiksurin som eventuellt kan ha fördelar jĂ€mfört med den formulering vi anvĂ€nder nu. Det kanske man ska se det som lite av ett life cycle-projekt dĂ€r man kan helt enkelt över tid förbĂ€ttra formuleringen och göra nĂ„gonting som Ă€r Ă€nnu bĂ€ttre för patienterna. Men nuvarande studie görs med nuvarande formulering och det Ă€r den nuvarande formuleringen som precis fick det hĂ€r utökade skyddet till 2043. Den rĂ€cker lĂ„ngt, bara den. Sen fĂ„r vi se om nĂ„gon grĂ€ver vidare i patentjournalerna. Det kommer sĂ€kert mer spĂ€nnande nyheter var det lider. Okej, en frĂ„ga hĂ€r i rummet. Eller nej, okej, den var, den Ă€r redan besvarad, jag förstĂ„r. NĂ„gon mer frĂ„ga? DĂ„ tror jag vi Ă€r rĂ€tt uttömda. Vi har dragit lite över tiden det vi har med ursĂ€kt för. Men i varje fall vi som stĂ„r hĂ€r framme och nĂ„gra till tycker det hĂ€r Ă€r jĂ€ttespĂ€nnande och pratar gĂ€rna om det. Det har vi möjlighet att göra utanför rummet. DĂ€rför att nu klipper vi webbsĂ€ndningen strax och har en möjlighet att fortsĂ€tta och prata lite tillsammans dĂ€r utanför. Jag ber att fĂ„ tacka alla sĂ„ hjĂ€rtligt mycket sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt. Tack för oss.