Sådär, välkommen till dagens livesända intervju med Modus Therapeutics och VD John Öd. Temat för dagen är bolagets förestående företrädesemission, där teckningstiden löper från den 17 november till den 1 december. Ni som följer den här sändningen live kan i vanlig ordning ställa era frågor direkt till John i chatten, så tar jag upp dem där jag bedömer det passar. Ja, John, ni avser ta in cirka 40 miljoner här via en företrädesemission. Den är säkerställd. Teckningsförbindelsen ligger på 43,8% och samtidigt gör ni en riktad kvittningsemission då mot er största ägare Karolinska om cirka 20 miljoner SEK. Om vi börjar med bakgrunden till den här emissionen, vad är det som leder er till att ta in nya pengar?
Det är ju framför allt att vi har levererat på de mål som vi har haft, både långsiktigt och under den pågående forskningen, det vill säga LPS-studien, LPS-provokationsstudien, där vi då har landat i möjligheterna till en bredare pipeline, där vi kan gå vidare i patientstudier och står redo för att göra det. Där har vi varit väldigt tydliga att för att kunna gå vidare in i patientstudier så kommer vi att behöva ta in pengar igen. Vi kan ju titta på den bilden som vi hade där med vad som har hänt egentligen. Nästa slide.
Under det gångna året så har vi kunnat tillkännage de slutliga positiva data som framför allt gäller regleringen av immunceller som immunmodulering vid en experimentell systeminflammation och samtidigt väldigt lovande dosberoende tecken på andningen i de mänskliga eller de humana försökssubjekt som ingår i studien. Det här presenterade vi vid en intensivvårdskonferens i Barcelona som heter ESICIP och de data blev väl mottagna. Vi fick ett utnämnande som bästa poster och där ser vi en väldigt lovande väg framåt. Sen kunde vi också i två steg tillkännage en forskningsinriktning som gav upphov till ett nytt spår i vår pipeline, där vi på lång sikt har byggt reglermekanismerna för sevelmerin avseende anemi och speciellt då anemi vid inflammationstillstånd, främst kanske då vid kronisk njursjukdom, men även andra kroniska inflammationer.
Då presenterades det i två steg, dels vid European Hematology Association-kongressen i maj, där vi ser den molekylära regleringen, framför allt på hormonet hepcidin. Och sen kunde vi visa det andra steget av det väldigt nyligen, där vi faktiskt ska ha presentationen i december, men abstractet kom upp här nu andra november. Och det är hur sevelmerin både ensamt och tillsammans med det som är standardbehandlingen vid kronisk njursjukdoms anemi kan motverka anemin. Och vi var också väldigt glada att se och överraskat att i den här musmodellen så kunde vi också skydda njuren, alltså funktionen och vävnaden. Och det ska bli väldigt roligt att presentera det den tionde december på ASH. Men som sagt, vi har redan gått ut och visat det abstractet.
Mm.
Och den här forskningen då har ju då gett upphov till att vi kunnat ansöka om utökat skydd baserat på den här forskningen, både LPS-studien och vårt anemi- och njurprojekt. Och det i sin tur, som är då en kombination av både pågående och ett långsiktigt arbete sedan, ja, ungefär 2018 inom Modus, kunnat då ge en breddad pipeline som vi kan hoppa till här i nästa slide.
Och den visar ju då på att vi har två projekt som står i planeringsfas för att gå in i första patientstudierna i fas två, där vi nu, den emission vi nu pratar om, utifrån styrelsens prioritering och för att realisera den riskspridning och ökade flexibilitet som den här pipelinen, vi tror den ska kunna ge i både produkt och affärsutvecklingen, så är nästa studie då planerad att vara en patientstudie i kronisk njursjukdom och anemi. Där är vi i startgroparna och därmed är vi där vi är idag.
Yes, jag tänkte du ska få redogöra kort också för villkoren i emissionen, så vi har de färska i minnet.
Ja.
Här har vi den va.
Ja, och då ser vi då här att det här är då en emission där avstämningen för företräden är idag, den femtonde november, och där varje befintlig aktie som innehas på avstämningsdagen då ger rätt till fyra teckningsrätter som berättigar fem aktier. Och den har vi då satt till en teckningskurs på 2,2 kronor, som var motsvarande trettio dagars VWAP fram till den sjunde november och det gav då en rabatt mot VWAP på 5,25%. Teckningsperioden löper från fredag sjutton november till första december. Och företräden finns då omfattande cirka 43,8% från Karolinska Development och en större ägare. Det motsvarar 17,6 miljoner av emissionsbeloppets 40,3.
Och där då ska sägas faktiskt att utöver de, av de, av de företrädarna då så tecknas 15 miljoner av Karolinska Development i teckningsförbindelser. Och dessutom, till samma kurs då, så kvittar Karolinska Development de skulder som vi har i brygglån, tidigare brygglån, som har hållit oss flytande igenom då det här framgångsrika 2023, inklusive ränta om 20,3 miljoner SEK.
Ja. Då har jag fått in en fråga just gällande teckningskursen, som är relevant tycker jag. Hur avser ni agera för att få upp aktien ovanför emissionskursen? Ingen lär väl teckna i emissionen om aktien är billigare än teckningskursen.
Här har vi ju då förstås synsättet att våra aktier har ju väldigt låga volymer. Det finns en ganska låg free float. Därför så är det rimligt att ha ett synsätt som grundar sig i trettio dagars VWAP, och den ligger ju där den hamnar. Samtidigt kan man ju så att säga spetsa till och säga att vi tycker fortfarande då att med tanke på vad vi har uppnått, vi står ju på ett helt annat ställe än där vi var när vi gjorde vår IPO. Vi har kommit väsentligt många steg framåt och adderat mycket värde i form av forskning och positionering, där en ganska smal pipeline har blivit en mer fullödig och där vi också har möjlighet att ha flexibilitet både i affärsutveckling och produktutveckling.
Och samtidigt med en stor, stark, bra ägare, erfaren ägare, som också inser att alternativet, så att säga, till att göra på det här sättet, det vill säga då med en mycket kraftig rabatt och så, så som vi har sett väldigt, väldigt ofta här sistom det är, är egentligen sämre än det vi har möjligheter att göra. Och vi känner oss väldigt tacksamma förstås för att vi har det här stödet, vilket ger möjligheten för oss att göra det. Och då hoppas vi förstås att även andra kommer att kunna se värdet på vår aktie på samma sätt.
Ja.
Och för att svara mer på så att säga hur vi avser agera. Ja, alltså, om man tittar tillbaka så försöker jag precis säga att vi har agerat. Vi har agerat och levererat väldigt kraftfullt fram till nu och jag tror egentligen att just det är så man ska se en företrädesemission. Det finns väldigt små möjligheter att ett bolag ska kunna styra eventuella viktiga händelser och forskningsfynd och sånt som faktiskt gör att våra typ av bolag ökar i värdeuppfattning precis till den här smala perioden. Så i vår åsikt så har vi agerat.
Skulle du kunna gå in på-
Den åsikten delas ju då av våra större ägare och så.
Ja, jag tänkte du skulle kunna gå in på lite mer i detalj också, hur emissionslikviden planeras att användas, lite mer i detalj så att säga.
Ja, absolut! Och där har vi då primärt en uppdelning med fokus på den forskning som vi planerar att göra. Så man kan väl säga då att av den här emissionslikviden så är ungefär 65% viktad till det kliniska programmet och prekliniska aktiviteter som är nära knutna till den kliniska studien i anemi vid kronisk njursjukdom. Och sen kan man säga att utöver det så är det ju våra driftskostnader som också i sin tur är nära kopplat, utöver våra löner och så, är nära kopplat till utvecklingen, där den konsultpersonal vi använder, som då arbetar in i studierna och så vidare, också finns.
Och sedan är det en del som tar hand om det övriga forskningsarbetet, det vill säga där vi fortsätter jobba framåt med en fas två A studie design inom sepsis, i funktion utav de data vi har tagit fram, och samtidigt tugga vidare med vårt samarbete för svår malaria projektet, där studien fortfarande pågår i Kenya och nu har vi även öppnat en site i Zambia. Jag skulle passa på och ändå vilja säga då att just den här svår malaria, där är vi faktiskt helt unika. Det finns inget annat, det finns inget annat projekt i världen som vi känner till, som utvecklar just en adjuvant behandling vid svår malaria, där behovet är väldigt stort.
De vanliga malariabehandlingarna tar tid på sig att sätta in i full effekt och i det fönstret tror vi att Seleparin hinner agera till fördel för patienterna. Jag kan tipsa om att gå in och titta i prospektet, för där finns en väldigt mycket mer noggrann beskrivning av dels emissionslikvidens användning och dels de strategiska avvägandena som vi har gjort för den utveckling vi ser framåt.
Eh, jag hade en följdfråga här på pengarna och emissionen och hur länge de kommer räcka. Men om vi förutsätter att emissionen fulltecknas, hur länge ser du att kapitalet så att säga räcker för det ni ser framför er att göra?
Vi har en, vi har ju så att säga, vi tittar ju hela tiden på olika möjligheter att finansiera, och det här finns ju förstås med och bör finnas med i scenarierna för alla bolag som är som vi. Och där kan vi då säga att man måste alltid ha en anpassningsbarhet i sina planer och se till att kunna gå vidare i alla fall. Och det är vi också tydliga med att understryka i prospektet, att det finns en anpassningsbarhet som gör att vi ändå ser att vi kommer kunna arbeta framåt. Och annars har vi förstås ögonen på andra sätt att finansiera. Vi har visat att vi har starka ägare som kan finansiera oss på andra sätt tidigare, men vi har också god erfarenhet i vårt team till att hitta det som vi brukar kalla soft money.
Ja, våra projekt är väldigt lovvärda. Vi driver ju redan ett av våra kliniska program med den typen av finansiering, där Wellcome-stiftelsen finansierar vår samarbetsforskning i svår malaria. Där finns fortfarande andra möjligheter inom våra projekt. Sepsis är ett mycket stort område som har många stora behov kvar där, och lämpar sig väldigt bra till den typen av verksamhet också. Och då menar jag anslag, olika typer av samarbetsanslag och så vidare.
Ett annat sätt att minska kapitalbehovet framåt är så klart att hitta partners för att ta studier vidare i olika faser.
Ja!
Hur kan du säga någonting om hur partnerdiskussioner går framåt?
Ja, det kan man ta separat. Det är förstås också ett sätt. Det arbetar man hela tiden med. Det är ett sätt som är, det är ett kontinuerligt arbete. Jag brukar säga att det är som en ständigt pågående husvisning, där man arbetar gentemot olika intressenter som gradvis lär känna en. Och ni har säkert sett att vi tillkännager att vi besöker den typen av möten som Bio Europe och så vidare. Men även de här vetenskapliga konferenserna tjänstgör till att ständigt möta och interagera med de här intressenterna för att förstå vad är det de letar efter och ser hur vi kan lyfta fram vår utveckling så att det passar de intressenterna. Så man kan aldrig riktigt räkna med att det ska hända. Ja, vi säger att det ska hända nästa månad, ungefär som en ansökan till ett stipendium eller till en forskningsanslag.
Men det är ett pågående arbete och det bedriver vi utan paus, så att säga. Det har varit intensivt ända sedan börsintroduktionen. Och vi får ständigt intresse, och det mäter man, i alla fall jag, i form av att de man har pratat med tidigare återkommer och vill ha uppdateringar och att man blir överraskad av att nya uppmärksammar oss och söker kontakt på de här mötena och spontant. Och det är en ständigt pågående process och där tror vi att vi har goda chanser att vid ett visst tillfälle kunna ha, så att säga, mött behoven som en sådan här intressent har och kunna agera på det. Det är ju vår affärsmodell.
Jag tänkte du skulle få avsluta med vad du ser som potentialen framåt och milstolpar. Jag tror vi hade en slide på det här tidigare.
Ja, det var milstolparna som är med i den här sliden var för att kunna adressera vad har vi gjort, så att säga, vad är det som har triggat emissionen?
Ja.
Om vi tittar, om vi tittar framåt då, så kan vi titta på dels då potentialen som är uppe här. Och vad vi uppskattar nu är ju verkligen, i vår portfölj så finns en som vi ser en enorm potential. Vi har tre områden med väldigt väldefinierade, stora medicinska, otillfredsställda behov, där marknaderna i fallet med sepsis och i fallet med anemi vid kronisk inflammation och njursjukdom är väldefinierat stora. Vi ser till exempel, som vi har sagt tidigare, att marknaden för en tidig sepsisindikation är värd med de här... Ni ser de här typen utav antal fall per år globalt och att det inte finns godkända behandlingar specifikt för sepsis att lägga ovanpå standardbehandlingar. Att vi ser en tidig sepsismarknad är värd cirka $30 miljarder.
Anemimarknaden är en väldigt bra komplement till sepsismarknaden, eftersom den motsvaras av en mogen, den är forskningsmässigt mogen. Det finns godkända preparat, även om det finns stora medicinska behov som behöver tillfredsställas. Här jobbar man med en annan utvecklingsrisk och samtidigt är marknaden, som vi ser det, om man bara tittar på de som inte svarar på standardbehandling vid anemi vid njursjukdom, till exempel, cirka $6 miljarder om året i de sju stora makterna. Samtidigt kan vi säga att malaria, där vi har möjligheten att ha ytterligare en annan vinkel på den totala risken, det vill säga där våra kostnader, våra egna kostnader för utvecklingen, är ganska minimala. Vi tillhandahåller ZMappin till det här projektet som finansieras av Wellcome.
Och här kan man säga att marknaden är ju mindre, men å andra sidan är vi helt ensamma om den här behandlingspositionen i svår malaria. Och vi ser, och det ska vi komma ihåg, att det... Med de förändringar som sker i världen så ser vi allt fler fall sporadiskt av malaria utanför de vanliga regionerna i världen och framför allt även andra tropiska sjukdomar som flyttar utifrån den tropiska zonen. Och samtidigt så ser vi att distributions- och finansieringsfrågan i den här typen av indikationer har förbättrats. Och till exempel så har Glaxo annonserat att de lägger en miljard dollar extra på just beforskandet av tropiska sjukdomar till följd av framgångarna de har sett med sitt malariavaccin. Så att vi ser det här som en sorts multiparametrisk modell som erbjuder riskmitigering på flera håll, till skillnad då från att kanske ha en monofokuserad pipeline.
Om vi då tittar framåt i vad vi då har för milestones här, så är det klart att inleda den kliniska studien som vi nu försöker finansiera. Och så småningom färdigställa den ungefär ett år senare med data. Under tiden då samtidigt kunna se hur vårt samarbetsprojekt med malariastudien går framåt. I och med att vi har lagt till ett nytt centrum i Zambia som snart öppnar, så kommer vi att kunna ha förutsättningarna att se att vår samarbetspartner kanske gör klart den studien under 2023. Det vore ju en väldig landvinning, både för malariafältet och för oss. Ja, det där tror jag det räcker egentligen för vad vi har att se fram emot för 2024.
Mm. Innan jag, vi lämnar här så har jag fått in en fråga: När kommer fas två A-studien i sepsis påbörjas enligt era planer? Jag tänkte vi skulle ta den innan vi lämnar.
Som jag sa så kommer vi, så just nu så håller vi på att titta på vad som är den optimala designen. Det här är ju ett arbete som tar en del tid, eftersom vi har data, vi behöver sammanställa de data så att vi kan diskutera dem med expertisen i fältet. Och då menar jag inte bara en eller två, utan vi måste kunna förstå andra data, naturaldata från sepsisstudier, så att vi kan se hur vi bäst kommer att kunna utnyttja effekterna som vi ser med Zeltabarine. Så vi kommer att kunna uppdatera under året som kommer, hur vi kommer att adressera sepsisindikationen och när.
Jan, tack så jättemycket och tack alla ni som varit med här live. Den här, det här kommer så klart också finnas inspelat på Modus Youtubekanal. Så det är bara att gå dit om ni vill se någonting i efterhand. Men tack för idag!
Tack ska du ha, Jonatan. Tack till alla som lyssnat.