Minuter försenade. Ber om ursäkt för det. Vi hade lite tekniska strul här inför att vi gick live. Nu är vi här och då säger jag välkommen till den här livesända bokslutskommentaren från Modus Therapeutics, där jag har med mig bolagets VD John Öhd. Jag ska snart släppa in John, men innan jag gör det ska jag påminna er om att ni som är med live kan ställa frågor till honom i chatten här bredvid så tar jag upp dem i slutet av presentationen. Med de orden säger jag välkommen till John Öhd.
Tack så mycket Jonatan. Tack alla som tyvärr har fått vänta och jag hoppas vi kommer ha en bra diskussion här i alla fall.
Ja, jag ska börja med att säga grattis också till de positiva data ni presenterade i går strax innan börsstängning var det väl, från er Fas 1b studie. Väldigt roligt att se.
Precis. Ja, det var roligt och tack så hemskt mycket för det. Vi är väldigt glada för det.
Om du skulle få börja med att ge en kort kommentar bara på bokslutet och resultatet på året. Det är väl kanske inte så mycket nytt att prata om, men man ser ändå att någonstans att resultatet har förbättrats. Jag antar att det är givet sjunkande kostnader för bolaget som helhet.
Man kan väl säga så här att i grunden till det här ligger ju liksom att periodiseringen har ändrats med den förseningen som vi har haft och som dök upp då i mitten av förra året. Där kan man säga att det blev ungefär en kvar-kvartalsförsening i rekryteringen och vi tog väl igen kanske 1.5 månad jämfört med plan på den i för sig, men det är fortfarande försening och det gör ju att de kostnader som vi har liksom periodiserat ut hamnar längre ut och kommer på andra sidan av året. De är enligt plan, men det syns inte än eftersom vi har haft den här förseningen. Visst, på pappret ser det så ut, men vi följer plan och har de kostnader som vi har planerat lite senare.
Sen är ju de stora händelserna egentligen efter periodens utgång och det är ju då patentansökan som lämnades in för sevuparin vid njursjukdom till att börja med. Hur ser du att den patentansökan ska ta er vidare mot studier så småningom?
Det är ju såhär, när man arbetar. Vi har ju arbetat ganska kontinuerligt med våra samarbetspartners runt den här sjukdomsmodellen. Och man kan också komma ihåg att sevuparin är en substans som redan är så att säga färdig att gå in egentligen i Fas II i ett antal olika indikationer. Tack vare att vi har en historia där vi har redan varit i Fas II. Om man hittar ett bra applikationsområde där det finns en bra rational att gå in i patienter så kan man snabbt komma in i klinik.
Man kan säga att vi har gjort här nu de gångna åren är att arbeta med translationella modeller som man kallar prekliniska djurmodeller och cellförsök för att etablera en förståelse om en mekanism som vi har sett ganska tidigt, och hur den kan påverka, vissa avseenden av njursjukdom, på ett relevant sätt. Nyckeln till att kunna då patentera det är ju att man har data så att säga. Som vi ser det så kommer vi nu i och med att vi har skickat in patentet så kommer vi också så att säga dels rulla ut, så att säga den vetenskapliga delarna här, försöka publicera de data som ligger bakom. Samtidigt så har vi ju haft ganska lång tid på oss att planera hur man ska så att säga komma in i patienter, här.
som jag ser det så är det så att säga, det är inte långt från patent submission till att komma in i en begränsad patientpopulation för ett så att säga proof of principle eller proof of concept.
Ja. Om vi då går vidare till Fas 1b-studien med sevuparin mot sepsis. Om vi backar bandet lite, vad var förväntningarna inför den studien så att man har liksom det klart för sig till att börja med?
Förväntningarna med den studien, det är att man får se då hur designar vi studien. Det är därför förväntningarna går in i en studie. Då kan man titta på var stod vi någonstans innan vi designade studien. Vi stod med väldigt bra och prekliniska data som är publicerade och som visar på en mekanism som på ett potent och brett sätt påverkar en viss del utav kan man säga den systemiska inflammationen, om det är sepsis eller någon annan typ av systemisk inflammation. Den delen där man ser hur insidan av blodkärlen, framför allt i lungan, skadas väldigt tidigt och att interaktionen med vita blodkroppar och insidan på blodkärlen då gör att processen tar fart och blir en okontrollerad inflammation.
Då har man ju valmöjligheten så att säga att försöka gå in i patienter med sepsis direkt eller om det finns ytterligare en modell, kanske i friska frivilliga, som gör det möjligt för oss att skapa ännu mer visshet om att det här även är relevant i en mänsklig situation. Där finns det ju en massa olika saker som kommer emellan djur och människor. Vi vet ju att vi i grunden är säkra i människor, men hur ser det ut när allting drivs av inflammation? Därför satte vi då upp en design.
Sorry, min klocka låter.
Okej, och där satte vi upp en design där vi provocerar istället i friska frivilliga en reaktion som på många sätt liknar den tidiga reaktionen man ser i sepsis och som också samtidigt liknar det vi hade från våra försöksdjur och prekliniska system. Bestämma oss för att mäta ett antal saker med doser som man då skalar från djurmodellen. Då får vi svaret: Ser vi då effekter på så gott det går att korrelera från djurmodellen till den här mänskliga modellen? Ser vi också att det är på de doser som rimligtvis stämmer med den prekliniska modellen? Ser vi också att vi inte har effekter som vi inte vill ha? Det vill säga att vi inte verkar störa någonting under den här ganska kraftiga inflammationen.
För det, man kan väl säga, det har vi ju inte, specifikt har vi inte testat med vår substans. så att det inte, och så att vi ser också att vi inte har mekanismer som är oönskvärda så att säga. På det sättet, det var de förväntningar vi hade när vi designade studien.
Vad säger då er den här datan som kom fram igår? Vad säger den dig?
Ja, det där tycker jag blir väldigt intressant. Nu finns det ju väldigt stora alltid, ska man säga, språng mellan människa och djur. Det finns också språng här i och med att det är två olika modeller. I våra djur så triggades den här systeminflammationen utav streptokocklysat. Medan den enda modellen som funkar i människa som man kan göra, och som är acceptabel, då använder man det här LPS-toxinet som ju då inte är bakterier utan en produkt från bakterier som vi människor är väldigt känsliga för. Som då triggar en sån här ganska våldsam inflammation. I det läget då så har vi med oss från djurmodellen en sorts triangel mellan lungendotelet, vita blodkroppar och så att säga skada på endotelet.
När vi tittar på våra data, så ser vi att det påverkar de effekterna som tidigt kommer in när man ger det här bakterietoxinet som påverkar de vita blodkropparna på ett dåligt sätt. Samtidigt som vi också ser att vi påverkar andningen på ett bra sätt. För man tror att den här tidiga reaktionen som man ser vid LPS inflammation, man ser väldigt snabb ökning av andningsrytmen. Man ser att vissa vita blodkroppar går ner och andra går upp. När man då ser, som vi ser då, en mobilisering av de vita blodkropparna som annars går ner och en förbättring av de som går upp, samtidigt som andningen blir bättre, då tycker vi att vi rör oss i samma, för att uttrycka sig enkelt då, vi rör oss i samma härad som från våra djurmodeller.
Vi ser en connection mellan djurmodellen och den här modellen i människa. Vi ser det på de doser som vi förutsatte. När jag tittar på det så här, när vi tittar framåt, så säger vi att vi har kliniskt relevanta effekter och en så att säga obruten linje eller väldigt bra linje från djur till människa. Vi vet vilka doser vi kan gå framåt med och framför allt vilken dos vi skulle ha för att testa det här i patienter. Vår förhoppning i grunden var att kunna göra en smartare och bättre patientstudie och jag ser att vi har de data idag som kommer att tillåta det.
Var det något som förvånade dig i data eller var det helt enligt vad du hade trott?
Nej, egentligen var det nog ingenting som förvånade mig i data här. Vi vet ju väldigt mycket om hur säker och bra den här substansen är eftersom vi har så mycket klinisk erfarenhet. Samtidigt då, som jag sa, det är mycket i systemet som ändras när man tillsätter en sån här bakterie produkt. Man kan väl säga att det var inte förvånande, men det var ändå en lättnad att med tanke på hur mycket som förändras då när man gör det, så ser safety och tolerability väldigt bra ut och så som vi förväntar.
Mm. Planerna nu då för en Fas IIa gällande sepsis. Hur ser de ut? Vad är förväntansbild och tidsplan på den?
Vi har varit väldigt klara med att vi behöver ju också ha resurser och göra för att kunna ta våra aktiviteter framåt. Det är klart att starten utav det påverkas ju förstås av vilka resurser och när vi kommer att ha de resurserna. I det fall vi får finansiering så som vi har tänkt oss om inom en snar framtid, då är vårt mål att kunna starta en sån här patientstudie under 2023.
Vi kan väl ta den frågan direkt om finansiering, för det har jag fått i chatten också. Hur tänker du dig.
Ja, precis.
att ni ska lösa den frågan, givet att det är ett ganska bistert marknadsklimat för en företrädesemission till exempel. Vad, hur ser du på den problematiken?
Ja, självklart, I mean, finansieringsklimatet kan vi inte göra så mycket åt annat än att göra det vi gör. Det vill säga visa på värdet med sevuparin och visa att vi har så att säga uppfyllt de förväntningar som behövs för att kunna gå vidare och att vi liksom har hamnat i de startgropar som vi behöver. Vi har de data vi har. Det är klart att vi hoppas som sagt att marknaden förstås ska se det och göra det lite enklare därigenom att få finansiering från marknaden. Samtidigt, som du säger, där vi börjar de bistra tiderna. Kan vi inte göra mycket åt utifrån hur vi arbetar på Modus. Vad gör vi då utöver det? Vad tittar vi på för alternativa scenarier?
En sak är ju förstås att om man kan gå tillsammans med starka ägare som är långsiktiga och med marknaden att så att säga se de två som är komplementärer. Kan ju en finansiering underlättas på det sättet. Vi har ju starka och bra finansiärer som har funnits med företaget länge. Vi har också nya kunniga ägare som har kommit in och visat intresse. Så att säga en kombinationslösning på det sättet skulle kanske fungera och göra det lättare. Ett annat sätt är ju att vi har varit väldigt aktiva med att vara ute och prata om vårt projekt och träffa intressenter som har ett intresse för vårt kliniska område på olika affärsutvecklingskonferenser. Pitcha projektet helt enkelt.
Även om vi fortfarande är tidigt, jag menar vi har en mänsklig modell så har we en väldigt bra safety tolerability profil. Vi har mycket erfarenhet i människa och har en väldigt bra bas att stå på för att gå in i patientpopulationer. Med det i bagaget så finns det ju Även om vi är tidigt möjligheter att göra överenskommelser med de som verkligen är intresserade av den här typen av område och som vill följa med oss tidigt. Till exempel att man hittar så kallade co-development lösningar. Att en part står för utvecklingskostnaderna mot att man ser en möjlighet till en första biljett efteråt, till exempel. Den typen av lösningar eller geografiska licenser.
Så att hela så att säga försäljningar och sånt, där är vi nog lite för tidigt, vem vet? Utan partnerskap som gör det möjligt för oss att gå vidare med aktiviteter. Det där tror jag det finns en rimlig chans också. Tittar vi förstås på.
I ditt huvud då, hur ser tidplanen ut om man ser att ni behöver en finansieringslösning, men när ska den vara på plats i ditt huvud?
Vi behöver ju ha den på plats nu under tiden fram till sommaren.
Ja.
Behöver vi ha på plats. Samtidigt kan man säga att vi har starka investerare, vi har fått hjälp med bryggfinansiering. Skulle det ta längre tid så finns det ju möjligheter där i alla fall att utforska för vår del.
Ja.
Utöver det, tid är ju en annan sak också förstås. Även om det finns finansiering att få så tar det ju sin tid att sätta ihop det också.
Ja.
Jag ska nämna också att vi har ett väldigt angeläget projekt, som öppnar förstås för icke utspädande finansieringar. Det finns ju så att säga bland annat EU-medel att söka. Vi har också redan ett samarbete med Wellcomestiftelsen och Imperial College runt vår malariastudie, som är ett annat exempel på där finansieringen för aktiviteten tas utav en annan organisation. Man kan alltså också söka pengar för såna här angelägna områden. Den typen av möjligheter tittar vi förstås också på för att kunna förstärka det vi gör.
Om man tittar på er projektportfölj då. Alltså, ni skriver ju i rapporten att ni ser en väsentlig ökning av värdet av sevuparin som läkemedelskandidat. Hur ser du framåt att er projektportfölj kommer att se ut givet de datan ni har lyckats presentera ändå?
Ja, det kommer ju fram den här värdeökningen kommer ju främst av att vi har nått den typen utav dataindikationer vi behöver för att gå vidare i sepsis. Samtidigt har vi så att säga, även om vi tänker rulla ut dem på vetenskapliga arenan, data som har gjort det möjligt för oss att se hur vi skulle kunna skydda en ny indikation som i sådana fall också har ett väsentligt längre patentutrymme. Samtidigt har vi förstås, innan vi gav oss ut på den typen av verksamhet, vet vi att även om man inte skulle få det här patentet godkänt så räcker tiden för oss även inom det här njurområdet. Det viktiga där är ju de data vi har, så att säga.
Signalen för att vi så att säga har en andra tydlig indikation med möjlighet att skydda den längre, det är de data vi hade för att kunna skicka in det här patentet och som vi också kommer att kunna försöka få publicerade nu. Och där ligger den så att säga den här vetenskapliga och möjlighetsmässiga värdeökningen som jag ser det.
En ny fråga i chatten då: När kan vi förvänta oss att patentansökan för njursjukdom kommer att bli godkänt?
vi patentansökan den första instansen kommer ju om, inom ett år. När man har skickat in så har man ju den här dolda perioden då. Inom ett år bereddas ansökan och sen efter det så kommer ett godkännande på det då. Det kan ju bero lite grann på vilken typ utav interaktion man har med myndigheterna för att då få det godkänt. Det första viktiga händer inom ett år, om ett år.
Ja. Om vi säger då att ni säkrar finansiering här nu och tar projektet sevuparin mot sepsis framåt, hur ser du att bolagets position ser ut om säg one year? Om vi blickar lite framåt på det.
Ta det igen. Själva förutsättningen var att vi.
Förutsättningen är att finansieringen säkras så att ni går vidare då.
Ja, just det. jo i det läget om vi säger att vi då under på andra sidan av sommaren har startat upp den här studien och om ett år från nu så är vi i andra tredjedelen så att säga av den studien och ser hur vi kommer att förhoppningsvis se de sista patienterna komma in under sommaren 2024. kommer att kunna och stänga databaserna någon gång under september, oktober för att kunna läsa ut den studien och gå mot då en så att säga datadisplay i årsskiftet 2024, 2025, någonting sånt.
En ny fråga.
Kan man säga att det utläsningstiderna när man har en sådan studie blir längre eftersom uppföljningstiden är lite längre. Ser man sista visiten i september, oktober så kan man tänka sig att det är runt årsskiftet sen 2024, 2025.
En ny fråga då. Kommer ni släppa mer info om Fas 1b LPS studieresultatet? Det är en person som tyckte att han inte såg så mycket info i pressmeddelandet.
Anledningen till att man inte är mer specifik än vad vi är, det är ju att vi vill ju också ha rimliga chanser att kunna publicera de här data och gå ut och få så att säga den typen utav exponering på det. När jag skriver att vi kommer med uppdateringen så ingår ju så att säga även den vetenskapliga arenan där att vid lämpliga möten och lämpliga publikationer kommer vi så att säga, en sådan här studie ska ju publiceras. Går jag ut och pratar för mycket om det, ja då kan många institutioner, tidskrifter, viktiga möten bli tveksamma för då har vi ju så att säga förstört en del utav det vetenskapliga värdet för dem att publicera.
Ja, men tack så jättemycket John. Är det någonting annat du vill tillägga såhär som sista punkt innan vi lämnar för i dag?
Jag vill passa på att säga att vi är ju väldigt glada för det här resultatet som vi har uppnått. Vi är också väldigt glada för de trogna aktieägare och investerare som vi har som har fått vänta på resultaten. Vi har ju, jag menar bakom kulisserna förstås arbetat väldigt hårt. Det har varit ett ganska utmanande år förra året att köra studier. I dag så tycker vi att vi är på det stället där vi behöver vara för att kunna gå vidare. Vi ser fram emot 2023 och som sagt, tacka de som har gjort det möjligt för oss. Både samarbetspartner, investerare, aktieägare, att komma hit där vi är. Vi ser fram emot att ta oss tillsammans in i 2023.
Tack så jättemycket John och tack så mycket alla som tittade. Vi får säkert anledning att återkomma med ny information. Vi försöker ha de här livesändningarna varje kvartal åtminstone. Eller om det publiceras ny information som kan vara av intresse, stort intresse för er aktieägare. Så ja, vi jobbar på att hålla er uppdaterade helt enkelt. Så ser vi fram emot att komma tillbaka nästa kvartal. Ha det bra så länge. Hej.
Tack så mycket. Hejdå.