Nu hoppas jag att ni ser min presentation.
Ja.
Bra! Hej och stort tack för ditt visade intresse i NanoEcho. NanoEcho är ett medicintekniskt bolag som är baserat här i Lund. Mitt namn är Lina Persson och jag har varit VD på detta bolaget sedan ungefär fyra år tillbaka. Jag har en bakgrund som disputerad inom medicinsk teknik och därefter så har jag jobbat i flera ledande positioner, främst inom just produktutveckling, både inom medicinsk teknik men också inom konsumentindustrin. Idag så skulle jag vilja ge er en uppdatering av det andra kvartalet och berätta lite mer om vår ambition med NanoEcho, som är att komplettera det standardiserade vårdförloppet för patienter med rektalcancer, även kallade ändtarmscancerpatienter. Vi på NanoEcho, vi strävar efter att förbättra diagnostiken för just rektalcancerpatienter och jag skulle vilja säga att vi har alla förutsättningarna på plats för att lyckas. I dagens samhälle så finns det ett stort globalt tomrum vad det gäller tillförlitlig rektalcancerdiagnostik.
Samtidigt så drabbas fler och fler av denna cancerform. Vi har lösningen. Vi har utvecklat en innovativ metod som har som uppgift att fylla detta globala tomrum och som då kan bidra till att patienter får rätt behandling. Denna metod som vi har utvecklat har potentialen att skapa stora hälsoekonomiska vinster, både för vården, samhället, men också för att förbättra livskvaliteten för patienterna. Vi är ett dynamiskt bolag med högt intellektuellt kapital. Vi som jobbar på NanoEcho har en gedigen erfarenhet av att jobba med produktutveckling och lansera medicintekniska produkter på marknaden. Genom de uppnådda milstolparna som vi har gjort under detta kvartal, så har vi nu lämnat en produktutveckling bakom oss och riktar all vår fokus framåt in mot den kliniska fasen. Kolorektalcancer, det är en av de vanligaste cancerformerna.
Om cancer sitter i den nedre delen av tarmen så kallas det också för rektalcancer. Dödligheten för rektalcancerpatienter är hög. Ungefär en tredjedel av de patienter som blir diagnostiserade med rektalcancer kommer att avlida som en följd av sjukdomen inom fem år. Antalet patienter och människor som drabbas av detta kommer att öka. Man förväntar sig en ökning med mer än 50% mellan 2020 och 2030. Den största orsaken till detta är en åldrande befolkning, men också den västerländska livsstilen som breder ut sig i världen, såsom fetma, rökning et cetera. Detta har lett till att vi har ökat fokus på kolorektalcancer i samhället. Socialstyrelsen har till exempel beslutat om att införa screening på nationell nivå. Vi har även en ökad satsning inom forskningen, fokus från media och så nyligen så gick till exempel årets cancerspris till just kolorektalcancer.
Idag saknas det en tillförlitlig metod för att kartlägga eventuell spridning av rektalcancer till de närliggande lymfkörtlarna. Det är en viktig markör på hur långt gången cancern är och väldigt avgörande när det gäller den optimala behandlingsstrategin för patienten. Denna brist i dagens samhälle för den här tillförlitliga diagnostiken leder till att det är många patienter med tidig rektalcancer som idag överbehandlas. Majoriteten av de patienter som idag blir diagnostiserade med tidig rektalcancer genomgår ett stort, komplikationsfyllt och väldigt kostsamt kirurgiskt ingrepp. Det leder till bland annat försämrad livskvalitet för patienten, men också höga vårdkostnader. Vi har publicerad forskning som har visat att det är så ofta som i nio fall av tio saknas cancerspridning till de närliggande lymfkörtlarna när man tittar på den utopererade vävnaden efter operation hos dessa patienter.
Detta innebär att en stor del av dessa patienter så hade det räckt med ett betydligt mindre ingrepp. Idag för att titta på den här eventuella spridningen ut i lymfkörtlarna av rektalcancer, så använder man sig huvudsakligen av MR, magnetkameraundersökning. Just detta fallet så har MR flera brister. Den tenderar att överexponera spridd cancer. Med MR så tittar man på just morfologin av själva lymfkörteln, storleken och formen på lymfkörteln. Det inte bara är om den har cancer eller inte, som avgör hur storleken och formen ser ut, så blir här en brist i att avgöra om den är cancer eller om den är frisk. Till exempel, en vanlig förkylning kan också orsaka de här förstorade lymfkörtlarna. Det är också så att i många fall så har det visat sig att magnetkameraundersökning har en upplösning som är en begränsning när det gäller denna kartläggning.
Det är här vi kommer in. Den metoden som vi använder kallas för magneto-nukleus ultraljud. Här kombinerar vi nanoteknologi med den här, en modern ultraljudsteknologi. Vi använder oss av så kallade järnoxidbaserade nanopartiklar. Dessa injicerar vi i kroppen. Sedan applicerar vi ett lokalt magnetfält och det är detta magnetfält vi använder oss av vår utvecklade prob. Inuti vår ultraljudsprob så sitter det en liten roterande magnet. Vi får då de här nanopartiklarna att vibrera och det är den här vibrationen som vi då med hjälp av modern ultraljudsdiagnostik kan avbilda och sedan visar vi den i realtid på skärmen. Det fiffiga här är att den här magnet, magnetiska nanopartikeln, den fungerar som ett kontrastmedel. Det ansamlas på olika sätt beroende på om vävnaden är frisk eller om den är sjuk och på så sätt så kan vi då möjliggöra en kartläggning av cancerspridningen till lymfkörtlarna.
Med vår metod så kan vi alltså avbilda hälsotillståndet relaterat till den här cancerspridningen i lymfkörtlarna. Vårt portabla system, som enkelt så klart då kan användas vid sjukhussängen, den genererar bilder med hög upplösning och så då som vi kan visa i realtid för den diagnosticerande läkaren. Jag skulle vilja nämna här att för oss så var det ett strategiskt beslut att just titta på rektalcancer, då det finns ett så stort och tydligt tomrum i vården idag. Men metoden som vi har utvecklat, den skulle även kunna användas för andra indikationer, så som prostatacancer, till exempel, et cetera. Genom att bidra med en såhär mer tillförlitlig rektalcancerdiagnostik så skulle vår metod då kunna leda till en effektivare sjukvård. Detta genom att patienter, de skulle kunna få en mer individanpassad behandling.
För patienten så skulle detta innebära en bättre livskvalitet genom att de här med tidig rektalcancer kan undvika riskfyllda ingrepp som är kopplat till flera komplikationer. Det är väldigt tydligt att det råder en stor efterfrågan på effektivare diagnostik när man pratar med ledande rektalcancerläkare. Vår målsättning är att komplettera de diagnostiska metoderna som man idag tillämpar om en patient kommer in med misstänkt rektalcancer. När en patient kommer in till sjukhuset med en misstänkt rektalcancer, så undersöks den här patienten igenom att man tar bland annat ett biopsi, där man tittar på vävnaden och gör en vävnadsanalys. Man gör en CT thorax, där man tittar då på eventuell cancerspridning till andra organ, så som lever eller lungor. Och sen gör man en MR för att just titta på tumören och den här eventuella spridningen till närliggande lymfkörtlar.
Vårt mål är att bli en del av detta så kallade standardiserade vårdförloppet och komplettera dagens diagnostiska metoder. Genom att bli en del av detta vårdförlopp så kan det alltså bidra till en effektiv och säkrare diagnostik som kan leda till att läkarteamet kan erbjuda en mer individanpassad och optimal behandling för de här patienterna. Det finns en stor global marknad för kolorektalcancer. 2022 så uppskattades den till 37,1 miljarder kronor. Denna förväntas växa med ungefär 8,4% årligen till 70,5 miljarder kronor 2030. Som affärsmodell så är vår strategi att tillämpa den så kallade razor blade-modellen. Detta innebär en låg ingångströskel för att köpa utrustning och sedan när kunderna har köpt utrustningen så tar vi betalt för förbrukningsvaror per undersökning. Denna affärsmodell kommer då att generera löpande intäkter för oss.
Sen är det så klart självklart att vi kommer att utvärdera alternativa affärsmodeller när försäljningsfasen är i gång. Om vi tittar på idag. Idag så drabbas ungefär 732,000 människor globalt av rektalcancer. Denna siffran var runt 600,000 för några år sedan och som jag pratade om tidigare, så förväntas den att öka med 50% fram till 2030 och då kommer siffran vara runt 900,000. Genom att vi tar betalt per undersökning, ungefär mellan 10,000 och 20,000, vilket är fullt rimligt, baserat på den hälsoekonomiska analysen som vi har gjort, så skulle vår marknadspotential vara någonstans mellan 9 och 18 miljarder 2030. Vi planerar alltså att etablera en ny metod på marknaden och för att påverka klinisk praxis så planerar vi att ta hjälp av inflytelserika läkare inom rektalcancerdiagnostiken på universitetssjukhusen.
Och det är just dessa läkarna som idag sätter klinisk praxis i vården. Vi planerar att först lansera i Sverige och där vi redan nu har etablerat samarbete och sedan expandera i Europa för att sedan titta på den amerikanska marknaden. Parallellt med detta så tittar vi så klart på potentiella partnerskap med större medicintekniska bolag, till exempel GE Healthcare, Philips Healthcare. De tillsammans idag har runt 50% av ultraljudsmarknadssegmentet. Låt oss nu titta lite närmare på just det andra kvartalet eller första halvåret av 2024 och vad vi har uppnått under denna tiden. Under kvartalet eller under halvåret så har vi jobbat aktivt inom fyra fokusområden. Vi har fokuserat på produktutveckling och färdigställningen. Vi har fokuserat på ISO 13485-certifieringen av vårt kvalitetsledningssystem. Vi har också ökat vårt kliniska fokus och förberett oss inför vår kliniska fas, samt jobbat med kapitalanskaffning.
Inom produktutvecklingen så kunde jag precis innan sommaren stolt kommunicera att vårt kommersiella bildgivande system är färdigutvecklat. Efter en mycket intensiv produktutvecklingsfas som har inkluderat bland annat kravställning, design, arbete med integration, interaktion samt att ta fram det här användarvänliga gränssnittet et cetera. I andra kvartalet så passerade vi den formella verifieringen. Under verifieringen så har det gjorts omfattande interna och externa certifieringstester. Dessa externa certifieringstester genomförs av externa testhus, så som TÜV och NEMKO. Genom att vi då passerade alla dessa tester så kunde vi nu säga att vi har bevisat att vårt system nu uppfyller både kundernas krav, men också de strikta regulatoriska kraven på medicintekniska produkter. Vårt diagnostiska bildgivande system är därmed säkert och är redo att användas på patient. Vårt nästa steg är att inleda våra kliniska studier.
För att framgångsrikt kunna introducera vår nya metod i vården så har vi under andra halvan av 2020, eller första halvan av 2024, tillsammans med hälsoekonomiska experter, utvecklat en hälsoekonomisk modell. Denna modell bygger på att genom att bidra till en mer tillförlitlig rektalcancerdiagnostik, så skulle vår metod kunna leda till en effektivare sjukvård. Detta genom då att patienterna kan få en individanpassad behandling. För patienten så skulle detta innebära högre livskvalitet, genom att de då undviker de här riskfyllda ingreppen som är kopplade till alla de här komplikationerna. Detta då i sin tur innebär att sjukvården kan optimera sina resurser. Om man summerar ihop detta så leder detta till stora hälsoekonomiska vinster för både sjukvården, för vårt samhälle och för patienten. Denna analys är så klart av stor betydelse för oss när vi ska introducera vår metod i vården.
Och den är också viktig för prissättningsstrategin inför vår kommande marknadslansering. Med vår metod så gynnas alltså både sjukvården och patienten. Mindre ingrepp, färre vårddygn och färre återbesök reducerar vårdkostnaderna. Om vi till exempel tittar på kostnaden för själva ingreppet, så kostar det här stora kirurgiska ingreppet ungefär 250 000 kr. Den kräver också veckor för återhämtning och läkning. Jämför det med ett lokalt ingrepp, så kan det ungefär jämställas med en skrapning vid en abort, där patienten kan komma in på morgonen och vanligtvis gå hem på eftermiddagen. Vi vet att ett vårddygn i Sverige ofta kostar över 10 000 kr och det kan ju vara det tredubbla i till exempel USA. För patienten så innebär ett mindre ingrepp att man kan undvika stomi, det är mindre risk för de här komplikationerna, man kan bevara sexual- och blåsfunktioner et cetera.
Vi har också fokuserat arbetet med vårt kvalitetsledningssystem för att bli certifierade enligt ISO 13485. I juni så kunde vi med glädje meddela att vi uppnått även denna milstolpe och blivit certifierade. Detta efter en noggrann granskning av BSI, en auktoriserad tredje part. Detta bekräftar att vårt kvalitetsledningssystem uppfyller de krav som behövs för att kunna lansera medicintekniska produkter på den europeiska marknaden. Men det är också så att denna certifiering underlättar och för även med sig möjligheten att kunna lansera medicintekniska produkter i länder utanför EU. Sammanfattningsvis så har vi som bolag uppnått flera viktiga milstolpar under andra kvartalet. Med den här produktutvecklingen avslutad så tar vi nu ett tydligt steg framåt i vår position och fokuserar hela vår operativa verksamhet på den kliniska fasen. Under produktutvecklingsfasen så har vi även varit delaktiga i kliniska utvecklingsstudier på utopererad mänsklig rektalcancervävnad.
Dessa har genomförts på Sahlgrenska Universitetssjukhus och på Skånes Universitetssjukhus. Självklart har det varit väldigt viktigt i vårt förberedande arbete inför den kliniska fasen. Men låt oss nu blicka framåt då på vår kliniska fas och titta lite mer på vårt kliniska program och hur det ser ut. Målet med den kliniska fasen är att man systematiskt samlar den här evidensen för att visa att vårt system fungerar så som planerat i en klinisk miljö. Det är sedan denna evidensen som kommer att ligga till grund för ett marknadsgodkännande av systemet, som innefattar både nanopartikeln och utrustningen. Vi börjar med en så kallad dosbekräftelsestudie på friska frivilliga. Detta gör man för att optimera dosen av nanopartikeln och själva genomförandet av undersökningen. Här, för ungefär en månad sedan så skickade vi in en ansökan till Läkemedelsverket för att just få ett godkännande att påbörja denna studie.
Efter dosbekräftelsestudien så planerar vi en proof of concept-studie på rektalcancerpatienter. Detta då för att säkerställa att vår metod fungerar så som tänkt. Under proof of concept så tar man även fram utbildningsmaterial för läkarna. Sen slutligen så startar vi det här registreringsstudiet och det är den sista delen i vårt kliniska program. Målet med den är att man ska skapa det statistiska underlaget för att vår metod fungerar så som tänkt. Om vi tar och tittar lite på den finansiella översikten, under det första halvåret 2024 så rapporterar vi ju då en nettoomsättning på noll kronor. Det är ju så klart i linje med vår nuvarande fas, då vi inte genererar några intäkter ännu. Vi har, som jag pratat om, under första halvåret intensifierat vår produktutvecklingsfas som vi även avslutade.
Detta återspeglas i det resultatet som vi ser efter skatt på ungefär 8,7 miljoner, jämfört med 7,2 miljoner, samma period föregående år. Kassaflödet från den löpande verksamheten var också negativt, helt enligt plan med cirka 9,3 miljoner jämfört med cirka 7 miljoner förra året. Vid balansdagen så uppgick våra likvida medel till ungefär 2,3 miljoner kronor, vilket är så klart en minskning från föregående år, då vi hade 22,3 miljoner i kassan. Detta var helt förväntat, då vi har använt våra resurser för att driva den här produktutvecklingen framåt. Vår fokus har därefter varit att säkerställa ytterligare finansiering för att kunna fortsätta vår resa mot vårt långsiktiga mål. Jag tänkte gå över och prata lite mer om det.
Om vi tittar efter periodens slut så har vi, som jag nämnde, skickat in den här ansökan till Läkemedelsverket för det här godkännandet av att inleda vår dosbekräftelsestudie. Men vi har även avslutat vår spridningsemission och noterat NanoEchos aktier på Nasdaq First North Growth Market. Under andra kvartalet så beslutade styrelsen att ansöka om att notera bolagets aktier och i samband med detta även då göra en nyemission, vilket vi kommunicerade i maj månad. I juli så avslutades denna emission och vi kunde då konstatera att vi hade en övertecknad emission som tillförde bolaget 17,6 miljoner kronor innan vi dragit av för emissionskostnaderna. Detta ger oss ett rörelsekapital på ungefär tolv månader och den här likviden då planeras just att användas till att initiera vårt kliniska program.
Aktiekursen vid den här emissionen var på 0,14 kronor per aktie, vilket gav då en post money-värdering på cirka 24,3 miljoner kronor. Genom bland annat denna emission så uppfyllde vi då kraven för att kunna notera bolaget på Nasdaq First North Growth. Den sjätte augusti så kunde vi ringa i klockan. Vår aktie handlas då sedan dess under kortnamnet NanoEcho och sedan noteringen så har vi sett en ökning i vår aktie, en betydlig ökning i vår aktie och det är jättekul! Under vår spridningsemission så fick vi starkt stöd från vår huvudägare och idag så står de tio största ägarna för ungefär 60% av bolagets totala ägande. Efter emissionen så hade vi cirka niohundra aktieägare och detta är då en siffra som har ökat avsevärt sedan vår börsnotering.
Det är väldigt, väldigt kul att så många har visat intresse för NanoEcho och valt att bli en del av vår spännande resa framåt. På Avanza ser vi att antalet aktieägare med Avanza-kort mer eller mindre fördubblats sedan noteringen. Innan jag avslutar presentationen skulle jag vilja rikta ett stort tack till mina fantastiska medarbetare och till både gamla och nya aktieägare. Ert fortsatta förtroende i emissionen betyder väldigt, väldigt mycket för oss. Sammanfattningsvis har vi som bolag uppnått flera viktiga framsteg under andra kvartalet. De operativa framstegen är resultatet av vårt målmedvetna arbete, där ansvar, engagemang, fokus och pålitlig leverans står i centrum. Med produktutvecklingen avslutad tar vi nu ett tydligt steg framåt i vår position och fokuserar nu hela vår operativa verksamhet på den kliniska fasen.
En fas som vi känner oss väl förberedda, och också som den här genomförda emissionen har gjort det möjligt då att inleda. Med det så vill jag säga ett stort tack för att ni tog er tid att lyssna på mig och så tänkte jag lämna över till er G&W igen för att moderera eventuella frågor.
Så väl, Celina, ett hjärtligt tack! Kul med allting som fortsätter enligt plan. Så att nu har vi gjort det sådana att man kan ställa frågor via chatten och vi har på oss till ungefär kvart i tre. Så att det är bara att lägga in frågorna och så tar vi upp dem. Om det inte finns några frågor så har vi förberett några stycken också. Så det är bara att köra. Vi kan väl egentligen börja, kan jag tycka. Jag noterar det här just, vi har jobbat inte så länge med er och vi kan ju tidplanen ganska väl och att du nämner här i presentationen att ni ska ha ett marknadsgodkännande andra halvåret 2027 på oss där. Skulle, kan man på något sätt accelerera det som ifall det var så nya förutsättningar för bolaget?
Absolut. När man går in i det kliniska, det är ju en kapitalkrävande fas, det är det. Man kan köra den under en längre tid, försöka hålla nere kostnaden, men man kan också köra den kortare och mer fokuserat. Då väljer man att köra på fler kliniker samtidigt istället för att fokusera på en klinik i taget. Så att med mer kapital in i kassan tidigare så skulle man kunna dra in schemat under den kliniska fasen. Absolut.
Interesting.
Mm.
Vi kan ta en följdfråga där också. När förväntar ni er att få återkoppling på er ansökan att få inleda den kliniska fasen?
Mm, det är ju en myndighet, så de har ju sina liksom tidsspann såhär. Från och med det att man submitterar en sådan här ansökan så har myndigheten nittio dagar på sig att återkoppla till oss. Vi skickade ju in den ansökan här för ungefär en månad sedan. Så vi förväntar oss återkoppling här nu under hösten från Läkemedelsverket.
Fler frågor?
Jag kan tillägga på det annat där också, Hanna, att när man sedan får tillbaka den återkopplingen från Läkemedelsverket, så kan det ju vara någon iteration ju. Och sedan så därefter så kan man påbörja den här rekryteringen av patienter etcetera. Så att det är inte så att det är jättelång tid mellan en accepterad läkemedel från Läkemedelsverket, så är det inte jättelång tid innan man faktiskt kan ha första patienten på plats.
Så när ni väl har genomgått den kliniska fasen och ansöker om godkännande att lansera produkten på marknaden, hur lång tid tar det ungefär att få ett sådant besked?
Där har vi igen, när vi väl har skickat in vår ansökan så ligger den ju i myndigheternas makt på något sätt. Sen så får vi återkoppling och så svarar man. Det kan ju ta uppåt tolv månader, kan man säga att den processen kan ta. Det betyder inte att man inte redan under den perioden börjar jobba med sina första kunder etcetera. Men man får inte lov att sätta den här produkten ut i klinik och återkoppla till patient förrän man har ett tydligt godkännande. Däremot så är ju vår produkt redan nu i dag klar och säker att användas på patient, men man får inte lov att använda den kliniska nyttan som återkoppling till patienten förrän man har påvisat det. Så hade vi, jag brukar säga det, att jag har jobbat inom mobiltelefonbranschen under en längre tid.
Jag brukar säga det, att hade vi haft en mobiltelefon så hade vi nu slagit på stort och lanserat. För det räcker liksom med en mobiltelefon att den är CE-märkt och att den är liksom säker att använda för användaren i det fallet. När det gäller medicinteknisk utrustning så måste man då därefter påvisa den kliniska nyttan i en klinisk miljö.
Fler frågor? Då kan vi avsluta det här och tack så mycket, Linda.
Superbra! Tack, ha en fin helg allihopa.
Samma samma. Tack så mycket!
Hej då.
Hej.
Hej!