Earnings Call: Q3 2022

Oct 21, 2022

Good morning and welcome to the Collector Bank Q3 Report 2022 conference call. All participants will be in listen only mode. Should you need assistance, please signal a conference specialist by pressing star then zero on your telephone keypad. After today's presentation, there will be an opportunity to ask questions. To ask a question, you may press star then one on your telephone keypad. To withdraw your question, please press star and two. Please note this event is being recorded. I would now like to hand over to Mr. Martin Nossman, CEO. Please go ahead. Välkomna till Collector Banks Q3-rapport 2022. Jag heter Martin Nossman och är vd. Med mig har jag i vanlig ordning vår CFO Peter Olsson. Låt oss börja med sidan två, där vi i vanlig ordning har en summering av kvartalet. Om vi då tittar längst uppe till vänster så har vi nu en lånportfölj som uppgår till SEK 41.5 miljard. En ökning mellan Q2 och Q3 på 1.8% och valutajusterat landar ökningen på 1.25%. En lägre ökning än vi är vana vid. Tittar vi ökningen mellan Q4 2021 och Q1 2022 så ökar vi boken med 7% och mellan Q1 och Q2 ökar den med 5%. En mindre ökning än vad vi är vana att se och helt medvetet val från vår sida. Vi har en osäker omvärld med inflation som stiger och räntan med det. Vi har valt att vara än mer selektiva än vi brukar vara. Det har vi varit det här kvartalet och som omvärlden ser ut just nu så tror vi också att vi kommer ha en lägre tillväxt även här under fjärde kvartalet. Återstår att se som sagt, beroende på vad som händer i vår omvärld. Som sagt, kreditportfölj landar på SEK 41.5 billion. Tittar vi så ser vi intäkterna, SEK 811 million. K/I-talet, 24.7, ungefär 2.5% förbättring jämfört med Q2 och ungefär samma förbättring, 2.5 procentenheter jämfört med Q3 2021. Bra nivå och vi kommer in lite mer på kostnader framåt, men vi har gjort en hel del rekryteringar, framför allt då på centrala funktioner som jobbar med regelverk och kundansvar inom företag. Trots det så har vi en skapligt bra kostnadsnivå. Väldigt glädjande. Vinst, SEK 295 million. Det är en ökning med nästan 50% jämfört med Q3 förra året. Return on Equity fortsätter förbättras. Vi är nu uppe på 18.7%. Kapitalrelation 14.5% och en kärnprimär på 13.5%. Sidan tre går vi igenom våra olika segment. Vi börjar med företagssegmentet. Ökar med ungefär SEK 700 million. Enbart det drivet av företagskrediter. Företagssegmentet innehåller factoring och företagskrediter. Det tycker jag är ganska intressant att se att factoring faktiskt är oförändrat. Det innebär att bolagen har bra likviditet eftersom det inte finns någon efterfrågan på factoring. Bra, det tycker jag bådar gott. Det bådar ganska bra. Som sagt, SEK 700 million i ökning är företag som ökar rörelsekrediter. Utöver det är det inte så mycket att säga. Det är ungefär samma snittlån vi gör. Durationen är samma. Fortsatt väldigt nöjda med spridning både på bransch och geografi. Det här är som ni vet ett av våra strategiskt viktiga segment. Nu och har varit och kommer vara framåt. Jag tycker det är ett kvartal till där vi befäster och stärker vår position att kunna leverera finansiella lösningar till medelstora företag i Norden. Väldigt glädjande. Vi går till nästa sida fyra, och pratar lite kring fastigheter. Det här kvartalet, tredje, är ju ett kvartal ytterligare med negativt sentiment i fastighetssektorn. Tittar man på tillväxten, lite lägre tillväxt än vi är vana vid. Vi har även det här kvartalet en obligationsmarknad som inte fungerar, i alla fall fungerar inte som den bör fungera. Vi har ju på grund av det sett en väldigt stor efterfrågan på fastighetskrediter. Vi har valt att vara än mer selektiva. Ni vet ju själva, vi har ju sista åren haft fokus på lönsamhet i alla segment och inte tillväxt. Om man tittar på det här, då har vi varit selektiva och fokuserat på det som är bäst riskjusterad avkastning. Det här kvartalet har vi varit än mer selektiva med tanke på hur vår omvärld ser ut och då pratar jag framför allt om inflation och ränteläge. Tror återigen vi kommer vara fortsatt selektiva inom fastigheter om vi har den omvärlden som vi idag är i. Kan man säga mer om segmentet? Vi gör ju affärer med väldigt väl etablerade motparter och en stark finansiell ställning. Om man tittar lite på hur betalningsmönster och så ser ut inom det här segmentet, och det gäller ju både fastigheter och företag egentligen. Vi ser inga systematiska förändringar överlag. Inga frågor mer än någon annan gång kring waivers eller om kunderna vill ha ränta, minska räntan eller skjuta amorteringar och så vidare. Vi ser inga sådana förändringar överhuvudtaget från föregående kvartal eller föregående år. Betalmönster ser vi ingen skillnad i, inte heller några systematiska förändringar eller förfrågningar från kunder. Det här är återigen ett kvartal som innehåller 2 sommarmånader. Det gäller att vi ligger fortsatt väldigt nära våra kunder och ser vad som händer och hur deras verksamhet utvecklas. Det är trots allt så att vi befinner oss i en osäker omvärld så vi ställer oss väldigt ödmjuka till framtiden. Det vi har sett i det här kvartalet tidigare så ser vi ingenting som gör oss oroliga. Som sagt, det gäller att vara ödmjuka och ligga nära här även framåt. Vad kan vi mer säga om kvartalet som sådant kring specifika fastighetsaffärer vi har gjort? Det är ungefär lite större snittaffärer. Durationen, inga större förändringar. Det är fortsatt majoritet av det vi har och gör är ju senior finansiering, 67%. Väldigt nöjda med geografiska splitten och nöjda med de olika branscherna som vi har fastighetskrediter i. Så bra diversifiering både på industri, branscher inom fastigheter och geografi. Om vi går över till sidan 5. Prata lite om privat. Det här är ett av våra fyra segment. Skulle jag säga det här är det som är mest konkurrensutsatt av de vi har. Här har vi ju lagt väldigt mycket fokus och arbete kring att förbättra vår lönsamhet. Vi förbättrar lönsamheten även det här kvartalet. Vi minskar risken och på samma gång ökar vi lönsamheten. Väldigt nöjda med den utveckling vi har inom privatsegmentet skulle jag säga. Tittar vi lite betalmönster även här så kan man säga att inte här ser vi heller några förändringar i betalmönster, utan det är på samma nivå som det varit de senaste kvartalen. Så där känner vi oss trygga med den portföljen vi har. Egentligen inte så mycket mer att säga. Vi har jobbat som sagt väldigt mycket med att ta bort högriskkunder här och fokusera på det som ger oss lägre risk. Återigen, lägre risk och trots det ökar vi lönsamheten och stocken minskar ungefär i samma relation som de gjort de senaste kvartalen. Och är det någonting som vi fokuserar på, det är ju lönsamhet och inte tillväxt och det gäller framför allt det här segmentet skulle jag säga. Om vi ser på sida 6 och så går vi in till Payments, vår Walley, vår betallösning. E-handel, utmanande kvartal, utmanande år, hela 2022. Transaktionsvolymerna på e-handelsmarknaden är ju ner tvåsiffrigt. Tycker vi står oss väldigt väl. Vår transaktionsvolym och lånebok är oförändrad. Det tycker jag är glädjande i den marknaden vi befinner oss, som är lite under press kring transaktionsvolymer. Får väldigt bra feedback från befintliga kunder och nya kunder kring vår lösning. Så att det här också är ett segment vi har jobbat mycket på för att förbättra lönsamheten. Nu har vi en paymentsbok som bidrar till Collector Bank totala lönsamhet. Sida 7. Går vi in lite som sagt vad rubriken säger. Mixförflyttningen fortsätter och då menar jag att mixen mot företag och fastigheter att ge finansieringslösningar till medelstora företag i Norden, där vi tycker vi har en väldigt bra position och som vi befäster det här kvartalet. Den mixen fortsätter. Vi landar då på 69% av vårt totala kreditstock här rör då affärer inom företag och fastigheter. Den andra delen är då privat och Payments. Förskjutningen har ju pågått ett antal kvartal, ett par år och det har ju varit just kring att de här delarna företag- och fastighetssegmenten skapar bäst riskjusterad avkastning. Det är därför vi väljer det, de delarna. Tror också den här mixen kommer att fortsätta i samma utvecklingsbana som vi ser på bilden här. Det vill säga att företag och fastigheter fortsätter växa. Om vi går till sidan 8 så ser vi lite det här kvartalet hur vår kreditstock har förändrats, vilka segment som bidrar till ökningen på mellan SEK 40.8-SEK 41.5. Företag står för majoriteten. Ser fastighet här, enbart 2% och det var jag inne på. Vi har varit selektiva framför allt inom de affärer vi har fått frågan kring inom fastigheter. Inte mycket mer att orda om på den här bilden skulle jag säga. Sidan 9. Ja, då går vi över till Peter som pratar lite om fusionen vi har gjort här under kvartalet mellan Collector Bank och Collector AB. Varsågod Peter. Tack för det. Nej men innan vi kommer in och pratar om siffrorna i mer detalj. Som ni alla känner till så har vi under kvartalet gjort en koncernintern fusion mellan vårt tidigare dotterbolag Collector AB och Collector Bank AB. Den slutfördes här i mitten av augusti så att det här är egentligen då första kvartalsrapporten i börsnoterad miljö som publiceras av Collector Bank. Det är Collector Bank, bankkoncernens finansiella historik som vi jämför med nu och framåt. Den överensstämmer i allt väsentligt med det som har publicerats av den tidigare koncernen. En del mindre koncerninterna mellanhavanden, vissa mindre kostnadsposter som togs upp i det tidigare moderbolaget och kanske framför allt avyttringen av de dotterbolag som vi har gjort under de senaste åren som en del av den renodlingen som vi har gjort av banken. Det gäller då framför allt avyttringarna av Colligent och Collector Ventures. Den uppdaterade finansiella historiken finns tillgänglig på vår hemsida. Går vi vidare till sidan 10 och börjar titta lite på intäkterna. Vi har haft en väldigt bra intäktsutveckling, landat på SEK 811 miljoner under det här kvartalet. Det är upp 21% jämfört med motsvarande period förra året. Egentligen alla våra segment går bra, utvecklas väl, men de stora drivarna vad gäller just ökningen kommer framför allt från företags- och fastighetssegmenten. Stora förklaringen där är framför allt den underliggande positiva räntekänsligheten som vi som bank har. Jag kommer in på det mer i detalj sen. Det kan vi också se genom att NIMen ökar från 6.9% till 7.1%. Ytterligare en förklaring variabel till intäktsökningen är treasury relaterade effekter. Det har varit fortsatt volatilt på marknaderna där ute, men som helhet så är effekterna under det här kvartalet i stort sett neutrala jämfört med då ganska kraftiga förluster på grund av market relaterade poster under både Q1 och Q2 under det här året. Om vi går vidare till sidan 11 och tittar lite mer på NIMen i detalj. NIMen ökar från 6.85 till 7.12%. Det är upp 27 punkter. Och då kan vi se att yielden, det vill säga vårt ränteuttag, det ökar från 7.9% till 8.3%. Det här är ju som jag sa, dels har vi gjort räntehöjningar på relevanta segment, framför allt inom privatsegmentet, som motsvarar de räntehöjningar som centralbanken har gjort. Vi får också med oss de IBOR-kopplade lånen, de högre marknadsräntorna ut mot kund, relativt omgående. Vi ser också att fundingkostnaderna ökar, men i mindre utsträckning än vad yielden ökar. Vi förväntar oss att fundingkostnaderna kommer att fortsätta öka även framåt, för att det här sker med en viss fördröjning. Det är en viss lag, framför allt när vi höjer räntorna på våra bundna sparkontoformer. Så att vi förväntar oss att det kommer öka även framåt. Tittar vi på likviditeten så är den fortsatt god, i stort sett oförändrad eller till och med på marginalen något uppåt jämfört med tidigare kvartal. Det är även glädjande att vi fortsätter att stärka LCR:en som är väldigt stark på 435% här och nu. Går vidare till sidan 12. Pratar lite grann om våra olika segment. Vi börjar med företag. Som sagt, Martin var inne på det. En volymökning på ungefär SEK 700 miljoner. Väldigt bra efterfrågan och affärsflöde. Här ser vi egentligen den effekten om positiv räntekänslighet som jag pratade om ganska tydligt. Vi stärker NIM:en från 6.5 till 7.0%. Så att här får vi en tydlig positiv effekt av det. Totala intäkter på SEK 187 miljoner, vilket är en all time high nivå för vårt företagssegment. Det är inte så mycket mer att säga om det än så. Sidan 13. Företagssegmentet. Som sagt, företag fortsätter att gå väldigt bra. Volymutvecklingen då är något mer försiktigare än vad vi har varit vana att se under det senaste året eller de senaste par åren. Det är då ett medvetet val som vi har gjort. NIMen är tillbaka på, kalla det en mer normaliserad nivå, uppåt till 6.4%. Det är en kraftig ökning jämfört med vad vi såg under andra kvartalet, men som vi pratade om då så berodde den minskningen på de Stage 3 förflyttningarna som vi såg under andra kvartalet. Som en konsekvens av det så valde vi då att inte intäktsföra de krediterna. Under det här kvartalet så har vi inte haft några ytterligare Stage 3 förflyttningar inom företagssegmentet och det är därför som NIMen återgår till en mer normaliserad nivå då. Även här har vi en underliggande positiv räntekänslighet, men marginalen kan också fluktuera lite grann beroende på tajming av in- och utflöden som vi har pratat om många gånger tidigare. Framför allt om det är lite större tickets som vi gör inom vårt fastighetssegment. Intäkterna SEK 273 miljoner. Även det är på en all time high då. Sidan 14. Privatsegmentet. Ja återigen, volymerna är då ner i ungefär samma trend, enligt samma trend som vi har blivit vana att se här under de senaste par åren här också. Marginalen ska jag säga förstärks, speciellt om vi rensar bort den positiva säsongseffekten vi ser under Q2. Q2 är alltid starkt vad gäller just vårt privatsegment. Om vi istället jämför med första kvartalet, så rättvis jämförelsesiffra, så stärker vi NIM från 7.3 till 7.4%. Vi har fört vidare de räntehöjningarna som Riksbanken har gjort mot våra slutkunder och vi har fokuserat väldigt mycket på lönsamhet inom det här segmentet. Dels utifrån ett riskperspektiv som Martin var inne på. Vi har skurit bort de högsta riskklasserna, ökat kvaliteten i boken. Vi har också jobbat väldigt mycket på prissättning och att få ut en bättre riskjusterad marginal på våra produkter. Tittar vi på intäkterna så är de i stort sett oförändrade jämfört med Q3 föregående år och under den här tiden så är stocken ner med 9%. Det är väldigt glädjande att vi har lyckats få upp lönsamheten inom vårt privatsegment. Det är egentligen där vi har haft den största utmaningen historiskt sett. Sida 15. Payments som sagt, Payments håller uppe väldigt väl i en utmanande marknad. Det är tufft för svensk och nordisk e-handel, men jag tycker att vi håller uppe väldigt väl. Både transaktionsvolymer och låneboken är då i stort sett oförändrade under det senaste året. Vi upprätthåller en bra total intäktsmarginal på 19.5%. Även det är en ökning. Om vi tittar hur det har sett ut under det senaste året. Payments för oss är en lönsam verksamhet som binder relativt lite kapital jämfört med de andra segmenten och bidrar på ett positivt sätt till bankens totala avkastning. Går vidare till sida 16 och tittar lite på kostnaderna. De uppgår till SEK 201 million under det här kvartalet. Kan vi börja med att konstatera att ungefär SEK 6 miljoner av det är, kalla det, fusionsrelaterat. Lite grann av specialeffekter som uppstår under det här kvartalet. Så en underliggande kostnadsmassa ska jag säga är snarare SEK 195 miljoner än SEK 200 då. Vi har alltid en positiv säsongseffekt under det tredje kvartalet. Det har vi även i år och skulle säga att den positiva effekten uppgår till någonstans mellan 15-20 miljoner här nu under Q3. En sak som är värd att kika lite närmare på, avskrivningsraden förändrar sig en del just här nu i Q3. Det är en teknisk effekt på grund av fusionen och den är på grund av att koncernen, men inte banken historiskt sett har tillämpat IFRS 16. Vi väljer nu att tillämpa IFRS 16 i banken, även framåt och därför får vi lite grann av en engångseffekt på det här nu. Det här är ingen ökad kostnadsmassa. Den möts av minskade övriga rörelsekostnader med exakt motsvarande belopp. Tittar vi historiskt så i den gamla koncernen så hade vi avskrivningar på SEK 15 miljoner per kvartal. Tittar vi i banken när vi nu så att säga då kommer ikapp under det tredje kvartalet så är den i snitt också SEK 15 miljoner. En nivå i linje med det här snittet är någonstans där vi ska förvänta oss framåt, utan förändringar i den underliggande verksamheten, vare sig uppåt eller nedåt då. Om vi kikar på sidan sjutton. Som sagt, SEK 201 miljoner. Bra kostnadsnivå, bra kostnadsdisciplin, trots att vi fortsätter att göra investeringar i verksamheten. De här är då framför allt investeringar i kundansvarsorganisationen inom vårt företagssegment och vissa centrala funktioner som vi fortsätter att stärka upp. SEK 201 miljoner i relation till de starka intäkterna vi har ger ett K/I-tal på 24.7%. Vi fortsätter den förbättringen och den resan nedåt med ökad effektivitet som vi har visat här under det senaste året och det är ju ett steg skulle jag säga. Sida 18. Lite grann om våra reserveringar och kreditförluster. Martin var inne på det tidigare. Vi märker inga systematiska förändringar vad gäller kunders beteenden, betalningsmönster under det här kvartalet. Däremot så ser vi ju att det är en alltmer osäker makroekonomisk omvärld som vi lever i och därför så väljer vi att reservera på en konservativ nivå. Totalt sett så bokar vi SEK 237 miljoner i kreditförluster under det här kvartalet, 2.3%, vilket då är upp från en underliggande nivå på 1.9% under förra kvartalet. Det är då vi exkluderar nedskrivningen av NPL-portföljerna som vi genomförde då. Som sagt, vi märker ingenting, utan det här är av rena försiktighetsskäl skulle man kunna säga. Det märker vi också om vi tittar på reserveringsgraden Stage 3 privat. Vi fortsätter att stärka den. Uppgick i slutet av Q3 då till 51.7% sidan 19. Kika lite på rörelseresultatet. Vi har då en kombination av stark intäktsutveckling, fortsatt god kostnadskontroll, som gör att rörelseresultatet hamnar på SEK 373 miljoner. Det har varit en bra och konsekvent förbättring under hela det senaste året, speciellt om vi skulle lägga tillbaka nedskrivningen av Toppen. Stort tack Petter. Summera kvartalet och försök att se lite framåt. Summera då kan man säga såhär va, vi har bra kostnadskontroll. Det var vi inne på. K/I-tal på bra nivåer trots det att vi har gjort en hel del rekryteringar, framför allt då kundansvarig företag och centrala organisationer som arbetar med egenverk. Om man tittar på våra fyra segment då. När vi pratar lönsamhet. Vi har jobbat väldigt hårt de senaste åren skulle jag säga på då primärt privatsegmentet, det vill säga privatlån, konkurrensutsatt produkt. Nu har vi en god lönsamhet. Vi har haft en bra utveckling sista åren. Vi har tagit ner riskerna. Vi jobbar väldigt mycket med en sund kreditgivning och mindre risk och ändå då lyckats öka lönsamheten. Det känns otroligt bra. Payments står starka. Framför allt det här året märker vi, vår paymentslösning får väldigt mycket positiv feedback och transaktionsvolymer står dock oförändrat då i en allmänt jobbig e-handelsmarknad. Tittar vi på företag och fastigheter, det är ju där vi har fokuserat. Det är där vi har de senaste åren haft väldigt mycket fokus på att växa de delarna just för att där har vi möjligheter att skapa väldigt bra riskjusterad avkastning och det har vi gjort även det här kvartalet. Väldigt bra aktivitet, men återigen, vi är lite selektiva, mer selektiva än vad jag brukar vara med tanke på inflation och energipriser och matpriser och lite stökigt runt omkring oss. Det kommer väl vara så länge den här osäkra omvärlden består. Nu har vi ju fyra segment som är lönsamma för sig. Att jag tycker det känns otroligt bra att ha alla delarna i lönsamheten lönsamma, och att vi har diversifierad affärsmodell. Vi har ju allt från privat payments, företag och fastighetskrediter. Jag tycker det är en ganska bred palett vi har, vilket känns otroligt bra att ha den bredden. Framför allt kanske lite mer osäker marknadsmiljö. Jag var inne på det tidigare. Bra efterfrågan, väldigt bra efterfrågan, framför allt då när vi har en obligationsmarknad som inte fungerar som den ska. Där har vi valt att vara selektiva. Vi har pratat lite om betalningsmönster, både på privat och företag och fastigheter. Vi ser ingenting, inga skillnader i betalningsmönster, överhuvudtaget skulle jag säga. Det gäller här nu med tanke på omvärlden att vara ödmjuka och lyhörda. Vi har ju fördel att vi inte har begränsat antal av kunder. Vi kan ha en tajt dialog med våra kunder, vilket vi har. Hittills, som sagt, ingenting som vi har någon oro för, men vi måste ligga väldigt nära framåt med tanke på den osäkra omvärld vi har. Generellt väldigt nöjda med det här kvartalet. En fortsatt lönsamhetsförbättring och nyckeltal som jag tycker är på absolut bra nivå, både K/I-tal och return on equity, skulle jag säga. Ett bra kvartal, vi är nöjda med det. Vi tackar för att ni tog er tid och öppnar upp för frågor. The first question comes from Jacob Hesslevik from SEB. Please go ahead. Hej, god morgon. Hör ni mig? Ja, vi hör dig bra. Ja men toppen. Om vi börjar med på första frågan så skriver ni att ni har gynnats av en ökande ränta. Kan ni ge oss något riktmärke på hur 100 punkters räntehöjning påverkar ert räntenetto? Hej Jakob. Vi har fått den frågan förut och det är ju i grund och botten en ganska teoretisk fråga. Jag tror vi gynnas ju av högre IBOR-räntor, framför allt då utöver de höjningarna vi gjort på privatsegmentet. Jag tror liksom den ökningen du ser nu i Q3 är väl en indikation på yielden och hur den kommer kunna utvecklas framåt beroende på vart marknadsräntorna tar vägen. Sen hur mycket vi kommer behöva höja på fundingkostnaden. Dels är det ju en lag vad gäller själva infasningen av ökade fundingkostnader, men det beror också väldigt mycket på hur mycket vi kommer behöva höja på den rörliga sidan, vilket avgör själva hastigheten på hur det här fasas in då. Vad vi ser nu är ju liksom någonstans att det vi har sett under Q3 tror vi. Vad vi ser nu förväntar vi oss att det fortsätter någonstans. Visar en väldigt fin NIM på 7.1% i kvartalet. Är den underliggande driven av räntehöjningar och inte strukturellt? En kombination skulle jag säga. Räntehöjningarna slår ju igenom naturligtvis, men det är också att vi kan ta bättre betalt utan själva förändringen i ränta så att säga. Alltså bara underliggande förändring i STIBOR. Vi har ju en möjlighet att kunna ta lite bättre betalt med tanke på att vi har ganska bra efterfrågan. Ja, ja men det är väl bra. Företagssegmentet växte ju med 29% i årstakt och 7% i kvartalet. Vad är den underliggande drivkraften? Är det fortfarande att bondmarknaden inte är stängd? Eller vet ni vad företagen tar era lån till? Är det capex-investeringar eller har ni någon korg liksom? Kan ni ge någon? Man kan börja säga så här att vi växer med SEK 700 miljoner mellan kvartalen på företag. Det som jag tycker är det positiva är att det är ingen tillväxt i factoringvolymer, vilket innebär att i alla fall tycker jag det indikerar att våra bolag har en väldig soliditet. Annars hade vi sett en större efterfrågan på factoring. Det är nummer ett. Nummer två, det är en kombination. Alltså jag skulle säga så här, det är inte företagskrediter. Efterfrågan på dem kommer egentligen inte från en obligationsmarknad som inte fungerar, utan det är en generell efterfrågan på företagskrediter. Det tycker jag man har sett när man tittar på storbankernas tillväxt inom företags är en allmän efterfrågan och bra affärsflöde på företagskrediter. Ja, okej. Ni skriver ju ändå att ni har varit mer selektiva med att ta in era kunder under kvartalet. Vilka parametrar har ni ändrat på då? Är det LTVs eller är det kassaflöden eller någon annan typ av parameter som jag missar? Nu pratar du om företagskrediter innan för det var det som var frågan. Nu pratar du om fastighetskrediter och det är där vi har varit mer selektiva. Om vi då tittar på andra segmentet, det vill säga fastighetskrediter. Den efterfrågan är ju ganska drivet av en obligationsmarknad som inte är tillräckligt väl fungerande. Så där ser vi en efterfrågan på grund av det. Där har vi varit väldigt selektiva, så att säga, just med tanke på sentimentet i fastighetssektorn. Så att selektiviteten så att säga under kvartalet har främst varit drivet att vi har varit selektiva inom fastighetssegmentet. Vad är det för parametrar ni har blivit mer selektiva på? Är det att det måste vara en prime location eller att det måste vara en stark ägarbild eller att det ska vara lägre loan to values? Ja, det har det alltid varit. Alltså våra motparter i fastigheter generellt, det är väletablerade med väldigt god finansiell ställning. Så har det alltid varit. Men däremot så har vi varit mer selektiva generellt. Vi vill ha vår balansräkning för att hjälpa befintliga kunder egentligen. Så har vi jobbat. Så att vi har väl generellt, om det är LTV kan vara en grej. Vi har alltid, vi jobbar alltid med storstäder, alltså prime locations. Vi gör ingenting annat. Generellt har vi valt att ta in mindre nya kunder just på grund av osäkerhet med ränteläget. Sen så väljer vi att vara varsam med vår balansräkning och balansräkningen använder vi till att hjälpa våra befintliga kunder. Okej, ja men tack så jättemycket. Tackar. The next question comes from Mats Lindedahl from SEB. Please go ahead. Ja, god morgon. Vi fortsätter med SEB då. Lite funding-situationen och har ni någon ny information om liksom dels Q2 guidance, vad säger Finansinspektionen? Kan det liksom finnas behov av ytterligare en T2:a här om ni fortsätter växa och så vidare. Finns det rum att växa med den nuvarande kapitalstrukturen? Eller kan det finnas risk att ni behöver trycka ut en T2:a till? Nej, men det är klart att vi bevakar T2-marknaden hela tiden. Just nu så är det ju en funktion av att kapitalmarknaden har inte riktigt fungerat, dels för våra kunder och så även för oss vad gäller T2. Vi köpte ju tillbaka den utstående T2:an här i juni månad och vi har en skevhet i vår kapitalstruktur och vi vill jämna ut den över tid när det finns vettiga marknadsförutsättningar för det. Så att det har vi sagt tidigare och det återupprepar vi. Ja, för kontracykliska kan väl gå upp också liksom. Så då behöver ni kanske mer för att fortsätta med tillväxtstrategin. Är det så man kan läsa det? Jo, men det är klart att det är så. Nu ser vi att kapitalkraven har ökat en del här nu under tredje kvartalet när kontracykliska buffertvärdena har höjts och de kommer fortsätta och höjas. Om vi tittar framåt och då är det ju infasning av redan aviserade höjningar. Så att det är vi fullt medvetna om och försöker planera därefter. Ja, är bra. Bara någon follow up på fundingkostnad här ni diskuterar lite. Jag kollar på slide 11 där det står funding cost up 17 och sådär. Vi har ju sett högre räntehöjningar. Vad är liksom? Finns det någon risk att ni måste öka ytterligare för att behålla deposits? Hur ser konkurrenssituationen ut liksom på depositmarknaden? Jag ser vad ni erbjuder på om man binder räntan och så vidare. Tror du att den här kommer trenda uppåt framöver också? Dels så kommer ju fundingkostnaden att gå upp då på grund av kallade tidsförskjutningen, infasningen när boken prisas om på grund av de höjningarna vi har gjort på bundna löptider då egentligen. Sen vad som kommer att hända vid ytterligare eventuella räntehöjningar och konkurrensläget om deposits kommer att utvecklas framåt. Det är väldigt svårt att säga hittills. Med de höjningarna vi har gjort så har vi klarat oss väldigt väl om det. Och det är också en styrka att vi diversifierade även på sparkontosidan, på depositsidan. Inte minst så har vi vuxit ganska mycket nere på tyska marknaden där det finns ett helt annat djup och tyska storbanker. Mig veterligen erbjuder fortfarande noll till sina kunder i stort sett va. Som sagt, det finns ett helt annat djup i den marknaden och det tror och hoppas vi kommer gynna oss framåt. Ja, okej, även bra. Tackar. Stannar där. Tack. The next question comes from Emil Jonsson from DNB. Please go ahead. God förmiddag och tack för presentationen. Jag tänkte börja med att fråga. Ni nämnde att det är lite lag på fundingkostnaderna. Finns det någon liknande timingeffekt på ränteintäkterna som är viktig att ta hänsyn till? Beror lite på våra olika segment. Pratar du om företag och fastighetssegmenten så är ju det IBOR-kopplade lån där vi får med oss högre marknadsräntor, egentligen löpande hela tiden. Sen på privatsegmentet och de höjningarna, som vi har gjort och genomför, där har du en viss fasförskjutning åt fel håll för vår del kan man säga då. Där vi har aviseringstider att förhålla oss till gentemot slutkund. Okej. Jag tänkte också fråga på fastighetssegmentet. Kan ni säga någonting om hur stor del av fastighetsportföljen som liksom ligger i, vad ska jag säga, översta delen av LTV-spannet? Hur ser det liksom ut med spridningen i termer av LTV på de lånen? Vi kan ju säga LTV, vad är översta intervallen i LTV enligt dig? Gör en fri tolkning baserat på vad ni kan dela för information. Fastighetssegmentet, om vi bara pratar lite om det. Jag återupprepar lite det jag sa på sliden om fastigheter. Det är ju lite. Sentimentet är ju sådär på fastigheter. Vi har ju fått väldigt mycket flöde just för att obligationsmarknaden har varit stängd. Vi har ju 67%-68% är senior finansiering. Det ligger kvar på ungefär samma nivå som vi har sett tidigare. LTV. Vi har kommit ner lite i LTV. Det vi har gjort, tittar du på snittaffären så är den upp till 113 ungefär. Det är väl upp från 95, någonting i den stilen från förra kvartalet. Vi gör ju vi skär ju bort lite mindre affärer mot att göra högre kvalitet i generellt i nya affärer. Skulle jag säga. hur det påverkar, jag kan inte exakt LTVn på helheten egentligen. Men som sagt, det återspeglar egentligen hur mycket som är senior skulle jag säga. Det är ju 67%-68% av totalen som är senior. Okej de som är junior då? Inom vilket spann ligger de i termer av LTV? Nej, det vet jag inte exakt om vi kommunicerar. Det tror jag inte vi gör. Så det har vi inget vi har någon publik info kring faktiskt. Okej. Jag har förstått det som att det åtminstone vissa av fastighetslånen som inte har själva fastigheten som säkerhet, utan att säkerheten kan ligga i någon annan tillgång. Kan ni säga någonting om hur stor del av fastighetsportföljen det är som faktiskt har själva fastigheten som säkerhet? Ja men den absoluta majoriteten av hela fastighetsportföljen är ju kassaflödesgenererande fastigheter. Det är ju den absoluta majoriteten. Däri har vi en fastighet, har du liksom säkerheter i den bekymmer fastigheten. Det är den absoluta majoriteten. Okej. Och i företagsutlåningen, vad är det för slags tillgångar där som ligger som säkerhet? Det kan vara allt möjligt. Det kan vara personliga borgen, moderbolagsborgen, pant i aktiepant. Det är svårt. Där har vi hela spannet skulle jag säga. Det går inte att säga någon form av majoritet. Det kan vara moderbolagsborgen, det personliga borgen, pant på olika sätt. All right. Om vi återgår till fastighetsutlåningen, finns det någonting annat som ni kan dela för att investerare ska kunna känna sig trygga med att det inte plötsligt kommer liksom smälla till med stora kreditförluster på särskilt juniorutlåningen? Nä trygghet, det är såhär. Vi känner oss väldigt trygga men vi har ju hållit på med fastigheter väldigt länge. Nu är det lite halvdåligt sentiment inom fastigheter, men den portföljen vi har känner vi trygghet i, skulle jag säga. Jag tycker det är bra. Det här är ju andelen senior, skulle jag säga. Även du har junior, det är kassaflödesgenererande fastigheter generellt. Även du får lägre värde för det. Det handlar ju om att räntebetalningarna kan betalas. Det jag var inne på tidigare handlar ju om att man kan ganska väl indikera hur det ser ut för kunderna gällande vad vi kallar för typ av waivers. Där har vi ingenting, varken i förändring i amorteringsfrihet, efterfrågan eller räntejusteringar. Så skulle jag säga. Återigen, det är kassaflödesgenererande fastigheter, absoluta majoriteten. Just nu hade jag egentligen inte förväntat mig att ni skulle ha sett någon större förändring på betalningsförmågan för de här lånen. Men om man ponerar liksom sex månader framåt, tolv månader framåt när de här bolagen har då förmodligen fått ganska mycket högre fundingkostnader på annat håll. Hade man inte kunnat tänka sig då att de kan hamna på obestånd och att då panten i slutändan blir otillräcklig för att täcka de lånen om fastigheterna har sjunkit tillräckligt mycket i värde? Det beror på hur länge räntan går upp och hur länge den håller i sig. Det är ett teoretiskt resonemang måste jag säga. Det återigen, hur länge har du en hög ränta och vilken nivå hamnar på? Vi ser inga indikationer på det idag, men återstår att se vad som händer framåt naturligtvis. All right, tack så mycket. Det var alla mina frågor. Tack. Next question comes from Patrik Brattelius from ABG. Please go ahead. Tack så mycket. Hör ni mig? Hej Patrik, vi hör dig. Hej, perfekt. Jeff, jag tänkte fortsätta på samma väg med några uppföljningsfrågor på real estate-segmentet. Om vi bara börjar där med de här 19% som är other. Kan ni hjälpa att definiera vad det är mer tydligt? Tack. På fastighet menar du eller? Ja, exakt. Det är en kombination av både. Det är lite av det är hotell till exempel. Det är en del vet jag. Sen har vi en viss del. Ja jag kan inte heller. Jag vet att hotell är en del av det, men det är väldigt lite av de 19%. Vi har också en liten del byggkrediter i de 19%. Jag skulle säga delvis byggkrediter där vi har en färdigställandegrad på 75%. Sen har vi en liten del hotell i de 19. Där har du summan av det. Sen kan jag inte exakta siffror. Byggkrediter och en viss liten andel hotell. Okej, tack. Om vi fortsätter på real estate-segmentet där så var det en annan storbank ute här tidigare i veckan som hade en slide där de visade väldigt mycket känslighet kring fastigheter och det segmentet i och med att de också har en väldigt stor exponering där. Jag tänkte, finns det någon känslighet ni kan dela med er, exempelvis då av interest coverage ratio och hur den ser ut i hela räntetäckningsgrad på svenska? Där ni har gjort någon form av känslighet om räntekostnaden ökar för era kunder eller hur känsligheten kring LTV ser ut. Finns det någonting vi kan dela med oss? Ja, vi kan ju säga såhär. Vi har en. Jag kan inte säga om jag har något exakt nyckeltal, men de här, vi gör ju stresstester löpande kontinuerligt och det gäller inte bara real estate. Det gäller ju även konsumentdelen och företagsdelen. Men vi har en väldigt bra bit fram till vi ser att våra kunder är egentligen plus minus noll i kassaflödena, inte ens negativt utan bra bit i form av ytterligare räntehöjningar för att vi ser någon form av problem gällande räntebetalningar kassaflöde för svaga kunder. Så kan jag säga. Okej, om man tänker på att det ser ut som vi går in mot sämre makroekonomisk miljö här nästa år. Givet den geografiska splitten och eran industrisplitt inom real estate. Finns det några segment där det, när ni känner er mer trygga som ni kommer prioritera att växa inom land eller då industri? Nej, men vi håller oss till hemmamarknad skulle jag säga. Jag tror framför allt är det boende, bostäder. Det är där vi vill ha majoriteten, skulle jag säga. Vi är väldigt försiktiga med retail, även framåt. Vi har ju 6% i retail bara och det är väl så vi vill ha den split framåt. Jag ser ingen förändring i split framåt, utan vi vill nog hålla den här. Vi är ganska nöjda både med geografiska och branschspecifika spridningen skulle jag säga. Inga större förändringar skulle jag säga. Om man går vidare till IFRS 9. Där tar man ju in makroekonomiska prognoser och det ser ju ut ungefär som att prognoserna nu någonstans i snitt för nästa år ser ut att ligga på ett BNP-tillväxt runt nollan och ungefär hyfsat stabil arbetslöshet. Om vi skulle se att den skulle ner ytterligare 100 punkter och arbetslösheten hade ökat 100 punkter. Hur hade det slagit på erans kreditförlustrad? Ja, man kan säga såhär va. Om man tittade på, nu på privatdelen då. Där kan man säga att arbetslösheten är definitivt den största bidragande faktorn tror jag. Framåt, om man ska se på kreditförlustökningar hos oss eller någon annan. Där har vi inte sett någonting ännu, utan. Man kan inte heller bara använda BNP-tillväxt i modellen. Det är en kombination av räntor, BNP, arbetslöshet. Det stressar vi hela tiden. Att bara göra en förändring i BNP-tillväxt, då får du inte fram någonting. Det är en kombination av faktorer du måste lägga in. Svara på den frågan. Tack så mycket. Bra som helst, det var en uppföljningsfråga. Ja, vi är när vi pratar fastighetssektorn. Jag menar, ni har ju ett resultat nu som är all time high över förväntan. Aktien är ner 2-3%. Så att med stresstesten kanske vi kan få återkomma till i framtiden. Jag har bara en fråga här. När det gäller IFRS 9-modellerna, vad är det för några räntor? För ni ser ju då inte att det ska bli några så stora förluster i närtid. Vilken ränta lägger ni in för era fastighetskunder? Kan man säga om det är ballpark, om ni inte vill säga några exakta siffror. Bara så vi kan få en ta lite comfort här och säga. Men det är ju medräknat. Högre ränta kommer, men ni ser fortfarande ingenting och ni har bra inblick i era exponeringar. Det är så jag tänker. Ja, tack. Nej, men det här är ju STIBOR plus en bra marginal som vi tycker är en bra marginal över STIBOR. Kan jag säga. Det är någonstans i häraden vad kunderna betalar på sina lån. Det vill säga STIBOR plus en ganska väl tilltagen spread. Okej, så att det är en stress på nuvarande marginal och nuvarande STIBOR-nivå. Det är det ni räknar med? Att tillägga, det är dels de förväntade höjningarna som finns i marknaden vad gäller marknadens räntor plus ett headroom utöver det. Hur mycket det är, det varierar ju lite från fall till fall och individuella kunder så att säga. Men det är klart att vi tar höjd i våra kreditbedömningar. Såklart då. Då räknar ni på den här stressen med att, eller i era IFRS 9-modeller att det som rullar över under den närmaste perioden som ni har som er outlook, det rullas över till den nivån. Är det så ni gör era- Det är korrekt. Perfekt. Bra. Då ska jag bara återkomma till en fråga som är. När du på senior utlåningen, det var lite hackigt här på min lina. Så sa du vilken belåningsgrad som ni gick upp till och om inte, skulle du kunna ge någon ballpark-siffra på vad som är typ över 70, 60 och vad som är över 75? Jag kan säga LTV ligger ungefär på 65%, någonting i den stilen. Eller ganska nära 65. Är det en stor bredd? Jag menar, vi har sett det på andra banker. Man säger en LTV, men faktiskt så ligger de flesta runt det här snittet. Är det så hos er också? 65%-68. Ska jag säga ett intervall. Det var ett bra intervall. Tack för det. En fråga på kostnaderna. Startpunkt, vi har startpunkt i det här för Q4. Ni rapporterar SEK 201 miljoner. Det var SEK 6 miljoner för sammanslagningen igen. Sen är det väl egentligen för den här SEK 15 miljoner i engångseffekt också. Är inte startpunkten SEK 180, inte SEK 195? Nej, där hängde jag inte riktigt med utan SEK 201 miljoner. Så har vi då SEK 6 miljoner i pensionsrelaterade kostnader, så SEK 195 miljoner då på det. Sen har vi en positiv säsongseffekt på SEK 15 miljoner-20 miljoner som ju gör att det är lägre nu i kvartal tre mot vad du ska förvänta dig. Vilka tänker jag tänkte på avskrivningarna. Nej, jag håller med säsongseffekterna, absolut. Ja, just det. Som kanske är en, men ni guidar för 15. Nej, förtydligande där Jens. Det är att avskrivningsraden som har gått upp nu, på normaliserad nivå så hade den varit på 15 istället för 31. Men övriga rörelsekostnader har minskat med motsvarande belopp under det här kvartalet. Så att totalen är rätt. Det är bara en teknisk omskiftning mellan kostnadsraderna i just det här kvartalet som man kan säga. Okej, jag fattar. Utmärkt att vi har varit inne på rent den jättekänsligheten. Det ser positivt ut. Tack för det. Tack för det Jens, tack. The next question comes from Jacob Hesslevik from SEB. Please go ahead. Hej, jag har i alla fall en följdfråga. Om vi går till slide fyra och kollar på fastigheterna återigen. Bara liksom vad klassificerar ni som junior loans? Vad vi klassificerar som junior loans? Ja, exakt. När vi har en annan kreditgivare framför oss. Senior är när vi har säkerhet från första kronan. Senior är när vi har säkerheten från noll till någon nivå. Junior är där vi har någon eller några framför oss. Okej. Det är ju definitionen av senior. Då har ni inte någon säkerhet i collateral i dessa juniorlån ändå? Jo, det kan vi absolut. Det har vi absolut i 100% av fallen, men vi har någon annan som sitter på delen av säkerhetsmassan för oss. Okej, och kan ni nämna typ hur stor procentuell andel av de här juniora lånen som ni är tvåa i kön? Om man säger så. Eller vad är liksom snittpositionen ni har i kön? Nej, det kan vi inte säga egentligen, men vi kan vara tvåa, vi kan vara trea, vi kan vara fyra. Det är egentligen, det är nog tycker jag mindre intressant är att veta vad är det för pant vi har? Och hur mycket är det totala belåningsvärdet skulle jag säga. Okej. En junior är ju det är ju per definition så man definierar. Senior är ju från 0 till någonting i en till exempel på en fastighet, någonting annat. Sen har du junior. Det är det som är ovan senior. Så att det är ju vanliga definitioner som man har på alla banker. Senior och junior finansiering. Säkerhetsställande. Topp. Tack. Tack. Gentlemen, so far there are no more questions from the phone. Då tackar vi. Tack för intresset att lyssna och ha en fin dag. Hej.