Oncopeptides AB (publ) (STO:ONCO)
Sweden · Delayed Price · Currency is SEK 1.270
-0.034 (-2.61%)
May 4, 2026, 5:29 PM CET
← View all transcripts
Stora Aktiedagarna 2026
Mar 10, 2026
Ja, nu ska vi lyssna på Oncopeptides och deras VD Sofia Heigis. Varmt välkommen.
Tack så mycket. Oncopeptides är, som många av er känner till, ett svenskt, relativt litet men globalt biotechföretag. Vi fokuserade på att både kommersialisera men också forska fram mediciner för svårbehandlade tumörsjukdomar. Vi grundades år 2000, listades på Nasdaq Stockholm 2017 och vi är i dag runt 70 anställda. Vi har vårt huvudkontor här i Stockholm. Vi har växt över Europa senaste åren baserat på att vi har fått ett regulatoriskt godkännande för vår första produkt Pepaxti, som är ett peptiddrogkonjugat. Utanför Europa, där vi kommersialiserar själva just nu, så arbetar vi med partnerskap. Sen har vi en pipeline som bygger vidare på peptiddrogkonjugaten, men också en immunoterapiplattform. Om vi tittar på var vi landade 2025 års försäljning så hade vi en tillväxt på 88% i Q4 2025 jämfört med samma period året innan. Vi såg en år-över-år-tillväxt på 125%.
Det här är då baserat på att vi har byggt grunden på våra nyckelmarknader i Europa. Det är precis det som utgör grunden för Oncopeptides, det vill säga vår europeiska kommersialisering. Vi arbetar på att addera inkomst från resten av världen, där jag som kommer att prata lite mer om, arbetar med partnerskap. Vi har en pipeline som är transformativ och där vi i många år arbetar i preklinik, men nu faktiskt tar ett steg in i klinik för ytterligare en tumörtyp. Det kommer ni lära er mycket mer om i dag. Varför ska man då investera i Oncopeptides? Vi har vår grundpotential i Europa. Det är en potential som kan ta oss till lönsamhet år 2027 som, baserat då på den europeiska kommersialiseringen. Vi har också ett enormt värde att realisera i framtiden då vi kan adressera svårbehandlade tumörtyper.
Den hjärntumör som vi tittar på just nu heter glioblastom och där finns det ett enormt behov och en global adresserbar marknad framöver på runt $8 billion. Om vi börjar med grunden vi står på, vilket är Pepaxti i Europa och tittar på hur kommersialiseringen går, så har vi hela tiden sagt att vi går fram så fort vi kan för att hjälpa så många patienter som möjligt, men ser så klart till att vi förhandlar priser som ligger på en nivå som reflekterar den innovation som vi ger. Som alla lanseringar så går det lite upp och ner över tid, men om man tittar på trenden så är den stark och positiv. Vi hade ett hack i kurvan i fjärde kvartalet förra året och det berodde mycket på externa faktorer. Vi såg en strejk i Spanien som slog hårt mot oss.
Vi såg också att läkarna i Tyskland begränsade accessen egentligen under hela andra halvåret förra året till läkemedelsindustrin, vilket gör att det är svårare att komma till och informera dem och låsa upp nya förskrivare. Även om vi hade en dubbelsiffrig tillväxt i Tyskland så nådde vi inte riktigt de nivåerna vi önskade. Därför har vi sett över vår taktik där, faktiskt tagit ner vår kostnadsbas i Tyskland för att anpassa vår investering till vad vi tror att vi realistiskt kan växa med framöver. Vår tredje nyckelmarknad, Italien, gick väldigt bra. Om man tittar på utvecklingen över förra året från första kvartalet till fjärde kvartalet så kan ni se här att vi har breddat vår försäljning fint i alla länder.
2026 är det första året när vi har i stort sett full access, alltså har sett till att läkarna har tillgång att beställa Pepaxti på alla våra nyckelmarknader. Om vi tittar på resten av världen så har vi lite olika typer av partnerskap, strategier. Vi vill så klart att så många patienter som möjligt ska få tillgång till Pepaxti som en PDC, vilket innebär att det är en unik, vi ger patienterna möjlighet till en unik behandlingsmöjlighet som kompletterar övriga behandlingar som finns på marknaderna runt om i världen. Vi vet att lansering av läkemedel kräver mycket resurser och därför har vi i geografier där man inte känner till PDC:erna, där man inte har någon erfarenhet av vår produkt, valt att gå med mer möjlighetsbaserade partnerskap.
Där har vi tecknat avtal med något som heter World Orphan Drug Alliance som består av små bolag som undersöker huruvida det finns behov i de här marknaderna. Det behovet som vi ser behöver reflekteras i att man börja sälja till individuella patienter kan sen vidare då informera om vi vill gå vidare och söka godkännande och access på de marknaderna. Intressanta marknader är Japan. Där håller vi på att förhandla en affär och den är intressant därför att där har den regulatoriska myndigheten gett formellt råd om hur man kan komma till marknaden och även experterna i den japanska marknaden stöttar behovet av Pepaxti. Det är grundplattan för att man ska kunna lansera. Baserat på det har vi fått partnerskapsintresse och just nu har vi en exklusiv partner som vi förhandlar med där. Till vår pipeline.
Jag har många gånger berättat att vi har två olika plattformar. Vi har just nu tre assets, två stycken på peptiddrogkonjugatplattformen, OPDC-5 och OPDC-3 och en på vår NK-cellsengagerarplattform som kallas för SPiKE, som heter OPSP-1. Vi är ett litet bolag och vi har relativt länge arbetat i preklinik för att få fram data så vi förstår vad vi behöver fokusera och prioritera för att ta nästa steg. Eftersom vi kan inte göra allt parallellt själva. Det vi har kommit fram till är att vi har en otroligt fin möjlighet baserat på den datan vi har genererat för att vidga PDC-plattformen och börja undersöka andra typer av aggressiva tumörer. Jag ska förklara för er vad jag menar med att vi nu verkligen har en stark rationale för att ta det här steget.
När man utvecklar läkemedel och adresserar sjukdomar så vill man ha en logisk förklaring till och en hypotes varför ett läkemedel fungerar på ett visst sätt. Vi har länge vetat att våra peptiddrogkonjugat är differentierade från äldre kemoterapi i sättet som de distribueras, klyvs inne i cellerna. Vi har sett det vidare i klinik på multipelt myelompatienter där man ser att man får en kraftfull effekt men väldigt sparsamt med sidoeffekter. Det här beror på att peptiddrogkonjugaten är väldigt fettlösliga konjugat. Man konjugerar eller länkar ihop peptider med cellgifter och det gör att det blir en inaktiv molekyl som passivt och snabbt glider in i cellerna. Väl inne i cellen så finns det som små saxar som klipper sönder molekylen och då blir cellgiftet aktivt och vattenlösligt.
Det gör att man får upp en väldigt hög koncentration av cellgift i cellerna där de här saxarna finns. Tumörceller har en hög metabolism och ofta en uppgradering av de här saxarna, vilket gör att man får mer aktivt cellgift i tumörcellerna och i vissa tumörtyper. Det här har vi vetat länge. Det är grundplattan för vår innovation. Vi har sett i klinik att vi verkligen kan behandla väldigt aggressiva patienter och undrat om vi har en annan mekanism i tillägg. Senaste tiden så har vi konkluderat att vi, förutom att vi bryter DNA-strängen i kärnan på cellen på två ställen, så bryter vi även DNA-strängen i mitokondrierna. Det är intressant för att mitokondrierna är kraftverket i cellerna och kraftverk i många tumörer. Det gör med andra ord att vi har insett att vi har en dubbel verkningsmekanism.
Det här fyndet tillsammans med preklinisk data har guidat oss till vad vi tror är en fantastisk möjlighet att kunna hjälpa patienter med en väldigt svårbehandlad hjärntumör. Om man konkluderar vad vi vet om den här plattformen i dag så skulle jag vilja säga att det är ett vetenskapligt genombrott att kunna komma åt mitokondrierna. För det är väldigt många som forskar på läkemedel som försöker komma åt dem eftersom det är just kraftverket. Det här leder till att vi kan överkomma resistens som är baserat på att DNA:t som man bryter med cellgift repareras upp. Det är en vanlig resistensmekanism som kan uppstå på olika sätt hos aggressiva tumörer. I och med att det här inte sker på samma sätt i mitokondrierna så kan vi då överkomma den här barriären. Vilket i sin tur guidar oss till vilka patientpopulationer vi skulle kunna hjälpa med PDC-plattformen.
Vi har ju ett proof of concept i verkliga livet via vår europeiska lansering, där vi ser att den real-world-datan som kommer ut är otroligt fin och ofta överträffar den datan vi har sett i våra studier. Det här tillåter oss då att växa värdet i Oncopeptides förbi och liksom över vad vi har fokuserat på såhär långt senaste åren, vilket har varit då att lansera i multipelt myelom och i Europa. Låt oss fokusera in lite på glioblastom. För att ta basala fakta kring den här sjukdomen så är det en otroligt aggressiv hjärncancer, den mest aggressiva hjärncancerformen som finns, men också den vanligaste. Det är en ovanlig sjukdom. 3-4 personer per 100,000 får den här sjukdomen i västvärlden och medelåldern är runt 60 år. Väldigt dålig prognos.
De flesta patienterna lever upp till ett år, kanske upp till 15 månader i snitt. Det här beror på att det finns otroligt många utmaningar med att adressera den här tumören. Barriärerna man ser är att det är en väldigt envis och aggressivt växande tumör. Man kan ju förenklat med att säga att hjärnan är ett smart organ och tumörerna som växer i hjärnan, och inte minst då glioblastom, är en väldigt smart tumör. Man behöver ju för att komma in i tumören i hjärnan komma över blod-hjärnbarriären som är ett skydd för oss alla för att vi inte ska få in för mycket liksom skräp in i hjärnan. Det begränsar också läkemedel att komma in i tumörerna. Många läkemedelsutvecklingsprogram har fått stoppas på grund av att man inte får in tillräckligt mycket av sitt läkemedel. Det är en väldigt snabb resistensutveckling, precis som jag sa.
Dagens standardbehandling är faktiskt ett cellgift fortsatt och det bryter DNA:t på ett ställe och det utvecklas lätt resistens genom att mekanismer då lagar upp den här DNA-strängen så att tumören kan fortsätta växa. Det är också en kall tumör, vilket innebär att immunoterapi som hjälper så otroligt många cancerpatienter världen över inte hjälper, för det finns ingen infiltration av immunceller i den här tumören på samma sätt som i många andra tumörer. Om vi tittar på dagens standardbehandling så är det fortsatt en alkylerare. Våra PDC:er har ju ett alkylerande cellgift. Man vet att den typen av cellgift ändå fungerar på vissa patienter i dag.
Anledningen till att det inte fungerar på alla är på grund av att dels får man inte över så mycket läkemedel över blod-hjärnbarriären som man borde och dels utvecklas det resistens. Sen är det ju såhär att anledningen till att det här är en standardbehandling är just som jag sa, det är en kall tumör och då behöver man ett cellgift. Eller så behöver man omvandla tumören till att bli het, det vill säga på något sätt få dit immunceller som kan hjälpa till att aktiveras och döda tumören. Det är ganska komplicerat. Oncopeptides svar på det här grundar sig faktiskt i att vi fick en knackning på dörren några år tillbaka i tiden från en professor på Akademiska som hade gjort ett försök.
Då hon hade tittat på glioblastomceller och testat massa olika läkemedel och läkemedelsklasser i sitt labb för att se vilka av de här läkemedelsklasserna verkar ha effekt på glioblastomcellen. De här data publicerades 2022 och det ledde till att vi tillsammans med två till företag och Akademiska Uppsala sökte ett stipendie för att kunna investera i preklinisk forskning. Här är då resultaten som kom. Det man kan säga i korthet är att den här gula cirkeln eller fyrkanten eller rektangeln till och med, det är då runt en av våra PDC:er, Melflufen. Sen så har ni standard of care i den röda rektangeln. Det man tittar på här är viabilitet hos cellerna, det vill säga överlevnadsgrad. Ju lägre ner man har sina prickar, desto fler celler kommer man åt och dödar, alltså de blir mindre viabla.
Här ser man då att det här är ju en cellkultur. Så här beaktar man inte om man kommer över blod-hjärnbarriären eller inte. Det hon konstaterade var att Melflufen var en av de mest effektiva läkemedlen som testades i det här försöket. Det startade då ett prekliniskt arbete som vi har gjort i ett forskningskonsortium. Det vi har konstaterat från det samarbetet är att både Melflufen men också andra PDC:er, för vi har ett helt bibliotek med PDC:er på Oncopeptides och vi har bland annat tittat på OPD5 här, har bland den högsta aktiviteten i cellkulturer. När man tittar på blod-hjärnbarriärsdistributionen i djurmodeller så ser man att vi får över våra PDC:er till 100% och det tror vi har mycket att göra med att de är så fettlösliga.
Vad gäller just den här resistensutvecklingen, givet den mechanism of action som jag presenterade och hur vi kan komma åt både mitokondrien men också slå av DNA:t på två ställen i cellkärnan, så ser vi att vi kan adressera den resistensutveckling som har varit så svår att överkomma för äldre cellgifter. Det är en kall tumör, vilket inte gör oss någonting för vi behöver inga immunceller för att våra PDC:er ska verka. För att sammanfatta den här möjligheten så är det så i dag att de flesta försöken att utveckla läkemedel har misslyckats tyvärr. Det finns väldigt få behandlingar och standardbehandling är fortfarande strålning, kirurgi och cellgift.
Vi tror, baserat på det vi ser i preklinik, att vi verkligen kan hjälpa de här patienterna, givet att vi har all tro att våra PDC:er passerar blod-hjärnbarriären till en väldigt stor hög grad, även i människa, men att vi också kan adressera den här aggressiva tumörutvecklingen och resistensutvecklingen. Det vi gör nu då är att vi har frågat oss själva, men också gått externt och frågat toppexperter inom glioblastom världen över. Det som är så fantastiskt roligt här och som också säger mig att det finns ett enormt behov är att alla är väldigt intresserade av att både prata med oss och vara med i våra projekt kring det här. Hur gör man då om man ska utveckla en produkt inom det här området, givet alla de här barriärerna?
Först måste man ha en stark vetenskaplig rationale och den har experterna bekräftat att de tycker att vi har. Det är därför de är intresserade att vara med. Det är väldigt smart att börja med en liten investering i en studie där man faktiskt bekräftar att ens produkt går över blod-hjärnbarriären i en människa som har ett glioblastom. Det kallas för att göra en window of opportunity-studie, där man får sin första kliniska data och liksom lägger grund till hur man sen vidare designar sitt studieprogram. Det krävs ungefär 10 patienter för en sådan studie. Det går relativt fort och vi är oerhört glada över att vi har fått så stort intresse.
Vi har valt att köra den här i Norden och också fått fast track-status för den här studien från norska läkemedelsverket, vilket innebär att de kommer accelerera godkännandet för att vi ska kunna få i gång den här studien. Det får man bara om man anser att det finns ett enormt stort behov och en fin möjlighet att lyckas. Det vi kommer studera här är just att få bekräftelse på att vi får över våra PDC:er in i tumören så att vår mekanism liksom har möjlighet att verka i den här tumören. För att sammanfatta, innan jag öppnar upp för frågor och svar, så är Oncopeptides ett bolag som fortsatt byggs från kommersialisering i Europa, som vi ser ska vara lönsam 2027. Där vi adderar inkomster över tid genom att föra ut Pepaxti till patienter i resten av världen.
Där vi också nu tar ett steg vidare för att realisera värdet från vår pipeline som vi tycker är transformativ och där jag är oerhört exalterad över hur vi förhoppningsvis kan hjälpa patienter som har en väldigt dålig prognos i en väldigt svår hjärntumör. Med det tackar jag för mig och öppnar upp för frågor och svar. Stort tack Sofia.
Jag tänker när man, vi kanske kan starta med Pepaxti, alla dessa begrepp, men vi kan börja med det. Jag tänker lite grann, vad är det som är viktigt för att driva tillväxten framöver? För ni har ju en ganska stor marknad ni är på redan eller om man säger om man räknar in partner och liknande. Är det att det ska bli reimbursement eller är det, ligger bollen så att säga i era händer? Har du lust att utveckla det lite grann?
Både och. Vi är ju inne på våra nyckelmarknader, med nyckelmarknad menar vi de marknader som vi anser att vi kunde förhandla och då få högst liksom subventionerat pris, det vill säga de med störst potential. Fram till i slutet av förra året har vi arbetat på att få både nationella pris på plats men också regionala priser på plats. Italien kom sist in förra året i januari, förhandlade vi det priset. Så jobbade vi väldigt såhär intensivt. Nu har vi 90% access i Italien, vilket är väldigt bra. Vi har 100% i Spanien och så har vi 100% i Tyskland. Själva liksom subventionen är på plats i de länderna. Om man tittar på resten av Europa så finns det ju både patienter att hjälpa och potential att ta där också.
Det är en ganska stor investering och prisnivåerna har varit mycket lägre för alla produkter. Där ser vi över så här ska vi gå med en partner eller ska vi investera när vi har pengar på banken för att gå dit? Det är någonting som vi konstant utvärderar. Det vi har uttalat väldigt tydligt är att vad gäller just Central- och Östeuropa, som är väldigt många länder och väldigt komplext, där kommer vi gå för en partner och där för vi diskussioner. Annars så ligger ju mycket våra nyckelmarknader. Nu handlar det om liksom lansera, alltså att lansera och att få ut vår produkt, få upp användandet. Det som är bra med Pepaxti och för hela plattformen, det är att när man väl börjar använda Pepaxti så fortsätter man använda Pepaxti.
Just det. Det gäller att få in foten i dörren eller om man säger så att man verkligen kommer in. För jag tänkte lite grann när man läste senaste rapporten och sådär så lät det lite som att Italien har överpresterat. Det har tagit lite längre tid i Tyskland fattar jag det som och i Spanien. Egentligen är det inget, det liksom, det är inget strukturellt som har förändrats i de här marknaderna, eller?
Nej, inte i grunden. Eller det som strukturellt har förändrats som är ju tillfälligt i Spanien, det är att december tappade vi och också våra konkurrenter i stort sett all försäljning på grund av att man hade en läkarstrejk i Spanien som tog bort en av de få decemberveckorna som liksom finns. Det gjorde att man bara tog akuta patienter. Sen så kom ju influensasäsongen såhär och då försökte man jobba igen det här för att kunna ta in patienterna, monitorera dem som man brukar göra. För det är ju då man upptäcker att de behöver ny behandling. Det hände i Spanien, men ingenting i grunden har förändrats där. Den tyska tillväxten, att den är långsammare. Vi hade en jättefin tillväxt första halvan av förra året.
Sen är det så otroligt många myelomföretag som har kommit in på marknaden och förskrivarna där träffar relativt få myelompatienter. De vill liksom fördela sin tid. De har stängt dörren och sagt: "Vi träffar er bara en gång i halvåret." Det tar tid att liksom låsa upp nya förskrivare. Där jobbar vi på. Vi har bara justerat vår investering så att vi har en investering som lirar med tillväxttakten. Vi ser ändå att vi kommer bli lönsamma i Tyskland det här året på landsnivå så.
Det är bara att det har tagit lite längre tid helt enkelt egentligen då. Jag tänker lite grann när man tittar på kartan så finns det ju lite vita fläckar. Jag tänker Frankrike till exempel. Du nämnde inte riktigt det med ord, men jag antar att ni har gjort någon undersökning eller nån liksom. Ni har gjort era val antar jag på marknader eller ska man räkna med att de här, för det är ju ändå stora marknader får man väl säga läkemedelsmässigt som inte är med i Europa.
Absolut. Det är framför allt det ju Frankrike och U.K. som är de största länderna. Ja, där vi har gjort en utvärdering. Vi har också varit i kontakt med betalmyndigheter och utvärderat baserat på det. Jag kan ta U.K. som exempel för det är så tydligt. Där har man bara tagit in generiska produkter. Alltså man har bara haft generisk prissättning. Det gör att inga myelomprodukter har kommit in och att ta den fighten och ändra systemet som gör att man kommer in, det är svårt för ett litet biotech. De stora läkemedelsbolagen har dock tagit den fighten och det har tagit många år, men nu så har de subvention av några bispecifika antikroppar och det gör att man har en annan liksom startposition och möjlig jämförande landskap. Men det tar väldigt lång tid att arbeta ut market access-processen med NICE och så.
Då ställer vi oss frågan: Är det värt våra pengar eller ska vi investera dem i Italien, Spanien och Tyskland? Om man ser på return on investment. Ska vi gå med en partner?
Just det. Att det är noga utvalt kan man säga. Jag tänker, du hade en presentation, det är ganska många spännande saker som sker samtidigt. Om man tänker att vi flyttar oss nu det närmaste halvåret sådär, vad är det man ska hålla utkik efter? Vi hinner nämligen inte med så mycket mer frågor, men vad ska man hålla utkik efter om man nu tänker att du ska följa upp på det du har pratat om?
Försäljningstillväxt i Europa i grunden är viktigt. Rörelse inom vårt glioblastomprojekt, data, vad kommer ut ur det. Sen så klart kan vi expandera över världen där vi håller på att förhandla med Japan.
Ja, Japan var det som var. Är det fler länder vid sidan av Japan?
Vi har också Sydkorea, där vi har en partner och arbetar med regulatoriska myndigheter och sådär. Men potentialen för de andra länderna vi har, den är inte alls lika stor och liksom transformativ för bolaget. Så om man verkligen ska titta på stora värden så skulle jag säga att Japan är den viktigaste.
Japan ska man hålla en öga på. Det får bli slutord. Stort tack för att du kom.
Tusen tack.
Tack, tack.