CEO Sitdown

Mar 17, 2022

[Foreign language] Där, då är vi live här i Facebookgruppen Aktier igen. I dag har jag med mig Arli Mujkic, som är vd för First North-noterade venture builder-bolaget EPTI. Välkommen hit, Arli. Tack så hemskt mycket. Jättekul att få vara med och vara här. Ja. Hur är läget? Jag tänkte första frågan till dig skulle vara hur många sådana här kepsar du har egentligen i din garderob? För det, är det Yankees eller vad är det för något? [/Foreign language] Ja, det är Yankees, absolut. Nej, men jag har en hel del. Som du märker på din bild hade jag en vit, lite mer av en sommarkeps. Den här blir en vårkeps. Och så jag har några lite olika färger som jag kombinerar med. Det är någonting jag haft alltid på mig hela mitt liv, så det har blivit en sådan grej helt enkelt. [Foreign language] Kan inte du berätta lite om din bakgrund? För jag vet att den är rätt spännande. Hur och varför du grundade Epti. Absolut då. Jag, som du nämnde, Arli Mujkic heter jag och ursprungligen kommer jag ju från Bosnien och kom till Sverige under Balkankriget 1993 med mina föräldrar. Det var egentligen i Sverige då som jag faktiskt under hemspråkslektionen kom i kontakt med datorerna. Det var för att vi hade hemspråk i datorsalarna i Sverige. Det fanns inte tillräckligt med salar för allt så att hade lite tur då att det hamnade i datorsalen helt enkelt. Där, väl när jag satt där och var klar med hemspråkslektionen fick jag sitta vid datorn. Vad gör barn även i dag vid en dator? Man börjar spela spel så klart. Så blev det ju liksom Prince of Persia 1993 då som var ute då. Blev det ju Bomberman, Pac-Man, alla klassiska 2D-spel, men även Wolfenstein, när det kom ut. Det var då jag fick upp ögonen verkligen för vad, hur magiskt det här med spel kan vara. Jag blev och har alltid varit, även i dag, en nyfiken person av mig, vill lära mig nya saker. Jag fick en väldigt stor nyfikenhetskänsla. Hur bygger man själv egna spel? Jag ville bygga mitt egna spel då. Jag gick ut på AltaVista och googlade. Nu för tiden googlar man på AltaVista, vilket tycker jag är lite kul. Kunde ju varit att man Altavistar på AltaVista, men nu googlar man på AltaVista. Skrev jag "how to make game", enter. Det var egentligen då jag kom i kontakt med världen av programmering, där QBasic blev mitt första programmeringsspråk som jag halkade in på. Skrev ut allt jag kunde om det, tog hem, läste så mycket jag kunde, frågade mina föräldrar om vi kunde köpa en dator. Vi hade precis kommit till Sverige. De pluggade på SFI. Så det kunde vi inte göra tyvärr då, men de lovade, pappa sa att från den första lönen när jag får jobb, då ska vi köpa en dator. Och så blev det faktiskt sen. Tog mig till Onoff och sa: "Välj vilken du vill. Ska du inte ha några av de här färgglada?" sa pappa då. Sen, MacBook sen, men då är jag inne i PC och nu för tiden har man ju MacBook. Så han hade väl rätt redan tidigt inpå där. [Foreign language] För att spola tillbaka då, fick jag ju börja med penna och papper helt enkelt, för jag hade ingen dator. Jag ville inte ge upp, jag ville bygga mitt spel. Efter att ha skrivit koden för hand hemma, med böcker och block, så knappade jag in allting ungefär två, tre gånger i veckan i skolan när jag hade hemspråk, och fick mitt spel att funka efter några månader. Därefter uppmärksammades det och sen så fortsatte resan framåt. Skolan bidrog med en dator när de insåg att det fanns ett stort intresse från mig och att jag hade börjat så pass tidigt. Det var ju stort. Hade det inte varit för Sverige och för den möjligheten för oss från kriget att komma hit, så hade nog mitt liv sett rätt så annorlunda ut då. [/Foreign language] Efter det så var det bara full fart med programmering. 7 år senare var jag så pass duktig. Då startade jag mitt första bolag tillsammans med 2 andra medgrundare, Sylvain Dupont och John Hart. Det var en 3D Software Development Kit som det heter. Det är egentligen då en 3D-motor för att kunna visualisera och rendera 3D i realtid på PCs. Det här var ju första hobbyprojekt, men sen så blev det då ett bolag i USA. Fick starta mitt första bolag med hjälp av mina föräldrar som signade och sa: "Skriv på det här. Det kommer komma hem med lite checkar hoppas jag från USA som vi kan lösa in på Nordea." Jag har faktiskt min första check någonstans hos Nordea där efter vi sålde första licensen. Det blev rätt så stort och ganska välanvänt av ganska många stora. Vi hade BBC, Round One som byggde de flesta quiz-spelen man ser, även Eurovision Song Contest som var men även liksom olika BBC-program och så vidare använder Truevision3D för rendering. Vi hade NASA, vi hade Eagle Lander 3D med Apollo landningssimulator, oljeplattformar som renderade havets botten i vårt 3D-program, kärnkraftverk. Man fick en väldigt stor respekt för inte bara bygga, att det är kul att bygga, men också leverera och vad det betyder liksom. Att leverera kod, att garantera att det funkar, vara där, dokumentera, buggfixa och framför allt när det körs liksom drivs i kärnkraftverk. När man är 17, då sitter man där och räknar matten 100 gånger om för att man är ju lite orolig att gör man något fel så kan det här påverka väldigt mycket människor. Jag fick en stor respekt för just mjukvaruutveckling i mina tonår och vad det kan göra på stor skala liksom. Men efter det så var det Linköpings universitet. Började plugga som civilingenjör inom medieteknik. Där startade jag mitt andra bolag, vilket var en antifraudplattform. Unibet blev första kund och sen blev det PartyPoker, Maria Bingo, Carlos Poker, 888. Många iGaming-bolag som på den tiden inte hade BankID. Så då levererade min plattform ett anti, en kan man säga en brandvägg, en antifraud brandvägg som gjorde att människor inte kunde registrera sig flera gånger för samma bonusar då. Det efter 7 månader så drog det bolaget in SEK 700,000 i månaden och då satt jag fortfarande själv liksom. Alltså, universitetsföreläsningarna blev inte lika intressanta. Först var de mycket lättare för mig, som har kommit med en ganska liksom tung matematisk och programmeringsbakgrund. Första året, det handlar ju mycket om introduktion. Det var ju, gjorde att jag fick mer tid, vilket gjorde att jag skapade den här motorn då, och den här plattformen. Sen efter att pengarna började trilla in så fick jag ett bud att sälja det. Då var jag 20. Jag kommer ihåg för att vi kunde ju inte ens köpa champagne för att fira på Systemet. Utan det fick pappa göra så när vi hade en liten fest. Efter det så blev jag serieentreprenör efter min första exit då och var med om 6 bolag. Vi gjorde några bra exits, några bolag som man var lite för tidig med ut i marknaden. Det var någonstans då jag insåg att för att gå från serieentreprenörskap, att jag skulle vilja göra flera saker samtidigt. Jag ser många bra möjligheter i marknaden där tekniken kommer till väl användning, men jag hinner inte göra allt. Det var någonstans där idén föddes om att gå från seriellt entreprenörskap till parallellentreprenörskap, vilket är det som Epti jobbar med. Jag kommer prata lite mer om det snart. Då grundade Halida och Sanin Mujkic tillsammans med mig, vi tre grundare, Epti då 2017. I dag, efter knappt 5 år, det blir snart 5 år om några månader, så är vi 240 anställda i 7 länder, 240 fantastiska medarbetare, 24 portföljbolag och har växt med över 1,700% sedan starten 5 år sedan. Det är lite kort om min bakgrund, hur vi kom till att grunda Epti. Om du väldigt kort skulle få berätta vad EPTI gör då. [/Foreign language] Absolut. Epti är ju en kombination. Det är en venture builder som det kallas, eller en startup-fabrik, en företagsfabrik, company builder. Kärt barn har många namn som man brukar säga. Men det är egentligen när man tänker ett investmentbolag som traditionellt investerar bara kapital, rent kapital. Tänker man ett servicebolag där kärnan är medarbetare. Kombinerar man de här två så får man det som kallas för en venture builder. Det vill säga att utöver rena kapitalinvesteringar så investerar man i form av djupt operationellt stöd. Det vill säga man investerar människor, programmerare, projektledare, designers, growth hackers, marknadsföring, admin, HR, recruitment. Det som egentligen är det absolut viktigaste för att ta bolag från för att ta dem till kommersialiseringsfasen där de någonstans då kan börja ha det här mer och mer in-house. [Foreign language]Vägen dit, det är vägen dit vi hjälper dem att nå sin maximala potential och ta den vägen dit mycket snabbare än om de själva skulle gjort det. Det är lite vad Epti gör då.[/Foreign language] Om vi tittar på er affärsmodell då, hur ni skapar värde, vad är det ni gör? Alltså, ni har ju en, något som kallas för internal och external ventures. Alltså, ni har ventures som ni bygger internt och bygger från grunden och sen har ni externa som ni investerar i och bygger, ja, existerande bolag men som ni vill skala upp så att säga. Kan du förklara lite hur ni ser på värdeskapandet? Absolut. Om man börjar med internal ventures, precis som du nämnde, så internal ventures definieras av att det är bolag som är majoritetsägda, det vill säga det är en del av vår koncern. Och de kan ju komma till genom att vi antingen startar dem tillsammans med andra drivna medgrundare. Eller så startar man dem tillsammans med andra bolag i form av joint ventures, som till exempel Workamo med PE Accounting. Eller så kan det vara bolag där vi köper en majoritet för att visa att vi kan sedan applicera en tillväxt eller en value proposition i det bolaget. Och det kan vara som ett case MobileLearn där vi har då nyligen köpt in oss på majoritet. Det finns olika sätt som vi kan ta fram och starta och skapa och komma till en position av att ha ett internal venture i portföljen. Ett internal venture får ju ta del av hela EPTI:s inkubation. Det vill säga inte bara tech-utveckling som är då någonstans kärnan och projektledning och design. Det handlar om allt. Det är vår koncern, det är vårt kontor, hela inkubationen, admin, talent, recruitment. Vi gör ju det här utifrån de områden där vi är experter. När de här internal ventures får ta del av hela den här inkubationen så får vi då och skapar en möjlighet för bolagen att ta sig framåt i en mycket snabbare takt. Det vill säga, vi brukar kalla det ibland för shortcut for founders. Det vill säga att infrastrukturen runt omkring lägger vi och hjälper till med. Sen så kan grundarna och de som driver bolaget kommersiellt fokusera just på det absolut viktigaste. Det är den kommersiella delen. Det är kunder, det är produkten, det är liksom feature scope, KPIerna, growth metrics, unit metrics och så vidare. Allting runt omkring som behövs, som oftast någonstans grundare behöver också sköta, många hattar och så vidare. Det får man ta del av utifrån vår koncern som i form av en inkubation. Det gör ju då att man kan skapa något väldigt konkurrenskraftigt i form av ett internal venture med ett väldigt begränsat antal resurser. Istället för att man då ska springa på allting så kan man bara fokusera. Med external ventures så bidrar vi då med operationellt och tekniskt stöd. Det är så att säga ta en del av den här inkubationen och det som är absolut viktigast för de här bolagen. Det är bolag då någonstans som har kommit en bit på vägen. Det är inte idéstadiebolag, utan oftast har en första beta-produkt ute. De har KPIer, det finns ett grundargäng, det finns en del människor i bolaget och de söker då kapital för att ta sig till nästa del av sin tillväxtresa. Det kapitalet för de bolag vi tittar på external ventures ska ju någonstans omvandlas och omsättas till resurser. Det är oftast därför man söker kapital. Det ska omvandlas till mer programmerare, de behöver growth hackers, man behöver projektledare och så vidare. Istället för att först söka kapital, som jag sa tidigare, i form av att man tar ett investmentbolag till exempel, och sen behöver man omsätta kapital till duktiga medarbetare, sätta way of working, få in dem, onboarda dem. Allt det tar tid. Inte nog med att det tar tid, man ska även tävla där ute med de många andra stora techdrakar. Är man tidigt, lite tidigare då i sin tillväxtresa, så blir det ofta svårare att vara konkurrenskraftig där ute, vilket innebär att man får kämpa ganska länge oftast och fokusera på att rekrytera istället för kunderna. Grundarna i det här bolaget, vilket gör då att man tappar massa tid. När vi går in i ett External Ventures så blir det som att slå två flugor i en smäll. Det vill säga att man både får tillgång till ren kapitalinvestering men också i form av djupt operationellt stöd. Då behöver man inte spendera den tid i att omvandla kapital till de resurser man framför allt behöver för att skala verksamheten. Det får man i form av en investering från oss. Där vi då går och kombinerar de våra investerare med både delvis att ta betalt för det djupa operationella stödet i aktier och delvist kontant, vilket gör att vi också har en botten, en bottendel i våra External Ventures investeringar, som gör att vi då tar minimalt möjligt med risk då för den här typen av bolag. De får då komma i mål och komma dit de vill mycket snabbare i och med att man sparar någonstans, ja, 6 månader till 12 månader minst på att sätta ett team som man får från oss. Sen kan man bygga det in-house när man väl kommer till nästa steg av kommersialiseringsfasen tillsammans med oss, där vi är med på den stora equity-uppsidan av resan. Det är väl lite kort då. Factory är ju där all den här magin sker då. Det är vår process, det är vår venture building playbook. Det är sättet vi helt enkelt med mångårig erfarenhet skapar de här värdena i de här bolagen, där vi själva, många av oss har varit, som jag nämnt tidigare, entreprenörer, grundare, varit med från ax till limpa, tagit bolag från idé till exit och så vidare. Vi applicerar ju så klart egna best practices och erfarenheter från oss själva, från andra medgrundare, från vårt nätverk, från advisors och så vidare. [Foreign language] Det är lite kort om hur det funkar, hur vi skapar värde. Vad skulle du säga är, som gör er unika? Alltså, venture building per se är ju inget, det är inte ett nytt fenomen och det finns ganska många venture builders där ute på global basis. Vad skulle du säga att gör er unika i det sammanhanget? Är det ert geografiska fokus eller är det hur ni bygger era bolag? Eller vad är det som gör er modell unik? Det är en väldigt bra fråga. Vi fokuserar ju på, framför allt på fem segment och jag kommer prata säkert lite mer om det också sen. Det är gaming, fintech, marketplace, SaaS och services. Det är ju segment som växer och har en väldigt stark tillväxt, teknisk tillväxt och ett väldigt starkt behov av tech, teknik då, teknisk kompetens och så vidare. Vi fokuserar ju bara på de segmenten där vi är absolut bäst på. Det är ju självklart det som jag nämnde tidigare. Det handlar om att i vårt fall är vi en oerhört stark venture builder med ett starkt tekniskt fokus. Jag tror att det skiljer oss. Det finns många venture builders i världen, eller många och många. 560 är många, men det är fortfarande ett snabbt växande segment som får mer och mer bolag. Jag skulle säga 560 globalt är en bra siffra, men det visar också fortfarande att vi är ett tidigt skede för någonting som håller på att växa väldigt snabbt då. Men för att gå tillbaka då, så att vi har en väldigt bred och stark teknisk kompetens, vilket är det som vi nyttjar. Många venture builders där ute är väldigt mycket mer lösa i form av hur de jobbar. Det är mycket mer fokus på brand, liksom management consultants. Det ska vara nätverk, det är vad det nu kan vara. Vi har väldigt tydlig fabriksprocess, hur vi bygger bolag, en företagsfabrik. Det vill säga, vi ska ta oss från den här punkten till den här punkten och såhär gör vi. Den kan mest efterliknas ett traditionellt produktionsbälte i form av ett fordonsband, där man liksom har en väldigt tydlig modell för hur man bygger en viss bil. Man har först den första bilen, den där konceptbilen. Man bygger ihop den, man skruvar ihop den. Det är mycket handbyggt och så. När man väl har den satt, då går det ner till en process och en manual för hur det ska byggas. Appliceras det på ett löpande band, på en löpande bandprincip. Det är precis det vi gör. Så att vi har en löpande bandprincip som tillåter oss att ha flera bolag parallellt i det här, på det här löpande bandet och hjälpa alla bolag, oavsett vart de är i fasen på det löpande bandet, att nå maximal kvalitet. Det skiljer oss från många andra, där jag tror att det är mycket mer lite ad hoc. Medan vi har väldigt tydligt specificerat hur och vad vi gör i varje fas. Tillsammans då med en fantastisk medarbetarskara och ett otroligt starkt teknisk kompetens. Det skiljer ju oss då så klart, skulle jag säga, från många andra venture builders. Sist men inte minst skulle jag vilja säga att vi är den enda svenska venture buildern. Det vill jag ju säga är någonting också i sig unikt. Sverige är väldigt välrespekterat i världen. Vi pratar om liksom det andra högsta unicorn per capita. Ja, det är ju inte det man ska inte sticka under stol med att vi är otroligt innovativa i Sverige och det är så klart någonting vi alla tar med oss, andas, tänker, lever och det genomsyrar också hela vår verksamhet. Att innovation är ju någonting som är otroligt viktigt för oss. [/Foreign language] [Foreign language] Att den kombinationen av innovation, stark teknisk kompetens och en gedigen fabriksprocess för att bygga bolag. De tre sakerna skulle jag vilja säga är det som verkligen skiljer oss från de här 560 i mängden. [Foreign language] Ni bygger bolag inom olika segment. Det är gaming, fintech, marketplace, SaaS och services. Kan du gå igenom bara kort vad respektive gör så att säga? [/Foreign language] Absolut. Gaming, fintech, marketplace, SaaS och services, de första fyra som du nämnde är segment där en teknisk produkt är i centrum. Det femte, services, där är medarbetare och dess medarbetares skill i centrum. Det vill säga att här har vi gamingteknik, det kan vara e-sportsbolag som till exempel Space, där vi har världens största gamingcentrum på Sergels torg i Stockholm, där vi är delägare. Fintech är ju finansiell teknologi. Fintech marketplace säger sig själv marknadsplatser, SaaS, Software as a Service och services är en form av servicebolag där vi egentligen tillhandahåller tjänster som programmering, growth hacking, marknadsföring, SEO och så vidare. När man tittar på hur de här skapar synergier mellan varandra så blir det väldigt tydligt om man tänker rent visuellt. Om du har 4 segment där du har tekniska segment så handlar det om att vi då kan återanvända helt enkelt teknisk knowhow om och om igen. Har man väl byggt en SaaS betalväg som konverterar bra en gång i ett SaaS venture, ett SaaS-bolag, då vet man. Då kan man återanvända den knowhowen om och om igen. Första gången kanske det tar 3 månader, nästa gång tar det 10 dagar och sen därefter tar det inte mer än 1 vecka att implementera varje gång, liksom. Det är en såklart del för hur man kan återanvända. Services handlar om att man horisontellt går igenom djupet. Det är människor som kan gaming, fintech, marketplace, SaaS och de jobbar brett igenom de här ventures sen då. Dedikerade team, men det handlar om att de kan de här segmenten. </Foreign language] [Foreign language] Igenom att både använda en vertikal synergi i form av teknisk återanvändbarhet, och services horisontellt i form av ett optimal resursanvändning, får vi då liksom helt enkelt en väldigt, det var väldigt svårt att göra såhär när man tittar på sig själv, men en väldigt liksom bra horisontell och en väldigt bra vertikal synergi som då skapar otroliga värden i väldigt mycket snabbare takt än vad man traditionellt skulle se i vanliga investeringsbolag eller riskkapitalbolag. Ni växer onekligen väldigt snabbt och bygger uppenbart värde underliggande i era ventures. Ni har också målsättning att växa med 3 till 5 portföljbolag per år, vilket är ganska aggressivt. Hur ser du på den tillväxtmålsättningen och möjligheten att hitta, utveckla bolag inom ramen för den målsättningen? Vilka stora utmaningar ser du framför allt med det? Absolut. Om man tittar i dag, vi är knappt 5 år gamla. Vi har 24 bolag i portföljen. Vi har ju redan växt med, historiskt med den här takten och vi blir ju inte, så att säga, svagare med tiden. Vi blir starkare med tiden. Mer människor, mer kapacitet, mer kapital. Jag tror att den här takten är egentligen, kan låta aggressivt, men med den här gedigna fabriksprocessen och den gedigna playbooken för hur man bygger bolag, så blir det egentligen en absolut överkomlig siffra. Kombinerar man den till dessutom med potentiella förvärv så kommer man då se att den här siffran är absolut inte orimlig. Tittar vi bara på under det här året då till exempel, så har vi ju både. Vi har ju förvärvat, exempel, Linky. Workamo förvärvade Simpel. Vi förvärvade majoritet i MobileLearn som gick in till ett internal venture. Det sker ju hela tiden förvärv också, som gör att man växer med portföljbolagen och förvärv. Utöver det startar man också bolag. Vi använder ju som jag, som man kanske de som har läst vår rapport vet, vi använder ju också något som kallas för industriell spegling, geografisk spegling. Apotekamo är ju ett apotea.se för forna Jugoslavien. Saasstore är ett, saasstore.com är ett appstore för SaaS. Genom att applicera sådana här typer av metoder, både geografiskt, vilket så klart är lättare, Rocket Internet har gjort det i många år, väldigt framgångsrikt. Applicerar man också industriella synergier och här har vi en industri som kommer att ta samma mönster, matematiska mönster i sin utveckling som den här industrin. [Foreign language] Kan man applicera de lösningar som man ser finns där på den här industrin. Genom att egentligen inspireras och bygga innovationer som löser samma problem. Vi ser ju inte ett problem i att varken starta, komma fram till nya idéer, till nya bolag. Vi får även propåer, 2-3 bolag i veckan tittar vi på, både från medgrundare att starta ihop med dem, från bolag att starta joint ventures med dem, men även external ventures där det är bolag som har kommit till en viss fas som jag nämnde förut, kanske en beta version, fått se första kopiorna, behöver ett starkare tech team, behöver hjälp med vad det nu kan vara, brand, governance, marketing, söker sig till oss. [/Foreign language] [Foreign language] att jag tror att med tanke på det idéflow och dealflow som vi har samt potentiella förvärv, så tror jag absolut att vi kommer kunna växa med 3-5 portföljbolag per år. De största utmaningarna är ju identifiera vilka av de här bolagen har potential att bli kommersiellt framgångsrika. Det är därför vi lägger framför allt då stor vikt på de enskilda entreprenörerna och deras förmåga då att leda utvecklingen på lång sikt. För att vi ska ju bidra med infrastrukturen för att komma dit och ge och frigöra möjligheten för just grundarna och det kommersiella teamet att kunna exekvera fokuserat på det de gör bäst. Då gäller det också att välja de som gör jobbet bäst. </Foreign language] Någonstans ska ni också göra exits. Ni håller bolag hur länge då innan ni gör en exit? Vi har inte en specifik horisont. Vi är rätt opportunistiska på det sättet, men man kan väl säga att generellt det vi ser liksom i en fabriksprocess att bolag någonstans mellan 3-5 år börjar komma till en mer mogen fas och sen närma sig att man har kommit förbi A-rundorna, kommer upp till A-rundorna, står på egna ben. Det vi kallar exit area är för oss nödvändigtvis inte att vi säljer hela företaget. Det kan vara en del av ägandet. Det kan vara att vi håller passivt och tar del av utdelningar om det är så. Eller så kan det vara liksom en IPO, olika sätt. [Foreign language] Generellt sett har vi sett någonstans kring 3-5 år är horisonten på de bolag, när de når sin maximala värdepotential utifrån vad vi ser, vad vi kan bidra med i form av värde, value proposition och värdeutväxling igenom det djupa operationella stödet. Så att ingen tydlig horisont så, men jag skulle säga så länge vi kan se att vi kan bidra med värde och bolag kan nå ett högre värde och har ett liksom ett snabbare växande värde än vad andra potentiella möjligheter har för oss, så kommer vi att hålla det bolaget. Det ser ut som att det ligger någonstans mellan 3 och 5 år för oss. Jag läste någonstans en analys på er som lyfter fram två bolag som skulle vara liksom de starkaste korten här framöver. Det är dels Nätapoteket som du nämnde, Apotekamo, och sen var det Parkamo. Där har det hänt någonting på slutet. Du får gärna gå in på det. Ja, absolut. Alltså, det finns ju bolag, om man nämner det generellt då, bolag som kommit väldigt långt i sin kommersiella utveckling. Vi har ju till exempel InBanner med Trustly som delägare som är en express checkout direkt igenom som ökar konverteringen med över tre gånger från klassiska länkar. Vi har Workamo som är otroligt snabbväxande gig-plattform som används av både företag och privatpersoner, Apotekamo som är ett apotea.se för forna Jugoslavien och så vidare. Parkamo var ju ett av dem som var väldigt populärt att man tog upp och pratade om för att det var ett väldigt tydligt problem, ett vardagsproblem som många människor har fortfarande då, vilket är att vilken parkeringsapp ska jag använda här i dag? För att vi har sjutton appar då i Sverige och Europa börjar bli lika fragmenterat. Det är det här som jag pratat om förut, att många marknader, man tittar på marknader som hotell, resor, hotell, mat och så vidare fragmenteras. Det kommer aggregatorer. Parkamo var helt enkelt ett Tink för parkering. Det var helt enkelt lite före sin tid tyvärr. Så föll den här domen som kom ut och gjorde så att Parkamo inte kunde fortsätta sin resa. Men jag tror att och vet att väldigt många kunder var väldigt glada över att använda den tjänsten som dessutom var gratis, kostade ingenting och var väldigt uppskattat. Men har man inte ett regulativ som man då kom fram till exempel i fintech med PSD2, som sedan möjliggjorde för applikationer som Tink och andra att kunna verka. Kommer inte ett sådant regelverk fram så blir det lite vilda västern. Då kan sådana här saker som är lite oförväntade och före sin tid hända. Men samtidigt går det, går man rätt så kan det också bli en Tink-resa att du säljer för SEK 2 billion till Visa för att du har en open banking-infrastruktur. Det kunde även blivit samma sak med en open parking-infrastruktur, vilket var det som man någonstans också bettade på. Men det är så klart väldigt tråkigt att vissa bolag kommer ju växa snabbare, vissa bolag växer liksom långsammare och vissa bolag kanske helt enkelt är före sin tid. Med det sagt har vi 24 bolag i vår portfölj och genom att vi investerar så brett inom de här, de här segmenten med brett ut i portföljen i flertal bolag så minskar vi ju risken för våra ägare. Parkamo var till exempel 6% av vårt substansvärde. Vi fortsätter investera inom det segmentet med parkering, laddning och mobility som man kan se till exempel med vårt förvärv av Linky, som är, ja, det är en platform as a service som egentligen möjliggör både parkering och laddning av bil med hjälp av en QR-kod utan att man behöver ha en app. Vi fortsätter satsa på det segmentet. Vi ser otroligt en marknad som är på otrolig framfart, växer, behöver digitaliseras. Ibland så får man ju vad man inte har fått på ett venture kommer man ju lära sig av att ta med liksom potentiellt i sina investeringstankar inom i nästa. Som sagt, att ha en spridning i 24 portföljbolag gör ju samtidigt att det är väldigt många bolag som växer samtidigt framåt och man får även låg riskprofil. [Foreign language] Kan jag bara nämna slutligen, liksom just med Parkamo så var det ju väldigt tidigt före sin tid och det gjorde ju också att just den domen som föll ut är väldigt dåligt underbyggt. Det finns egentligen inga tekniska bevisningar för att man ska kunna komma till den här slutsatsen. Att man kan väl säga att man har ju där någonstans blivit ansedd skyldig till någonting som fast man utan bevisning så att säga, det står till och med i domen att utan att förstå riktigt hur den här datan samlas in, så har man då någonstans antagit och så kan vi ändå anta att det inte görs på ett korrekt sätt. </[Foreign language]> [Foreign language] Det tycker jag är väldigt tråkigt att man antar saker som egentligen påverkar gratisappar som gör det bra för slutanvändarna att jämföra till exempel sina parkeringspriser gratis, precis som ett PriceRunner för parking och så vidare. som sagt, det kommer en tid när det kommer behövas en sådan applikation. Det kanske inte kommer vara vi som investerar i den och gör det då, men det kommer säkert komma för det har vi ju sett som sagt i andra industrier. Det är bara en fråga om tid. </Foreign language] Är det annars en risk med den modellen ni använder? Du nämnde geografisk spegling bland annat. Är det en risk att man går in på ett annat bolags område, kopierar det de gör men tar det till en ny marknad? Finns det legala risker med det? Eller hur ser du på den risken generellt för ert bolag? Nej vi gör ju alltid otroligt stor investering i att bedöma alla legala risker i varje form av investering vi gör, precis som vilket investmentbolag som helst. Att utifrån det perspektivet gör vi ju precis allt det och lite till som man behöver göra. För att när det handlar just om teknik och geografi och så vidare, så måste man vara säker på sin sak. Det gjorde man ju samma sak även inklusive Parkamo och alla andra ventures. Nej, generellt bedömer jag inte att det är en risk. Har man då sett att det finns en möjlighet till att sälja appar med App Store så ser jag inte en risk liksom att starta saasstore.com som gör egentligen samma sak med reviews, med stjärnor, med screenshots, med att kunna enkelt köpa billigt och installera ett software as a service. </Foreign language] Eller att starta ett onlineapotek som har funkat bra med key metrics i Sverige och startade i forna Jugoslavien, där man har en minst lika stor andel av människor som bor och köper online. Ser man inte liksom egentligen någon ökad risk i det. Legal risk? Nej, absolut inte. Utan ibland kan det vara så att man helt enkelt har inspirerats av en viss typ av venture som i det här fallet med Tink, som har legat själv väldigt långt fram i att pusha med PSD2 och så vidare. Och ibland har man tur att man lyckas pusha igenom och komma rätt i tiden som Tink och Trustly och andra gjorde med PSD2. Och ibland så hamnar man lite för tidigt och kanske någon annan kommer in i rätt tajming helt enkelt. Tar man många av sådana här extrema innovationscases, det är väldigt få av dem som man gör. Det är som sagt Parkamo. Men generellt sett är det väldigt straightforward cases som man använder sig av. Det är liksom geografisk spegling, industriell spegling, och uppköp av majoritet i bolag som man tycker är spännande liksom. Svaret kort på din fråga tycker jag att jag tror inte jag tycker vi ser en högre ökad risk i vår modell, absolut inte, utan snarare tvärtom. Genom att vi har en bred portfölj och tar ordentliga legala analyser och återanvänder det brett så kan vi faktiskt lära oss av alla tidigare bolag som har funnits i portföljen för dem längre fram. Ni växte ju väldigt fint förra året. Sedan dess har det ju hänt en del på geopolitiskt om inte annat. Det är ju ganska skakigt, minst sagt. Hur har det här bittrare marknadsklimatet påverkat er skulle du säga och onoterade marknaden? Ja, det är ingen hemlighet att kapital på marknaden påverkas negativt av geopolitisk osäkerhet. Det kommer ju liksom alltid. Först påverkas ju noterat, sen speglas det i onoterat. Samtidigt så tror vi och är säkra på att det kommer alltid finnas utrymme för att göra bra affärer för just bolag med skalbara digitala affärsmodeller. Det kan man ju se i form av att liksom även historiskt, att saker och ting skakas. Vårt sätt att konsumera produkter, appar, tjänster online, både från företag, privatperson och så vidare. Det tar ju stora framsteg för varje år som går rent innovationsmässigt, digitalt. Nya produkter kommer som liksom, som är smartare och smartare. Så att jag tror att det blir ju så klart att det påverkas negativt, men samtidigt så verkar vi inom ett segment och ett område med att vi investerar både med kapital men framför allt med djupt operationellt stöd och där vi får ta del av kassaflödena och equity uppsidan på tillväxten i skalbara digitala affärsmodeller. Det gör då att vi verkar i ett segment som jag skulle säga är något mindre känsligare för det än vissa andra segment då, långsiktigt skulle jag säga. Jag skulle vilja ha din kommentar också på ert kapitalbehov framåt. Jag vet att du inte får säga alltför mycket liksom framåtblickande, men om man som investerare funderar på att gå in i EPTI och sen så tänker man så här: "Ah, det kommer bli någon nyemission, det kommer bli utspädning." Vad säger du till en sådan person? Nej men om man tittar historiskt så, EPTI växte med 1,780% substansvärde från 2017 fram till siffrorna med Q4 och periodens utgång där. Och under den tiden så plockade vi in egentligen SEK 40 million totalt för att skapa ett substansvärde fram till noteringen när vi gjorde affären med Invajo som blev en post-noteringsvärdering på SEK 750 million. Så att det säger ganska mycket om hur vi har lyckats, ratio mellan att plocka in kapital och skapa substansvärde. Och det har ju så klart med att göra att vi är både med på kassaflödena samtidigt som vi växer portföljen i toppen. Och genom att ta del av kassaflödena betyder det ju så klart att du bränner mindre pengar, vilket gör att du kan skapa mer värde i ratio mot vad du har tagit in. Och det ser inte vi på någonstans. Det är ju en del av vår kärnaffärsmodell. Det kommer ju inte förändras. Genom att då både tagit in SEK 55 million i samband med vår notering och utöver den kassan vi hade, så känner vi att vi har en väldigt stark finansiell ställning. Det gör ju då att framöver då, även om man inkluderar organisk tillväxt, men även liksom icke-organisk i form av uppköp. Nu när vi har också då en noterad aktie, vilket är så klart en del av denna strategin. Kombinationen av att då både köpa med kapital och framför allt aktier gör ju då att vi känner oss väldigt starka i våran position att både växa organiskt och icke-organiskt med förvärv då. Vad tycker du annars att man ska hålla koll på som investerare här framåt? Vad är internt? Vad har ni satt för viktiga milstolpar under innevarande år till exempel? [/Foreign language] En bra fråga. Vi har ju då, om man tittar på Q4 efter Q4-rapportens utgång med de väsentliga händelser som har kommunicerats, så har vi nått ett substansvärde på 911 miljoner SEK. Så att, ett, en viktig milstolpe är ju så klart att hålla koll på substansvärdet när det passerar en miljard SEK. I och med att vi är på 911 nu. Det är så klart en viktig milstolpe som vi tror att vi kommer passera strax då. Men utöver det, precis som du nämnt, vi har en uttalad strategi att växa med över 3 bolag per år. Så har vi ju gjort ett flertal förvärv och M&A-transaktioner under året. Samtidigt som vi för, det är ingen hemlighet att vi alltid kommer föra potentiella förvärvsdiskussioner med förvärvskandidater. Det är så klart att hålla utkik på när vi både startar nya bolag men även förvärvar eller ingår i investering med nya bolag. För att det kommer ju så klart på sikt. För vi som sagt ser ju till att välja långsiktiga bolag med rätt ledare och rätt fokus, rätt segment. Då tror jag det är också en bra signal att kika efter, för det betyder liksom att vi bygger på i fabriken i början och kommer fortsätta bygga ut världen och det gör ju så klart. Efter ett tag börjar man se det på substansvärdet. När vi väl passerar här SEK 1 miljard snabbt strax och samtidigt gör ytterligare förvärv, ytterligare uppstart, ytterligare investeringar med 3+ bolag per år, kommer man ju så klart kunna se det väldigt snart. Sist men inte minst så skulle jag säga operativa framsteg som så klart produktlanseringar, KPIer som vi potentiellt går ut med i rapporter och potentiella kapitalanskaffningar i underliggande bolag, portföljbolag då. Det är också någonting att hålla utkik på. För att tar man in kapital i ett underliggande bolag så betyder det så klart att det finns en stark tillväxt där och det behövs tillväxtkapital. Det bör också vara någonting då som bör, som man säger, trickle up, kunna liksom synas uppåt i våra siffror då sen i EPTI i form av när vi kommunicerar rapporter och annat. [Foreign language] Jag sneglar på ett börsvärde här, SEK 460 någonstans mot substansvärdet på SEK 900, över SEK 900 då som du säger. Substansrabatten är rejäl då. Vad är det marknaden inte fattar här? Nej, men det är en bra fråga. Vi är ju bara 3 månader in och det handlar ju mycket om att vara ute och prata med publik, prata öppet om vår historik. För att gå från ett privat bolag till ett noterat bolag och sen få de sakerna som har hänt i omvärlden hända samtidigt är ju så klart det påverkar ju börskursen och det är framför allt det som vi ser har varit den svåra påverkan. För att om man ser det fundamentalt, historiskt på 4.5 år och växt med över 1,700%, har 240 medarbetare i 7 länder, omsettar då med förvärven som gjordes 31 augusti förra året SEK 115 miljoner, gör ett resultat på över SEK 4 miljoner, substansvärde på nu över SEK 900. [/Foreign language] Ja, det är ju inget snack om att det är en väldigt aggressiv substansrabatt. Vi är ju säkra på att med tiden, nu är vi bara tre månader in. När vi får sätta några rapporter, när marknaden ser hur vi utvecklas, så tror vi och hoppas på att det kommer korrigeras så klart. Men jag tror att en stor anledning är så klart den korta tiden vi har varit på börsen och allt det som har skett i omvärlden har ju så klart påverkat vår börskurs negativt sen vi listades den tjugoförsta december. [Foreign language] Jag brukar alltid avsluta med frågan varför man ska investera i EPTI då i det här fallet. Vad skulle du säga till någon som sitter och funderar, tittar på Avanza: "Ska jag gå in nu?" Varför ska man göra det? Det är bra. Tre saker ska jag säga. Ett, precis det vi pratar om nu. Alldeles för hög substansrabatt. Definitivt en bra anledning som är väldigt enkel och påtaglig om man tittar på vår portfölj och tittar på kursen i dag. Nummer två skulle jag säga såhär att om man inte själv är en ängelinvesterare och har jobbat med det och har otroligt mycket tid och framför allt kapital, så kommer man ju ha svårt att få tillgång till en europeisk scen av startup och scale ups och techbolagen inom de här fyra otroligt snabbväxande segmenten. [/Foreign language] Att investera i EPTI ger ju då individuella retail investerare möjlighet att få vara med på den resan i 24 bolag brett från en noterad aktie som dessutom är ägare som är inne och påverkar de här bolagen på ett positivt sätt att växa snabbare, högre, där vi också får ta del av kassaflöden men även på uppsidan. Det är definitivt en väldigt viktig aspekt. Man kanske inte skulle ha haft möjlighet att investera i Space, i världens största gaming center eller få vara med på ett joint venture med PE Accounting som är ett av Sveriges största och bästa digitala bokföringsbyråer. Eller vara med på ett online apotek eller online apotea.se, Apotekamo i forna Jugoslavien. Det har man ju svårt att vara med på, men genom att investera i noterad aktie som dessutom har en väldigt aggressiv substansrabatt just nu, så har man ju faktiskt möjlighet att vara med på den resan. Sist men inte minst så skulle jag säga att de tydliga bevisen på att affärsmodellen med just den kombinationen av både då kapital och operativt stöd tillsammans fungerar. Det kan man väldigt tydligt se också i det här KPIet. Förutom return on investment, som är ett klassiskt KPI som de flesta känner till, som är avkastning på kapital, så kan man faktiskt se ytterligare ett KPI som vi har som heter avkastning på timme. För att vi har ju då både kapital och timmar vi investerar. Tittar man på de två siffrorna i kombination så kan man se att vi har en väldigt bra avkastning på kapital i kombination med avkastning på timme. Det är de två siffrorna man kan hålla koll på så kan man förstå liksom lite mer djupgående för hur venture building, hur det faktiskt går. Så att inte bara kapitalet arbetar, utan vi också arbetar med bolaget och då kan man se att de här siffrorna rör sig och få ett hum om hur snabbt de här bolagen växer och hur vi hjälper dem att skapa värden. Det skulle jag vilja säga, tror jag, ja tre bra anledningar. Kanske också nämna sista, jag vet inte, 1,780% på fyra och ett halvt år är väl också en ganska bra anledning historiskt att vara med på resan framåt. Vem vet vad nästa fyra år kan göra? Förhoppningsvis minst lika mycket. Det är snyggt jobbat så långt och jag tar gärna en uppföljning med dig framöver för att se hur det går framåt också. Det är väldigt spännande bolag i alla fall tycker jag och ni förtjänar lite mer uppmärksamhet än vad ni kanske får. Det kanske kommer som du säger. Det får vi hoppas på. Absolut. Och tack för att du låter oss få vara med här och berätta så att vi får lite av den uppmärksamheten i det här fantastiska programmet. Så att jag hoppas vi når ut till några fler här nu som får upp ögonen för oss. Så att det får vi hålla tummarna för. Tack så jättemycket, Arli och lycka till framåt. [Foreign language] Tack själv. Hörs vi. [Foreign language] Det gör vi. Ha det bra.]