🎁 Black Friday: up to 50% off of annual plans
PION Group AB (publ) (STO:PION.B)
Sweden flag Sweden · Delayed Price · Currency is SEK
7.50
-0.04 (-0.53%)
Nov 20, 2026, 5:29 PM CET
← View all transcripts

CMD 2022

Oct 25, 2022

The earth is the cradle of humanity, but one doesn't always live in the cradle", sa Konstantin Tsiolkovsky. Han var rysk pionjĂ€r inom raketforskning och har gjort mycket för att vi tog oss ut i rymden. Han har ju helt rĂ€tt i att mĂ€nniskan bor pĂ„ jorden i vĂ„r vagga och att vi har gjort det lĂ€nge. Senaste 200 Ă„ren har det tagit fart. Vi har kommit i vĂ€g, vi har tagit oss ut, vi skapar nya tekniker hela tiden. Vi vill absolut inte stanna i vaggan. Vad Ă€r det som hĂ€nder just nu? De som Ă€lskar rymden, de skapar nya lösningar för oss alla. En sĂ„dan som gör det och gör det för mĂ„nga Ă€r ju Elon Musk. Bara nu i oktober har vi fĂ„tt se den nya humanoiden. Lanserad och redo att faktiskt ta över. Den kostar bara 200,000 SEK. Alla kan egentligen ha den, eller Ă„tminstone de som har rĂ„d med en bil. PĂ„ tal om bil, den hĂ€r Ă€r utrustad med en Tesla-motor. Det gör ju att den kan jobba dygnet runt, det kan inte vi. Den har ocksĂ„ med sig all vĂ„r samlade intelligens i form av en AI-lösning. Den kan tĂ€nka för sig sjĂ€lv. Förutom det kan den vattna blommor, den kan leverera paket. Den kan göra det mesta faktiskt pĂ„ sikt. Det skapar ju nĂ„got helt nytt för oss. Vad ska vi göra? Vad ska mĂ€nniskorna göra nĂ€r det enkla blir automatiserat? Det Ă€r nĂ„gonting som ligger oss varmt om hjĂ€rtat. NĂ„gonting som vi vill göra nĂ„gonting utav, vi som jobbar med mĂ€nniskor. Vi vill helt enkelt skapa "a world where people matter, but powered by tech". MĂ€nniska först och teknik ska hjĂ€lpa till. Det finns ingen bĂ€ttre att prata om det Ă€n styrelseordförande för PION Group, Lars Kry, som kommer frĂ„n Proffice, dĂ€r han har vunnit priser för ledarskap och för att ta hand om mĂ€nniskor. OcksĂ„ som i dag Ă€r en digital pionjĂ€r som skapar tillvĂ€xtbolag en masse kan man sĂ€ga. FrĂ„n Nexer Group till A Society och Sigma. VĂ€lkommen upp pĂ„ scen, Lars Kry. Tack sĂ„ mycket. Tack, tack. Ja, det var en hĂ€rlig inledning att fĂ„ ta över efter och Elon Musk, inga andra liknelser kanske. Men vĂ€lkomna ska ni vara. Ni som inte förstĂ„r det sĂ„ bandas ju det hĂ€r, det spelas ju in, streamas och spelas in. SĂ„ att ni fĂ„r tĂ€nka pĂ„ det sen nĂ€r ni stĂ€ller frĂ„gorna. Bara snĂ€lla frĂ„gor kommer att spelas in. Hur som helst, jag heter Lars Kry, Ă€r dĂ„ som Jenny sa, styrelseordförande i PION Group, tidigare Poolia. Jag kommer ta hand om er lite grann i dag, men ni kommer fĂ„ lyssna pĂ„ andra ocksĂ„. Det Ă€r sĂ„hĂ€r, jag har ju varit i konsult- och bemanningsbranschen i stort sett hela mitt vuxna liv. Jag har haft ett förflutet i bolag som Manpower, ett amerikanskt stort bemanningsbolag, 8 Ă„r. Jag har varit börs-VD för Proffice som nĂ€mndes, som sedermera sĂ„ldes till Randstad i ungefĂ€r 8 Ă„r. Nu Ă€r jag tillika VD i Nexer dĂ„ i de lokaler vi har för tillfĂ€llet fĂ„tt lĂ„na för dagen. Som Ă€r dĂ„ en techkoncern med 3,000 anstĂ€llda i 15 lĂ€nder. Lite andra saker ocksĂ„. Dessutom Ă€r jag dĂ„ medgrundare och partner i Ägarbolaget som Ă€r huvudĂ€gare i Pion Group sedan 2 Ă„r tillbaka. Det finns mycket mer kanske att sĂ€ga mig, men det som förenar mig och det har gjort Ă€r ju precis det Jenny sa. Det Ă€r att jag Ă€lskar att jobba med mĂ€nniskor. Jag tycker utvĂ€xlingen i att fĂ„ mĂ€nniskor att prestera sitt yttersta Ă€r superhĂ€ftig. Jag tycker dessutom att tekniken skall, som vi sĂ€ger i vĂ„r vision, hjĂ€lpa till och kanske inte tvĂ€rtom. De hĂ€r tvĂ„ vĂ€rldarna möts i vĂ„r nya strategi och nya vision: "A world where people matter powered by tech". Jag tĂ€nkte vi skulle göra som Jenny en liten film bara sĂ„ att ni fĂ„r en liten kĂ€nsla för vad det Ă€r vi ska snacka om i dag. Att lyssna och se sĂ„ kommer ni fĂ„ en mer presentation lĂ€ngre fram. PION Group, pioneer, pioneering. Agendan för dagen Ă€r att vi kommer dra oss igenom ett antal olika pass. Ni kommer fĂ„ lyssna pĂ„ olika personer. Jag kommer försöka beskriva business case. Vad Ă€r det det hĂ€r kommer handla om? Vad Ă€r vĂ„r strategi framĂ„t? Hur ska vi bli framgĂ„ngsrika och inte minst vĂ„ra kunder? Ni kommer sen fĂ„ lyssna pĂ„ de olika segmentsansvariga, olika VD i dotterbolagen. Ni kommer sjĂ€lvklart fĂ„ stĂ€lla frĂ„gor i slutet, sĂ„ det blir tid för Q&A. Emellan dĂ€r kommer Janne upp och dra den fĂ€rska Q3-rapporten som vi slĂ€ppte i dag för nĂ„gra timmar sen och lite om vĂ„ra nya finansiella mĂ„l som vi lanserar i dag ocksĂ„. TĂ€nker jag att vi avslutar eller strax innan vi avslutar, för vi kommer avsluta med mingel, kommer vi ha en paneldebatt, paneldiskussion, pĂ„ scen som kommer att presenteras lĂ€ngre fram. De som ni kommer fĂ„ lyssna pĂ„ dĂ„ och se pĂ„ scen Ă€r förutom Jenny som nyss pratade och som dessutom Ă€r styrelsemedlem, undertecknad, Janne, vĂ€lkĂ€nd för er som har följt oss tidigare. MĂ„nga av de andra namnen Ă€r ocksĂ„ vĂ€lkĂ€nda. Mattias Melander som Ă€r VD för Poolia. Sara Lindström som Ă€r VD för QRIOS Life Science och Engineering. Christian Kastwall, VD för QRIOS Minds och Jenny SandĂ©n som Ă€r IT and Marketing Manager Workspace Recruit. Det Ă€r gĂ€nget som ska underhĂ„lla er i eftermiddag. Okej, vad Ă€r det dĂ„ vi har för ansats i det hĂ€r vi ska skapa? För det Ă€r verkligen nĂ„gonting nytt vi ska skapa. Jag vill bara sĂ€ga det. Vi börjar inte frĂ„n noll utan vi börjar frĂ„n 35 Ă„rs erfarenhet. Bara för att fĂ„nga in lite grann det Jenny började med allting som hĂ€nde. Det hĂ€r Ă€r nĂ„gonting som vi pĂ„ nĂ„got sĂ€tt inte sjĂ€lva har kommit pĂ„ att det sker en massa saker dĂ€r ute. Skulle jag vilja peka pĂ„ 4 trender som Ă€r nĂ„gon form av meta eller megatrender om man sĂ„ vill. Det Ă€r sjĂ€lvklart digitaliseringen som Ă€r och har varit en enorm drivkraft i omstĂ€llning pĂ„ inte bara svensk arbetsmarknad, svensk marknad, utan i hela vĂ€rlden. Tar man bara en liten intressant siffra sĂ„ kommer nĂ€sta Ă„r att komma 3 miljoner nya jobb att skapas. MĂ„nga av dem Ă€r ju drivna av den starka digitala förĂ€ndringen och utvecklingen som sker. Man brukar prata om att det man kan i dag Ă€r inte vad som rĂ€cker om 5 Ă„r och sĂ„dĂ€r. OmstĂ€llningstakten i vad som förvĂ€ntas av bĂ„de företag och arbetstagare ökar i allt accelererande takt. Komplexiteten i att jobba i dag, sjĂ€lvklart, Ă€r accelererande. Nu nĂ€mndes en siffra hĂ€r, eller Jenny pratade om den hĂ€r roboten, vad den kommer kunna innebĂ€ra. Tittar man pĂ„ de nĂ€rmaste 10 Ă„ren sĂ„ kommer 20% av de jobb som vi i dag kĂ€nner till som kan automatiseras. 20%. En jĂ€tteförĂ€ndring bara inom 10 Ă„r. Vi har dessutom dĂ„ mĂ€nniskan att ta hĂ€nsyn till och det har vĂ€l alltid varit sĂ„ att nya generationer har nya förvĂ€ntningar. Det var vĂ€l sĂ€kert sĂ„ för bĂ„de 50 och 100 Ă„r sedan. Det Ă€r sĂ€kert inget nytt va. Men vad vi kan se som intervjuar ungefĂ€r 10,000 personer varje Ă„r. KĂ€nn pĂ„ den siffran, 10,000 personer varje Ă„r. Bara det Ă€r ju en metainsikt, vad de tĂ€nker och vad de tycker och vad de kĂ€nner, vad de vill. Av de anstĂ€ller vi ungefĂ€r 4,000. Men vad vi dĂ€r ser nĂ€r vi intervjuar dem sĂ„ Ă€r det det finns andra förvĂ€ntningar pĂ„ vad en arbetsgivare ska leva upp till i dag. Som handlar om flexibilitet och vĂ€rderingar och jobba för the bigger cause. Det hĂ€r Ă€r nĂ„gonting som vi kan, men som ocksĂ„ Ă€r nĂ„gonting som vi mĂ„ste ta hĂ€nsyn till nĂ€r vi hjĂ€lper vĂ„ra kunder. Sen sjĂ€lvklart social responsibility-delen som man kan prata mycket och lĂ€nge om, men som ocksĂ„ Ă€r en digital trend som inte man kan hĂ„lla sig, jag ska inte sĂ€ga att det Ă€r en trend heller för den delen, men man kan inte hĂ„lla sig utanför den. Den pĂ„verkar hur vĂ„ra kunder ska bygga sin affĂ€r. Den pĂ„verkar hur vi ska bygga vĂ„r affĂ€r. Den pĂ„verkar de förvĂ€ntningar som den nya generationen har, som vi dĂ„ ska försöka matcha ut pĂ„ arbetsmarknaden. Men det Ă€r ocksĂ„ sĂ„ att sjĂ€lva tekniska lösningar kommer att vara en vĂ€ldigt stor del av att möta de tuffa mĂ„l som vi har satt och som vi mĂ„ste uppnĂ„. SĂ„ det hĂ€r Ă€r fyra kan man kalla trender dĂ„ som pĂ„ nĂ„got sĂ€tt vi ser grundar en jĂ€ttestor potential att verkligen göra skillnad pĂ„ riktigt för PION Group. Vi nöjde oss inte dĂ€r, utan vi sa det att vi fĂ„r grĂ€va mer i det hĂ€r. NĂ€r jag nu pratar om vi sĂ„ Ă€r det framför allt styrelse och ledning som under 2 Ă„r, vi kom in hĂ€r för 2 Ă„r sedan, har jobbat med det hĂ€r. Under tiden som vi har försökt leda verksamheten sĂ„ har vi mejslat fram den hĂ€r nya strategin. DĂ„ gjorde vi sĂ„ att dĂ„ lĂ€t vi Kairos Future, som Ă€r en del i vĂ„r grupp, som vi förvĂ€rvade i Nexer hĂ€r för nĂ„gra Ă„r sedan. LĂ€t vi dem göra en undersökning om vilka trender som finns specifikt pĂ„ den svenska arbetsmarknaden. Den Ă€r inte slĂ€ppt Ă€n. Den kommer slĂ€ppas om en liten stund eller nĂ„gra veckor. Vi har fĂ„tt nĂ„gra insikter frĂ„n den som vi ska fĂ„ möjligheten att dela med er, eller dela med oss av till er i dag. Jag tĂ€nkte du kan fĂ„ göra det, Jenny. GĂ€rna. Det Ă€r ju otroligt intressant att fĂ„ lov att göra sĂ„dana hĂ€r undersökningar överhuvudtaget. Nu har vi kikat pĂ„ vad svenskarnas arbetsplats, eller hur egentligen svenskarna sjĂ€lva ser pĂ„ sin arbetsplats och hur mycket av varje arbetsuppgift som skulle kunna digitaliseras. Jag kommer i dag hĂ„lla mig lite i digitaliseringslĂ„dan dĂ„ av de hĂ€r fyra makrotrenderna. För det var dĂ€r vi hittade otroligt intressanta siffror. SĂ„ den hĂ€r första siffran som Ă€r 34%, den Ă€r alltsĂ„ vad svenskar tror kan digitaliseras av sina arbetsuppgifter. Det Ă€r en ganska massiv del. Det Ă€r nĂ€stan hĂ€lften eller i alla fall en tredjedel av allting man sitter och gör varje dag som skulle kunna automatiseras eller digitaliseras. Vi har Ă€ven roat oss med dĂ„ att uppskatta vad det Ă€r för typ av peng, vad Ă€r det för typ av marknad det skulle kunna innebĂ€ra. Kommit fram till dĂ„ att det Ă€r SEK 2,000 miljarder kronor som ligger i den potten. En ganska massiv peng som vi alla vill komma Ă„t givetvis. Det Ă€r dock lite hinder pĂ„ vĂ€gen innan man kan digitalisera och effektivisera sĂ„ mycket. Det som den hĂ€r undersökningen visar pĂ„, det Ă€r att 60% anser att det Ă€r brist pĂ„ kunskap. Det vet vi alla, det finns en jĂ€ttebrist pĂ„ kunskap. I det hĂ€r fallet handlar det om vad mellanchefer kan se egentligen. AlltsĂ„, det Ă€r ganska enkel typ av utbildning. Det betyder till exempel dĂ„ att jag som chef ska kunna se, ja men hĂ€r kan vi anvĂ€nda den hĂ€r applikationen, hĂ€r skulle vi kunna automatisera bort den hĂ€r lösningen och sĂ„ vidare. HĂ€r Ă€r ocksĂ„ en jĂ€ttemarknad för vad man skulle kunna göra för nĂ„gonting i bolagen. Sist men inte minst, eftersom vi pratar om mĂ€nniskan först, sĂ„ har vi ocksĂ„ kollat var man Ă€r nöjdast. AlltsĂ„, var har man roligast pĂ„ arbetsplatsen helt enkelt. I den bubblan dĂ€r man dĂ„ sa att man Ă€r 83% positiv till sitt jobb, dĂ€r var ocksĂ„ högst effektivitet via digitalisering. Vi kan konstatera att gör man digitalisering pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt kan man faktiskt leva som man lĂ€r i dag nĂ€r alla hör om digitalisering, dĂ„ blir det ocksĂ„ roligare. De hĂ€r tre parametrarna har vi tagit ut, men det hĂ€r Ă€r en insiktsrapport med betydligt mer material. Vi kommer skicka ut den till er sen sĂ„ att ni fĂ„r ta del av den hĂ€r rapporten. HĂ„ll kvar det hĂ€r i huvudet sĂ„ ska vi se liksom hur de hĂ€r bolagen kan tĂ€nka sig att realisera 34%. För det tror jag att den hĂ€r gruppen kan. Jag nĂ€mnde det att den hĂ€r rapporten inte Ă€r klar för slĂ€pp riktigt Ă€n. NĂ€r skulle vi sĂ€ga att den Ă€r fĂ€rdig att lansera? Om tre veckor ungefĂ€r. Bra, SEK 2,000 miljarder, det Ă€r pengar det ocksĂ„. Ja, jag lovade att sĂ€ga den för att den Ă€r sĂ„ stor att jag tar pĂ„ mig det. Okej, mycket pengar i alla fall. Vi ska adressera den, men vi kanske inte ska omsĂ€tta riktigt lika mycket. Vad vi sĂ€ger sĂ„ hĂ€r, resan som vi vill göra nu dĂ„, det Ă€r följande vĂ€ldigt kort uttryckt. Vi ska ta det hĂ€r bolaget frĂ„n SEK 2 miljarder ungefĂ€r i siffror till SEK 4 miljarder. Vi ska dubbla omsĂ€ttningen fram till 2026. Vi ska göra det genom att vi ska vĂ€xa i huvudsak organiskt, men kryddat med attraktiva intressanta förvĂ€rv. Vi ska tjĂ€na 5% eller mer. Det kan man sĂ€ga vĂ€ldigt kort den resa vi ska göra. I den hĂ€r enorma marknadsförĂ€ndringen som vi har försökt att visa för er finns. Vi ska ta egentligen 1 eller 2 promille av den marknaden. Vi pratar bara i Sverige dĂ„. Det Ă€r resan som vi ska försöka förklara. DĂ„ mĂ„ste man ha strategi. Den strategin bygger pĂ„ den hĂ€r pyramiden som ni ser. En pyramid bestĂ„r ju av tre delar med nĂ„gonting oftast vĂ€ldigt magiskt och spĂ€nnande i mitten. Den Ă€r Ă€ven för oss. De tre delarna vi nu har tagit fram hĂ€r bygger pĂ„ vĂ„r erfarenhet och det vi Ă€r duktiga pĂ„, nĂ€mligen vĂ„r people business. Det finns mĂ„nga som jobbar med techlösningar i dag, inte minst jag sjĂ€lv. Men det Ă€r fĂ„ som har sĂ„ oerhört mycket erfarenhet och kunskap frĂ„n alla Ă„r. Vilka utmaningar som det finns pĂ„ arbetsmarknaden nĂ€r det gĂ€ller att bemanna och lösa omstĂ€llningsuppdrag etcetera, som vi har inom PIONen. SjĂ€lvklart ska vi bygga vidare pĂ„ det. Det kan vara konsulttjĂ€nster, interimtjĂ€nster, olika former av bemanningslösningar, rekrytering etcetera. Det gör vi och kommer fortsĂ€tta att göra. Det Ă€r vĂ„r huvudsakliga business och kommer sĂ€kert vara sĂ„ för en tid. Den andra delen hĂ€r Ă€r techdelar som vi adderar till dĂ„. Till skillnad frĂ„n andra bolag som kanske kommer hĂ€rifrĂ„n och adderar till det, sĂ„ adderar vi till en techkomponent som kan vara dĂ„ skalbara affĂ€rsmodeller, gĂ€rna i form av SaaS-tjĂ€nster. Det kan vara rekryteringsplattformar, vi kommer att fĂ„ lyssna pĂ„ det. Det kan vara onboardingsverktyg, det kan vara mycket annat som skapar vĂ€rde för vĂ„ra kunder. Toppat med en strategisk insikt, ett strategierbjudande dĂ„. Det Ă€r klart, ska man navigera i den hĂ€r miljön med alla dessa utmaningar som vi vet vĂ„ra kunder sitter med, sĂ„ mĂ„ste man ju förstĂ„ hur Ă€r det att sitta dĂ€r ute och bli framgĂ„ngsrik nĂ€r styrelsen ligger pĂ„, ni mĂ„ste tjĂ€na mer och vĂ€xa mer. SĂ„ har man ingen aning riktigt om hur man ska göra. Det visar ju siffrorna att det gĂ„r fort, men det Ă€r inte mĂ„nga som vet exakt hur man ska göra. Vi kommer ocksĂ„ bygga ett strategierbjudande för att hjĂ€lpa kunderna pĂ„ den hĂ€r resan. Det hĂ€r magiska i mitten, jag menar, dĂ€r kommer den hĂ€r fjĂ€rde delen in som vi pratar om en del i dag som vi kallar insight dĂ„. För egentligen Ă€r det ju sĂ„ att om man levererar 1 eller 100 eller 10 konsulter, oavsett hur, sĂ„ Ă€r ju insikten som han eller hon har med sig som Ă€r egentligen det som gör skillnad. Vi har enormt mycket insikter. Det fjĂ€rde affĂ€rsomrĂ„det som vi kommer att bygga, det Ă€r ju en insiktsaffĂ€r. Nu prioriterar vi initialt people, tech och strategy-delar, dĂ€r vi redan Ă€r uppe och rullar. PĂ„ sikt kommer vi ocksĂ„ bygga insiktsaffĂ€rsmodeller som skapar ytterligare vĂ€rde för vĂ„ra kunder. En kund dĂ„, om vi fĂ„r följa den hĂ€r, sĂ„ klart att sitter man dĂ€r vi stĂ€ller om. Ja dĂ„ ska vi kunna leverera strategiska, ja ta fram framtidssĂ€kra strategier. Hur ska jag bemanna? Hur ska jag se till att jag har rĂ€tt kompetens i framtiden? Vi ska kunna leverera de lösningarna över tid som skapar flexibilitet och de vassaste konsulterna. Men vi ska ocksĂ„ erbjuda tekniska plattformar för att fĂ„ skalbarhet och effektivitet i rekrytering, i onboarding eller vad det nu kan vara. Det kan man sĂ€ga förenklat den strategi som vi kommer att ha framöver. Grupperar man bolagen i dag sĂ„ ser det ut ungefĂ€r sĂ„ hĂ€r i people, strategy och tech. DĂ€r vi har QRIOS som Ă€r ett konsultbolag inom IT, life science och engineering. Vi har Poolia som Ă€r vĂ„rt Ă€ldsta varumĂ€rke inom executive search, interim management, white collar recruitment och consulting. Vi har Uniflex dĂ„ som Ă€r blue collar bemanning och rekrytering inom industri men ocksĂ„ customer service. Det Ă€r de tre etablerade varumĂ€rkena. Inom strategy har vi QRIOS Minds, management konsultdelen med organisationsutveckling, insikter inom HR. Sen har vi dĂ„ redan i dag tekniska plattformar som vi erbjuder till marknaden. Jag kommer alldeles strax berĂ€tta lite mer om dem. Workspace Recruit, Roi och Student Node. För nĂ€r vi började hĂ€r för, det Ă€r vĂ€l lite drygt 2 Ă„r sedan nĂ€r vi kom in, sĂ„ började vi en resa. Nu började ju hela bolaget lĂ„ngt innan 35 Ă„r sedan. NĂ€r vi kom in 2000 sĂ„ gjorde vi ett antal saker. Vi har bytt styrelse i bolaget, sĂ„ vi har en ny extremt kompetent styrelse. Vi har avyttrat Tyskland, fokuserat pĂ„ hemmamarknaden Norden. Vi har tillika dĂ„ byggt redan den hĂ€r strategin som jag har pratat om. Genom att etablera QRIOS-bolagen, bĂ„de QRIOS Minds och QRIOS Life Science och QRIOS IT-delarna. Vi har förvĂ€rvat dĂ„ Workspace Recruit och Roi Rekrytering och Student Node. Mycket av det som jag stĂ„r och tickar av i dag Ă€r nĂ„gonting som vi redan har pĂ„börjat, men det Ă€r först nu vi lanserar den stora bilden. Var Ă€r vi dĂ„ i dag? Jo, kort kan man sĂ€ga att vi Ă€r ett bolag som har den hĂ€r omsĂ€ttningsfördelningen ungefĂ€r. Basen eller den stora delen Ă€r fortfarande vĂ„r Uniflex-del som Ă€r lite drygt 60 eller strax över 60%. Sen har vi Poolia knappt 30 och QRIOS dĂ„, de olika QRIOS-bolagen, 9%. Vi jobbar i de hĂ€r tre lĂ€nderna dĂ€r Sverige Ă€r absolut störst. I övrigt sĂ„ Ă€r det Finland och Norge i dagslĂ€get. Kunderna vill jag bara visa liksom, för det hĂ€r Ă€r ocksĂ„ en bas för vĂ„r framgĂ„ng. Vi börjar ju pĂ„ med en enorm fin kundbas med kunder som vi haft i vĂ€ldigt mĂ„nga Ă„r. Det hĂ€r Ă€r nĂ„gra av de mest namnkunniga svenska bolagen. Ja, det Ă€r inte svenska bolag alla, men som opererar pĂ„ den svenska marknaden. Som alla sitter med de hĂ€r utmaningarna och dĂ€r vi sitter med avtal och en relation och vill inget annat heller Ă€n att fĂ„ hjĂ€lp i den hĂ€r omstĂ€llningen och bli vinnare i det hĂ€r, i den hĂ€r omstĂ€llningen som sker. Det Ă€r vi vĂ€ldigt stolta över och vi har fĂ„tt jĂ€ttegott gehör sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt pĂ„ marknaden. Ska man titta utifrĂ„n ett investerarperspektiv dĂ„ i nĂ„gon form av sammanfattning pĂ„ slutet, sĂ„ kan man sĂ€ga att det hĂ€r handlar ju om att fĂ„nga en enorm omstĂ€llning pĂ„ arbetsmarknaden med ett bolag som har en vass strategi med högsta ambition att dubbla fram till 2026 och mer dĂ€rtill. Genom framför allt en organisk stark förmĂ„ga att vĂ€xa men ocksĂ„ kryddat med förvĂ€rv. Vi har ett stabilt och starkt kassaflöde, en stark finansiell stĂ€llning. Vi har en lĂ„ngsiktighet i det vi gör och inte minst, vilket ni fĂ„r se alldeles strax, har vi en vĂ€ldigt kompetent och erfaren ledning som ska jag sĂ€ga Ă€r helt avgörande för att lyckas i det hĂ€r. Det hĂ€r Ă€r en people business. Folk jobbar med dem man gillar och tror pĂ„. Det ska man lĂ€gga till. Pion dĂ„, hur fungerar vi dĂ„ pĂ„ nĂ„gon form av moderbolagsnivĂ„? Jo, för att lĂ€gga lite tid pĂ„ den hĂ€r bilden sĂ„ Ă€r vi har ju tre egentligen sjĂ€lvstĂ€ndiga bolag i Poolia, Uniflex och QRIOS. I QRIOS finns det fler bolag. Men sĂ„ som vi dĂ„ vĂ€ljer att jobba med dem pĂ„ en strategisk nivĂ„, krav och förvĂ€ntningar ser utifrĂ„n de hĂ€r olika boxarna. Jag vill börja lĂ€ngst bort dĂ€r. Det Ă€r klart att vi har inte bara högtflygande strategier. Vi Ă€r liksom hĂ€r och nu och skruvar i varje liten skruv vi kan göra ocksĂ„ för att bli effektivare, tjĂ€na mer pengar och vĂ€xa mer. Det bygger egentligen pĂ„ fyra managementstrategier som vi tillĂ€mpar. Jag ska bara ta er kort igenom dem. Det ena Ă€r sĂ€lj. Om man fĂ„r liksom hoppa ner ett snĂ€pp frĂ„n det visionĂ€ra till det vi gör varje dag sĂ„ Ă€r sĂ€lj superviktigt. Det handlar om att vara dĂ€r ute. Det gĂ„r inte att sitta med nĂ„gon tĂ€nkemössa hemma och tro att man vet vad kunderna vill ha, utan ut och trĂ€ffa kund, bygg relationer, förstĂ„ vad kunden vill ha och sĂ€lja det. SĂ€ljkultur Ă€r extremt starkt. Specialisering Ă€r ett annat. Vi har inte one size fits all, utan vi har, som ni ser, en konsekvens av det Ă€r ju alla dotterbolag vi har och alla specialistenheter som vi har för att kunna möta de förvĂ€ntningar som finns. Att inte bara vara en allmĂ€nt duktig konsultleverantör, utan verkligen förstĂ„ hur det innebĂ€r att jobba pĂ„ en finansavdelning eller pĂ„ ett labb inom life science-omrĂ„det eller pĂ„ en ingenjörsavdelning, vad det nu kan vara. Specialiseringen i strategin kommer att fortsĂ€tta. Ni kommer att se fler enheter och vi kommer att fortsĂ€tta specialisera oss. Ihop med entreprenörskap sĂ„ tror vi att vi har hittat en formel som Ă€r ganska unik, nĂ€mligen den att vi vĂ„gar trycka ner. Vi Ă€r ju stora, absolut, men vi vĂ„gar trycka ner beslut. Vi vĂ„gar ocksĂ„ dela med oss av Ă€garskap ner i de hĂ€r olika enheterna sĂ„ att man verkligen kĂ€nner att man inom citationstecken och i realiteten Ă€ger sin affĂ€r, vilket gör att man brinner verkligen för det man gör och har ett stort manöverutrymme, sjĂ€lvklart inom vissa ramar. SĂ„ entreprenörskap Ă€r vĂ€ldigt stark strategi och sen det fjĂ€rde, best people dĂ„, kanske goes without saying. Men se till att man har de bĂ€sta mĂ€nniskorna helt enkelt. För har man det, dĂ„ kan man sĂ€ga att resten kommer. Men dĂ„ fĂ„r man ocksĂ„ aktivt jobba med det. Se till att vi har de bĂ€sta ledarna, att man kan ha ledarutvecklingsprogram et cetera, stĂ€rka dem. Att ha kul sjĂ€lvklart, men ocksĂ„ ha en resa att vara pĂ„ eller Ă„ka med pĂ„. Inte bara Ă„ka med, man ska vĂ€l bidra ocksĂ„. Det kĂ€nner jag att vi har. Vi har en vision nu som jag nyss nĂ€mnde och högt stĂ€llda mĂ„l. Att det Ă€r det vi erbjuder. Det Ă€r de fyra strategierna och vi driver pĂ„ ganska hĂ„rt sĂ„ att vi vill ju nĂ„ bĂ„de 5% lönsamhet, vilket vi kanske nĂ„got kvartal har tangerat, men vi ska ju upp pĂ„ de nivĂ„erna. Just nu ser vi över vĂ„ra kunder, vilka affĂ€rer som vi inte tjĂ€nar tillrĂ€ckligt med pengar pĂ„. Vi kommer försöka fĂ„ dem till att lyfta sig genom att erbjuda andra tjĂ€nster sĂ„ att vi fĂ„r upp marginalen. Skulle inte vi bli sĂ„ fĂ„r vi ju skiljas Ă„t. Vi har högt fokus pĂ„ det. Vill bara sĂ€ga det. I övrigt kommer Janne dra in lite mer pĂ„ vĂ„ra finansiella mĂ„l och hur det gĂ„r och stĂ„r för oss just nu. Det kan man sĂ€ga i den delen som vi kallar corporate governance hĂ€r. Vi kommer dĂ„ att jobba med det hĂ€r digitala och automationsdelarna, försöka hjĂ€lpa bolagen hĂ€r. Hur kan man digitalisera sin affĂ€r? Hur kan vi hjĂ€lpa bĂ„de vĂ„ra bolag men ocksĂ„ de i sin tur, sina kunder dĂ„? Vi kommer att titta pĂ„ de olika tillvĂ€xtmöjligheter. Vi har alltid en lista av olika spĂ€nnande möjligheter. Det kan vara att vi hittar entreprenörer pĂ„ stan som vill börja i vĂ„rt system och bygga sin framtid och sin framgĂ„ng i hela vĂ„rt system och vĂ„r struktur med alla de kunder vi har och det sĂ€lj vi kan erbjuda. Det kan ocksĂ„ vara förvĂ€rv som kommer dĂ€r. Och sjĂ€lvklart dĂ„ finansiering. Vi har en stark balansrĂ€kning, vi har ingen skuld, vi har en kassa. SĂ„ att vi kan ocksĂ„ vara opportunister om det dyker upp nĂ„gonting eller dĂ„ enligt nĂ„gon plan jobba med att hitta intressanta förvĂ€rv. Sist dĂ„ i det hĂ€r, men inte minst, sĂ„ Ă€r det jag nĂ€mnde hĂ€r, det vi kanske lite pĂ„ sikt kommer att, eller det kommer att ta nĂ„got Ă„r innan vi kanske gĂ„r till marknaden med riktigt vassa erbjudanden. Men vi jobbar med det, den hĂ€r insiktsaffĂ€ren dĂ„. SĂ„ den ligger lite lĂ€ngre fram i tid dĂ€r vi i huvudsak fokuserar nu dĂ„ i nĂ€rtid pĂ„ people, strategy and tech. SĂ„ det Ă€r sĂ„ vi försöker förhĂ„lla oss till bolagen. I övrigt sĂ„ kör de sina lĂ„dor och krigar varje dag med att bli bĂ€st pĂ„ sin respektive marknad. För sĂ„ Ă€r det ju, det Ă€r ju dĂ€r det avgörs. För att ge en bĂ€ttre bild av det sĂ„ Ă€r det vĂ€l lika bra att vi slĂ€pper upp de som representerar verksamheten. Jag tĂ€nkte vi gör sĂ„hĂ€r, att vi förhĂ„ller oss till de hĂ€r people, strategy and tech-delarna. DĂ„ börjar vi med people-delen som kommer att fĂ„ representeras av dig, Mattias, som Ă€r dĂ„ VD till vardags för Poolia. VĂ€lkommen upp pĂ„ scen, Mattias. Tack Lars. Jag heter dĂ„ Mattias Melander och jag Ă€r VD för Poolia Sverige. Jag har jobbat i branschen i 17 Ă„r och nĂ€r jag sĂ€ger branschen sĂ„ Ă€r det konsult, rekrytering eller bemanningsbranschen. Jag har haft ett flertal roller, bĂ„de inom försĂ€ljning och operations och jag Ă€r dĂ„ frĂ„n och med Ă„rsskiftet VD för Poolia. Jag kommer ta er igenom en presentation dĂ€r jag sĂ„ klart kommer presentera Poolia, men jag kommer ocksĂ„ visa delar utav det varumĂ€rkesarbete som vi gjorde under vĂ„ren hĂ€r i Ă„r, vilket resulterade bland annat i den hĂ€r nya loggan. HĂ€r ser ni ocksĂ„ ett exempel pĂ„ vĂ„rt nya sprĂ„k eller bildsprĂ„k gentemot marknaden, vilket skiljer sig Ă„t ganska ordentligt mot hur vi sĂ„g ut tidigare. Kort om Poolia dĂ„. Vi Ă€r ett utav de absolut mest vĂ€lkĂ€nda konsult- och rekryteringsbranschen i rekryt... Ett utav de mest vĂ€lkĂ€nda konsult- och rekryteringsbolagen. I Sverige vet vi att sĂ„ pass mĂ„nga som 83% faktiskt kĂ€nner till oss som bolag. Det Ă€r en otrolig styrka för oss och det hjĂ€lper oss i vĂ„rt dagliga arbete. Vi finns pĂ„ 16 orter numer över Norden, dĂ€r vi har representation i Sverige, Norge och Finland. Vi har ungefĂ€r 800 anstĂ€llda. Det gĂ„r vĂ€ldigt bra för oss. De första 9 mĂ„naderna i Ă„r, Q1 till Q3, vĂ€xer vi 32% och parallellt med det lyckas vi ocksĂ„ öka EBIT-marginalen till 5.5 ungefĂ€r. Market leader in finding qualified talent. Jag gillar den hĂ€r rubriken. Det Ă€r dĂ€r vi vill vara och vi Ă€r dĂ€r. Vi Ă€r navet i arbetsmarknaden och vi jobbar hela tiden med att matcha den bĂ€sta kompetensen och de bĂ€sta talangerna gentemot de uppdragen vi har. Det hĂ€r Ă€r vĂ„r inriktning och vi jobbar dĂ„ med inom top management, executive search, interim management, om man dĂ„ vill hyra en chef av oss, alternativt rekrytera den sjĂ€lv. VĂ„r specialisering ligger inom office, finance och light tech. Tittar vi dĂ„ framĂ„t sĂ„ ser jag tre tydliga trender som var för sig allihop stödjer vĂ„r affĂ€r. Överst sĂ„ har vi en trend som har pĂ„gĂ„tt under ett tiotal Ă„r, Ă„tminstone dĂ€r andelen kvalificerade jobb ökar löpande pĂ„ den svenska marknaden. Under 2022 sĂ„ berĂ€knas andelen kvalificerade jobb stĂ„ för mer Ă€n 50% faktiskt av den svenska arbetsmarknaden, vilket dĂ„ rimmar vĂ€ldigt vĂ€l med Poolias erbjudande som bygger pĂ„ att vi jobbar uteslutande med kvalificerade tjĂ€nstemĂ€n. Jag ser ocksĂ„ en betydligt mycket högre rörlighet i arbetsmarknaden Ă€n tidigare, dĂ€r vi i dag ser att en av fem planerar att byta jobb inom det nĂ€rmaste Ă„ret. Speciellt tydligt Ă€r det i den yngre mĂ„lgruppen, vilket Ă€r extremt viktigt för oss att nĂ„ framĂ„t, dĂ€r vi ser att Poolia som varumĂ€rke kanske inte Ă€r riktigt lika kĂ€nt som hos de nĂ„got Ă€ldre. Sist men inte minst sĂ„ har vi en underliggande marknadstillvĂ€xt, dĂ€r vi ser i ett internationellt perspektiv att ungefĂ€r 3% utav befolkningen jobbar inom konsult, alternativt rekryteringsbranschen. I Sverige har vi förhĂ„llandevis lĂ„g penetration med 1.8%, vilket talar dĂ„ fortsatt för en god marknadstillvĂ€xt och i synnerhet för god tillvĂ€xtförutsĂ€ttningar för Poolia dĂ„ framĂ„t. Fokus framĂ„t, digitalisering. Vi har i dag tillgĂ„ng till de absolut bĂ€sta annonsverktygen. Det hĂ€r Ă€r extremt viktigt för oss. VĂ„ra kandidater numer, vi nĂ„r inte dem genom att sĂ€tta ut en traditionell jobbannons pĂ„ en jobbsökarsida eller liknande, utan vi mĂ„ste nĂ„ de passiva kandidaterna. Det kan vi göra genom vĂ„ra annonsverktyg som bygger pĂ„ algoritmer, vilket gör att vi fĂ„r exponering för vĂ„rt varumĂ€rke gentemot de hĂ€r kandidaterna, trots att man inte dĂ„ Ă€r ute och aktivt söker jobb. En superviktig frĂ„ga för oss framĂ„t. Utöver det sĂ„ jobbar vi löpande med digitalisering för att hitta ökad effektivitet i vĂ„r verksamhet. Bland annat handlar det om att vi numera har en i princip helt digitaliserad rekryteringsprocess. Vi ser ocksĂ„ ökade effektiviseringsmöjligheter inom vĂ„r konsulthantering, dĂ€r vi numera kan sköta merparten utav de mer rutinartade arbetsuppgifterna pĂ„ ett vĂ€ldigt effektivt sĂ€tt genom vĂ„ra digitala verktyg. Kort om vĂ„r förvĂ€rvsstrategi. Vi tittar löpande pĂ„ olika typer utav bolag, men generellt sett kan man sĂ€ga att vi söker efter bolag som ökar vĂ„r specialisering. Vad vi menar med det Ă€r att man antingen dĂ„ gör nĂ„got som vi kanske inte gör i dag, alternativt att man finns pĂ„ en geografisk marknad som vi pĂ„ ett eller annat sĂ€tt vill komma Ă„t. Det kan vara att vi till exempel inte finns pĂ„ den hĂ€r marknaden i dag, alternativt att bolaget som vi försöker förvĂ€rva dĂ„ har en vĂ€ldigt stark position dĂ„. Jag tĂ€nkte stanna dĂ€r. TĂ€nkte jag lĂ€mna över till Sara Lindström som kommer prata lite mer om QRIOS. Tack sĂ„ mycket, Mattias. FĂ„r vi se hĂ€r dĂ„. DĂ€r, precis. Sara Lindström heter jag, VD för QRIOS Life Science och Engineering och ocksĂ„ medgrundare och delĂ€gare. Min bakgrund Ă€r att jag Ă€r civilingenjör frĂ„n KTH och har, Ă€r ocksĂ„ doktor i nanobioteknik och fortsatte forska sedan ocksĂ„ som postdoc pĂ„ Karolinska Institutet. Under min forskningstid, som var vĂ€ldigt icke kommersiell, sĂ„ startade vi ocksĂ„ 2 startups i Medtech. Det hĂ€r var ju nĂ„got jag tyckte var jĂ€ttekul. Det entreprenöriella, bygga bolag, fĂ„ driva och det affĂ€rsmĂ€ssiga. DĂ€rför trivs jag sĂ„ bra hĂ€r nu i PION Group, dĂ€r jag nu har jobbat i 11 Ă„r. Det Ă€r precis vad vi gör hĂ€r, bygger bolag. Vi har byggt teamet med en mix av bakgrunder liknande min och ocksĂ„ 50-50, hĂ€lften kommer mer frĂ„n consulting-delen eller rekryteringsdelen. Det hĂ€r visar sig vara dĂ„ vĂ€ldigt framgĂ„ngsrikt och ocksĂ„ uppskattas av kunder och kandidater. Vi kan verksamheten. Vi finns nu, eller ja, som sagt, jag började för 11 Ă„r sen dĂ„ pĂ„ Poolia och jag ska dra bort micken. Sen dess sĂ„ har dĂ„ det hĂ€r Life Science och Engineering-gĂ€nget vuxit dĂ„ tvĂ„siffrigt sen dess. Vi finns nu pĂ„ 4 orter, Stockholm, Uppsala, Göteborg, Malmö och har dĂ„ 200 anstĂ€llda frĂ„n hela vĂ€rlden. Det hĂ€r Ă€r dĂ„ hela QRIOS i siffror som jag presenterar. Hela tanken med att bryta ut dĂ„ Life Science och teknik- och IT-delen dĂ„ frĂ„n Poolia var ju just att ta fasta pĂ„ den hĂ€r tillvĂ€xten. Att i QRIOS ytterligare fokusera pĂ„ vidare tillvĂ€xt och vidare specialisering. NulĂ€ge Q3 sĂ„ gjorde dĂ„ QRIOS totalt SEK 53 million i omsĂ€ttning, vilket dĂ„ var en tillvĂ€xt pĂ„ 21% och hade dĂ„ en EBIT pĂ„ 2.7%, vilket dĂ„ inkluderar kostnader för de 2 nya QRIOS-bolagen vi har startat och ocksĂ„ investering i sĂ€lj. Det hĂ€r Ă€r dĂ„ ett lite sĂ€mre resultat Ă€n tidigare baserat pĂ„ de hĂ€r satsningarna som vi gör. VĂ„rt erbjudande Ă€r ju dĂ„ högkvalitativa konsultlösningar och rekryteringstjĂ€nster, specialister och chefer. Lite historik dĂ„ bakom namnet QRIOS sĂ„ kommer det frĂ„n Marie Curie, som vi Ă€r inspirerade av. Just det hĂ€r att aldrig sluta leta efter nya lösningar. Marie Curie var ju den första kvinnan att fĂ„ Nobelpris och hennes mod och nyfikenhet ledde henne dĂ„ till 2 Nobelpris och hjĂ€lper till att rĂ€dda liv. FrĂ„n QRIOS, Curie, QRIOS, nyfiken. Ja, ni förstĂ„r. VĂ„rat kompetensfokus, IT, life science, teknik och management. Vi tillsĂ€tter dĂ„ och har dĂ„ kompetenser som till exempel kvalitetsingenjörer och utvecklare för att nĂ€mna nĂ„gra fĂ„. Vi jobbar vĂ€ldigt brett i princip pĂ„ alla industrier, men fokus dĂ„ pĂ„ life science, biotech, medtech, infrastruktur, energi, miljö. Vi mĂ€rker hela tiden ett ökat behov av specialisering frĂ„n vĂ„ra kunder och i digitaliseringen, hela den delen sĂ„ drivs ju det av techkompetens, dĂ€r ocksĂ„ kunderna dĂ„ Ă€r, behöver det hĂ€r. Det Ă€r nyckelkompetensen för att utveckla kundbolagens verksamhet. Samma med komplexiteten som vi mĂ€rker hela tiden ökar. Man behöver ha höga kunskapsnivĂ„er, hela tiden utbilda vidare. Inte minst i pandemin sĂ„ hade vi en vĂ€ldigt fin tillvĂ€xt dĂ€r gemene man dĂ„ helt plötsligt kunde ord som antikroppar och ocksĂ„ förstod vikten av vaccinutveckling. Viktigast för oss Ă€r ju, som vi har varit inne lite grann pĂ„, people first. Att vara en flexibel arbetsgivare för att kunna attrahera de bĂ€sta. Allt ifrĂ„n dĂ„ utbildningar, certifikat till ocksĂ„ sociala events och ha roligt. SĂ„ blir det upp till varje individ vad man vill vĂ€lja och vad som passar livet just dĂ€r och dĂ„. FramĂ„t sĂ„ ska vi fortsĂ€tta vĂ€xa som planerat och som vi gör och det ska ske via dĂ„ organisk tillvĂ€xt och Ă€ven dĂ„ öppna för förvĂ€rv framĂ„t dĂ„ om vi hittar bolag som kompletterar vĂ„r verksamhet i kompetens eller pĂ„ nya geografiska marknader. Med det sagt sĂ„ lĂ€mnar jag över ordet till Christian som representerar dĂ„ strategidelen och en av vĂ„ra nya satsningar inom QRIOS som heter QRIOS Minds. Tack sĂ„ mycket. Tack snĂ€lla. Jag tĂ€nker att jag inleder med att berĂ€tta kort om mig sjĂ€lv. Jag har en beteendevetarekonombakgrund och har jobbat med affĂ€rsutveckling och verksamhetsutveckling egentligen i hela mitt liv. Eller i varje fall sedan jag började jobba. Management consult pĂ„ Capgemini, ocksĂ„ Connecta, dĂ€r jag var konsultchef och partner. Det Ă€r business-sidan som jag jobbat vĂ€ldigt mycket med. DĂ„ kom ju ocksĂ„ behov av att förflytta mĂ€nniskor. SĂ„ insights har jag jobbat med under vĂ€ldigt mĂ„nga Ă„r. Den senaste rollen jag hade var affĂ€rsomrĂ„deschef pĂ„ IHM Business School och dĂ€r ansvarade jag för marknadsekonomprogrammen, öppna utbildningar, det vill sĂ€ga korta kurser och företagsanpassade utbildningar. DĂ€r tog jag med mig insikten om att det Ă€r utmaningar för företagen att förflytta sin verksamhet. Vi gjorde en ganska intressant undersökning dĂ€r vi skrev ett white paper som jag gjorde tillsammans med Amazon. dĂ€r vi grĂ€vde ner oss i frĂ„gan kring utmaningarna företagen ser kring e-handeln. En av de slutsatser vi kunde dra, det var att man saknade kompetens. Effekten av den, insatsen blev att Business Sweden, PostNord, Almi, Region SkĂ„ne satsade pĂ„ att starta upp E-commerce Academy. Det ligger under ramen under Business Sweden dĂ„. Vi gör ju skillnad nĂ€r man kommer med insikter och flyttar företag. DĂ€rifrĂ„n kommer jag. Den verksamhet jag nu ska bygga adresserar dĂ€rmed ledningsagendan, ledningsnivĂ„n i bolagen. En sĂ„dan aktör som Amazon, kanske snarare driver utvecklingen i de hĂ€r megatrenderna vi pratar om. Medan svenska företagsledningar snarare förhĂ„ller sig till dem. Jag tycker det finns tre viktiga frĂ„gor man, bör kunna svara pĂ„. Dels Ă€r det ju var affĂ€ren Ă€r, var den Ă€r pĂ„ vĂ€g och hur vi behöver jobba med vĂ„ra affĂ€rsmodeller och affĂ€rsplaner för att vara relevanta framĂ„t. DĂ€r brukar ju företagsledningar vara ganska duktiga, tycker jag. Finns det alltid bĂ€ttre saker att göra. PĂ„ frĂ„ga tvĂ„: Vad Ă€r det för förmĂ„gor och kompetenser som krĂ€vs för att vi ska nĂ„ de tillvĂ€xtplaner vi har? DĂ€r Ă€r det mycket svĂ„rare att svara pĂ„ den frĂ„gan. Den research vi har tittat pĂ„ hittills hĂ€r, dĂ€r sĂ€ger 70% av Företagarna att vi har inte koll pĂ„ vilka kritiska kompetenser som krĂ€vs för att vi ska fĂ„ den tillvĂ€xtagendan vi har. Det hĂ€r Ă€r en av grunderna till att jag sĂ€ger att den hĂ€r konsultaffĂ€ren mĂ„ste vi jobba med. Vidare sĂ„ blir det naturligt att, man inte har en tydlig plan. 65% sĂ€ger: "Nej, vi jobbar inte strukturerat med det hĂ€r i vĂ„ra bolag." Det krĂ€vs enligt min uppfattning att man faktiskt förflyttar företagen pĂ„ det sĂ€ttet. Den affĂ€r jag nu bygger upp Ă€r jĂ€tteny. NĂ€r man pratar om satsningar sĂ„ Ă€r jag en sĂ„dan. Vi startade i somras, sĂ„ vi Ă€r knappt 3 mĂ„nader gamla. Vi vill hitta en modell dĂ€r vi kombinerar erbjudandet management consulting, jag ska prata lite kort om det, med ett tillvĂ€xtomrĂ„de som jag ser att vi kan fĂ„ en hĂ€vstĂ„ng i, det vill sĂ€ga ed- och HR-tech. DĂ„ det gĂ€ller management consultingen, sĂ„ vill vi ju komma Ă„t det som Ă€r strategidimensionen i bolagen. Det vill sĂ€ga, hur förflyttar vi verksamheten mot de tillvĂ€xtmĂ„l vi har? Det gĂ€ller ju att mappa ihop det som Ă€r en traditionell affĂ€rsplan, businessanalysen, med det som Ă€r HR-planen och HR-datan. Utmaningen Ă€r snarare hĂ€r. Det vill sĂ€ga, vi har inte datan. 46% av de vi har undersökt sĂ€ger: "Vi har inte relevant data som input in i vĂ„rt affĂ€rsplanarbete." Den affĂ€ren Ă€r jĂ€tteintressant. HĂ€r kan vi hjĂ€lpa företag att förflytta sig. Vi vill ju komma fram till en strukturerad process pĂ„ hur vi jobbar med workforce planning, det vill sĂ€ga, hur flyttar vi företagen. Det gör vi ocksĂ„ genom utbildningar. DĂ„ kommer jag ner till den hĂ€r affĂ€ren. Det vill sĂ€ga, det Ă€r svĂ„rt för företag i dag att jobba med förflyttning av sin personal. Man fĂ„r sitta hos mĂ„nga olika leverantörer, man sitter med olika plattformar. Det Ă€r skitknepigt. 70% av företagen sĂ€ger att vi har inte plattformar eller processer pĂ„ plats för att jobba strukturerat med utbildningarna. HĂ€r vill vi med insikten vi har ifrĂ„n företagen bygga upp en tjĂ€nst sĂ„ att vi kan erbjuda dem en kombination av bĂ„de plattform och utbildning. Samtidigt. Man kan köpa utbildningar som en tjĂ€nst. Den affĂ€ren vill vi Ă„t. Och Ă€r det sĂ„ att vi lyckas med det, dĂ„ sitter vi dessutom pĂ„ datan som företag saknar i det som Ă€r sitt affĂ€rsstrategiarbete. Vi kombinerar en plattformstjĂ€nst med utbildningstransformation och datan som vi vill komma Ă„t för att jobba rĂ€tt med sina strategier. Det hĂ€r Ă€r, jag tycker det Ă€r skitcoolt. För att göra det hĂ€r dĂ„. Vi Ă€r nystartade. De strategier vi har Ă€r ju sjĂ€lvklart de vi jobbar med, dĂ€r nu Ă€r det best people. Rekrytera de absolut bĂ€sta konsulterna i marknaden. Vi mĂ„ste ju vara specialister. Vi ska vara sylvassa pĂ„ det vi gör, men vi ska vara sylvassa inom bĂ„de business, people, analytics och IT. Vi mĂ„ste förstĂ„ IT:n, annars fĂ„r vi inte ut datan. Men om vi krokar arm och gĂ„r ut till kund, dĂ„ Ă€r vi skitbra. DĂ„ kommer vi att göra skillnad pĂ„ riktigt. Sales culture. Jag letar ju efter en verksamhet dĂ€r jag kunde etablera det hĂ€r bolaget, dĂ€r jag kunde fĂ„ ut synergier i samverkan med andra. QRIOS, Pion, det Ă€r ett stort, i min vĂ€rld sĂ„ Ă€r det ett relativt stort företag. Om vi kan komma med kompletterande erbjudanden till marknaden. DĂ„ fĂ„r vi sĂ€ljhĂ€vstĂ„ngen, power sales. Entreprenörskap, ja, hĂ€r stĂ„r jag. Jag tror pĂ„ det hĂ€r. Den kultur som jag kĂ€nner att jag finns i. HallĂ„? Funkar det? Ja, snyggt. Men alltsĂ„, vi investerar ju de affĂ€rer vi ser tillvĂ€xt i. Att entreprenörskap Ă€r ju för mig sjĂ€lvklart. Det ska ligga nĂ€ra de som brinner för affĂ€ren. VĂ€ldigt kort, avslutningsvis. Min eller vĂ„r utmaning, det Ă€r att vi Ă€nnu Ă€r helt okĂ€nda. Vi mĂ„ste ju komma ut och bli kĂ€nda. Framför allt att bli erkĂ€nda för det vi gör. Det Ă€r sĂ„ att vi fĂ„r efterfrĂ„gan att ticka. DĂ„ kommer vi fĂ„ tillvĂ€xten och vi kommer dessutom fĂ„ en hĂ€vstĂ„ng i det som Ă€r den hĂ€r EdTech-affĂ€ren. Det Ă€r det vi gĂ„r pĂ„. GĂ„r det bra, dĂ„ Ă€r det lĂ€tt att rekrytera konsulter. Sammanfattningsvis sĂ€ger jag att det finns en enorm potential dĂ€r ute pĂ„ marknaden, för företagen Ă€r inte dĂ€r och det Ă€r den marknaden vi gĂ„r för. vill jag lĂ€mna över till Jenny som ska prata lite mer om tech. Tack sĂ„ mycket Christian. Jenny SandĂ©n heter jag och kommer frĂ„n Workspace Recruit och Roi Rekrytering. Workspace Recruit Ă€r en SaaS ATS-lösning, det vill sĂ€ga Software as a Service Applicant Tracking System. Vi förvĂ€rvades i början pĂ„ Ă„ret av PION Group och Ă€r 18 anstĂ€llda, lokaliserade i Malmö. Workspace Recruit Ă€r som sagt en SaaS-lösning, vilket gör att vi kan arbeta över hela Sverige. Oberoende av var vi sitter nĂ„gonstans kan vi arbeta utanför Sveriges grĂ€nser ocksĂ„, vilket vi hoppas vi kommer att göra med hjĂ€lp av PION. Vi Ă€r som sagt en spinoff pĂ„ Roi Rekrytering. Förra Ă„ret, ungefĂ€r ganska exakt ett Ă„r sedan, presenterade vi en ny affĂ€rsmodell dĂ€r Workspace Recruit blev en stand alone. Vi presenterade dĂ„ Freemium Premium Enterprise, som Ă€r en licensintĂ€kt, dĂ€r vi tĂ€nkte att vi skulle jobba Ă€ven med utveckling av add-ons, det vill sĂ€ga tillĂ€ggstjĂ€nster. Vi ser nĂ€mligen att beteendemönstret hos anvĂ€ndarna i dag hĂ„ller pĂ„ att förĂ€ndras. Tack vare digitaliseringen sĂ„ blir man samma person privat som man Ă€r nĂ€r man arbetar. Det hĂ€r nio till fem-tĂ€nket Ă€r inte standard lĂ€ngre och sĂ„ Ă€ven nĂ€r man arbetar i digitala plattformar. Vi har som mĂ„lsĂ€ttning att arbeta med just kommersifiera plattformen och jobba mycket med tillĂ€ggstjĂ€nster, integrationer och digitaliseringslösningar. Workspace Recruit Ă€r okĂ€nt. I och med att vi gjorde separationen för ett Ă„r sedan ungefĂ€r, sĂ„ har vi jobbat mycket aktivt detta Ă„ret med brand awareness. En av de satsningarna var bland annat Rekryteringsrapporten 2022 som vi slĂ€ppte i början av Ă„ret, som gav oss dels ganska mĂ„nga insikter, men Ă€ven medialt genomslag. Vi fick i somras möjlighet att besöka TV4:s Nyhetsmorgon och diskutera rekrytering. Senast i gĂ„r blev jag uppringd av en journalist frĂ„n Aftonbladet som ville diskutera rekrytering. Jag hoppas snart att vi fĂ„r en ganska trevlig artikel dĂ€r. Men utöver det sĂ„ fick vi ocksĂ„ ganska mĂ„nga insikter. Den absolut frĂ€msta insikten det Ă€r att 26% sĂ€ger att de har inte tid att rekrytera. De har inte tid att lĂ€gga tiden i en rekryteringsprocess. Det Ă€r ganska intressant med tanke pĂ„ att Företagarna slĂ€ppte en undersökning i början pĂ„ Ă„ret ocksĂ„ som sĂ€ger att frĂ€msta hindret för tillvĂ€xt Ă€r just kompetensförsörjning. Det Ă€r precis dĂ€r Workspace Recruit kommer in. Genom att automatisera, jobba med smarta triggers och integrationer, sĂ„ kan man automatisera bort 40% av den nedlagda tiden i en rekryteringsprocess. 40%. Det kopplar ju an till den rapporten som Pion slĂ€ppte eller kommer att slĂ€ppa om 3 veckor, dĂ€r 34% av uppgifterna kan digitaliseras. Utöver det sĂ„ har vi ocksĂ„ insikter som sĂ€ger att 68% kĂ€nner att en helt digitaliserad rekryteringsprocess gör att det blir svĂ„rt att fĂ„ rĂ€tt bild av kandidaten. Det stöds ocksĂ„ av 52% som upplever att det Ă€r svĂ„rt att hitta bĂ€st match, det vill sĂ€ga bĂ€st fit i en digitaliserad rekryteringsprocess. SĂ„ det vi gör för att motverka detta, det Ă€r att arbeta med smarta lösningar som ökar validiteten i rekryteringsprocessen. Integrerade tester, digitaliserade intervjuer, VAM-lösningar, video as a message och digitala referenstagningar. Allt för att sĂ€kerstĂ€lla att beslut i en rekryteringsprocess inte fattas pĂ„ magkĂ€nsla utan pĂ„ statistik och siffror. Vi vet ocksĂ„ att 20% av företagens behov av rekrytera, enligt en undersökning frĂ„n SCB, gör de i egen regi. Resten 80% tar de hjĂ€lp av externt. Eller tvĂ€rtom, förlĂ„t. De tar hjĂ€lp av 20% och gör resterande 80% i egen regi. Det Ă€r precis dĂ€r Workspace Recruit kommer in. Genom att ta del av en plattform som Workspace Recruit gör att man kan faktiskt anvĂ€nda stora delar nĂ€r man vill rekrytera sjĂ€lv. Ta hjĂ€lp av integrationer, kompetens som PION Group erbjuder, sĂ„som frĂ„n QRIOS, Uniflex eller Roi Rekrytering. Det betyder att vill man digitalisera hela rekryteringssystem med hjĂ€lp av automation och triggers sĂ„ kan man göra det. Vill man inte sĂ„ kan man plocka in stöd hĂ€r eller dĂ€r med hjĂ€lp av second opinion exempelvis. Denna lösningen baseras pĂ„ modulĂ€r teknik som Ă€r helt unik pĂ„ dagens ATS-marknad. NĂ€r det kommer till digitalisering, tittar vi pĂ„ vĂ„rt bolag Workspace Recruit, sĂ„ sitter digitalisering och förĂ€ndring i vĂ„rt DNA. Vi gĂ„r igĂ„ng pĂ„ att driva förĂ€ndring, vi gĂ„r igĂ„ng pĂ„ att testa nytt, vi gĂ„r igĂ„ng pĂ„ att spara tid, automatisera. NĂ€r det kommer till rekryteringsbranschen sĂ„ Ă€r den mer Ă€n redo för det. Tillsammans med PION Group sĂ„ har vi en möjlighet till att ta steget lĂ€ngre, till att utveckla mer funktioner, hĂ€ftiga integrationer och driva den hĂ€r förĂ€ndringen. Tittar vi lite framĂ„t sĂ„ har vi en mĂ„lsĂ€ttning att ha 500 SaaS-licenser 2025. Genom smarta integrationer och scale up-lösningar hĂ„lla en stabil tillvĂ€xt sĂ„klart. Jobba mycket med brand awareness, dĂ€r Workspace Recruit ska bli den plattform som Ă€r mest framtidssĂ€krad och synonym med digitalisering. Vi vet ocksĂ„ att ska vi vĂ€xa sĂ„ behöver vi ha best people. Vi mĂ„ste jobba med att vara en attraktiv arbetsgivare med högt i tak och en platt organisationsstruktur. Sen tycker vi ocksĂ„ att det ska bli spĂ€nnande med den nordiska expansionen som PION Group möjliggör nu med Norway och Finland. Eller Norge och Finland. Workspace Recruit, tomorrow's recruitment today. Med det sagt sĂ„ tackar jag för mig och lĂ€mnar över till Jan Bengtsson. Ja men tack Jenny och ni andra. Jag vet inte hur ni kĂ€nner, men Ă€ven om jag hört det förut sĂ„ kĂ€nner jag att jag fĂ„r sĂ„hĂ€r hĂ€rliga behagliga rysningar av allt spĂ€nnande som hĂ€nder hos oss hĂ€r pĂ„ PION Group. Jag heter Jan Bengtsson och jag Ă€r vd och koncernchef pĂ„ PION och Ă€ger nĂ€rmare 1% av företaget. Ja, vi slĂ€ppte som ni har sett en kvartalsrapport i morse och vi lanserade ocksĂ„ nya finansiella mĂ„l. Jag tĂ€nkte vi skulle titta lite pĂ„ hur det ser ut dĂ„. Börjar vi med att titta pĂ„ siffrorna sĂ„ ser vi att vi hade en tillvĂ€xt pĂ„ 15% i omsĂ€ttningen och vi landade pĂ„ SEK 511 miljoner. ResultatmĂ€ssigt sĂ„ ligger vi lite sĂ€mre till Ă€n förra Ă„ret och jag kommer komma in lite mer pĂ„ vad det beror pĂ„. För det Ă€r olika satsningar som vi har gjort i vĂ„ra olika segment. Rörelsemarginalen dĂ„ eller EBITA-marginalen var 4.4%. Delar vi upp det hĂ€r nu pĂ„ de olika segment som vi redovisar sĂ„ ser vi hĂ€r att i det som Ă€r QRIOS & Brands, det vill sĂ€ga alla QRIOS-bolagen. Vi har QRIOS Life Science, QRIOS Technology, QRIOS Management Consulting, QRIOS Life Science och sen ligger Ă€ven Workspace Recruit och Student Node dĂ„, som ju Ă€r en digital tjĂ€nst för arbetsmarknadsmĂ€ssor pĂ„ universitet och högskolor. DĂ€r har vi ju startat 2 nya bolag som vi investerar ganska mycket i just nu. Det Ă€r QRIOS Management Consulting som vi just hörde pĂ„. Sen har vi QRIOS Technology som Ă€r en teknikkonsultföretag hĂ€r i Stockholm. Vi har ocksĂ„ satsat extra sĂ€ljresurser pĂ„ övriga delar av QRIOS-verksamheten. HĂ€r tror vi att vi har en vĂ€ldigt fin framtid för oss och en position att fylla pĂ„ marknaden. Det gör att resultatet Ă€r lite sĂ€mre om man jĂ€mför med föregĂ„ende period eller samma period. Det Ă€r ju sĂ„ att om man tittar pĂ„ de bolag som Ă€r igĂ„ng, som vi skrev i rapporten, sĂ„ till exempel QRIOS IT i Stockholm, de Ă€r redan uppe pĂ„ 10% rörelsemarginal. De har Ă„ andra sidan varit igĂ„ng ett par Ă„r. Det Ă€r hitĂ„t vi siktar med alla vĂ„ra verksamheter inom QRIOS dĂ„. Poolia har ju ocksĂ„ vuxit vĂ€ldigt bra, 26% har vi i kvartalet. Resultatet Ă€r oförĂ€ndrat, men Ă€ven hĂ€r har vi gjort satsningar som ni hörde Mattias sa. Dels pĂ„ det nya varumĂ€rket som vi lanserade i somras och sen vi, som vi byggt vidare pĂ„ olika typer av marknadsföringsĂ„tgĂ€rder. Vi har ocksĂ„ satsat pĂ„ sĂ€ljresurser. Det som Ă€r intressant med Poolia Ă€r ju ocksĂ„ att det Ă€r ett otroligt starkt varumĂ€rke som gör att vi kan bygga vidare pĂ„ den tjĂ€nsten dĂ€r pĂ„ ett bra sĂ€tt. Uniflex Ă€r ju vĂ„ran del dĂ€r det Ă€r mest konkurrens. Den har en tuff konkurrenssituation och en stark prispress. Det gör att vi har ett sĂ€mre resultat Ă€ven hĂ€r. Det vi kommer göra eller hĂ„ller pĂ„ med, det Ă€r ett projekt dĂ€r vi tittar över de kunder dĂ€r lönsamheten Ă€r sĂ€mst för stunden och vi kommer höja priserna pĂ„ de kunderna. Visar det sig att de inte Ă€r beredda att betala för den kompetens och flexibilitet som vi tillhandahĂ„ller, sĂ„ mĂ„ste vi tyvĂ€rr avsluta de uppdragen. Å andra sidan sĂ„ frigör vi dĂ„ sĂ€ljresurser till andra uppdrag som vi kan leta. Det hĂ€r kan ju göra att det blir ett tillfĂ€lligt hack i tillvĂ€xtkurvan hĂ€r nĂ„gon av de nĂ€rmaste kvartalen hĂ€r framĂ„t för Uniflex-delen dĂ„. Sammanlagt sĂ„ har vi ocksĂ„ den hĂ€r fina kurvan hĂ€r sĂ„ man kan se att de lutar bra. Det man inte ska glömma bort Ă€r att om man backar nĂ„got Ă„r sĂ„ gjorde ju Poolia och Uniflex en fusion i slutet pĂ„ 2018. Åren strax innan dĂ€r sĂ„ tjĂ€nade Poolia i stort sett inga pengar. Den förflyttning som vi har gjort bara dĂ€r som faktiskt pĂ„börjades redan innan Danir kom har lett oss till marginaler som Ă€r betydligt bĂ€ttre Ă€n tidigare. Naturligtvis siktar vi högre och ska ta det lĂ€ngre Ă€n sĂ„. SvĂ„rt med knappar upp och ner. Tittar vi pĂ„ de finansiella mĂ„len som vi lanserade sĂ„ har vi sagt att vi ska vĂ€xa 20% Ă„rligen. Den fördelningen som vi har tĂ€nkt pĂ„ det Ă€r att det Ă€r 10% organiskt, 5% starta nya bolag, ungefĂ€r 5% förvĂ€rv. NĂ€r vi Ă€r framme sĂ„ att det rullar pĂ„ som det ska, tĂ€nker vi oss en EBITA pĂ„ 5%. Som ni sĂ„g lĂ„g vi nu pĂ„ 4%, men det Ă€r en bit kvar att jobba upp till de hĂ€r 5%. DĂ„ Ă€r det ju sĂ„ att QRIOS och Poolia har den marknaden Ă€r sĂ„dan att dĂ€r gĂ„r det att tjĂ€na mer Ă€n 5%, medan Uniflex ligger en bit under och dĂ€rav genomsnittet dĂ„ pĂ„ 5%. Vi vill ocksĂ„ vĂ€xa via förvĂ€rv och dĂ„ har vi sagt att vi vet ju att vi har en bra kassa. Drygt 70 miljoner var det hĂ€r nu i slutet pĂ„ kvartalet. Till det har vi nu lagt att vi kan lĂ„na pengar om vi vill och satt en begrĂ€nsning pĂ„ 2 gĂ„nger den rĂ€ntebĂ€rande skulden ska vara max 2 gĂ„nger EBITDA. Sen som ni sĂ€kert vet sĂ„ har vi ett mandat pĂ„ 10% frĂ„n senaste stĂ€mman att emittera aktier. Var det en ganska stor pĂ„se pengar och aktier som vi kan anvĂ€nda för att förvĂ€rva bolag. Framför allt sĂ„ siktar vi vĂ€l pĂ„ det som Ă€r QRIOS-segmentet med konsulter eller pĂ„ olika typer av tech-plattformar. Det kan ocksĂ„ dyka upp möjligheter för oss om vi hittar fina bolag som, dĂ€r vi ser att det finns en möjlighet att samarbeta och tillsammans gĂ„ vidare vĂ€ldigt starka. Kan ju det vara inom till exempel Poolia ocksĂ„ dĂ„. Det hĂ€r har ju en pĂ„verkan pĂ„ utdelningen. Vi vill ju vara sjĂ€lvfinansierade med det kassaflöde vi har, som vi dĂ„ ska anvĂ€nda till de hĂ€r möjligheterna som vi ser finns pĂ„ marknaden dĂ„. DĂ€rav har vi ett nytt mĂ„tt Ă€ven pĂ„ utdelningen. Ja, dĂ„ börjar vi nĂ€rma oss slutet pĂ„ den hĂ€r delen. Lars ska avrunda lite och sen har vi en jĂ€tteintressant paneldebatt och sen sĂ„ finns det dĂ„ möjlighet faktiskt till lite tilltugg och bubbel hĂ€r som vi Ă„terkommer till. Jag tĂ€nkte att varsĂ„god Lars, du- Tack Janne. Var det Janne som fick applĂ„den eller var det jag som fick? Det var nog du, Janne. Tack. Tack sĂ„ mycket, Janne. Nej, men en summering dĂ„ över allt ni har fĂ„tt lyssna till och ta del av. Skulle man sĂ€ga sĂ„hĂ€r att det bestĂ„r av ett antal delar. Försöket har ju varit att visa pĂ„ den enorma potential som finns dĂ€r ute. Jag hoppas att det framgick, drivet av, som vi har pratat om digitalisering, automation, förĂ€ndrade vĂ€rderingar, social hĂ„llbarhet. Det har nĂ€mnts stora belopp i pengar, men det dĂ€r tror jag Ă€r en no-brainer att marknaden Ă€r under stĂ€ndigt förĂ€ndringstryck. DĂ€r finns det klart möjlighet att göra business. Vi behöver hjĂ€lpa vĂ„ra kunder i det. Vi har dĂ„ redovisat och presenterat en strategi hur vi ska göra det som bygger pĂ„ dĂ€r vi kommer ifrĂ„n, men adderat med tekniska insikter och tekniska plattformar och strategiinsikter helt enkelt. Det har vi fĂ„tt lyssna till och sen har ni fĂ„tt ta del av de olika VD:arna i bolagen, vad de har för planer och deras ambitioner framĂ„t. Som jag nĂ€mnde sĂ„ Ă€r ju just personal det viktigaste. Det var ett försök ocksĂ„ att fĂ„ presentera dem för er sĂ„ att ni kĂ€nner att det hĂ€r Ă€r ett gĂ€ng som vet vad de hĂ„ller pĂ„ med och kan nĂ„ de hĂ€r tuffa mĂ„len. Jag inledde med att visa den hĂ€r bilden, sĂ„ den kan vĂ€l fĂ„ ligga pĂ„ som en liten avslutning dĂ„ att med de hĂ€r makrotrenderna, ny strategi, den hĂ€r ledningen och med de förutsĂ€ttningar vi har, sĂ„ Ă€r det den hĂ€r resan vi ska göra. Det Ă€r klart att det Ă€r liksom, jag tror inte det Ă€r jĂ€ttemĂ„nga bolag som i dag stĂ„r och presenterar sĂ„ höga ambitioner eller sĂ„ höga ambitiösa mĂ„l. Vi gör det. Vi har gjort det förr. Vi vet hur vi ska göra och vi har en plan för det. SEK 2 miljarder-SEK 4 miljarder i det mellanlĂ„nga perspektivet för 2026. SjĂ€lvklart ska vi vĂ€xa vidare Ă€n sĂ„. Jag vill sĂ€ga det med förvĂ€rv ocksĂ„. Det har kanske pratats en del om det, men i huvudsak ska vi se till att vi vĂ€xer organiskt. Det Ă€r ju sĂ„ vi har vuxit hittills. Sen ska vi dĂ„ krydda det med attraktiva förvĂ€rv. I huvudsak ska vi bygga en stark motor för organisk tillvĂ€xt. Det Ă€r liksom nyckeln för kultur Ă€r A och O hĂ€r. Bygga en stark kultur dĂ€r liksom alla vill, bĂ„de kunder vill jobba och förhĂ„lla sig till Pion, men ocksĂ„ dĂ€r anstĂ€llda vill vara hĂ€r hos oss och stanna och utvecklas hos Pion och de olika bolagen. Jag hoppas och tror att ni Ă€r laddade för lite frĂ„gor. Vi stannar kvar pĂ„ scen, jag och Janne, och sen kan vi distribuera frĂ„gorna allteftersom de kommer in. VarsĂ„god, shoot. Vi har en mick dĂ„ ocksĂ„ om det behövs sĂ„ fĂ„r vi runt den med. VarsĂ„god. Don't be shy. Sitta lĂ€ngst fram sĂ„ fĂ„r börja. Den Ă€r pĂ„. Intressant det hĂ€r med nya strategin och för om vi börjar dĂ€r, vad kan ni berĂ€tta mer om liksom arbetet som har pĂ„gĂ„tt i styrelsen? Vad Ă€r det för tankar som har funnits? Vilka har varit svĂ„ra beslut? Nej, men det har varit en fantastisk resa ska jag sĂ€ga och vi har verkligen gjort det med den nya styrelsen och med ledningen och dĂ„ med Kairos Future's hjĂ€lp under, ja under egentligen ganska lĂ„ng tid. Man kan sĂ€ga sĂ„hĂ€r, ska vi sĂ€ga det att det Ă€r ju en generisk bransch vi Ă€r i. AlltsĂ„ konsultbranschen, om man fĂ„r, bara för att exemplifiera, definieras som sĂ„ Ă€r det ju svĂ„rt att sticka ut sĂ„hĂ€r. Men för att verkligen kunna liksom nĂ„ de hĂ€r mĂ„len sĂ„ mĂ„ste man ju göra det. Man mĂ„ste liksom kunna bidra med nĂ„gonting. Nu Ă€r det sĂ„hĂ€r, hur ska vi kunna göra det. Vad Ă€r det för makrotrender vi vill fĂ„nga in. DĂ„ ser vi, dĂ„ kommer vi tillbaka till. Ja men bygg pĂ„ det vi Ă€r bra pĂ„. Alla de insikter och den peoplekunskap vi har. Krydda pĂ„ med tekniska plattformar som kan accelerera det. Det Ă€r inte sĂ„ att techdelen kommer att vara lejonparten av omsĂ€ttningen. Det Ă€r inte det vi sĂ€ger, men den kommer att hjĂ€lpa att skapa affĂ€rer i people-delen. Med strategiinsikt dĂ„, sĂ„ ihop med det och insikterna pĂ„ toppen av det, sĂ„ Ă€r det liksom, dĂ€r sĂ„g vi ganska tidigt att dĂ€r finns det nĂ„gon form av framgĂ„ngsformel. Det kan ju lĂ„ta bĂ„de nytt och spĂ€nnande, men jag ocksĂ„ sĂ€ga att det bygger ju pĂ„ det vi alltid har gjort. Jag skulle vilja slĂ„ ett slag för det hĂ€r med insight-delen. För att sjĂ€lv, sĂ„ tĂ€nker man, det har ni sĂ€kert gjort dĂ„. Ni tar in en konsult som ska göra nĂ„gonting. Vad man egentligen köper, det Ă€r ju inte att den konsulten bara ska liksom skriva ner nĂ„gonting som ni sjĂ€lva kunna gjort, utan det man vill ha, det Ă€r ju alla insikter som han eller hon har. Om man dĂ„ skulle sĂ€ga att han eller hon egentligen var en AI som kom sĂ„hĂ€r rent sĂ„ in, dĂ„ skulle man, tĂ€nk om man bara kunde plugga in det, tömma allt vad hon eller han har lĂ€rt sig, men ocksĂ„ vad alla hennes tusentals kollegor har lĂ€rt sig i 30 Ă„r i alla företag. Det Ă€r ju det man vill komma Ă„t. Det dĂ€r brinner vi supermycket för. Det fĂ„r vara en liten sĂ„n, liksom jag ska sĂ€ga, inte kanske ett löfte, men det Ă€r vĂ„r ambition att ta fram den typen av tjĂ€nster. Ja, det var kanske lite lĂ€ngre svar pĂ„ det, men jag gick tillbaka till det strategiarbetet som var spĂ€nnande. Ja. Hur mycket har dotterbolags VDar varit inblandade i det hĂ€r? Nej, men det har varit mycket. Ni fĂ„r sjĂ€lva frĂ„ga dem, men det Ă€r klart, inte frĂ„n allra första början. Men sen sĂ„ som ni förhoppningsvis sĂ„g sĂ„ var det, tycker jag, alignment i mycket av det som sades kom tillbaka i dem. SĂ„ att det Ă€r nĂ„gonting vi tror pĂ„. Det hĂ€r Ă€r ingenting som man gör sjĂ€lv och lĂ„ngt ifrĂ„n jag och lĂ„ngt ifrĂ„n Janne, utan det hĂ€r Ă€r, mĂ„ste komma underifrĂ„n. SĂ„ jag skulle sĂ€ga att ledningsnivĂ„n pĂ„ bolagen absolut med i detta och kör det stenhĂ„rt. Nu Ă„terstĂ„r vĂ€l en del jobb sjĂ€lvklart att fĂ„ med alla. Men det Ă€r det jobbet som fĂ„r ta vid nu nĂ€r vi har tĂ€ckt av det med idag dĂ„. SĂ„ det Ă€r lĂ„ng resa kvar, men ledningen Ă€r med. En annan frĂ„ga som jag tycker Ă€r intressant gĂ€ller role models, vilka ni har som era förebilder, bĂ„de privat men framför allt hĂ€r i det hĂ€r sammanhanget. Ja privat Ă€r det ju du va? Ja, precis. Ja, tack Janne. Nej, men ja, vill du svara pĂ„ den? Ja, jag kan svara pĂ„ den. Nej men det som Ă€r intressant dĂ€r som man gĂ€rna kan kika pĂ„ för att om man tittar pĂ„ de som gör saker som vi gör sĂ„ fĂ„r man nog ta och plocka ihop flera företag. Om man tittar pĂ„ rekryteringsdelen sĂ„ finns det ett finskt företag som heter Eezy, stavas E-e-z-y. De har jĂ€tteintressant strategisk plattform. De Ă€r noterade pĂ„ börsen i Helsingfors och de gör vissa delar av det vi gör. Sen Ă€r det bolag som till exempel ja faktiskt Nexer eller Knowit som ocksĂ„ gör en del av det vi gör. Sen har man ju dĂ„ Teamtailor som gör vĂ€ldigt likt det som Workspace Recruit gör. Om man tĂ€nker sig att de Ă€r inne lite pĂ„ det vi gör sĂ„ har man en bild av det som Ă€r rekryteringen och de gör mĂ„nga av de hĂ€r sakerna bra dĂ„. Passar det extra bra att vi ingĂ„r i den i-gruppen. För dĂ€r har vi bĂ„de Nexer, Sigma, A Society, dĂ€r vi har ganska mycket erfarenhetsutbyte och dĂ€r vi ocksĂ„ drar lĂ€rdom av och en del kundsamarbeten. Den familj vi har kommit in i gynnar oss vĂ€ldigt mycket framĂ„t. GĂ€llande förvĂ€rv sĂ„ var 5% ungefĂ€r som ni vill vĂ€xa via dem. Hur ser prioriteringen ut dĂ€r och hur ser priserna ut tycker ni? Om man tittar pĂ„ det sĂ„ kan det vara sĂ„ att det kanske görs ett antal mindre förvĂ€rv per Ă„r. Sen görs det inte sĂ„ mĂ„nga, sĂ„ kanske görs det större. Över tid sĂ„ Ă€r det ungefĂ€r 5%. Vi tittar ju pĂ„ en del andra SaaS-plattformar eller liknande som kan vara intressant. De Ă€r ofta i ett uppstartsskede, de vi tittar pĂ„ och dĂ„ Ă€r ju det omsĂ€ttningsmĂ€ssigt lite mindre, men lönsamheten kommer efter nĂ„gra Ă„r. Det kan ju ocksĂ„ vara konsultföretag inom teknikkonsulter, IT-konsulter, liknande. Sen kan det vara rekryteringsföretag som Ă€r av en viss storlek sĂ„dĂ€r. Hur tycker ni att konkurrenslandskapet ser ut för de förvĂ€rven nu? Du menar, du sa prisbild, var det det du menade eller? Priserna har ju gĂ„tt ner. Den var ju vĂ€ldigt högt dĂ€r. Under pandemin sĂ„ var det vĂ€l lĂ„gt, men sen sĂ„ stack det i vĂ€g ganska rejĂ€lt. Men nu har det liksom kommit ner till rimliga nivĂ„er. SĂ„ jag tror att vi nog kan hitta framgent dĂ€r faktiskt. Det lĂ„ter som att ni har en bra position med kassa och Ă€ven current equity och Ă€ven det hĂ€r lĂ„net. Kan du sĂ€ga nĂ„got mer kring villkoren? Nej, vi har inte tagit nĂ„got lĂ„n Ă€n, men vi har möjlighet att göra det. I första hand anvĂ€nder vi kassan och sen anvĂ€nder vi ocksĂ„ aktien. Vi vill ju helst att aktiekursen Ă€r hög nĂ€r vi gör det, men det Ă€r ocksĂ„ ett sĂ€tt att dela med sig av aktier till de Ă€garna om de arbetar i det företag som vi gĂ„r ihop med eller förvĂ€rvar. Och se till att de ocksĂ„ fĂ„r vĂ€rde utav den utvecklingen som vi fĂ„r tillsammans. Och sen i sista hand dĂ„ kan det bli aktierat med lĂ„n. Nu har inte vi sonderat terrĂ€ngen för det, utan det Ă€r en möjlighet vi har. Vi tror, alltsĂ„ vi Ă€r vĂ€ldigt försiktiga med att bĂ€ra skuld, det Ă€r bara att sĂ€ga det. Det hĂ€r Ă€r en möjlighet om nĂ„got vĂ€ldigt attraktivt dyker upp sĂ„ kan vi tillfĂ€lligt under den tiden som vi liksom fĂ„r förvĂ€rva det hĂ€r bolaget dĂ„. Extremt försiktig med att bĂ€ra skuld. Vi vill egentligen inte göra det. Det var en ganska konservativ mĂ„lsĂ€ttning dĂ€r ocksĂ„ med 2 gĂ„nger EBITDA. Ni Ă€ger ju vĂ€ldigt mycket aktier sjĂ€lva. Hur ser det ut med aktieĂ€gandet i övriga i bolaget, liksom pĂ„ lĂ€gre nivĂ„er? Det Ă€r alltid intressant att höra. Ja, precis. Det, vi har traditionellt inom Pion inte haft nĂ„got optionsprogram eller den. Det finns en del som har köpt in sig. Det, jag tror att det Ă€r ett par i det övre skikt som har köpt in sig. Jag har ju köpt mina aktier till stor del sjĂ€lv över börsen, Ă€ven om en del av dem köptes för lĂ€nge sedan. Jag Ă€ger ju nĂ€rmare 1% dĂ„. NĂ„gonting som vi pratade var entreprenörskap. Hur sĂ€kerstĂ€ller ni att det finns utrymme att fĂ„ vara en entreprenör i det hĂ€r koncernen? Ja det ena Ă€r ju det hĂ€r att vi ser ju till att lĂ€gga ett ramverk pĂ„ de hĂ€r fyra strategierna som vi hade med specialisering, entreprenörskap, best people, och sĂ€ljkultur. Men utanför det sĂ„ fĂ„r man ju bygga sitt eget bolag. Och som ni kanske uppfattade sĂ„ Ă€ger ju Sara till exempel en del av sitt bolag, Christian Ă€ger en del av sitt bolag. SĂ„ det Ă€r en möjlighet att man fĂ„r Ă€ga i sin egen, sĂ„ att sĂ€ga, firma dĂ€r va. Sen sĂ„ Ă€r det ju sĂ„ att tillsammans i de hĂ€r grupperingar som vi har sjĂ€lva inom PION Group sĂ„ byter vi erfarenheter och lĂ€r av varandra, vilket gör att man fĂ„r möjlighet att utveckla sin affĂ€r tillsammans med andra. Man kan vĂ€l sĂ€ga det att alternativet Ă€r ju för nĂ„gon oftast dĂ„ att köra sjĂ€lv eller kanske sĂ€lja sin verksamhet eller sĂ„dĂ€r. Eller ta in nĂ„gon finansiĂ€r sĂ„ att sĂ€ga. DĂ„ sitter man ju dĂ€r sjĂ€lv och dĂ„ fĂ„r man ju Ă€ga allt. Det finns för- och nackdelar med det. Vad vi erbjuder och vill erbjuda, det Ă€r ju en plattform att fĂ„ acceleration. Du fĂ„r frihetsgrad, absolut, kanske inte 100%, men du fĂ„r en relativt stor frihetsgrad. Sen fĂ„r du alla muskler som kommer med det jag försökte visa med den hĂ€r Pion-bilden dĂ„. Att det blir kanske mer en intraprenör Ă€n entreprenör, men dĂ„ fĂ„r man en hĂ€vstĂ„ng pĂ„ det. Det ska jag sĂ€ga nĂ€r vi pratar om förvĂ€rv innan. i de alternativa bolagen Ă€r det oftast kanske mer finansiella aktörer som stĂ„r dĂ€r och ibland betalar mer, ibland mindre. Det vi lockar med, det Ă€r kanske inte högsta liksom köpeskillingen dĂ€r, utan det Ă€r att accelerera snarare det vi tillför som industrialist snarare Ă€n pengar dĂ„. Kan tĂ€nka mig att ert track record Ă€r bra att ha dĂ€r. Jag Ă€lskar ju att lĂ€sa sĂ„ att jag Ă€r alltid nyfiken pĂ„ nĂ„gra böcker som ni har betytt mycket för er och som ni har lĂ€st och fĂ„tt nya insikter i företagsutvecklingen hĂ€r. Ja, jag lĂ€ste, och det finns ju ett företag, Ahrens & Partners, som funnits ganska lĂ€nge. De stöttar tillvĂ€xtföretag och de har gett ut en bok som heter TillvĂ€xtskaparna. Det Ă€r 100 regler i den. Det Ă€r ganska korta regler. Det, jag gillar den typen av böcker. Jag har ju lĂ€st hĂ€r pĂ„ SU, sĂ„ att jag har ju naturligtvis lĂ€st all den hĂ€r litteraturen man ska. Jag gillar de hĂ€r smĂ„ korta. Det finns en del andra sĂ„dana hĂ€r böcker ocksĂ„ som Ă€r sĂ„hĂ€r ett visst antal kapitel och varje kapitel Ă€r ett bra rĂ„d. Jag fick en av Percy Barnevik nĂ€r jag satt i styrelsen för Svenskt NĂ€ringsliv för nĂ„gra Ă„r sedan. OcksĂ„ vĂ€ldigt bra. DĂ„ ska jag sĂ€ga en bok som egentligen Ă€r precis det vi försöker göra. Det Ă€r egentligen tvĂ„ böcker. Det Ă€r ju Good to Great, som jag tror de flesta har lĂ€st, men den som vi, det Ă€r ju en resa som vi nĂ„gonstans vill göra, men ocksĂ„ Great by Choice, som Ă€r hans andra bok dĂ„. Good to Great, vi Ă€r, i dag Ă€r vi ett bra bolag sĂ„ om vi fĂ„r skatta oss sjĂ€lva, det ska man alltid passa sig för. Resan vi ska göra gĂ„r till Great och det Ă€r en helt annan utmaning. Ja, fler frĂ„gor och sĂ„ fĂ„r ni micken dĂ€r. Den som vill. Shoot. Ni behöver inte ha sĂ„ mĂ„nga frĂ„gor. Det gĂ„r bra med en. Ja, du har ju mick pĂ„ dig. Nej, jag skojar. Ta den hĂ€r. Ja, nej men det, jag tror att det blir dubbelt om jag kör pĂ„ den. Ja, nej men hĂ€rligt för en hĂ€rlig positiv framtidsanda och liksom en hĂ€rlig tillvĂ€xtstrategi. Samtidigt gĂ„r vi in i ett kanske klimat med en, liksom, en ekonomi som gĂ„r in eventuellt i en recession nĂ€sta Ă„r och ni Ă€r aktiva i en bransch som historiskt har varit cyklisk. Hur ser ni pĂ„ liksom den utmaningen? Vad kommer att bli viktigast kommande Ă„ret för att nĂ„ det hĂ€r lĂ„ngsiktiga mĂ„let 2026? Nej men, vi ska vĂ€xa oavsett klimat. Det kan ju lĂ„ta lite sĂ„hĂ€r, har han koll pĂ„ vad han sĂ€ger sĂ„hĂ€r, men sĂ„ lĂ€nge det finns liksom, sĂ„ lĂ€nge inte man har 100% av marknaden, för dĂ„ följer man ju marknaden, sĂ„ Ă€r det ju. Jag menar, vi Ă€r inte i nĂ€rheten av det. DĂ„ ska man kunna vĂ€xa Ă€ndĂ„. Det blir bara liksom en massa ursĂ€kter och sĂ€ga, "Men jag fattar ju att vi kommer att pĂ„verkas av marknaden." SĂ„ Ă€r det ju sĂ„ att sĂ€ga. Det gĂ€ller att bygga en stark inneboende förmĂ„ga att oavsett klimat sĂ„ ska vi vĂ€xa mer Ă€n vad de andra gör. Det finns alltid kunder dĂ€r ute att ta. Vi Ă€r en liten spelare, sĂ„ vi har massa potential att ta. Det vill jag sĂ€ga. Klart att den förflyttningen vi gör, nu refererade vi tidigare till andra bolag sĂ„ att sĂ€ga. Man tittar pĂ„ konsultbolag per definition, dĂ€r jag i dag driver Nexer, sĂ„ Ă€r man mindre kĂ€nslig, mindre cyklisk beroende pĂ„, beroende egentligen pĂ„ det vĂ€rde man skapar för kunderna. Vi vill förflytta oss mer och ju bĂ€ttre vi lyckas med det sĂ„ kommer vi bli mindre cykliska. Den strategi vi har kommer ju bli, göra att vi helt enkelt inte blir lika pĂ„verkbara. Plus dĂ„ att vi ska bygga en stark tillvĂ€xtmotor. Toppen. Liksom nu har vi 10% inflation i Ă„r. Hur pĂ„verkar det er affĂ€r nĂ„gonting? Hur ser det ut med avtalen dĂ€r? Janne? Ja, nej, absolut. Det nu försvann du dĂ€r med. Du kan fĂ„ lĂ„na min om jag hade nĂ„tt upp till den. Precis, jag fĂ„r ta. Nu kanske, jag undrar, Ă€r jag tillbaka? Nej. Ja, du hörs nu. Vi har höjt priserna pĂ„ smĂ„ och medelstora kunder som har ofta lite korta avtal. DĂ€r vi har höjt priserna flera gĂ„nger. För det Ă€r precis som du sĂ€ger sĂ„ finns det ju ett lönetryck underifrĂ„n och priser pĂ„ allting gĂ„r upp. Det har vi lyckats genomföra. PĂ„ stora kunder sĂ„ har man avtal som löper ofta i den perioden mellan som ligger fast under löneavtalsperioderna. Sen Ă€r det indexreglerat sĂ„ att vi klarar oss ganska bra i de hĂ€r sammanhangen. Tack. Bra. NĂ„gon frĂ„ga till hinner vi. DĂ€r har vi en frĂ„ga. Tack. Jag tĂ€nkte bara frĂ„ga hur det ser ut som aktieĂ€gare hĂ€r. Blir det nĂ„gon utdelning eller ska man tolka som att det inte blir en utdelning kommande Ă„r? Jag kan ta den frĂ„gan. Nej men jag vill bara repetera vad vi sĂ€ger hĂ€r. Att vi kommer, vad gĂ€ller, det finns ju ett utdelningsmĂ„l eller en definition av det. DĂ„ sĂ€ger vi att vi kommer prioritera att vĂ€xa. AlltsĂ„ vĂ„r tillvĂ€xt kommer vi prioritera. Vi kommer anvĂ€nda kassan i första hand till att vĂ€xa. Men det bygger pĂ„ att vi hittar attraktiva förvĂ€rv eller dĂ„ organisk tillvĂ€xt som krĂ€ver kassa pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Det innebĂ€r ju inte att det inte kommer bli utdelning, men det Ă€r det vi kommer prioritera. Ibland hittar vi inte objekt eller företag som Ă€r intressanta och dĂ„ kommer vi kunna dela ut. Vi har ett jĂ€ttehĂ„rt fokus pĂ„ kassaflöde generellt för att ha den möjligheten. Hittar vi inte, dĂ„ kan vi dela ut. Du Lars Ă€r ju kĂ€nd för mycket energi och lika du ocksĂ„ Janne och ni jobbar ju stenhĂ„rt. Jag tĂ€nkte bara pĂ„ tidsĂ„tgĂ„ngen hĂ€r för du Ă€r ju bĂ„de VD och ordförande i det hĂ€r bolaget som vi sitter i nu hĂ€r. Ja. Hur hinner du med? Nej, men jag Ă€r ju ordförande i det hĂ€r. Det Ă€r ju Janne som kör lĂ„dan sĂ„. Klart jag lĂ€gger mycket tid. Jag och Martin som sitter dĂ€r nere som Ă€r med i Danir Resources dĂ„. Vi Ă€r vĂ€ldigt aktiva Ă€gare kan jag sĂ€ga. Jag tycker ocksĂ„ att styrelsen i övrigt med Anette bland annat hĂ€r och Nils och Jenny, vi jobbar liksom ganska tillsammans med ledningen. SĂ„ att vi hĂ„ller liksom i gĂ„ng allihopa dĂ€r. FrĂ„gan var kanske mer riktad till mig. Nej, men jag försöker ju liksom prioritera tiden dĂ€r jag mest gör skillnad. Janne, jag vill vara tydlig med det. Han Ă€r koncernchef och jag Ă€r ordförande. Ja, det finns mĂ„nga timmar pĂ„ dygnet. Man fĂ„r jobba sĂ„ mycket man kan, sova lite och jobba hĂ„rt. Jag tycker det Ă€r kul. Jag tycker det Ă€r fantastiskt roligt att vara tillbaka i den hĂ€r branschen lite grann. Jag tĂ€nkte bara frĂ„ga ocksĂ„, finns det nĂ„gon konkurrenssituation mellan era bolag? Du nĂ€mnde tidigare att ni höll pĂ„ med samma sak lite grann. Det var dĂ€rför jag blev lite nyfiken. Att det var ett samarbete. Nexer och Pion. Vill du ta det Janne? Det Ă€r ju sĂ„hĂ€r att de flesta konkurrenterna Ă€r utanför det hĂ€r huset. Vi har sĂ„ mĂ„nga konkurrenter Ă€ndĂ„. Det var inte sĂ„ att vi inte var konkurrenter innan. Förr eller nu kan vi samarbeta. Det hĂ€nder naturligtvis att vi möts pĂ„ samma kunder, men det gjorde man tidigare. Det Ă€r Ă€ven sĂ„ att det faktiskt inom Pion finns det vissa bolag som konkurrerar, men jag tror att det Ă€r bara bra liksom. Konkurrens Ă€r nĂ„gonting som stĂ€rker en. Om det inte fanns nĂ„gon konkurrens skulle man bli sĂ€mre. Det Ă€r bara positivt. Jag har en frĂ„ga angĂ„ende utmaningar i att hitta rekryteringsbara individer till uppdragen. Jag tĂ€nker att det borde kunna finnas en utmaning i det ocksĂ„. Har ni tankar om hur ni möter det i form av nĂ„gon kanske Academy program eller nĂ„gonting? Jag tĂ€nkte vi skickar den frĂ„gan till Mattias eller nĂ„gon. Ska vi inte göra det? Mattias, var Ă€r du? Ja, ta du micken. Är du redo att ta den frĂ„gan? Ja. Vi har kanske inte nĂ„got direkt utbildningsprogram sĂ„ i dag sjösatt. DĂ€remot sĂ„ ser vi att bland annat vĂ„ra digitala annonsverktyg hjĂ€lper oss att hitta de hĂ€r passiva kandidaterna. Det Ă€r vĂ€l det korta svaret pĂ„ frĂ„gan. Vi tittar löpande pĂ„ nya initiativ och det Ă€r inte osannolikt att vi skulle kunna titta pĂ„ nĂ„gon slags utbildningsverksamhet ocksĂ„. Man fĂ„r vara mycket, man fĂ„r ju, rekrytering Ă€r ju svĂ„rt. Vi gör ju det. Jag nĂ€mnde det, 10,000 intervjuer, 4,000 anstĂ€llda. Det Ă€r ett jĂ€ttejobb och vi fĂ„r jobba Ă€nnu mer jĂ€mfört med hur det var för nĂ„gra Ă„r sedan. Det Ă€r Ă€ndĂ„ vĂ„r profession sĂ„. De har massa val och sĂ„dĂ€r. Förr kunde man vara, vi annonserade sĂ„ kom det in en massa svar och sĂ„ valde man dem. SĂ„ funkar det inte i dag. I synnerhet inte pĂ„ de hĂ€r specialiserade tjĂ€nsterna. Man fĂ„r vara mycket mer proaktiv sjĂ€lv. DĂ„ Ă€r en sĂ„dan hĂ€r grej, bara att bygga starkt varumĂ€rke och stĂ„ för sunda goda vĂ€rderingar och göra skillnad pĂ„ riktigt. DĂ€rför sĂ„ Ă€r jag ju, jag flyger in frĂ„n vĂ„r vision att bygga en framtid dĂ€r mĂ€nniskor verkligen gör skillnad. Att jag tycker det finns nĂ„gon sĂ„dĂ€r grej som hĂ€nder. Man Ă€r pĂ„ vĂ€g att bli lite halvt förlorad och livrĂ€dd för tekniken och allting. Vi vill vara Ă„tminstone en bidragande kraft till att sĂ€tta mĂ€nniskan i centrum. Det kan vi lyckas med det, skapa bĂ„de tror jag vi kan vara attraktiva. Inte för alla, men för de som vill vara med pĂ„ en sĂ„dan resa. Ja, jag tror nĂ€stan vi fĂ„r, om inte det Ă€r nĂ„gon som har en superbra frĂ„ga, sĂ„ fĂ„r vi avsluta frĂ„gestunden. Vi kommer att vara kvar och mingla sĂ„dĂ€r. SĂ„ att det kommer ges möjlighet att stĂ€lla individuella frĂ„gor sĂ„. Vi har ett litet pass kvar och det Ă€r ju en paneldiskussion. Jenny. Ja, ska vi köra pĂ„ med det pĂ„ en gĂ„ng sĂ„ att vi avslutar det hĂ€r rummet och kan gĂ„ in och dricka bubbel sen. Är det okej med er att sitta lite till? Annars fĂ„r man röra lite pĂ„ sig. Det Ă€r ett ganska lĂ„ngt pass. Det Ă€r inte bara jag som ska vara i panelen om ni undrar. Jag stĂ€llde mig hĂ€r. Du kan stĂ€lla dig. VĂ€lkommen upp Lars dĂ„ först. Framför allt vĂ€lkommen Siduri. Har vi Siduri hĂ€r? DĂ€r har vi dig. Medans du gĂ„r upp pĂ„ scenen sĂ„ kan jag fortsĂ€tta att prata om vem du Ă€r dĂ„. Vi har lite mickning pĂ„ gĂ„ng ocksĂ„. Siduri Ă€r prisbelönt tech-entreprenör som vill demokratisera innovation och som driver Changers Hub, ett innovationshus som finns i bĂ„de Alby, Botkyrka och Göteborg. Hon kan ocksĂ„ tituleras Mother of Change och Ă€r sjĂ€lv investerare och författare. VĂ€lkommen, tack. Skulle jag gĂ€rna vilja fĂ„ upp Tahero Nouri. Entreprenör, mest kĂ€nd som grundare till TechBuddy och BuddyCompany. En app för husnĂ€ra tjĂ€nster. Han kan, han sĂ€ger, passa barn, stĂ€da, fixa datorn och mycket annat. Framför allt har du en vision om att bygga Sveriges nya arbetsförmedling har jag förstĂ„tt. Det ska bli spĂ€nnande att höra hur ni ser pĂ„ framtidens arbetsmarknad. Stefan Knutsson, som vi redan har hört frĂ„ga lite frĂ„gor. Aktieanalytiker ABG Sundal Collier. VĂ€lkommen. Det stĂ€mmer bra. Ja. Toppen. Nu har vi suttit och lyssnat hĂ€r ganska lĂ€nge och vi började med lite makrotrender som egentligen pekar Ă„t samma hĂ„ll. NĂ€mligen att nĂ„gonstans runt 2050, alltsĂ„ Ă„r 2050, sĂ„ kommer alla manuella tjĂ€nster vara automatiserade. Det var en tes i alla fall, en trend. SĂ„ hur tror ni dĂ„ att framtidens arbetsmarknad kommer se ut om ni skulle beskriva lite kort? Vill du börja? Jag kan börja. Det Ă€r ju, om vi tittar pĂ„, sĂ€kert det kommer att vara vĂ€ldigt mycket generella hypoteser, men om jag kan bidra med det som vi gör varje dag pĂ„ BuddyCompany, det Ă€r att vi ser ju att framtida arbetsplatsen kommer att vara vĂ€ldigt mycket frĂ„n den generationen som vill kunna bestĂ€mma sin egen tid, sin egen schema, kunna bestĂ€mma och jobba med diverse olika skills. Det kommer att vara vĂ€ldigt viktigt att det erbjuds. Det för oss Ă€r det ju vĂ„ra buddies. LĂ„t oss ta TechBuddy som ett exempel. Oftast Ă€r det sĂ„dana som Ă€r studenter eller har ett deltidsjobb eller heltidsjobb, men vill ocksĂ„ kunna jobba med en hobby. DĂ€r uppskattar de vĂ€ldigt mycket den friheten att bestĂ€mma sin egen tid och schema, men ocksĂ„ kunna jobba med diverse olika uppdrag. Det ser de som det viktigaste för dem, inte vara fast anstĂ€lld. Det Ă€r den unga generationen vi pratar om dĂ„? Det Ă€r den yngre generationen vi pratar om, precis. Om man kollar pĂ„ sen pĂ„ vĂ„ra handy buddies, dĂ€r Ă€r det oftast vĂ€ldigt mycket mer folk som har kommit till Sverige och har drivit sina egna bolag i sina hemlĂ€nder. Det Ă€r vĂ€ldigt svĂ„rt för dem att komma in i arbetsmarknaden för att arbetsmarknaden, och tĂ€nker mig pĂ„ arbetsförmedling och liknande, funkar ju inte. Det Ă€r en trasig process. DĂ€r ser vi att anvĂ€nda digital innovation och matcha den med slutkonsumenten och se individens kompetens för att enable dem för att kunna fĂ„ rĂ€tt utbildning för att kunna ta just det specifika uppdraget. Det uppskattas ju vĂ€ldigt mycket. Kollar vi pĂ„ Arbetsförmedlingen som har kostat historiskt skattebetalarna över SEK 500 miljoner i skattemedel och bara förmedlat 0.69% av jobben. Medan vi har ju liksom redan efter att 5 Ă„r minus covidĂ„r dĂ„, har skapat mer Ă€n 160,000 arbetstillfĂ€llen. SĂ„ det finns sĂ€tt att göra det hĂ€r pĂ„ mycket, mycket mer effektivare sĂ€tt. Det Ă€r dĂ€r vi vill vara den framtida digitala arbetsförmedlingen. Toppen. Jag tror vi gĂ„r vidare. Kan vi fĂ„ lite bild av alla areas framtida arbetsplatser. Jag kan sĂ€ga att nĂ€r jag fick den hĂ€r frĂ„gan för ett Ă„r sedan sĂ„ var det lite mer optimistisk. Är det sĂ„? Ja, det har ju varit tvĂ„ och ett halvt Ă„r dĂ„ kriser verkligen har avlöst varandra. Jag tycker det Ă€r ganska intressant att titta pĂ„ det bĂ„de historiskt för att förstĂ„ framtidsperspektivet kopplat till det. För att vi hade nog en ganska enad bild. Vi, alltsĂ„ vi inom tech, I guess, som jobbar pĂ„ olika sĂ€tt inom det, i den liksom den digitala infrastrukturen vi har i Sverige. Vi hade nog en ganska enad bild om vart vi Ă€r och vi inser, jag inser ju nu att det var en ganska förenklad bild. AlltsĂ„, det var AI kommer att göra det och den kommer att göra det. Och sen kommer liksom blockchain och med den teknologin kommer det och det. Och sen har vi de parallella universumarna med Metaverse. Och det fanns liksom big global trends inom digitaliseringen dĂ€r alla pekade Ă„t samma hĂ„ll. Kom ju pandemin och delvis gick vissa processer extremt mycket snabbare medan andra processer fick mycket mindre kapital. Jag tror inte att de hĂ€r kriserna kommer sluta. Det Ă€r vĂ€l tyvĂ€rr det som Ă€r. Jag tror att det finns en jĂ€tteintressant forskningsstudie som Stockholms universitet gjorde dĂ€r de kartlade vad företag gjorde under pandemin som gjorde att Sverige Ă€ndĂ„. Sverige har ju historiskt sett inte bara överlevt kriser utan vi prosper i kriser. För i kriser sĂ„ sker liksom strukturella tomrum som gör att vi blir tvungen att samarbeta. NĂ€ringsliv samarbetar med offentlig sektor, med civilsamhĂ€llet. Vi Ă€r vĂ€ldigt bra med det. Det finns en sak som gjorde oss, som gjorde att vi stack ut i hela vĂ€rlden och det var just kognitiv flexibilitet i ledning och styrelsenivĂ„. Att jag tror nĂ€r man kollar framĂ„t, vi kan sitta och sĂ€ga sĂ„hĂ€r, ja men vi kommer ha den hĂ€r skillsen och den hĂ€r skillsen. Men det absolut viktigaste som kommer finnas framĂ„t i en vĂ€rld som förĂ€ndras vĂ€ldigt snabbt pĂ„ sĂ€tt vi inte kan förutspĂ„ egentligen, det Ă€r liksom den kognitiva flexibiliteten. Hur duktiga Ă€r vi att anpassa oss och ta till oss helt nya sĂ€tt? Och sen nĂ€r det kommer till rena arbeten, det finns en annan rapport frĂ„n Dell Technologies som Ă€r jĂ€tteintressant. DĂ€r siktar de inte 2050, utan dĂ€r siktar de 2030. Och dĂ€r pratar de just om att 85% av de jobben vi kommer att ha bara 2030, vilket inte Ă€r sĂ„ lĂ„ng tid kvar, de Ă€r inte uppfunna Ă€n. Att vi vet faktiskt inte sĂ„. Om man spĂ„r framĂ„t sĂ„ finns det vissa saker som vi tror kommer vara viktiga Ă€ven framĂ„t. Om man dĂ„ tar frĂ„n marknadens perspektiv, vad förvĂ€ntar man sig dĂ„ av framtidens arbetsmarknad? Oj. Som analytiker kanske du kan svara pĂ„ det. Det var en svĂ„r frĂ„ga. Nej, men jag tror att det hĂ€r med flexibilitet som du var inne pĂ„ Ă€r nĂ„got vĂ€ldigt viktigt. Det Ă€r inte tekniken i sig som Ă€r nĂ„gonting begrĂ€nsande, utan det Ă€r kanske mĂ€nniskan och hur, alltsĂ„ vĂ„r förmĂ„ga att ta till sig teknik. Jag vet inte om jag kan svara pĂ„ liksom hur, vad man förvĂ€ntar sig om arbetsmarknaden som analytiker framĂ„t, men jag tror att det var en vĂ€ldigt viktig poĂ€ng som du var inne pĂ„ dĂ€r. Jag tĂ€nker ocksĂ„, nu hoppar jag över dig bara tvĂ„ sekunder eftersom du har gett din bild av marknaden. Jag tĂ€nker pĂ„ den hĂ€r som ni var inne pĂ„ med de hĂ€r yngre. Är det sĂ„ att nĂ€r de kommer ut pĂ„ arbetsmarknaden i dag sĂ„ förvĂ€ntas det till och med att det redan Ă€r digitaliserat sĂ„ att det blir nĂ„gon typ av clash? Jag Ă€r lite ute efter det hĂ€r. Behöver man komma med disruptiva lösningar för att förĂ€ndra den hĂ€r marknaden eller kommer det att fortsĂ€tta bara byggas pĂ„ tror ni? Jag kollar ju pĂ„, det Ă€r en jĂ€ttebra frĂ„ga för att jag sjĂ€lv har ju mĂ„nga kollegor, medarbetare. I snitt vi Ă€r till 33 och sĂ„ har jag ett sammanhang med mĂ„nga andra founders som ocksĂ„ anstĂ€ller mĂ„nga nya generationer. DĂ€r ser vi ju att det som Ă€r förvĂ€ntningen frĂ„n en yngre komma in i arbetsmarknaden eller komma till ett arbete, de förvĂ€ntningarna möts inte. Det Ă€r sĂ„ hĂ€r, det Ă€r sĂ„ mycket mer man förvĂ€ntas av att ska kunna det man lĂ€r sig i skolan. Jag har ju sjĂ€lv gjort mitt trainee program i Tyskland för ett stort tyskt bolag och jag lĂ€rde mig att just att kunna koppla nĂ€ringslivet med akademi, att man gör praktiker för att kunna vara förberedd för att komma till ett arbete var ju vĂ€ldigt effektivt. SĂ„ Ă€r inte min uppfattning i dag. Man kollar pĂ„ hur vi har det i Sverige. Det saknas otroligt mycket kompetens. Vi liksom man förvĂ€ntar sig ju mycket mer att de ska kunna, men sĂ„ Ă€r det inte. De Ă€r inte förberedda alls för det. Nej. Ja, alltsĂ„ erfarenheterna frĂ„n Changers Hub som Ă€ndĂ„ stöttar ett 1,800 unga vuxna i Sverige, i hela Sverige, mellan 16 till 29 Ă„r. DĂ€r fick jag lĂ€ra mig extremt mycket. AlltsĂ„, Changers Hub finns kvar, jag sitter kvar i styrelsen sĂ„ jag Ă€r inte operativ pĂ„ samma sĂ€tt. Men det som Ă€r intressant med Changers Hub Ă€r ju verkligen, alltsĂ„ det bĂ€sta sĂ€ttet att förstĂ„ framtiden Ă€r ju faktiskt att umgĂ„s med yngre, speciellt de som Ă€r liksom pĂ„ vĂ€g ut. Jag jobbade ju, jag jobbar ju frĂ€mst med dĂ„ entreprenörer, bĂ„de liksom hjĂ€lpa dem och gĂ„ uppĂ„t i organisationen, hjĂ€lpa dem att starta bolag, liksom att det blir nĂ„gonting, jag investerar lite sĂ„. Men bara dĂ€r, liksom bland den yngre generationen mĂ€rker man, det finns en annan, vet du, inte förvĂ€ntning, det finns en förstĂ„else. AlltsĂ„, det finns en helt annan förstĂ„else för nya teknologier. De kommer in med liksom sĂ„hĂ€r, ja men inte det man pluggade pĂ„ MIT för tio Ă„r sedan, men ni förstĂ„r liksom principen. AlltsĂ„ man vet ganska mycket om nya teknologier och man följer Elon Musk och man har liksom ett intresse och förstĂ„else. Jag tror det finns en förvĂ€ntan. Gen Z vi eller liksom den hĂ€r unga mĂ„lgruppen generellt söker ju sig oftast till ledare. Det finns ju det hĂ€r uttrycket om sĂ„hĂ€r positive global leader. Det Ă€r liksom den ledare man söker sig till. Det behöver inte primĂ€rt vara att man söker sig till ett jobb eller en viss tjĂ€nst, utan man ser sig sjĂ€lv i nĂ„gon. DĂ€r Ă€r ju mĂ„ngfald och inkludering extremt viktigt med inte bara hur man portrĂ€tteras men ocksĂ„ hur man jobbar med representation internt i bolagen. För det Ă€r ocksĂ„ det man söker sig till. Finns det vissa som ocksĂ„ sĂ€ger att liksom renĂ€ssansen Ă€r pĂ„ vĂ€g tillbaka. Den hĂ€r renĂ€ssanspersonen, om man kollar pĂ„ yngre generationer, man börjar se det mer och mer. RenĂ€ssanspersonen har mĂ„nga talanger och tycker om mĂ„nga olika saker och gillar att experimentera. DĂ„ Ă€r frĂ„gan, hur tar arbetsmarknaden emot en person eller personer, en hel grupp av generation som har olika talanger, som inte bara Ă€r en sak 40 timmar, utan vill vara en sak i 40, 20 timmar. 20 timmar sĂ„ vill man vara engelsklĂ€rare eller I don't know. Ni förstĂ„r. Det Ă€r ocksĂ„ en del i sĂ„hĂ€r hur mĂ€nniskans alla talanger och sidor ocksĂ„ fĂ„r utlopp pĂ„ det pĂ„ arbetsmarknaden. Det kommer att bli en stor frĂ„ga tror jag. Det Ă€r nĂ„gonting som vi har pratat ganska mycket om i den hĂ€r gruppen, i det hĂ€r arbetet vi har gjort ocksĂ„. Att man kanske redan frĂ„n början till exempel pratar om vilka jobb kommer du ha i ditt liv för att kunna vĂ€gleda igenom hela kedjan. Det Ă€r ocksĂ„ teknikplattformarna ganska viktiga för att kunna samla upp det dĂ€r och kunna vĂ€gleda framĂ„t för att kunna vara en coach. Jag vet inte om du har nĂ„gon kommentar pĂ„ det, som vi gjorde i Kairosarbetet. Jag vĂ€ljer att svara pĂ„ första frĂ„gan som jag inte har fĂ„tt svara pĂ„. Bara för att slĂ€nga in det ocksĂ„. Du frĂ„gar 2050. DĂ€r Ă€r jag inte lika positiv. AlltsĂ„ sĂ„hĂ€r, om vi pratar om arbetsmarknaden generellt sĂ„. Jag tror att vi riskerar att ha ett stort utanförskap. Det Ă€r stort redan i dag. Det pratas alldeles för lite om det. Jag har extremt svĂ„rt att se hur det ska minska. Jag tycker inte det finns nĂ„gonting som vare sig vi som bolag gör kanske i tillrĂ€ckligt hög grad eller som samhĂ€llet och de institutioner, Arbetsförmedlingen med flera, gör för att stĂ€lla om det. Jag ser bara att det kommer öka och det kommer bli ett jĂ€tteproblem. Inte bara liksom för oss företag att hitta personal, för det Ă€r inte det att det inte finns, men det finns inte rĂ€tt kompetens. Jag vet inte var den, jag vill bara nĂ€mna det. Jag hĂ„ller med om att Arbetsförmedlingen behöver absolut reformeras. Det Ă€r liksom ingen hĂ€xjakt pĂ„ dem, men det Ă€r liksom ett förlegat sĂ€tt att jobba. Utbildningssystem Ă€r en annan frĂ„ga. Liksom sĂ„hĂ€r, alltsĂ„ synen pĂ„ utbildning kommer ju, mĂ„ste ju Ă€ndras. Det gĂ„r liksom inte att lĂ€sa i de hĂ€r Ă„ren och sen jobba hela livet. Du mĂ„ste jobba, lĂ€sa, jobba, lĂ€sa och det Ă€r sĂ„ jag tror att mĂ„nga vill. Vi har inget system för det. Det finns ingen. De har inte hĂ€ngt med kompetensen. Absolut inte. Arbetsförmedlingen fĂ„r inte den kompetensen för att kunna hĂ€nga med utvecklingen. Det Ă€r ju ett jĂ€tteproblem. Man har ju pratat mycket om att ny teknik ska egentligen slĂ„ sönder utanförskapet och det ska liksom egentligen möjliggöra precis allting nĂ€r det kommer till att hitta nya jobb. Det ska inte vara nĂ„gra barriĂ€rer överhuvudtaget. Har det blivit sĂ„ tycker ni med dem? AlltsĂ„ har tekniken underlĂ€ttat eller har det spĂ€tt pĂ„ egentligen i dem? Det finns vĂ€l exempel pĂ„ bĂ„da tvĂ„. Om man kollar pĂ„ vissa affĂ€rsmodeller som gĂ„r ut pĂ„ att ha vĂ€ldigt billig arbetskraft. Om man kollar liksom pĂ„ kanske ett Uber eller sĂ„ som liksom dĂ€r det Ă€r en teknologisk affĂ€rsmodell. Men det kanske bidrar till att det Ă€r en liksom arbetsklass som tjĂ€nar vĂ€ldigt dĂ„ligt. Det finns mĂ„nga exempel pĂ„ sĂ„dana tjĂ€nster. Jag vet inte om det Ă€r fel pĂ„ liksom affĂ€rsmodellen, men det man kan se Ă€r ju att vi har ju liksom en grupp mĂ€nniskor som kanske tjĂ€nar vĂ€ldigt lite jĂ€mfört. Sen har vi liksom en segregation i samhĂ€llet. Det Ă€r definitivt fel pĂ„ affĂ€rsmodellen. Att anvĂ€nda, vi Ă€r ju liksom ett svenskt bolag, europeiskt bolag. Jag har blivit vĂ€ldigt inspirerad av Uber nĂ€r Uber var ju ett 10-mansbolag. Att anvĂ€nda den innovationen hur de har tĂ€nkt, men att matcha det med rĂ€tt arbetsregel och se individen som en tillgĂ„ng och inte bara ett modernt slavarbete har ju gjort att riskkapital som har pumpats in, det Ă€r alla pengar, och har varit en oansvarig tillvĂ€xt, expectation. Om vi kollar pĂ„ BuddyCompany i dag, vĂ„ra buddies, vi gör ju definitivt inte sĂ„dana fast food deliveries. DĂ€r konsument har ju ocksĂ„ ett ansvar. Men vĂ„ra buddies i snitt per uppdrag sĂ„ betalar vi runt SEK 480. Netto fĂ„r de SEK 270. Det Ă€r nĂ€stan tvĂ„, tre gĂ„nger mer Ă€n om man hade jobbat pĂ„ Eleganten eller pĂ„ McDonald's. Det Ă€r bara för att vi har anvĂ€nt den digitala innovationen, matchat den med individens kompetens och tagit ansvar. Att det Ă€r vi som betalar skatt, arbetsgivarkostnader, de Ă€r försĂ€krade, de fĂ„r pension. Det Ă€r ju byggt direkt in i appen. Efter varje uppdrag de tar det sĂ„ ser de sĂ„hĂ€r mycket av pengar har du tjĂ€nat och sĂ„hĂ€r mycket har det gĂ„tt i din skatt. Du Ă€r en del av vĂ€lfĂ€rden, du mĂ„ste betala skatt, det Ă€r din pension, det Ă€r din arbetsgivarekostnad och sĂ„. Det Ă€r dĂ€r vi ser fram emot vĂ€ldigt mycket att kunna Ă€ndra det sĂ€ttet och vara ett svenskt och ett europeiskt bolag dĂ€r vi inte gĂ„r emot att varje individ, en del av vĂ€lfĂ€rden, ska ju elimineras. HĂ€r Ă€r det billig arbetskraft och dĂ„ ska du tjĂ€na SEK 20 per timme. Man skulle kunna sĂ€ga att det Ă€r a world where people matter powered by tech dĂ„. Det jag brukar sĂ€ga, jag gillar det du sa, men det jag brukar sĂ€ga, det Ă€r people, product, profit. Det Ă€r ju minst samma. Det Ă€r nĂ€st intill samma, men det Ă€r som sĂ„hĂ€r, okej, hur ska vi fokusera att varje individ Ă€r den viktigaste tillgĂ„ngen. De som jobbar hos oss, det var ju fantastiskt det du sa, det att de ska ju vara del av, vi vill ju förĂ€ndra. Jag har ju sett integrationen sjĂ€lv inifrĂ„n. Mina förĂ€ldrar kom frĂ„n Iran och jag har sett liksom hur mina förĂ€ldrar blev helt vĂ€rdelösa i svenska samhĂ€llet. Min pappa Ă€r ju superentreprenör i min vĂ€rld, men det Ă€r ju att systemet hĂ€nger inte med och förstĂ„r inte. DĂ„ Ă€r ju del av vĂ„r vision det dĂ€r. Ska du vara med och förĂ€ndra hur vi tittar pĂ„ arbetsmarknaden och alla individer som kommer att gĂ„ utanför, liksom samhĂ€llet för att de inte fĂ„r tillgĂ„ng till de referenserna som den hĂ€r gruppen har? Eller vill du liksom jobba bara med tech? Vi Ă€r ocksĂ„ ett techbolag. Vi har byggt liksom en sofistikerad plattform för att göra det hĂ€r. Men om vi ser liksom, vi har ju 2,500 buddies som Ă€r verifierade tar uppdrag. Vi besöker ju 5,000 kunders hem i varje mĂ„nad. Vi hjĂ€lper dem allt frĂ„n att hĂ€nga upp tv till att hĂ€nga lampa till att mĂ„la. Det Ă€r dĂ€r vi har försökt liksom progressa. DĂ€r kom det in frĂ„n ett hĂ„ll. Finns det mĂ„nga olika delar givetvis som vi mĂ„ste kolla pĂ„. Ja, Siduri. Ja, precis. Jag hĂ„ller verkligen med. Jag satt verkligen och funderade det hĂ€r med tekniken. För att tekniken i sig Ă€r ju inte ren heller. AlltsĂ„ vi vet ju redan att under AI-paraplyet finns olika teknologier med ansiktsigenkĂ€nning. DĂ„ finns det till exempel HR-verktyg som premierar manligt sökande framför kvinnligt sökande. Rasprofilering, alltsĂ„ ansiktsigenkĂ€nningsverktyg som inte kĂ€nner igen svarta personers ansikten, till exempel. Det finns, alltsĂ„ tekniken i sig, vi har ju bias liksom inbyggda i algoritmerna. Vi behöver ju ha mer mĂ„ngfald i ingenjörsrummen dĂ€r vi faktiskt skapar de hĂ€r digitala verktygen. Det Ă€r liksom det ena jag tĂ€nkt, sjĂ€lva tekniken i sig. Sen nĂ€r det kommer till mĂ€nniskorna, alltsĂ„ people, liksom. En sak som jag Ă€ndĂ„ tycker att man kan lyfta mer, det Ă€r ju att nĂ€r teknik kom, ja, ni fattar. NĂ€r boomen kom med startups. Det som hĂ€nde var, och det Changers Hub var ganska tidiga med. Vi startade ju redan 2015, var att hĂ€r hĂ€nder nĂ„gonting nytt och vi tror att det hĂ€r kommer spĂ€ pĂ„ entreprenörskapsandan i ytterstaden dĂ€r Changers Hub ju existerar och finns, vilket stĂ€mde. SĂ„ jag tror att nĂ€r det öppnas upp nya, liksom floder av energi och nya processer dĂ€r man kan skapa nya saker, sĂ„ kan man faktiskt fĂ„ mĂ„ngfald. Och det jag tycker Ă€r intressant med nya techbolag Ă€r att man kan faktiskt göra rĂ€tt frĂ„n början. Vi kan faktiskt ha en styrelse och en Ă€garlista dĂ€r vi har mĂ€nniskor som Ă€r kvinnor, mĂ€n och mittemellan och mĂ€nniskor frĂ„n olika samhĂ€llsklasser et cetera. SĂ„ att det Ă€r min, liksom min förhoppning och det Ă€r i alla fall det jag vill ge till ekosystemet som vi har i Sverige. Hur kan vi göra rĂ€tt frĂ„n början genom att stötta de hĂ€r smĂ„ bolagen med inclusion och diversity redan frĂ„n start och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt motverka. Det har vi mĂ€rkt i Changers Hub att nĂ€r det kommer bolag som startas, till exempel i Alby, dĂ€r Changers Hub finns. Den första anstĂ€llde Ă€r ocksĂ„ nĂ„gon som man kanske har gĂ„tt skolan med eller nĂ„gon som man bor granne med eller sin syster eller bror. Att man skapar ett helt nytt network och community i ytterstadsomrĂ„dena som Ă€r prĂ€glat av en ny typ av business och anda. Det hĂ€r Ă€r nĂ„gonting som kommer att skapa betydligt mer tillvĂ€xt om inte annat för hela arbetsmarknaden. Fantastiskt. Jag tĂ€nkte gĂ„ över bara snabbt pĂ„ den hĂ€r som jag brinner för just nu, den hĂ€r 34-procentaren som vi hade i insiktsarbetet. Med att man faktiskt kan dĂ„ effektivisera varje arbetsuppgift och inte bara roller. För det betyder ju ocksĂ„ egentligen att fler fĂ„r vara kvar pĂ„ arbetsmarknaden och inte att man byter ut folk helt och hĂ„llet. Tror ni att det Ă€r realistiskt? Tror ni man kommer kunna göra sĂ„dana stora kliv? Inte kanske sĂ„dana stora kliv, men jag tror verkligen pĂ„ det. Det Ă€r ju, det finns ju otroligt mycket ineffektiva processer i alla organisationer. DĂ€r tror jag digitala lösningar kommer att lösa stora delar av det. Kommer det vara entreprenörsdelen som löser det tror du? Entreprenörskap eller intraprenörskap. Jag trodde du sĂ€ger att Jag tĂ€nker att jag sĂ€tter in Siduri's gĂ€ng sĂ„ kommer vi lösa det jĂ€ttesnabbt. Just det. Ja, men svara pĂ„ frĂ„gan. Ja, 100%. Det tror jag. Det Ă€r tidsfrĂ„ga skulle jag sĂ€ga. TidsfrĂ„ga, ja. NĂ€r i tiden tror marknaden att det kommer hĂ€nda? Ja, det Ă€r en svĂ„r frĂ„ga. Nej men som jag var inne pĂ„ tidigare att jag tror att det handlar ocksĂ„ mycket om vi ska göra den hĂ€r omstĂ€llningen sĂ„ mĂ„ste jag tror att majoriteten av mĂ€nniskor fortfarande Ă€r rĂ€dda för förĂ€ndring. Liksom nĂ€r det tippar över, nĂ€r nya generationen kommer och nĂ€r vi kan, dĂ„ tror jag att vi kan driva pĂ„ förĂ€ndringar snabbare. SĂ„ lĂ€nge, liksom det finns den osĂ€kerheten för förĂ€ndring, dĂ„ kommer vi, dĂ„ kommer jag inte, Ă€ven om det Ă€r tekniskt möjligt, sĂ„ kommer vi inte, det kommer inte gĂ„ sĂ„ fort som ja men man förutsĂ€tter i alla fall. Nej, det Ă€r dĂ€rför vi behöver sĂ„dana som Lars som ligger pĂ„ som en liten trumma hela tiden. Ta Airbnb som ett bra exempel. De, jag menar kollar du pĂ„ hotellbranschen och hela deras legacy som har levt under mer Ă€n hundra Ă„r. SĂ„ kommer Airbnb och sĂ„ blir de mer vĂ€rderade Ă€n alla hotellkedjor i vĂ€rlden och Ă€ger inte en enda rum. DĂ€r Ă€r det ju Ă€ndĂ„ ett bra exempel pĂ„ att kunna- Det Ă€r ett vĂ€ldigt bra exempel. Mycket bra exempel. Om ni fĂ„r, jag tĂ€nker vi ska rappa pĂ„ lite sĂ„ alla fĂ„r lyfta pĂ„ rumpan och ta ett glas snart. Om ni tĂ€nker pĂ„ det som Ă€r presenterat i dag, vad skulle ni sĂ€ga Ă€r den starkaste faktorn eller insikten? Vill du börja? Yes. Nej, men det Ă€r hĂ€rligt att liksom höra den hĂ€r positiva riktningen och att jag tycker att om man kollar som vi hörde att endast 1% av arbetsmarknaden var utgjordes av bemanning för 10 Ă„r sedan nĂ€r det var finanskrisen. Det har dubblerats nu pĂ„ 10 Ă„r. Liksom ingenting sĂ€ger att det skulle inte kunna dubbleras igen pĂ„ 10 Ă„r tid framĂ„t. Jag tar med mig att det finns vĂ€ldigt mycket möjligheter. Ni har belyst nĂ„gra av dem och ja men det ska bli spĂ€nnande att se om ni lyckas med er vision. Har vi nĂ„gon mer fundering kring dagen? Om det Ă€r nĂ„gonting som ni sĂ€ger sĂ„hĂ€r, nej men det dĂ€r var nog ingen. Nej, jag tar nog med mig en sak som jag blev glad att höra. Gud, vad jag Ă€r positivt lagd kĂ€nde jag. It's a good day. Nej, det var ju att digitalisering hör ihop med kul. Att har man kul pĂ„ jobbet och liksom att de tvĂ„ Ă€r sammanflĂ€tade och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt har man en effektivare arbetsplats ocksĂ„. Det var ju kul att höra det för att det mĂ„ste ju kunna kĂ€nnas lustfyllt och meningsfullt att vara pĂ„ jobbet. Det Ă€r ju faktiskt enda sĂ€ttet att ocksĂ„ gĂ„ över de dĂ€r trösklarna dĂ„ det kĂ€nns lite lĂ€skigt. Samtidigt som pandemin var frĂ„n ingenstans sĂ„ blev alla digitala helt plötsligt. Till och med mamma och pappa som i 80 Ă„r var sĂ„hĂ€r, hade mejlkorgar och det hĂ€r har de aldrig haft förut. Att jag menar sĂ„hĂ€r, det Ă€r rĂ€tt som det Ă€r sĂ„ hĂ€nder nĂ„gonting i vĂ€rlden som bara skĂ€r och liksom. Ja, det Ă€r vĂ€l de dĂ€r, det Ă€r vĂ€l dem jag tror kommer fortsĂ€tta som gör att vi kommer inte tuffa pĂ„ sĂ„hĂ€r i den hĂ€r takten. Det kommer gĂ„ mycket snabbare med exakt vad det Ă€r som utlöser det. Det fĂ„r vĂ€l, vi fĂ„r vĂ€l se, men vi kommer komma dit tror jag. Det och rebrandingen, grattis till det. Det tycker vi Ă€r lite extra guld frĂ„n vĂ„r sida. Nej men jag tror ocksĂ„ liksom förĂ€ndring, det Ă€r bra. Good time brings weak people and bad time brings strong people. Vi behöver förĂ€ndring. Good. DĂ„ tackar jag sĂ„ mycket för de hĂ€r kloka inspelen. Om det Ă€r nĂ„gon som vill hojta till en frĂ„ga eller sĂ€ga nĂ„gonting sĂ„ shoot nu till panelen tĂ€nker jag. Jag tror att det gĂ„r att ropa bara. Om du sĂ€ger TechBuddy, dĂ„ menar du vĂ„ra buddies som utför arbetet. Vi har en lĂ„ng vĂ€g kvar att göra. Vi har försökt. Det Ă€r bara sĂ„. Tjejer tycker inte om teknik och vill inte bli en TechBuddy. DĂ€remot vi har varit. Ja, det jag menar Ă€r ju att gĂ„ och installera dator och hĂ€nga upp en TV-apparat, det Ă€r ju sanningen. Ja, det Ă€r faktiskt sĂ„. Det Ă€r liksom just it's a taste. Men dĂ€remot om man kollar pĂ„ hur du ska fĂ„ mer kvinnor in i techbolag, det Ă€r ju supermöjligt. Det Ă€r bara enkelt att sĂ€ga att nej men tjejer söker inte det hĂ€r jobbet. Det stĂ€mmer inte. Vi har 50% av vĂ„ra kollegor Ă€r kvinnor. Och jag tror det Ă€r att fĂ„ den kombinationen av de tvĂ„ vĂ€rldarna och perspektiv för att kunna bygga lönsamma bolag. All statistik visar att bolag med rĂ€tt diversity Ă€r mer lönsamma, mer framgĂ„ngsrika, mer effektiva. SĂ„ jag tror det kommer att, den hĂ€r frĂ„gan kommer inte komma upp om fem Ă„r. Hoppas jag verkligen. Jag ska utmana dig lite. Vi gjorde en undersökning pĂ„ Nexer dĂ€r vi bara Ă€ndrade pĂ„ texten i ansök, i annonsen och det skilde 30% i antal ansökningar frĂ„n kvinnor eller inte. SĂ„ att ofta Ă€r det sjĂ€lva annonserna ocksĂ„ riktade rĂ€tt direkt. Vad hade ni den första? Ni hade pingpongbord och FIFA-spel. Tog ni bort det ocksĂ„? Nej, det var faktiskt, det var ganska enkla förĂ€ndringar för vi sökte programmerare. Det handlade bara om vad vi viktade, om det var liksom vad vi ska bidra med eller kan du X, Y, Z. Intressant. 100%. Det Ă€r jĂ€tte, alltsĂ„ det Ă€r finlir om man ska kĂ€nna in vilka man vill ha i sitt bolag. Anyways, det var inte jag som skulle svara. Är det nĂ„gon mer som vill frĂ„ga sĂ„ gör vi det. Annars sĂ„ tackar vi panelen och bjuder in till kaffe och blommor. Vill ni komma? Tack. Tack för att jag fick komma. Tusen tack. Tack sjĂ€lv. Siduri. Ja, du delar ut sĂ„. Jag kan flytta pĂ„ mig. Tusen tack. Jag vill att ge Siduri blommor. Jag har inte hunnit bara. Nej okej, dĂ„ fĂ„r den komma. Bra, nej men dĂ„ gör vi sĂ„ att vi tackar för oss nu hĂ€r pĂ„ scen. Nu Ă€r det bara att förflytta sig in i den delen av lokalen. Blir det lite, jag ska tydligen fĂ„ blommor ocksĂ„. VarsĂ„god. Ja, okej, tack. Tack för att ni kom. Det skulle jag vilja sĂ€ga. Tack för att ni kom och la er eftermiddag pĂ„ att lyssna till vad vi har att sĂ€ga. Hoppas att ni tar med er en massa frĂ„n det. Stanna kvar sĂ„ fĂ„r ni gĂ€rna stĂ€lla frĂ„gor och fĂ„nga oss som Ă€r kvar en stund till i alla fall. FĂ„r ni Ă€ta och dricka det som bjuds hĂ€r inne. Tack Ă€n en gĂ„ng.