Ja men så där hörni, då välkomnar vi nästa bolag upp på scenen och det är Biofrigas med VD Erik Fromell. Varmt välkommen.
Tack för det.
Jag lämnar över till dig så kommer jag tillbaka med lite frågor sen.
Ja, det låter bra. Hejsan allesammans, Erik Fromell heter jag. Jag är VD för Biofrigas. Biofrigas är ett företag som tillverkar och säljer utrustning för uppgradering och förvätskning av biogas till flytande biogas, vilket vi brukar kalla för LBG. LBG är ett alldeles utmärkt biodrivmedel för tunga transporter, sjöfarten och industrin. Och den här utrustningen, med den här utrustningen så kan vi både producera ett bränsle på plats på en biogasanläggning bredvid en lantbrukare eller någonting liknande. Eller och samtidigt tanka lastbilar som kommer dit. Exempelvis så har vi den här anläggningen som ni ser på bilden här som står utanför Habo, utanför Jönköping. Där vi producerar flytande biogas från kossornas gödsel. När mjölkbilen kommer för att hämta mjölken så kan de samtidigt tanka flytande biogas. De kan tanka sitt bränsle på plats på gården.
En mer resilient och självförsörjande lösning som samtidigt löser också kommande klimatkrav är ju svår att hitta. Så den ligger ju väldigt rätt i tiden vår teknologi mot bakgrund av allt som sker i omvärlden. Det är inte det jag ska prata om bara i dag. Jag ska också prata om vad vi ser för förändringar i biogasmarknaden. Och jag ska också berätta lite kring vad Biofrigas har för roll att spela i den förändringen och varför det är en bra investering att investera i oss. Vad är det då för förändringar vi ser? Ja, vi ser ju att det är en strukturell omställning i transportsegmenten. Där de segment eller de trafiksegment som lätt kan elektrifieras, de elektrifieras just nu. Och då pratar vi om bussar, lätta lastbilar, personbilar. Och det här är ju typiskt de segmenten som har konsumerat den biogas vi har producerat i Sverige historiskt.
Då har de konsumerat den i komprimerad form, vilket vi brukar kalla för CBG, alltså compressed biogas. I takt med att de elektrifieras så minskar ju efterfrågan på den här komprimerade biogasen lokalt i våra städer. Samtidigt så ser vi från de segmenten som inte är lätta att elektrifiera, till exempel de tunga transporterna som kör långa sträckor, sjöfarten och industrin. De kan inte lätt elektrifieras och därför så behöver de göra klimatomställningen med hjälp av biodrivmedel. Vi ser ju samtidigt som vi ser en minskad efterfrågan på komprimerad biogas, så ser vi en kraftigt ökande efterfrågan på flytande biogas. Vi ser också att i takt med att jordbruket får ökande klimatkrav på sig framöver, att fler och fler djurgårdar kommer vara tvungna att antingen starta en egen biogasanläggning eller koppla upp sig till någon annan stor biogasanläggning.
De två stycken stora trenderna då, eller den strukturella omställningen som vi pratar om, det är ju dels att efterfrågan då flyttar från komprimerad biogas till flytande biogas. Sen ser vi också att det byggs fler biogasanläggningar och det kommer byggas väldigt många fler biogasanläggningar. Det här ser vi ju konsekvenserna av redan i dag. Vi ser ju att den här strukturella omställningen redan har påbörjats. Om ni tittar på diagrammet till vänster i bilden så ser ni utvecklingen av leveranser av flytande biogas till de tunga transporterna sedan 2019. Sedan 2019 så har ju leveranserna vuxit varje kvartal. Det är en stark uppåtgående trend på flytande biogas till tunga transporter. Det här är ju mycket drivet av att vi har två stora lastbilstillverkare i Sverige som i sitt standardmodellprogram har LBG-lastbilar. De har också ambitiösa försäljningsmål på de här LBG-lastbilarna.
Det är det vi ser konsekvensen av här. Det finns också ett stort och välutbyggt tankstationsnät så att det finns ingen anledning för ett åkeri att säga att man inte kan köra på flytande biogas i dag. Det tittar vi på det här segmentet som man riktar sig till, de som kör över 12,000 mil och uppåt, så är det ungefär 15,000 lastbilar i det segmentet. I dag rullar det ungefär 1,600 lastbilar på biogas. Att det finns ju en stor fortsatt tillväxtpotential i den här marknaden. Vi ser ju att den växer. Om vi lägger samman utbud, eller om vi lägger samman då och tittar framåt på vad vi tror, så lägger vi på sjöfarten och industrins behov också. Ser ni den gråa kurvan på diagrammet till höger. Den samlade efterfrågan fram till 2030.
Vi har också lagt in det samlade produktionen utav flytande biogas och det representeras av de mörkgröna staplarna. Som ni ser så förväntas det ett stort underskott på flytande biogas framöver. Det här underskottet kommer man vara tvungen att täcka med antingen genom att bygga nya stora biogasanläggningar, men man skulle också kunna täcka det genom att konvertera då de här komprimerade biogasanläggningarna som har tappat sin efterfrågan lokalt i takt med att bussflottorna elektrifieras. De skulle vi kunna konvertera till flytande biogas med vår utrustning. Det är ju det snabbaste sättet att öka på volymerna i marknaden också. Varför är det då så? Jo, nyproduktion. Stora biogasprojekt, det är stora och komplexa projekt med och de är väldigt investeringstunga. Det gör att de här tar lång tid att realisera.
En stor biogasanläggning kräver en stor lokal förankring i bland grannar och så vidare. Tillståndsprocesserna för att etablera nya stora biogasanläggningar ligger någonstans på 2-4 år och kanske ibland till och med det dubbla om det är stora projekt. Att konvertera istället, då konverterar vi ju en befintlig biogasanläggning. Det vill säga, vi behöver inte, det är inga nybyggnationer som ska till. Det enda som ska dit är ju vår utrustning för att förvätska den här biogasen istället för att komprimera den. Tillståndsmässigt så kräver det här ofta bara en tillståndsändring eller en uppdatering av tillståndet. Ser vi att konverteringen tar någonstans 12-18 månader. Kan vi få ut nya biogas, flytande biogasvolymer på marknaden. Vi ser då en stor potential för konvertering just av de här komprimerade volymerna.
Tittar vi på befintliga gårds-och samordningsanläggningar i Sverige så är det 140 stycken i dag. Tittar ni på diagrammet till höger så ser ni den rödorangea kurvan som sticker iväg uppåt. Det är utvecklingen på nya gårdsanläggningar. Det här som vi sa från början att vi ser några stora trender här. Det byggs fler biogasanläggningar. Det ser vi i siffrorna också. Utöver det så har vi 120 kommunala anläggningar också. Skulle vi sätta ett värde på den här marknaden som den är i dag baserat då på vad en anläggning från oss kostar SEK 15 million-SEK 20 million. Ligger ju värdet på marknaden runt, ja någonstans mellan SEK 4 billion-SEK 5 billion. Då är det baserat på att det bara är 2% i dag utav dagens djurgårdar som faktiskt har en egen biogasanläggning eller koppling till en större biogasanläggning.
Det finns ju stor potential att växa även genom att fler ansluter sig till biogasanläggningar. Tittar vi på övriga Norden så har våra grannländer samma struktur i marknaden. De är lite mindre, men det är samma strukturella förändring som pågår även i Norge, Finland, Danmark. Det finns en stor potential också i våra grannländer för våra produkter. Om vi då djupdyker lite grann i de här potentialsiffrorna. Som vi sa, med 2% av djurgårdarna kopplade till en biogasanläggning eller med egen biogasproduktion så är värdet SEK 5.2 miljarder. Givet att vi hade pris per anläggning då på 20 miljoner SEK. Om vi skulle tänka oss ett scenario där låt oss säga 30% av djurgårdarna skulle koppla sig till en större anläggning eller starta egen produktion. Då skulle vi ha 2,200 stycken anläggningar.
Sätter vi samma pris på det så är vi uppe på SEK 44 miljarder. Lite kort om vår lösning då. Vi har ju en patenterad teknisk plattform som vi kallar för CryoSep. Med den så uppgraderar vi biogasen som vi tar in, det vill säga vi tar bort koldioxiden och vi förvätskar biogasen så att den blir flytande. Vi kyler ner den till minus 160 grader och då blir den flytande. Vi riktar in oss mot biogasanläggningar i storleksordningen 5-30 GWh. Vi bygger de här lösningarna i containers så de är lätta att distribuera och lätta att installera. I princip behöver man bara grusa en yta och ställa upp dem. Som en biprodukt ur anläggningarna så får vi också flytande grön CO₂. Det är ju en marknad som än så länge är relativt omogen.
Marknaden för flytande CO₂ tror vi kommer ta fart där. Alla har säkert hört talas om CCS eller CCU. Marknaden är än så länge lite omogen så att vi brukar inte räkna in det här. Det kommer att vara en intäktsström till för lantbruken. Vi har ju ett patent beviljat i USA. EU och Asien väntar vi fortfarande på. Sen då till gårdagens nyhet. Vi har ju då för att accelerera bearbetningen i marknaden så har vi ingått ett samarbete med en svensk biogasaktör som heter Sasejo Biogas. Sasejo Biogas som aktör, de aggregerar små volymer från små producenter och säljer då dem till stora producenter som annars inte hade kunnat få tag i den här småskaliga biogasen. För att göra det här rationellt och smidigt så har man då utvecklat en plattform för handel med biogas.
Där små aktörer kan lägga in vad de vill sälja för något och stora aktörer kan säga att vi vill köpa såhär mycket. För att det här ska fungera bra så behövs det så klart en effektiv logistik lösning och där kommer våra produkter in. De här små biogasproducenterna, de kommer behöva förvätska sin biogas för att kunna leverera det här till de stora kunderna. Därför så ser vi att vi är ju två väldigt bra pusselbitar som passar tillsammans. De med sin plattform och vi med tekniken för att realisera den här plattformen. Vi har ju som sagt första anläggningen levererad. Den ser ni på bilden här. Här står vi då, Arla tankar sin mjölkbil med flytande biogas på plats.
Vi ser det här, det är våran första anläggning och det är ju såklart en stor milstolpe för oss att ha den på plats och se att den fungerar. Det, på något vis så markerar det också en övergång för oss från en utvecklingsfas till en mer kommersiell fas. Vi har också möjlighet att visa upp anläggningen på ett bra sätt för kunder och för Vi har fått bra genomslag i media. Det är många tidningar som har varit och skrivit om oss. Man tycker att det här är jätteintressant i lantbruksbranschen. Jag skulle också vilja sälja, passa på att säga någonting om vår säljprocess. Säljprocessen för alla som säljer utrustning in i biogasmarknaden, den ser likadan ut. Biogasmarknaden, säljprocessen för biogasmarknaden och utrustning till biogasmarknaden skiljer sig ju inte jättemycket ifrån om man säljer industriella utrustning till på andra marknader.
Det som är lite specifikt med biogasmarknaden det är att våra kunder har möjlighet att få ett investeringsstöd som kallas för Klimatklivet. Det blir en liten del i säljprocessen. Typiskt sett, när vi inleder en dialog med en kund så tecknar vi en avsiktsförklaring där vi tillsammans med kunden kommer överens om att vi ska definiera projektet och förbereda dem för att då göra en sån här Klimatklivsansökan. Sen också förbereda dem för deras tillståndsprocesser. Kunden skickar in sin Klimatklivsansökan och sen har Naturvårdsverket någonstans mellan 2-6 månader brukar det ta innan de svarar och beviljar en ansökan. När de beviljar ansökan så beviljar de den också med villkoret att tillstånden ska vara på plats. När Klimatklivsansökan är beviljad och tillstånden är på plats, det är först då egentligen som våra kontrakt går i lås.
Det är bra att förstå tänker vi. Att från LOI till ett kontrakt kan alltså ta relativt lång tid. Bolaget då. Vi ser att vi har en bra finansiell hävstång i vår affärsmodell. Våra enheter kostar någonstans mellan SEK 15 miljoner och SEK 40 miljoner. Vi har en hög enhetsintäkt. Samtidigt så har vi en låg fast kostnadsbas. Att få affärer kan ge väldigt stor effekt på vår omsättning relaterat till vår fasta kostnadsbas. Varför ska man då investera i Biofrigas? Jo, vi agerar ju på en marknad med en strukturell tillväxt egentligen. Vi har ju då ett regulatoriskt drivet underskott på flytande biogas som kommer sig utav klimatomställningen i olika segment. Det händer, det kommer att hända. Det ser vi händer också.
Likväl så har jordbruket samma egentligen då strukturella krav på sig att, eller regulatoriska krav på sig att bygga fler biogasanläggningar för att ta hand om sin gödsel. Både våra kunder och deras kunder har ju egentligen regulatoriska drivkrafter som driver på deras den här utvecklingen i marknaden. Bolaget är ju i helt rätt fas. Vi har ställt ut vår första anläggning. Vi är nu på väg in i en kommersiell fas. Våran affärsmodell är skalbar. Vi producerar de här anläggningarna på en på vår fabrik utanför Stenungsund och där har vi mycket kapacitet att skala upp också. Sist men inte minst så har vi en väldigt attraktiv marknadsposition. Tittar vi på de allra minsta anläggningarna som vi har så är det ingen i dagsläget som konkurrerar med oss.
Tittar vi på de lite större så finns det få konkurrenter. Vi har en väldigt bra marknadsposition också. Med det sagt så är jag klar med min dragning.
Ja, tack så mycket för presentationen, Erik.
Tack så mycket.
Jag tänkte, du var ju här i november.
Ja.
Om vi börjar lite där. Skulle du kunna kanske sammanfatta vad har hänt i bolaget sedan du var här sist?
Ja. När jag var här senast så hade vi ju precis ställt ut våra två containrar som ni såg på bilden. Vi hade fortfarande inte fått vår tankstation som är egentligen det sista steget. Tankstationen kom sista veckan i november och vi har sedan dess installerat den och vi har demonstrerat den här anläggningen både för press och för kunder och andra intressenter. Och vi har tankat lastbilar kontinuerligt sen årsskiftet skulle jag säga att vi har tankat lastbilar kontinuerligt. Det vi gör just nu i den här anläggningen, det är att vi håller på att rampar upp kapaciteten. Och vi har haft en liten konkurrenssituation om biogasen därför att den här lantbrukaren har historiskt sett levererat den här biogasen till ett växthus som värme.
Det har varit väldigt kallt i vinter så han har varit tvungen att fortsätta leverera den här värmen. Vi kommer längre fram i processen att ansluta också en värmeanläggning så att vi kan ta värmen från vår anläggning upp till växthuset. Det har gjort att vi inte har kunnat köra helt fullt på full kapacitet. Nu är värmen tillbaka så nu rampar vi upp och sen är anläggningen igång.
Man kan ju tänka sig kanske att om du fortsätter komma hit så kanske man hör att det är en till anläggning som har dykt upp på sikt och lite att det växer på sig. Jag tänker lite grann, var ser ni störst affärsmöjlighet just nu?
Just nu så ser vi nog störst affärsmöjligheter i de här biogasanläggningarna som tankar sina bussflottor. De har ju ett väldigt reellt problem. Vad ska de göra av sin biogas när ingen vill ha den lokalt? Alternativet för dem då är att sälja iväg det här till ganska dåliga priser och höga logistikkostnader långt bort. Då är det mycket bättre att förvätska och sälja det till en marknad som skriker efter produkten. Så det, där ser vi den största, liksom närmsta möjligheten. Har vi lantbruket som är jätteintressant. Den första anläggningen vi har är ju i lantbruket. Vi har också tecknat en ny avsiktsförklaring sedan jag var här senast med en, och det är ett lantbruk som vi nu har tecknat en avsiktsförklaring med och vi befinner oss just i den här processen att förbereda deras Klimatklivet.
Klimatklivet har ett fönster nu fram till 20 mars. Vi är precis i den fasen. Det har varit en jättespännande tid.
Ja, men det förstår jag. Och jag tänker lite grann, det har nog inte undgått någon att det är ju ganska volatil energimarknad och det står, man läser ju ofta om den också till vardags. Så jag tänker, vad har det här för kanske effekt på, hur påverkar det här dels biogasprodukter, men även er som bolag och er, vad ni erbjuder? Skulle du kunna kanske ge oss lite mer färg där?
Jag tänker ju liksom att för ett åkeri, ifall dieselpriserna går såhär. Om man då istället skulle kunna prata ihop sig med en biogasanläggning i närheten, göra ett långt avtal, så kan man ju då säkra ganska stabila priser. Det är ju ett sätt och dessutom så blir det en oerhört resilient lösning. Det är ju ett bränsle som produceras lokalt.
Precis. Jag tänker igen, du hade ju nog på sista, näst sista sliden där just att det kring lite konkurrenssituation. Jag tänker där, hur ser det ut genom eran nisch, alltså small-scale LBG? Vad skiljer er från andra?
Till och börja med är vi ju ganska ensamma om de riktigt små anläggningarna. Det är vi ju liksom först in i det segmentet. Det vet vi inte hur länge vi kommer vara det, men just nu är vi först in. Där har vi en fördel så klart. Tittar vi lite på de lite större anläggningarna så har vi ju i vår process när vi fryser ut CO₂ och i samma steg kyler ner biogasen till flytande biogas. Eftersom vi gör det i ett och samma steg egentligen i processen så är vi energieffektiva i den processen. Det är ju en fördel så klart. Vi, det kostar mindre el att förvätska med vår teknologi än med många andra. Vi är i princip lika effektiva som de storskaliga biogas eller de storskaliga förvätskningsteknologierna.
Än så länge är ni ganska själva inom er nisch, kan man säga.
Ja, ja exakt.
Jag tänker lite grann, du, pratade här att det är ganska nya nyheter, att det kommer nyheter om att ni går in i partnerskap där. Jag hörde det. Finns det möjligheter till fler partnerskap eller samarbeten för att accelerera expansion möjligtvis? Eller hur ser ni på något sådant?
Ja men vi är alltid öppna för nya partnerskap så klart. Så länge de är logiska och det passar in i vår affärsmodell och våran, att vi passar in i deras leveranskedja på något vis.
Jag tänker lite grann, du pratade om att ni var i dialog med ett nytt jordbruk för att hjälpa dem göra sitt Klimatklivet där lät det som. Hur svårt är det att hitta de här jordbruken och få dem, alltså vad ska man säga, få dem med på tåget lite grann? Hur ser en sådan process ut?
Ja, det handlar om att vara ute och besöka dem och aktivt bearbeta dem. Är det ju, vi har ju många visningar inbokade nu utav vår anläggning i Habo. Det är ju många som har känt till oss men som har väntat på att se anläggningen i drift. Det är en viktig pusselbit att vi kan visa upp anläggningen.
Med lite proof of concept kan man nästan säga.
Precis.
Jag tänker lite grann, ursäkta, hur positionerar ni er teknik jämfört med andra aktörer inom biogas, biogasvätsking skulle jag säga? Det finns ju många som sysslar med teknologier för att vätska gas. De allra största vätskar gas i Qatar eller i USA på LNG-marknaden. Det är ju helt andra teknologier än det vi sysslar med och en helt annan skala. Sen finns det som de kallar för small scale och det är ju ändå en faktor 10, 20 upp oss. Det är få aktörer som är under 50 GWh i alla fall. Vi är nere på 30 GWh nedåt. De andra teknologierna tar ju vid någonstans 40, 50 GWh. Därför har vi skjutit in oss på vår nisch i marknaden.
Mm.
Jag tänker om man ska knyta ihop säcken lite grann, om man inte redan har gjort det. Varför bör man investera i er som nästa investering?
Därför att vi är ett bolag på vägen in i en helt ny fas. Det och marknaden, som jag sa, vi har ju regulatoriskt drivna underliggande liksom trender som driver den här marknaden. Den kommer att hända. Därför ska man investera i oss.
Stort tack Erik Fromell för att du kom hit och presenterade och tack för att du kom till Stora Aktiedagarna.
Ja, tack så mycket.