Stora Aktiedagarna 2026

Mar 10, 2026

Slides

Hur många kommer ihåg det? Jubel i busken. 1968 fick jag googla. Jag var tre år, men jag har ju växt upp med det här. Lite bakgrund från Göteborg va. Men den här låten, det kom på den tiden. Det här är från den tiden där betalningar aldrig var något problem. Det funkar ju alltid. Det kallades kontanter. De fungerade offline som man säger. Behövde inte någonting annat. Det är det vi sysslar med. Vi sysslar med att göra så att betalningar kommer fungera igen. Som det gjorde när Jubel i busken fanns. Jag vet, det här är sista presentationen. Det var därför jag tänkte jag får göra något lite roligt för er som har suttit igenom alla de här. Jag är lite nyfiken på alla de här som är här. Är det någon som har aktier i Crunchfish här inne? Då har jag en liten present till dig, Sam. Som tack. En trogen här. Så har jag en annan fråga till er andra då. Hur många här inne har körkort? Det var allihopa. Inte du där bak? Jo, du hade det. Du ville bara inte svara. Alla hade körkort. Det är faktiskt väldigt bra att ni har för att då kommer den här presentationen faktiskt att vara. Den kommer vara ganska lätt för er att förstå att ni har körkort. Men nu kör vi. Vi kommer prata om offlinebetalningar som digitala pengar och digitala pengar, det är ju det ni har på era bankkonton. Det är digitala pengar. Det är någonting som ligger där, kallas digitala pengar. Vi gör offlinebetalningar så att digitala pengar fortfarande kan vara digitala pengar. Vi kommer återkomma till det. Japp, nu har vi tryckt fram här lite här. Acceptans. När vi pratar betalningar, betalning är ganska svårt på ett sätt för att jag hörde en gång Christina Wejshammar som är chef för betalningar på Riksbanken. Hon sa det: Alla kan ju betala, men väldigt få förstår hur det fungerar. Så är det lite. En sak som jag, det tog fem år för mig att fatta det här, det är att när det gäller betalningar så finns det ett system som tar emot betalningarna. Systemet gör inte betalningar. De tar emot och ser till att betalinstruktionen är korrekt och sen så skickar de pengarna till mottagaren. Kom ihåg det, att systemet tar emot betalningar. Sen finns det betaltjänster. Det är det ni använder. Det är då, det är där ni sitter och gör betalningar. Betaltjänsterna ser till att ni kan göra betalningar. Så finns det ett system som tar emot betalningar. Om ett system är tillgängligt eller inte, det handlar om, ja, är systemet uppe? Rullar systemet? Sen om inte någon utav oss kan betala, det påverkar inte systemet. Att tillgängligheten definieras av systemen. Det är väldigt viktigt. Utan acceptans, inget system. Det är tre saker som krävs. Det är ju liksom att man måste kolla att användaren vill betala för det första. Nummer två, att han har pengar. Måste man ju då se till att, ja, mottagaren kan acceptera de här betalningarna och att hela infrastrukturen då fungerar. Offline, det vi gör, vi ökar hela systemets acceptansförmåga så att systemet blir bättre på att acceptera betalningar. Jag menar nu att eftersom vi, speciellt här i Sverige, vi har ju kommit så långt så att kontanter är ju, det är många som börjar fundera på: När såg jag dem senast? Flera år sedan kanske. Min pappa brukade ta ut kontanter för han tyckte det här med appar och sånt var komplicerat. Men många yngre människor kör ju liksom, de använder inte kontanter. Men då blir offline oundvikligt för att då blir betalningar, digitala betalningar, väldigt kritisk samhällsinfrastruktur. Då måste man ha system så att det även fungerar när saker och ting inte fungerar. För onlinebetalningar, de är liksom byggda så. De funkar bara när allt funkar. Och det gör det inte hela tiden. Det vet, ni ser ju när Swish ligger nere eller BankID ligger nere eller Nordea ligger nere. Ja, men det står ju på Aftonbladet och det händer lite väl ofta. Det är störningar. Det är liksom inte någonting som kanske händer. Det händer hela tiden och därför så måste man tänka om inom det här området. Det finns lite olika sätt att göra det här med offline på. På engelska är det en immediate, det är en omedelbar struktur och det är precis som kontanter. Det motsvarar kontanter. Att man gör digitala kontanter, det är ett sätt. Ni kan tänka er att ni kommer ihåg allihop här säkert att ni har ju tagit emot checkar eller man använde checkar när man betalade. Det, då blir det ju att man kan lämna över checken och sen så senare då så flyttas pengarna när checken liksom löses in. Det är ett sätt att betala offline på. Så har vi vår modell och den kan ni jämföra lite då med postväxlar. Att ni måste först köpa er en postväxel. Ni ger banken lite pengar. Eller då, ja Postverket om det är en postväxel. Det kan vara en bankväxel också, men det är ett lite säkrare instrument än en personlig check. De här är olika modeller och vi är ju då den här till höger, den här gröna. Ska man titta på de här systemen så handlar det väldigt. Var finns pengarna? I den här omedelbara modellen, då flyttar pengarna ut till er. Pengarna är inte kvar på banken, utan ni har kontanter lokalt i er mobil. De andra två modellerna gör inte så. Pengarna är kvar i banken och i det ena fallet så hoppas man på att du har pengar på kontot när du betalar med din personlig check. Det vi gör, det är liksom pengarna finns absolut där. Det är bara att de har tagits från er och flyttats till banken. Det är det som är postväxel, precis att man har då köpt in det. Då blir det, vad blir då med risken i det här systemet? Jo, med den här immediate-modellen så flyttas hela risken till devicen. Det blir väldigt hög risk i devicen. Knäcker man devicen, knäcker man mobilens säkerhet, då har man knäckt systemet så det är pengar, falska pengar på stan. De andra två har inte den risken för pengarna ligger kvar i banken. Den här personliga checken, ja, det blir massa kreditrisker. Om man skriver ut, det kan ju bli en blankocheckar. Det begränsas hela risken för att vi har ju då redan. Du måste reservera ditt utrymme. Det här, det ser lite ut såhär. Nu, det är nu körkortskunskaper kommer in. Man kör inte mot rött. Det är ingen bra idé. När det är grönt ljus, där vi till och med tre gröna här. Det är lite för att motivera det här. Då kan man köra. Vi har byggt ett system som är bankvänligt. Våra konkurrerande system är inte bankvänliga för de tömmer lite, tar ut pengar från banken. Det gillar inte banken för de behöver inlåning för att kunna låna ut pengar. Vi har det inte så eftersom pengarna ligger kvar och de har dessutom flyttats till bankens egen försorg, vilket gör att de betalar inte ränta på dem längre. Jättebra för banken. Det måste vara implementerbart och vår lösning är väldigt implementerbar i form av att den är skalbar och interoperabel. Vi kan även bygga den som den är leverantörsoberoende. Vi vill ju bygga systemet, men sen så kan vem som helst få leverera betaltjänsterna. Det sista som är G1 i vår big struktur här, bankable, implementable och governed. Det är att som system eller centralbank, det måste vara styrbart. Man måste kunna hålla styr på detta. För pengar är viktiga saker i samhället och det kan ju bli alla möjliga risker med det. Vi behåller de offlinebetalningarna som digitala pengar. De andra förändrar naturen på digitala pengar och det är heller inget bra. Jag menar på att du måste ha grönt i alla de här tre rutorna om det här ska fungera. Det är därför vi gjort den här. Det är bara vi som har det. Annars så kör du mot rött. Du bör köra när det är grönt. Det innebär inte att det är riskfritt ska jag säga. Det finns fortfarande. När du står där vid grönt ljus och kör ut, det kan komma en galning från höger som kör in i bilen på dig. Eller kan vara halt på gatan eller vad som helst. Du måste fortfarande ha uppsikt. Systemet visar att du kan köra. De andra systemen har systemrisker kvar. Den gula modellen har liksom kreditrisker som ackumuleras och den röda har liksom, ja, problem med att knäcker man devicen, knäcker man allt liksom. Det är inget bra. Det här är intressant med vår modell att räntemarginalen, det är något som lever ju bankerna på. Att de har ju inlåning och ju billigare de kan låna in pengar, desto bättre. Här kan de låna in för de lånar ju då av er för att ni ska kunna betala offline. Det förbättrar deras räntenetto. Det är riktigt spännande för banken. Helt plötsligt har vi gått från att banken har tyckt offline, ja, det är lite jobbigt, det kostar pengar. Till att nu kan offline bli en affärsmöjlighet för bankerna. Då vaknar de. För tjäna pengar gillar banker. Titta lite här på en systemlicensiering här. För det är på systemnivå. Vi förhandlar med systemet och sen finns det massa banker där pengarna ligger. Men reglerna sätter man i systemet. Och vi kan ta ett, det liknar lite ett svenskt exempel. Vi hade ju Aino Bunge här som är vice riksbankschef som sa att vi ska alla ha SEK 1,000 i madrassen. Jaha, 10 miljoner, vad blir det? Det blir ungefär SEK 10 million gånger 1,000. SEK 10 billion i reserveringar då. Eller man har det i madrassen då. Här kan man göra detta digitalt istället. Och om man då tänker STIBOR som är bankernas inlåningsränta däremellan. Det är vad bankerna finansierar sig för. Den är just nu på STIBOR 7 dagar, 1.76%. Då är värdet på den här reserveringen som ligger i banksektorn SEK 176 miljoner. Det är vårt system, våra patent, vi vill ha hälften. SEK 88 miljoner kronor per år för ett system som Sverige. Så kan man ju tänka sig att vi, det finns ju hundratals system i världen som ser ut så här, i den här storleken. 10 system skulle ge oss en intäkt på SEK 880 miljoner. 100 system, SEK 8.8 miljarder. Det är roligare än så. Vi ska flytta oss till lite större länder än Sverige. Det vi har gjort och det är därför vi har gjort den här lite roliga 3 gröna ljus. Alltså för det är bankvänligt, det är implementeringsvänligt och det är styrbart då, governed. Jag menar på att om det här ska verkligen hända att vi ska kunna få kontanter som på sextiotalet, det ska funka. Då måste du ha alla tre. Du kan inte bara. Missar du en så kommer inte implementeringen. Om bankerna är mot dig, då det blir, det händer inte riktigt. Om inte de blir riktigt tvingade då av centralbanken. Men alla tre, då jobbar ju alla med dig. Vi har alla tre. Vi är redan utvärderade av globala organisationer. Vi är redan godkända regulatoriskt av den centralbanken i Indien. Redan 2023. Vi är testade av Europeiska centralbanken för den digitala euron. Vi testas just nu på Bank of England. Och i går, efter vi har släppt vårt papper, så den globala organisationen Central Bank Standards Organization har uppmanat alla centralbanker att nu vet ni hur vi ska göra offline. Titta på vad Crunchfish har gjort. Det skickar de ut i sina kanaler. Det här är vad vi tycker borde vara standard för offlinebetalning. Vi är validerade i reglerad miljö och vi är patenterade på nyckelmarknader. Tittar vi nu på Filippinerna här då så kan man vara då, om vi börjar till höger här. Man kan vara ett nationellt betalningssystem, InstaPay. Det är precis som vårt Swish-system. Pengarna ligger i banksektorn. InstaPay är systemet, precis som Swish är systemet. Sen så kan massa banker göra Swish-appar eller då InstaPay-appar och det kan även vara andra betaltjänster. Där är vi på väg in i det systemet. Det finns någonting i Filippinerna som inte vi har i Sverige. Det är att det finns en closed-loop wallet. Då är det en organisation som både håller pengarna, de är systemet och de ger ut betaltjänsterna. Alla på Filippinerna har GCash. Alla vuxna människor, med 80 miljoner människor, i Filippinerna har GCash. Nu pratar vi lite större system. Det är vi väldigt nära att få en affär med. Då är vi 8 gånger större än de här 10 miljonerna som vi hade innan. Plus att vi får infrastrukturen också i Filippinerna. Då snackar vi. Hur pratar vi med marknaden? Jo, vi pratar så här att vi bygger en räls för offline och ni kan, och tåget håller på att rulla nu. Vi har förklarat hur det här funkar nu. Äntligen kan offline funka och bli som på Jubel i busken-tiden. Nu kan betalningen funka. Ni kan stå kvar på perrongen, det kommer inte vara speciellt bra. Ni kan välja istället att lösa biljett på tåget. Ni betalar alltså för att köpa en offline-plånbok, men ni har inte del av reserveringarna, men ni ger era användare chans att kunna betala offline. Ni kan börja tjäna på systemet som GCash genom att ni är lokförare. Ni tar in reserveringar i ett eget system och så tjänar ni på det. Det är en pluspost för dem. Eller så kan ni bli tågägare. Det menar jag att GCash, till exempel, i Filippinerna, ni kan hjälpa mindre banker, en massa landsortsbanker som inte riktigt kan sätta upp det här systemet, med att få in alla deras reserveringar. Inte bara 80 miljoner egna kunder, utan också allting som görs i alla andra system. Skynda på nu, GCash i Filippinerna, så kommer ni få ännu mer reserveringar. För guldet i vårt system, det är reserveringarna. Så här ser vår modell ut. Vi tar betalt för vi har gjort det här systemet och patenterat det. På systemnivå så vill vi ha halva då i Sverige, halva STIBOR. STIBOR är i Sverige, som jag sa, 1.76 på 7 dagar. Vi vill ha halva den. För ett helt system vill vi ha minst SEK 20 miljoner minimum. För betaltjänsterna, då blir det liksom ungefär per användare och år, lite som en abonnemangsmodell. Det kan vara om de har små volymer, 10 kronor, men ner till 1 krona. Men där har vi lärt oss att vi tror inte vi kan ta mer av en ensam bank, mer än SEK 20 miljoner. Vi har potentiellt kunder som har 300 miljoner användare. De kommer aldrig ge oss 300 miljoner om året. Det kan vi glömma, men de kan ge oss 20. Varför är vi intresserade av det då? Jo, har de 300 miljoner användare så blir det en jäkla massa reserveringar och det är där vi tjänar de stora pengarna, inte på själva mjukvarulicensen. Det fina med vårt system, det är som jag sa, att om man ska kunna interoperabilitet mellan system, det bygger på att man måste checka av att du vill betala och sen att du kan betala. Det ligger i vårt system kopplat stenhårt till bara det du har på devicen. Det gör att den devicen, det du har, den offline-plånboken, den är interoperabel med allt. Det kan vara ett banksystem som de bara betalar inom banken eller closed-loop system eller ett nationellt system eller ett regionalt europeiskt system eller ett globalt system. Vi är ju helt unika i det. Det ni ska komma ihåg, det är att vi har fixat det här nu. Vi har löst det. Det är det som är den här gröna. Det är grönt. Resilienta, robusta betalningar. Vi gör det. En riktigt rolig grej som gör att det kommer att bli lite driv för att alla kommer att vilja tjäna på att få in de här reserveringarna och tjäna på bättre räntemarginaler. Banker eller då GCash eller vem det nu är alltså. Det här är rätt så spännande. Jag har egentligen en fråga här till er då. En slutfråga. Nej, det här har jag först också. Nu är det ju bara en sån här. Jag har med mig 20 upp ju. Jag visste ju inte hur många ni skulle vara, men du ska få en. Men ni andra ska få chansen också. Mejla oss på info@crunchfish.com. Om ni köper aktier i Crunchfish under mars månad, topp 3 varje dag. Skickar vi en sån här trevlig nyckelring med posten. De kostar oss 1.50 SEK på kontoret att göra, så marginalen är inte jättestor. Vi gör dem själva faktiskt. Vi hade en kille som hade en tomteverkstad och gör det själva. Sista frågan till er, sen ska jag släppa er till fikat. Hur många här inne nu efter den här presentationen, vad ni hör, skulle kan tänka sig och överväga att investera i Crunchfish? Vi hade 1 man. Är det någon annan som kan tänka sig? Ja, titta 2 damer, 3, 4, 5. Ja, men det så. Vad trevligt. Så är det bara att mejla in. Och ja, jag har ju med mig lite mer. Så är det någon som absolut vill ha en sån här med sig redan i dag och lovar köpa så fixar jag det också alltså. Vi är ju inte såna. Men tusen tack. Det var allt jag hade för den här gången och tack för att ni lyssnade. Stort tack Joakim. Jag vet inte om vi hinner med så mycket mer egentligen. Vi ska ju ha fika också som du sa. Ja, det vill vi ha. Ja, vi vill ju ha det. Men jag tänker vi har några minuter. Så jag tänker jag kan väl börja i alla fall. Er framtida intjäning, den tror du ska komma från Asien eller? För om man läser det så är det liksom Indien, Filippinerna körde du nu. Vi har fler länder runt i Asien också som vi är långt komna med. Det i Asien är ju ofta dålig internettäckning där. Det driver på att alla är ju irriterade för att man inte har täckning. Det farliga för systemet är egentligen inte att man inte har uppkoppling för det kan bankerna lita på. Det funkar 99% av tiden. Vi struntar i att du inte kunde betala den gången. Det svåra är de här black swan-eventen, svarta svanar. Alltså när BankID går ner i Sverige som vi vet. Då lamslås ju hela samhället. Det är de eventen som är farliga. Det är vi som inte har kontanter som är ofta en backup-betalning. Vi borde ju lösa det här och Riksbanken försöker det, men tyvärr med gamla metoder. Vi går tillbaka till Jubel i busken och låter det ha pengar i madrassen. Jag tror inte det är framtiden. Nej, liksom om man följt er en period. Jag vet att ni pratar, du la inte så mycket tid på det nu, men Indien är ju en sådan här marknad där ni håller på mycket. Ja, det har vi ju. Ja, där är vi inne i vi jobbar direkt med själva infrastrukturen i Indien. NPCI, de är själva navet i all betalning. De hjälper just nu centralbanken med att göra den digitala rupien. Samma som vår e-krona, fast det är då e-rupee. Där är vi inne och sätter vår teknologi i det systemet. Sen har de också någonting som heter UPI, Unified Payments Interface. Det är som vårt Swish-system. Det är där volymen ligger. 20 miljarder betalningar i månaden gör de där. Men vd:n har sagt till mig att går det här bra nu för den digitala rupien? Vi testar det här. Det är klart, det ska vara interoperabelt. Det ska ju in där också. Jag tänker, vad är det liksom ur ett riskperspektiv? Vad är det teknologiskt? Vad bär ni för risker om ni är med och bär upp så att säga ett betalningssystem? Ja, lilla Crunchfish. Ja, ja, lite så jag tänker. Det roliga är att vi har inte så mycket för att vi är inte operativt med i betalflödet. Nej utan vi levererar teknologi. Det tar de in då i, om vi säger, om vi tänker Swish då. De lägger in vår teknologi i Swish-systemet. Ingenting går via våra servrar eller vårt. Vi är teknologileverantörer. Det är där. Testas ju det väldigt noggrant. Precis som när Swish gör andra funktioner så kan de ju testa även det här. Vi levererar teknologin för det. Ja just det. Operativt är inte vi med i flödet överhuvudtaget. Det är liksom ingen hosting eller ingen. Ingenting. Ingen drift. Nej, då hade vi sagt det till indierna så hade vi åkt ut med huvudet före. Nej, därför jag tycker det är relevant. Ja, det är jätterolig fråga. Ja, ja. Tänker jag lite grann, du hade ett antal centralbanker där. Hur viktigt är det att jobba med de här centralbankerna för att ni ska liksom komma hela vägen? All betalning i alla länder är reglerad. Centralbankerna ytterst bestämmer och kan sätta press på hela ekosystemet och lite göra vad de vill. Att jobba med, det jobbar vi lite från toppen. Finns det ju kommersiella system som Swish-systemet i Sverige eller UPI är ett kommersiellt system. Centralbanken ändå har en övergripande roll. Det är därför det här med, som jag säger, govern är så viktigt. Att de måste fortfarande kunna övervaka systemet. Släpper du ut pengar på din device, ja men, de har ingen övervakning överhuvudtaget. Medan i vårt, vi behåller det som digitala pengar och då är övervakningen kvar. Otroligt viktigt för en centralbank eller ett system att det är så. Jag tänker lite grann hur det blir då för att du ska komma i mål med hela den här, så att ni blir ett väldigt stort företag inom det här, även faktureringsmässigt. Vad är- Bara fakturering. Vi tänker inte växa så mycket i folkmängd. Nej men, vad är liksom? Är det sofflocket? Eller finns det konkurrerande teknologi? Eller vad är liksom? Det är det som är så spännande. Som jag har visat här, på arkitekturnivå så har vi hittat helt rätt. Det är här det är som man ska göra det. Det är därför vi har gjort den här, lite för att visa. När vi släppte vårt white paper så sent som i torsdags, jag har fått så många kommentarer, till och med då från Bank for International Settlements, men även från väldigt tunga spelare. Att de perspektiven vi tar upp här, att det måste vara bankvänligt också. Det har man ju inte tänkt på. Nej. Vi levererar ju där. Så måste det vara styrvänligt. Vi levererar det. Vi har fått otroligt mycket positiv feedback. Som jag sa, har ni körkort så fattar ni ju det. Man kör mot grönt. Kör man mot rött, som jag har då. Det då kör du rätt ut i gatan och tar jättestora risker. Det gör man inte. Nej, man kör ju inte så mycket mer sen då. Nej, nej, då blir man av med körkortet. Kan man få ett sånt Lisebergskörkort istället. Nej, men det är bra, Joachim. Nu får vi ha fika. Tiden går fort. Vi hinner inte med något mer nu. Stort tack för att du kom. Tack så mycket. Ja, tack. Tack, tack. Spännande.