KlaraBo Sverige AB (publ) (STO:KLARA.B)
14.12
-0.16 (-1.12%)
At close: May 4, 2026
← View all transcripts
Earnings Call: Q1 2024
May 3, 2024
Välkommen till Klara Bo Q1 Report 2024. Under den första delen av mötet kommer deltagarna att vara i lyssnarläge. Under frågestunden kan deltagarna ställa frågor genom att trycka fyrkant, sedan på sin telefon. Jag lämnar nu över konferensen till talarna CEO Andreas Morfiadakning och CFO Per Holmqvist. Varsågod!
Okej, tack för det och varmt välkomna till Klarabos första delårsrapport för 2024. Idag så presenterar bolagets nytillträdda CFO Per Holmqvist och jag själv då, Andreas Morfiakis. Vi tänkte att vi inleder lite kortfattat med att gå igenom kvartalets utveckling för att därefter prata lite grann om vårt bestånd och hur vi skapar värde i bolaget. Sen kommer vi även då följa upp det vi har gjort de senaste kvartalen med att djupdyka lite mer i ett särskilt bestånd och denna gången då ska vi ge oss ut till Visby. Därefter så kommer Per dra den finansiella ställningen för bolaget samt finansiering innan jag då återkommer för att prata om intjäningsförmågan samt summering. Slutligen då så öppnar vi upp för eventuella frågor. Första kvartalet då, 2024, har inletts på ett tillfredsställande sätt, där vi visar en hyresökning om 10% jämfört med föregående år.
En hyresökning som till stor del kan förklaras med att vi har nått framgång i våra hyresförhandlingar, där merparten av dessa trätt i kraft redan första januari. I en tid där vi har haft en kraftig inflation och markant ökande räntenivå, har det varit viktigt för oss att hyrorna hänger med och framför allt att de har trätt i kraft redan från första januari. Den här processen, som den årliga processen med den generella hyreshöjningen, har de senaste åren tenderat till att dra ut på tiden, så att den först får full effekt under andra kvartalet och kanske till och med i slutet på andra kvartalet. Det är först då man ser det ordentligt i bolagets resultaträkningar.
Men vi har ju känt att det har varit särskilt viktigt i år då, där vi har sett att kostnadssidan har ju då kraftigt justerats, framför allt de här taxibundna kostnader som vi har och att det då har skett från och med första januari. Så att det har ju varit väldigt viktigt att bolagets intäkter också gör det. Så att det har vi varit måna om att få igenom och vi tycker att vi har i väldigt stor utsträckning lyckats med detta här i år. Utöver den årliga höjningen har vi så klart även fortsatt vårt arbete med förädling av vårt bestånd, som har påverkat positivt, samt att vi har slutfört en del produktion av nya lägenheter i Borlänge och Helsingborg och som nu då finns med ett helt kvartal.
Effekten av vårt nyss nämnda arbete i kombination med förutsägbarheten i vår finansiering, tack vare den höga räntesäkringsgrad som vi har, levererar vi idag ett förvaltningsresultat som ökat med hela 35% jämfört med motsvarande period 2023. Som ni förstår är det särskilt tillfredsställande att vi idag redovisar ett resultat som uppgår till 20 miljoner kronor, trots att det har varit ett särskilt kallt och snörikt kvartal, vilket påverkar bostadsbolag markant, då fastighetsägaren står för dessa löpande kostnader. I en tid av hög osäkerhet kan vi konstatera att agerandet med att tidigt i den ekonomiska nedgången räntesäkra en stor del av portföljen, som idag uppgår till 80% med en räntebindning om tre och ett halv år, visar sig vara fördelaktigt och gör att vårt förvaltningsresultat ökar väsentligt, som jag var inne på.
I tillägg till detta kan vi också konstatera att vår räntetäckningsgrad, som är ett viktigt mått gentemot banker och våra finansiella åtaganden i låneavtal, faktiskt ökar något, då det baseras på tolv månader, baseras på rullande tolv månader. Kvartalet har generellt också då präglats av en något mer stabil transaktionsmarknad och framför allt räntemarknad, där marknadens aktörer i dagsläget pratar mer om räntesänkning än räntehöjning. Då kan vi konstatera att även om fastighetsvärdena, att då fastighetsvärdena faktiskt stabiliseras något. Vi har förvisso även i detta kvartal justerat direktavkastningskravet upp något i våra värderingar, men det får betraktas som mindre än tidigare kvartal, vilket gör att även värdeförändringar påverkar resultatet väsentligt mindre då än vad vi har i jämförande period föregående år. Slutligen kan vi konstatera att bolagets arbete med förädling av bolagets bestånd genom ROT fortsätter som tidigare, om än i något mindre takt.
För kvartalet uppgår det till 41 lägenheter. Anledningen till detta är att vi är ödmjuka kring det faktum att det fortsatt råder osäkerhet kring när och hur mycket räntan kommer att sänkas, vilket gör att vi noggrant följer kassaflödet i bolaget för att säkerställa en solid likviditetsposition. Detta i kombination med att vi för varje kvartal som passerar också får en mindre bas att arbeta med igenom färre lägenheter som har renoveringspotential, gör att antalet ROT minskat mot tidigare kvartal. Samt att vi har varit något mer selektiva i urvalet som vi faktiskt önskar att renovera. Om vi går över lite grann och tittar på portföljen och det här är då en bild som ni har sett tidigare. Men då är ju Clarbo ett bostadsbolag som idag då består av 85% av bostäder.
Och totalt sett så har vi då 6,600 hyreslägenheter i förvaltning från Trelleborg i söder till Visby i öst och Umeå i norr. Vi har en reell uthyrningsgrad på höga 97,8%. Efterfrågan fortsätter vara stabil i vår portfölj, trots att vi märker en något avvaktande marknad kring uthyrningen. Men det känns ändå att ligga på den här höga nivån känns tryggt, då den höga uthyrningsgraden bäddar för fortsatt organisk tillväxt och hög efterfrågan på vår produkt, både den orenoverade och renoverade produkten så klart. Utöver att verka i attraktiva orter är det viktigt att förvaltningen arbetar på liknande sätt över hela landet, där speciellt uthyrningsprocessen är en nyckel till framgång. Vårt bestånd är uppdelat i fyra regioner.
Det är syd, öst, mitt och norr, där arbetet samordnas och utförs lokalt, men med styrning centralt när det kommer till övergripande frågor. Så trots att regionerna har lokala förutsättningar och utmaningar, kan man dra lärdom av varandra och på så sätt effektivisera arbetet och processerna i det dagliga arbetet. Våra tre största orter är då Trelleborg, Östersund och Visby, där vi då har nästan 50% av våra lägenheter, men vi har även då 50% av vår kvarvarande renoveringspotential. Och den här renoveringspotentialen, som jag nämnde tidigare, är ju då fortsatt framgångsrik i den rådande marknaden. Och vi ser ju då att vi har en avkastning på de här investeringarna som vi gör på någonstans mellan 6% och 8%.
Och det kan man då jämföra med fastigheternas direktavkastningskrav som ligger på, i denna rapporten, på 4,8% i senaste värdering. Detta är orter som har tydlig tillväxt med stora infrastrukturprojekt som planeras, återuppstart av regemente i Östersund, till exempel, och har en dokumenterad lång kötid för att få en bostad. Allt som tryggar efterfrågan på vår produkt. Nyckeln till framgång i själva förädlingsarbetet är att ingångshyran i portföljen är låg. Och som ni ser här i presentationen så uppgår den för den orenoverade delen till 1 130 kronor per kvadratmeter och år, vilket innebär att det finns en betydande uppsida när vi då genomför en renovering.
Och då investeringarna i en total ROT i en lägenhet ligger på någonstans mellan 400,000 och 450,000 kronor, så behöver vi då få upp hyran någonstans mellan 30% och 40% för att kunna skapa ekonomi i projekten och få en avkastning på den nivå som jag talade om innan då, mellan 6% och 8%. Detta här genererar ju i sin tur då att bolagets kassaflöde successivt förbättras och att fastighetsvärdena då allt annat lika, också ökar efter hand. Om vi då beger oss till Visby, så är då det här ett bestånd som, två fastigheter, nästan 900 lägenheter som förvärvades 2018 av Gotlandshem, det allmännyttiga bolaget, på Gotland. Och här har vi då en total uthyrningsbar yta om 63,000 kvadratmeter.
Och beståndet i sig har en väldigt stor efterfrågan på marknaden och vi har då en reell uthyrningsgrad om 100%. Alltså, det är fullt uthyrt, det här beståndet. Och hela 72% utav lägenheterna har en dokumenterad renoveringspotential. Och just för Visby, där vi då genomför ROT-projekten, så avkastar de här runt 7% i snitt. Och med tanke på den starka tillväxt som Gotland har och med dokumenterad bostadsbrist, kan vi konstatera att efterfrågan är stabil på en hög nivå på lägenheter med nystandard efter renovering då, som vi erbjuder. Samtliga lägenheter ligger i Visby och är väl samlade med vår förvaltning närvarande dagligen då deras områdeskontor finns mitt i området.
Till skillnad från de casen som vi dragit de sista två kvartalen i Trelleborg och Östersund, så driver Klara Bo i Visby tillsammans med Region Gotland en större detaljplan för att få fram nya byggrätter i området. I den planeringen ingår det att Klara Bo kan möjliggöra nya byggrätter motsvarande hundra lägenheter utifrån förtätning i vårt område, som kommer att bidra till ett mer modernt och levande område än idag. Planerna för dessa byggrätter går framåt och vi hoppas kunna få byggrätter på plats under 2025 för att därefter möjliggöra etappvis byggstart. Varför lyfter vi fram våra referenscase? Precis som jag nämnde vid förra kvartalet vill vi berätta om hur vi arbetar med våra områden och vilken samhällsnytta liknande transaktioner medför till kommuner som sålt fastigheter till Klarabo.
För inte bara att kommunen frigör kapital för andra investeringar, så som nyproduktion. En försäljning till Klarabo innebär också ett commitment av oss, där vi investerar betydande belopp för att höja den tekniska standarden i området. Samt att vi då arbetar med förtätningar, där vi i många fall bygger bort, till exempel, oanvända parkeringsplatser och på så sätt skapa nya bostäder på orter med dokumenterad bostadsbrist. Det är ett outtalat samarbete som vi då anser är lyckosamt. Samtidigt som allt detta sker så skapar vi ju självklart också aktieägarvärde till Klarabos ägare. Då kommer vi över till min favoritgraf. Det är ju då den här krokodilgapet som vi kallar det för, Klarabo och till vänster då.
Det visar helt enkelt modellen hur vårt värdeskapande arbete sker kvartalsvis och över tid, där vi har den orangea linjen som är hyresvärdesutvecklingen för jämförbart bestånd och dess utveckling. Den mörkare linjen visar den generella hyreshöjningen som vi har erhållit i samband med förhandlingar med Hyresgästföreningen på respektive ort. Det man kan se här är att under den här dryga femårsperioden som vi redovisar här, så är gapet mellan de här två linjerna hela 15,4 procentenheter. Det är någonting som vi har tillskapat, ett ökat kassaflöde, men även ett ökat fastighetsvärde i vårt bestånd igenom ett aktivt förvaltningsarbete.
Bara under det första kvartalet i år, utöver den årliga höjningen, så har hyresvärdet ökat med ytterligare 0,6 procentenheter. Lägger man till den generella hyreshöjningen över tid, så har den här ökningen för vårt bestånd landat på över 30 procentenheter. Det här är ett tydligt exempel på hur vi arbetar dagligen och hur väl förvaltningen arbetar med den fastställda affärsmodell som Klara Bo har. Lyckas vi omsätta våra drygt fyratusen kvarvarande lägenheter som vi bedömer har renoveringspotential, så landar man i den här grafen på höger sida och i den högra stapeln. Det innebär att ett potentiellt hyresvärde ökar med ungefär 100 miljoner kronor. Det är det vi anser är organisk tillväxt.
Vi är alltså inte beroende i detta fall av nya förvärv eller andra saker på marknaden, utan det här är något som vi kan arbeta med i det befintliga beståndet. Så att som vanligt, viktigt att följa, framför allt grafen till vänster och följa dess utveckling kvartal för kvartal, för det är det som skapar stort värde för bolaget i dagsläget. När vi då kommer över till projektutvecklingen så känner alla till att det är en komplicerad marknad för nybyggnation, nyproduktion av framför allt då bostäder. Och det gäller väl fortfarande då för första kvartalet i år. Vi arbetar dock vidare med våra redovisade projekt, och vi försöker driva fram dem så långt det bara går, så att när vi anser att marknadsförutsättningarna är rätta, så är vi redo för byggstart.
En viktig signal att sända kring projektutveckling, att det här är ett område i bolaget där vi binder väldigt lite kapital för denna del i balansräkningen. Då vi dels inte har någon egen byggverksamhet att ta hänsyn till, samt att övervägande del av byggrätterna då inte består av några bindande avtal i dagsläget, utan är främst antingen markanvisningar och eller egna förtätningsprojekt på egen mark. Det innebär att vi har synnerligen låg risk i detta avseende och vi kan således fatta helt egna beslut som inte påverkas utifrån vilka åtaganden vi har gentemot annan part eller hur mycket kapital vi har bundit i balansräkningen. Med det sagt så fortsätter vi utvärdera projekten löpande och ser fram mot att byggstarta när vi anser att det skapar tillräckligt aktieägarvärde för våra ägare.
Och med det så skulle jag vilja lämna över ordet till Per, som går igenom lite mer siffror under kvartalet.
Tack för det, Andreas! Vi har redan nämnt det, men intäkterna för första kvartalet ökar med 10% jämfört med samma kvartal föregående år. Och den ökningen i det jämförbara beståndet uppgår till 9%. Detta beror på vår värdeskapande modell med renoveringar och den årliga hyresindexeringen. Om vi tittar på driftskostnaderna så har vi också en ökning. Den ökningen drivs framför allt av värme, vatten och snöröjning. Vi hade ett kallt första kvartal och vi har också sett prishöjningar på de här taxebundna kostnaderna. Tittar vi sedan på vårt förvaltningsresultat så får vi ut en ganska stor del av den här hyreshöjningen. Och vi ökar med 35% jämfört med samma kvartal föregående år. Vi lyckas hålla våra centrala administrationskostnader och våra finansiella kostnader i linje med föregående år.
Och det här är en ökning som vi tycker är väldigt stark, givet det ganska utmanande marknadsklimatet. Vi har en stabil finansiell ställning. Avkastningskraven i vårt fastighetsbestånd ökar med i genomsnitt åtta punkter jämfört med föregående kvartal. Det skulle generera en teoretisk värdenedgång på cirka 150 miljoner kronor i vårt fastighetsbestånd, men vi lyckas genom våra värdeskapande åtgärder och hyresindexeringar begränsa den här värdeförändringen till 45 miljoner kronor. Likvida medel uppgår till 160 miljoner kronor. Vi har en belåningsgrad på cirka 53%, bestående uteslutande av bankfinansiering från fem nordiska banker. NAV per aktie uppgår till cirka 32 kronor på balansdagen. Vi har en låneportfölj som till 80% är räntesäkrad. Och det såg vi ju när vi tittade på resultaträkningen, att det tjänar oss väl. Vi lyckas hålla de finansiella kostnaderna i linje med föregående år.
Vi har en portfölj som har en total lånevolym på cirka 4,9 miljarder, en genomsnittlig räntebindningstid på tre och ett halvt år och en snittränta på ungefär 3,5%. Kreditbindningstiden i genomsnitt för portföljen ligger på cirka 1,9 år. Vi har alltså en hög förutsägbarhet när det gäller vår genomsnittsränta och finansiella kostnader på grund av den höga räntesäkringsgraden som vi har för tillfället. En ökning av basräntorna skulle ha en marginell påverkan på vår snittränta. Cirka 20% av låneportföljen har rörlig ränta per Q1. För 2024 så kommer cirka 25% av skuldportföljen att ha rörliga räntor och för 2025 så kommer, allt annat lika, vår räntesäkringsgrad att sjunka något och ungefär 35% av portföljen kommer då att ha rörlig ränta, som det ser ut just nu.
Tittar vi på förfallostrukturen i vår portfölj, så ser vi att vi har en del räntesäkringar som förfaller här det kommande kvartalet. Och en del av dessa säkringar har en ganska förmånlig snittränta. Så vi kommer att se en något ökande snittränta när de här räntesäkringarna går ut. När det gäller låneförfall så har vi ett ganska stort låneförfall i 2025. Där kommer vi under nästa kvartal här att gå igång och börja diskutera med bankerna kring förlängningar av de här krediterna. Vi har fått positiva signaler från våra banker såhär långt gällande att förlänga kreditbindningstider. Så vi ser inga risker kopplat till den här stapeln i det högra diagrammet där vi ser att vi har ganska stora förfall i 2025.
Okej, tack för det Per. Vi börjar närma oss slutet för idag, men vi har några slides kvar. Och tänkte uppehålla mig lite kort kring intjäningsförmågan. Och som alla vet vid detta lag så är det här så klart idag ingen prognos, utan det är ju då endast en ögonblicksbild av intäkter och räntekostnader, medan drifts- och underhållskostnader samt centraladministration är bedömningar utifrån ett normalår. Men då även detta kvartal så visar ju intjäningsförmågan att den är stigande. Och detta är ju då trots att vi ännu har ett fåtal med ett antal orter där vi inte fått in årets hyreshöjningar. Men där vi då har justerat för hela den ökande delen på kostnadssidan. Så att den släpar fortsatt något utifrån den årliga hyreshöjningen här.
Vi räknar med att de resterande orterna kommer att synas i intjäningsförmågan från och med nästa kvartal och förbättra driftnettot ytterligare. Tittar vi på förvaltningsresultatet intjäningsförmågan så ökar det för femte kvartalet i rad och uppgår nu till drygt 167 miljoner kronor på helår. Det motsvarar en ökning med 35% sedan januari 2023. En drivande faktor i utvecklingen av intjäningsförmågan är, som vi har varit inne på flera gånger, förutsägbarheten i våra räntekostnader som ligger relativt konstant under perioden, tack vare den höga andelen räntesäkrade volymen som vi har. Som jag inledde med i dagens presentation så tycker jag att kvartalet har varit tillfredsställande, där vi ser att flera punkter talar för bostadssegmentet de kommande perioderna.
En anledning är att vi har fått in hyreshöjningar på en nivå om 5,3% i snitt, där då den stora bulken av höjningen finns med redan under första kvartalet och resterande del kommer då, som jag precis nämnde, under andra kvartalet. Det finns dessutom redan indikation på var det skulle kunna landa på kommande år, alltså hyreshöjningen. Då det har slutits ett antal avtal runt om i landet redan nu då för 2025. Det där ger ju så klart en fingervisning om nivåer och det är ju då nivåer som ser ut att ligga en bra bit över då de här inflationsprognoserna som gäller för 2025. Så att det känns ju komfortabelt i dagsläget åtminstone. Utöver det då, så har vi då en byggbransch för primärt bostäder som i princip har avstannat.
Och det bör ju då allt annat lika gynna hyresrätten med en ökad efterfrågan, med anledning att det finns ju en dokumenterad bostadsbrist runtom i landet ju. Att vårt bestånd dessutom har en låg genomsnittshyra och finns på attraktiva orter, det är ju så klart ingen nackdel i sammanhanget, då vi befinner oss i en lågkonjunktur med invånare som kanske då är mer noggranna om hur man fördelar sin inkomst i dag ju. Efterfrågan på bostäderna vet vi finns redan i dag, då vår reella uthyrningsgrad ligger på nästan 98% och vi tror oss kunna bibehålla ett lågt vakansantagande framöver också, vilket då skapar ju en stor förutsägbarhet i vårt framtida kassaflöde. Avslutningsvis, några ord om framtiden. Jag tycker det finns anledning att se försiktigt positivt på det kommande kvartalet.
Det förefaller mer eller mindre klart att en räntesänkning är på väg och nu är det mest en fråga om när i tiden den kommer. Därför så tycker vi att vi successivt kan börja titta på sätt att fortsätta växa vårt förvaltningsbestånd. Dels via förvärv, dels expandera via nyproduktion över tid. Även om Clarbo i grunden ska vara ett tillväxtföretag, är och förblir basen i vårt värdeskapande, vår affärsmodell, som kontinuerligt leder till ett högre värde på vårt fastighetsbestånd och tillväxt i kassaflöde per aktie över tid. Det något mer gynnsamma marknadsläget vi sett det senaste halvåret, skulle även kunna innebära förvärvsmöjligheter av såväl kompletterande förvärv på befintliga orter eller etablering på nya orter. Det senare förutsatt att vi hittar rätt objekt, så klart.
Med det sagt så är vi samtidigt måna om att ha en sund riskprofil och kontinuerligt skapa finansiell stabilitet över tid. Detta gör vi bland annat genom vårt återköpsprogram för egna aktier, vilket ger oss ökade möjligheter att kunna anpassa bolagets kapitalstruktur från tid till annan. Vidare har vi en hög andel lån med räntesäkring och vi är, som Per var inne på, enbart finansierade igenom banklån och säkerställd skuld, vilket är en trygghet. Det är min övertygelse att vår affärsmodell och strategi med såväl organisk tillväxt som förvärv i kombination med en trygg finansiering ger oss rätt förutsättningar för en hållbar och lönsam tillväxt och ett långsiktigt aktieägarvärde. Vi kommer att vara väl rustade och förberedda när marknaden väl vänder och det uppstår nya attraktiva affärsmöjligheter.
Så med det så skulle jag då vilja tacka för visat intresse för vår rapport idag, presentation, och öppnar härmed upp för frågor.
Om du vill ställa en fråga, tryck fyrkant fem på din telefon för att ställa dig i kön. Om du vill dra tillbaka din fråga, vänligen tryck fyrkant sex. Det finns inga fler telefonfrågor just nu, så jag lämnar över ordet till talarna för eventuella inskickade frågor och avslutande kommentarer.
Vi har fått ett par frågor här, skriftliga frågor och den första frågan är angående återköpsprogrammet och huruvida det har gjorts något köp under första kvartalet. Det har gjorts köp under första kvartalet. Jag har inte den exakta siffran, exakt hur många aktier som bolaget har förvärvat, men det har absolut gjorts och det är den bank som vi arbetar med som rapporterar in detta här till Nasdaq. Så det ska finnas dokumenterat hur många aktier vi har återköpt. Hur de här återköpen ska se ut framåt, så är det så att vi kommunicerade under kvartalet också att styrelsen fattat beslut om att vi ska under året försöka allokera ungefär 30 miljoner kronor till återköp under året.
Och hittills så tror jag att vi ligger på ungefär fem miljoner kronor. Sen är då nästa fråga, står såhär: Känner ni att marknaden, fonder, institutioner och så vidare börjar förstå Klabo? Och känner du, Andreas, att era roadshows och prestationer börjar ge effekt? Ja, men jag tror väl såhär att marknaden förstår ju absolut Klabo. Man förstår affärsmodellen, man förstår vad det är som är värdeskapande. Men i en turbulent värld som vi lever i, där man då initialt har varit väldigt fokuserad på kassaflöden och vi har haft de här kraftigt stigande räntorna, så har det varit svårt att attrahera attention, kan man säga, runt dem. Vi upplever väl att det finns en svagt ökande eller förbättrad trend i det här ju.
Och vi är väl ganska så övertygade om att när nu räntesänkningar börjar träda i kraft, och situationen förhoppningsvis i omvärlden förbättras lite grann, så tror vi att intresset kommer att öka. Både för Klabo, självklart, men även för bostadssegmentet överlag, som har varit synnerligen pressat ju. Sen så är det slutligen en fråga kring fastighetsmarknaden och huruvida det är dags för Klabo att börja agera på köpsidan. Ja, men vi annonserade väl det redan lite försiktigt under bokslutskommunikén att vi tycker väl att vi har en finansiell ställning som är stabil. Alltså, vi tycker inte att vi är... Vi tycker vi har en belåningsgrad under kontroll, att vi har vakanser under kontroll och att vi kan skapa värde helt enkelt.
Och någonstans så vill vi ju då över tid vara ett tillväxtbolag och förvärv och transaktioner är ju en del i vårt DNA. Och det har ju varit en tid där även vi nu har varit avvaktande kring transaktioner i och med att man vet inte riktigt hur mycket ska räntan gå upp och hur kommer direktavkastningskraven se ut i olika transaktioner och sådär. Men nu börjar vi känna oss lite mer komfortabla kring de här nivåerna och därför så bör vi visa intresse att åtminstone börja diskutera eventuella transaktioner. Men samtidigt som jag säger det, så är det inte så att vi blir överösta med propåer i dag från säljare, utan det är ju förhållandevis avvaktande, även om det är lite bättre i dag än vad det var för, säg ett halvår sedan, helt enkelt. Så att vi får väl se när det kommer.
Vi har som sagt, vi har inte bråttom, utan det ska ju vara liksom... Vi tycker att vi skapar värde med den portföljen vi har. Men det är väl klart att samtidigt så vill vi vid något tillfälle fortsätta att växa bolaget. Så att vi får se när det kommer och vi kommer självklart återkomma i kommande presentationer kring detta här. Sådär, då hoppas jag att jag har besvarat de frågorna. Och om det då inte finns några ytterligare frågor, så skulle vi vilja tacka för oss och önska er en fortsatt trevlig dag och en trevlig helg när det väl blir dags. Tack så mycket! Tack så mycket.