Earnings Call: Q3 2025

Oct 30, 2025

Earnings release

Hej och välkomna till vår Q&A för det tredje kvartalet 2025. Jag heter Lina Brattström och jobbar med vår kommunikation, och med mig i studion har jag som vanligt vår VD Peter Balog. Hej hej. Och vår CFO Jenny Gabrielsson. Hej. Hallå! Vi får väl börja med att tacka för ett stort antal inskickade frågor. Jättehärligt att se allt engagemang. Verkligen. Ja, så kör vi igång direkt. I september noterade bolaget ett rekordstort inflöde av kapital till plattformen. Trots detta sjönk omsättningen jämfört med föregående kvartal och år. Hur kommer det sig? Kan vi börja med då att bolagets omsättning är inte perfekt korrelerad med kapitalet och sparplattformen. För att det skulle vara en perfekt korrelation så måste investeringsgraden på plattformen alltid var given tid vara 100%, och det i sig är en omöjlighet. Sen måste ju också vår intäktsmodell då bygga på att i princip allting kommer från nyutlåning, det vill säga får vi in en krona så kan den direkt omsättas i ett nytt lån med då ganska hög uppläggnings- eller startavgift som kommer till oss till räkning då. En modell som har varit mer lik det här har det varit tidigare i det här bolaget, men det landade då lite grann i att bolagets incitament och investerarnas avkastning var inte riktigt likriktade. Sen har vi också den här lagändringen som trädde i kraft nu i mars i år, som gör att den modellen av avgifter som vi tog på konsumentlånen tidigare inte längre är genomförbar. Så att för konsumentlånen och övriga krediter så har vi nu en modell där vi tjänar pengar i takt med att också våra sparare får avkastning. Och det skapar visst lite mindre korrelation mellan insättningar och omsättning för oss, men det ger en bättre långsiktig intjäning och avkastning för våra investerare. Det framkommer i rapporten att nyutlåningen av konsumentkrediter ökat med 12%, samtidigt som intäkterna är 21% lägre, och att detta har en negativ effekt på omsättningen med cirka 3 miljoner kronor jämfört med Q3 föregående år. Innebär den nya avgiftsstrukturen lägre total omsättning, eller har krediterna en annan periodisering? Ja, vad det här innebär är att i Q3 förra året så hade vi fortfarande den gamla modellen för konsumentkrediter, det vill säga med en hög initial förmedlingsavgift. Som jag nämnde då, de regler som trädde i kraft 1 mars i år tog bort möjligheten för den här typen av avgifter. Den nya modellen innebär då en avsevärt minskad bruttointäkt per nyutgivet lån, vilket givet den månatliga volymen som vi har haft under Q3 skulle innebära ungefär 3 miljoner mer i omsättning då. Det kan ju såklart upplevas negativt att vi förlorar omsättning på en sådan här förändring, men som jag nämnde lite grann i förra frågan också så är det faktiskt ett positivt sätt att vår intjäning nu är korrelerad med investerarnas avkastning, vilket i grunden är det som skapar trovärdighet för den här sparformen som vi erbjuder. Bruttomarginalen uppgick i kvartalet till 78%. Under 2024 hade bolaget en bruttomarginal på 93,1%, vilket är närmare det historiska snittet än nuvarande marginal. Vad ligger bakom denna förändring? Ja, egentligen ingen större förändring än det vi har valt att placera olika kostnader i resultaträkningen. Under 2024 räknades kostnader för kundanskaffning av konsumentkrediter via externa förmedlare, så kallade brokers, som marknadsföringskostnader, och sedan årsskiftet 2025 räknar vi dem istället som direkta kostnader. Kommer bolaget med nuvarande förutsättningar nå en positiv EBITDA på helåret? Ja, alltså vi har ju ett negativt EBITDA efter tre kvartal i år på minus 578 000 kr, att jämföra då med minus 2,5 miljoner drygt under samma tidsperiod 2023. Vår nuvarande intäktsmodell är mer stabil, så det finns goda förutsättningar för att kommande kvartal också ska då påvisa ett positivt EBITDA som vi gjorde här i Q3. Men man ska också säga det att marginalerna är ju små, och exempelvis hur många fastighetsprojekt som vi lyckas finansiera, det är helt avgörande. Och sen också om vi tittar just i Q4 här så är det ju en arbetstagarjul även i år, med många röda dagar och så här, och det kan ju också påverka hur många projekt vi hinner få ut eller hur mycket volym vi hinner förmedla. Och när når bolaget lönsamhet? Ja, alltså jag vill ändå börja med att poängtera att det här kvartalet faktiskt var positivt. Vi var lönsamma det här kvartalet. Jag tolkar väl frågan då kanske som att när uppnår vi en ihållande lönsamhet över tid, exempelvis på ett år och så. Det vill jag i dagsläget faktiskt inte gå ut och guida. Vi har gjort det tidigare i det här bolaget och det har skapat liksom en förväntansbild som har gjort att vi fått arbeta lite i onödigt stor motvind, känner jag. Men en omsättning på 78 miljoner under nio månader har tagit oss till minus 578 000 kr på EBITDA. Det är väldigt lite liksom i verksamheten som skiljer faktiskt på att gå plus 500 000 kr eller minus 500 000 kr på nio månader. Så att med det sagt så vi är där vi vill vara, vi har en positiv utveckling framåt, men jag vill inte guida och säga att exakt då inträder den här långsiktiga och stabila lönsamheten. Men så fort som möjligt är målet. Det framgår att ni sprider risk genom att öka andelen företags- och fastighetskrediter. Hur påverkar detta förändrade fokus lönsamheten och hur hanterar ni eventuella minusaffärer inom konsumentkrediter under omställningen? Ja, det är en stor och bra fråga tycker jag, men så här, för alla kredityper som finns på plattformen så utgår vi alltid först ifrån prissättning och risk på marknaden, så här förenklat då, vilken ränta kan vi ta ut från en låntagare och vilken kreditrisk finns det i den här produkten. Därefter så har vi ett avkastningsmål där vi vill generera till sparplattformens investerare en viss avkastning, och efter det ska det också finnas då intäkter för oss som är skäliga sett till det arbete som går åt att förmedla och underhålla den här krediten. Företags-, faktura- och fastighetskrediter har som målsättning att skapa minst lika bra avkastning till investerarna som konsumentkrediterna och även en intäkt i relation då till hur mycket kapital som vi förmedlar som är också då i jämförbart eller i paritet med konsumentlånen. Det vill säga då att om bolaget ska förmedla en fakturakredit så ska vi inte tjäna mindre än att förmedla en konsumentkredit. Den stora skillnaden som är just nu, det är att konsumentlåneportföljen som har byggts upp under så pass lång tid är så mycket större än de andra kredityperna, så intjäningen i kronor räknat är fortsatt mycket större från konsumentkrediterna än från exempelvis factoring. Konsumentlånen är ingen minusaffär för varken investerarna eller för oss idag, och det kommer det inte vara framåt heller. Och det är också en av de stora anledningarna till att vi kommer söka tillstånd som kreditmarknadsbolag för att kunna fortsätta med konsumentkrediterna som vi har över tio års erfarenhet av. Målsättningen är ju att fortsätta växa konsumentportföljen men inte i samma takt som övriga kredityperna som alltså ska växa snabbare. Ni har förbättrat EBITDA trots minskad omsättning. Vilka konkreta steg krävs för att uppnå full lönsamhet i kärnplattformen exklusive bilekta och inom vilken tidsram? Alltså de konkreta stegen som vi började ta redan 2024 var att förbättra kreditkvaliteten i konsumentlåneportföljen, att förändra intäktsmodellen från nyutlåning till löpande portföljintäkter och att växa fler kreditportföljer som gör att investerarnas avkastning och vår intjäning blir mindre känslig, exempelvis för regulatoriska förändringar eller förändrad konkurrens i en enskild kredityp. I frågan om tid så är det lite samma svar som tidigare. Vi är i det närmaste lönsamma på EBITDA efter nio månader i år och vi planerar att fortsätta på samma väg framåt. Ni finansierade rekordmånga fastighetsprojekt under september månad sett till kronor. Hur bedömer ni efterfrågan och lönsamheten för fastighetsfinansiering framåt? Vi bedömer att efterfrågan från sparplattformens investerare som väldigt hög. Vi fullfinansierar alla våra projekt snabbt och investerare kontaktar oss och frågar efter nya projekt om det är så att det inte har kommit upp något nytt på en vecka eller så. Det som är utmaningen är att fortsätta hitta rätt projekt att finansiera. Vi har högt ställda krav både på låntagare och på projekt för att godkänna dem för publicering på plattformen. Det är ett vägval som vi har gjort och som vi kommer fortsätta att ha. Att investera i ett fastighetsprojekt innebär ju alltid en risk för en investerare, men ett case som publiceras på vår plattform och får ett riskbetyg ska utifrån det uppnå ett visst antal kriterier och så sätter vi räntan därefter. Vi hade kunnat ha väldigt många fler typ D- och E-case, men det faller ofta på att vi anser att det behövs en så pass hög ränta för att väga upp den risken som gör att låntagaren inte är villig att betala det. Lönsamheten i fastighetsaffären för bolaget sett, alltså för oss, den är bra, men eftersom fastighetsmarknaden har kommit igång mer nu med lägre räntemiljö, så ser vi också en ökad konkurrenssituation både från branschkollegor som gör liknande typ av finansiering som oss, men också från banker, framförallt när det gäller de bättre projekten då. Hur är lönsamheten per förmedlad krona i projektfinansiering i förhållande till SaveLend Fast och sparstrategierna? De olika produkterna gör sig ju inte direkt jämförbara per förmedlad krona eftersom de fungerar så pass olika. Anledningen till att vi har ett brett produktutbud är för att olika produkter attraherar olika kundgrupper och det bidrar även till att ge oss olika intäktsströmmar. Mellan Q2 och Q3 ökade AUM på plattformen med 90 miljoner kronor, varav 79 miljoner kronor under rekordmånaden september. Vad ligger bakom den svaga utvecklingen under de föregående månaderna? Har ni observerat ökade uttag från projektfinansiering, sparstrategier, fasträntekontot eller kanske alla tre? Ja, alltså till att börja med, det var inte AUM:et som netto ökade med 79 miljoner under september, utan det var insättningarna som är uppgjort till 79 miljoner. Och det var den högsta noteringen någonsin under en enskild månad, vilket var jättekul. Men sen är det ju så här att varje månad så tas det ju ut pengar från plattformen, dels för att det sker återbetalningar på fastighetsprojekt, men också för att stora som små sparare vill använda sina pengar till någonting annat. Så tittar vi på nettot så ökar det, och det har vi sett här under året, och vi börjar närma oss då en ny milstolpe som är 2 miljarder. Och tittar man på uttagen i förhållande till AUM så har det inte ökat jämfört med tidigare år, det vill säga det tas inte ut mer pengar i relation till hur mycket som finns på plattformen. Men vi kan också se en viss säsongseffekt där sommaren historiskt sett och också tidigare år då har inneburit både högre uttag men också lägre insättningar. Lånetaket har höjts från 25 000 till 50 000 kronor, vilket kan påverka både risk och avkastning. Vilka effekter har ni sett hittills på volymer, kreditförluster och marginaler? Vi har ju erbjudit konsumentlån upp till 50 000 sen i januari i år, så de äldsta lånen kan alltså som mest vara nio månader nu, vilket gör det lite tidigt att se någonting om den övergripande kreditkvaliteten. Vi har också varit ganska restriktiva med kreditgivningen för större konsumentlån och har haft högre krav på typ kreditskår och så där. Men det vi kan se det är att större lån attraherar en starkare målgrupp av låntagare, sätter ut riskperspektiv, och tack vare de högre kraven så är antagligen bedrägerier eller sådana som inte betalar tillbaka alls avsevärt lägre än när det kommer till större lån än till all utlåning i allmänhet då. Sen ser vi också en positiv effekt i att förtidslösen sker i mindre utsträckning på de större lånen. Så totalt sett så skapar de eller de vad de större lånen bidrar mer till portföljen är bättre kreditkvalitet, vad vi kan se än så länge. H1-rapporten visar ökad förmedlad volym, men expansionstakten kan begränsas av kapital, efterfrågan eller interna resurser. Vad ser ni som det största hindret för att få skala volymer snabbare? Ja, alltså tillgängligt kapital på plattformen är ju såklart en väldigt viktig parameter. Vi kan inte förmedla lån om det inte finns investerbart kapital, så enkelt är det. Det skulle jag ju säga alltjämt är den största utmaningen med att skala vidare då. Men kopplat till en tidigare fråga då som jag tänkte på är att det är inte hela bilden heller, det är inte bara kapitalet som styr. Vi kan inte heller fördubbla den förmedlade volymen från månad till månad med bibehållen kreditkvalitet utan vi måste istället växa kontrollerat, och det är det vi håller på med nu. Så om man bortser från fastighetskrediterna som går en liten annan väg då med direktinvesteringar så, och vi tittar framförallt kanske konsumentlån och fakturakrediter, där har vi väldigt goda möjligheter att skala upp utlåningen relativt snabbt eftersom vi nu har väldigt bra koll på kreditkvaliteten. Men som sagt, det går inte att bara dubbla över en natt. Ni erbjuder flera produkter men resurserna är begränsade. Vilka produkter prioriterar ni högst för tillväxt de kommande tolv månaderna och varför? Det beror lite på vad man menar med produkter, men om man tänker sparprodukter så är liksom vårt huvudfokus att växa sparstrategierna och balanserad yield. Tittar man på kredittyperna så är den största tillväxten som ska ske i fastighet, faktura och företagslån. Konsumentkrediter, som jag nämnde tidigare, ska fortsätta växa portföljen men inte i samma takt som de övriga. Då har vi fått in lite frågor om kreditmarknadsbolagslicensen och den strategiska omställningen. I trading update för Q3 berättas att SaveLend har som KMB potential att bli ett av de mest lönsamma kreditinstituten på marknaden. Vad menar ni med detta, mellan tummen och pekfingret, och vilken marginal på ROE motsvarar detta? Ehm, alltså som vi skrev då att modellen som vi bygger med ett kreditmarknadsbolag och en sparplattform som jobbar i kombination med varandra gör att vi kan bedriva den här verksamheten mer kapitaleffektivt än andra kreditinstitut eftersom vi löpande kommer sälja vidare lån till sparplattformen och därav hålla nere kravet på kapitaltäckning i kreditmarknadsbolaget. Något förenklat då, det kommer innebära att vi som kreditmarknadsbolag kommer kunna låna ut mer i volym sett än andra mindre kreditinstitut, men med samma kapital. Jag vill inte i dagsläget ge någon exakt siffra på ROE, för modellen kan fortfarande komma att uppdateras och ändras lite grann. Men varje år så brukar det publiceras listor på de mest lönsamma kreditinstituten i Sverige, och vår modell på några års sikt skulle då kunna placera oss bland de mest lönsamma bolagen i den rankingen, så får man googla lite grann själv och se vad siffran blir. Hur stora uppskattar ni att de totala investeringarna i processen för att bli kreditmarknadsbolag kommer att bli under de kommande kvartalen, och hur påverkar det EBITDA för Q4 2025 och Q1 2026? Investeringarna för att ställa om till ett KMB-format sker över tid, och där ser vi ju över i vilken turordning och med vilken prioritering som olika investeringar ska tas. Det handlar om allting från externa konsultkostnader och nyrekryteringar till mjukvarukostnader och licenser. I Q4 så förväntar vi oss att investeringarna för KMB kommer ligga på uppskattningsvis cirka 1 miljon kronor, och i första kvartalet nästa år tror vi att den siffran kan öka något. Effekten slår ju såklart direkt på EBITDA, men jag tycker också att det är viktigt att nämna att en del av de här kostnaderna är ju så kallade engångskostnader som rör de närmsta kvartalen, och nyrekryteringar ser vi kommer komma lite längre fram då för de personer vi kommer behöva för att kunna bedriva en KMB-organisation helt enkelt. Hur ska ni positionera gentemot konkurrenter som andra P2P-plattformar eller traditionella banker efter KMB-licensen? Ja, också en bra fråga, men alltså vi kommer positionera bolaget som ett väldigt attraktivt sparalternativ som både då kan erbjuda konkurrenskraftiga sparprodukter med statlig insättningsgaranti, men också sparstrategier som kan ge då minst två till tre gånger högre avkastning över tid. Så vi ska konkurrera om vad sparare väljer att lägga sina sparpengar, där fortsatt den största motståndaren är pengar då som blir liggande på transaktionskonton hos storbankerna och förlorar i värde i takt med inflationen varje år. Vi kommer att konkurrera direkt med banker och andra kreditmarknadsbolag på inlåning, men vi kommer också att konkurrera med aktiemarknaden på andra typer av investeringar. Så det handlar om att konkurrera med att vara en del av svenskens sparportfölj, och inte specifikt kanske med en annan plattform. Den nya lagen kräver licens som kreditmarknadsbolag. Hur långt har ni kommit i processen och vilka regulatoriska hinder ser ni som mest kritiska? Ja, som vi skrev också i trading update, så vi har kommit en bra bit på vägen och vi kommer vara redo att skicka in den här ansökan i början av nästa år. Efter nästan ett års arbete då med den här planen så ser vi egentligen inga hinder för att vi skulle kunna göra den här förändringen och bedriva ett kreditmarknadsbolag. Men däremot så finns det såklart en rad utmaningar med att bedriva den verksamheten. Framförallt så handlar det om väldigt mycket mer omfattande regleringar som vi måste anpassa verksamheten till, men också omfattande rapportering och uppföljning som ska skickas in till framförallt Finansinspektionen. En licens kan påverka räntemarginaler, affärsmodell och konkurrensfördelar. Vilken påverkan förväntar ni att licensen har på intäkter och lönsamhet? En stor påverkan, så att affärsmodellen kommer i grunden att ändras, där bolag dels kommer tjäna pengar på ett räntenetto som då uppstår under den tiden som olika typer av lån ligger på vår egen balansräkning, men också från avgifter som tas ut från sparplattformen och dess investerare. Sammantaget, som jag nämnde tidigare, så kan den här KMB-licensen göra att bolaget blir väldigt lönsamt sett till avkastning på eget kapital. Den nya licensen möjliggör många nya produkter. Förutsatt att licensen erhålls, vilka nya produkter anses som mest intressanta att lansera? Ja, men vi ser framförallt fram emot att kunna erbjuda spar- och fasträntekonton på ett mycket flexiblare sätt än vad vi kan göra idag, samt även den trygghet som insättningsgarantin kommer att ge våra kunder. Och då har vi några frågor om marknadsutveckling och omvärld. Räntemiljön har förändrats markant och lagstiftningen påverkar både peer-to-peer-lån och kreditförmedling. Detta kan skapa både möjligheter och risker. Hur bedömer SaveLend utvecklingen för peer-to-peer och kreditförmedling i den nuvarande räntemiljön, och påverkar det långsiktiga strategi? Som jag nämnde då, den långsiktiga strategin för bolaget är ju att erbjuda spararen både möjlighet, alltså produkter som klassas som inlåning från allmänheten, det vill säga spar- och fasträntekonton med statlig insättningsgaranti, men också möjligheten till att investera i våra olika sparstrategier som vi erbjuder dem, som alltså inte omfattas av garantin. I den rådande räntemiljön så är marginalen mellan spar- och fasträntekonton hos banker och kreditmarknadsbolag och våra sparstrategier större än vad den var när styrräntan var som högst här för något år sedan. Det gör ju såklart allt annat lika våra sparstrategier mer konkurrenskraftiga och mer attraktiva för våra kunder att investera pengar i. Vi ser väl att det kan vara en bra utveckling. Och sen var styrräntan tar vägen på medellång till lång sikt, det är svårt att spå i, men vi tror ändå att någonstans under de närmaste åren att det inte kommer gå upp lika mycket som det gjorde för något år sedan. Vilka är de största utmaningarna ni ser i dagsläget och hur planerar ni att möta dem? Ja, en given utmaning är förstås att färdigställa vår ansökan om att få bli ett kreditmarknadsbolag och att få den godkänd av Finansinspektionen, samt att strukturera nu och konkretisera hur den här modellen för KMB ska fungera i kombination med plattformen i ett tänkt KMB-format. Vi har ju också en fortsatt utmaning med att stärka upp vår lönsamhet ytterligare framöver, och det är ju också någonting som kommer att påverkas av det nya formatet som kreditmarknadsbolag, givet att det kräver en större organisation. Men på sikt så ser vi ändå att den underliggande ökande lönsamheten ska få genomslagskraft när vi har hunnit skala upp volymerna tillräckligt för att då bära den organisation som krävs för ett KMB. Vi tror att det här kan ske någon gång redan under andra året i regi som kreditmarknadsbolag. Och då ska vi prata lite Bilekta. Vilka intressenter är delaktiga i den pågående försäljningen av Bilekta? Ja, det kan vi tyvärr inte gå in på alls, men det jag kan säga är väl egentligen det vi har skrivit också då, att målsättningen är att göra klar transaktionen avseende SaveLends del av aktierna i Bilekta innan årsskiftet. Bilekta är på väg att avyttras, men behöver återgå till lönsamhet för att maximera värdet. Vilka är de viktigaste åtgärderna för att Bilekta ska återfå tillväxt och lönsamhet inför en försäljning? Bilekta har under de senaste åren investerat både i egen ledningsgrupp, men framförallt i sälj. Produktens natur gör att det dels tar lite tid för säljare att bygga upp sin egen pipe, men också att det är ganska långa säljprocesser. Det är ganska naturligt att de kunder som Bilekta har, företag byter inte ut sin faktureringsmodell och sin setup dagligen eller veckovis eller månadsvis. Det är långa processer. Men den investering som har gjorts i sälj historiskt börjar vi nu se effekterna av ordentligt, och det är också en av anledningarna till att vi nu ser att lönsamheten successivt förbättras också i Bilekta. Och då ska vi prata lite kommunikation, investerare och mål. Sedan Luddes bortgång har IR-närvaron upplevts som låg och antalet aktieägare har minskat. Finns konkreta planer för att öka kännedomen och intresset bland investerare, till exempel genom poddar, aktieträffar eller återupptagna uppdragsanalyser? Den bedömning som gjorts av ledningen och styrelsen har varit att i första hand fokusera på kärnverksamheten för att uppnå den här långsiktiga lönsamheten som vi jobbar för. Därför så har kostnader, alla kostnader, men även kostnader kopplade till IR, utvärderats och i vissa fall sparats in på i samband med det här effektiviseringsarbetet som vi har gjort sedan 2024. Vi håller såklart med om att det finns mycket att göra när det kommer till bolagets IR-arbete, men idag, just nu, så finns det inget konkret som är spikad, så jag ber att få återkomma på den frågan. December 2023 satte SaveLends finansiella mål, och dessa känns ej nåbara i dagsläget, samt utdaterade. Hur ser du, Peter, och styrelsen på de nuvarande målen för sparplattformen, och kan vi förvänta oss uppdaterade mål inom en snar framtid? Ja, den här frågan har ju berörts tidigare, och eftersom det var den dåvarande styrelsen som kommunicerade målen i december 2023, så kommer det vara den nuvarande styrelsen som kommer att kommunicera om det sker några förändringar av dem. Från mitt perspektiv så kan jag bara konstatera att målen som kommunicerades för snart två år sedan sattes, innan lagförslaget, som gör att det krävs ett kreditmarknadsbolagstillstånd för att förmedla konsumentkrediter, ens var ett förslag, och innan det togs ett beslut att avyttra hela eller delar av Bilekta. Styrelsen är medveten om att målen finns och kommer att fatta beslut och kommunicera så snart som möjligt, i min bild. Då ska vi gå in lite på produkter, risk och kundbeteende. Ni har sänkt uppläggningsavgiften samtidigt som ni trappar ner konsumentkreditverksamheten. Detta kan påverka både intäktsmix och tillväxt. Hur har den reducerade uppläggningsavgiften påverkat intäkterna de senaste kvartalen, och har det förändrat andelen nya lån på något mätbart sätt? Som nämns både i rapporten och som även har nämnts tidigare av Peter här, så var intäkterna för tredje kvartalet 3 miljoner kronor lägre det här året jämfört med samma period förra året, och det är till följd av den omställning som vi genomförde efter införandet av den nya lagregleringen för uppläggningsavgifter som trädde i kraft i mars i år. Vi ser inte att det är den förändrade uppläggningsavgiften i sig som har påverkat möjligheten för oss att ge ut nya konsumentlån, men vi har av andra anledningar valt att begränsa volymen på nyutlåning. Givetvis påverkar det den direkta intjäningen för nyutgivna konsumentlån, att vi inte längre tar ut samma uppläggningsavgift eller förmedlingsavgift som vi gjorde tidigare, och intjäningen ligger nu mer till större del utöver lånets löptid. Vi har ju även arbetat med att öka kreditkvaliteten på våra lån, så utifrån det perspektivet så främjar det även intjäningen då vi inte har lika stora kreditförluster som vi tidigare hade. SaveLend Fast har varit i fokus och diskuterats mycket på sociala medier, även med viss negativ kritik kring ränta och risk, främst i våras. Hur har investerarnas inställning till SaveLend Fast utvecklats det senaste året, och hur hanterar ni negativ kritik i offentliga forum? Ja, alltså min upplevelse är ju att inställningen har förbättrats. Spararna ser, alltså de faktiska kunderna ser ju att produkten fungerar när löptiden har gått ut, och de får tillbaka sina pengar, och en stor andel väljer också att förlänga sitt sparande varje månad när en sådan här månadsbatch går ut. Sen i alla annonseringar, inte minst på sociala medier, är vi väldigt noggranna med att i alla lägen och väldigt tydligt påpeka då och påvisa att SaveLend Fast inte omfattas av den statliga insättningsgarantin. Det upplever jag också att vi har varit från start, men upprepningen av erbjudandet har väl gett effekt, och jag upplever det som att vi får färre kommentarer som rör just insättningsgarantin. Ni har ökat samarbetet med institutionella investerare som Nordix och kommunicerat att ni ska anpassa erbjudandet för att attrahera mer institutionellt kapital på plattformen. Hur har intresset från institutioner utvecklats under året, och vilka faktorer avgör om fler går in? Det finns ett stort intresse, och som jag nämnde, även efter Q2 eller delårsrapporten så har vi flera dialoger igång simultant. Sen är det ju såklart flera faktorer som spelar in, i allt från förväntad avkastning till vilka kredityper som är intressanta just för den institutionella investeraren, till hur mycket kapital som de skulle vilja investera och hur snabbt då. Och när och om vi går in med fler samarbeten med institutionella aktörer, likt det vi har med Nordix, så är det många saker som ska stämma överens samtidigt. En grundförutsättning för det, och att vi ska ge oss själva mer möjligheter, är att vi bygger upp fler flöden och portföljer med kreditprodukter än just konsument. Och eftersom vi växer snabbt med både fastighet och faktura och företagslån, så förbättras våra möjligheter. Och det är väl det som vi ser, att vi måste kunna erbjuda fler kredityper och ha mer data på flera kredityper för att kunna gå vidare med de här dialogerna. Men i dagsläget så är det inget som är klart och kan kommuniceras, men så fort det är det så kommer vi såklart göra det. Strålande. Det var den sista frågan vi hade fått in. Jag tackar än en gång för alla inskickade frågor, och tack till Jenny och Peter. Tack, tackar. Tack själv.