Earnings Call: Q4 2022

Feb 22, 2023

Hej och välkomna till SaveLend Group Q&A. Mitt namn är Lina Brattström och jag jobbar med vår kommunikation. Med mig i studion har jag som vanligt vår vd Ludwig Pettersson och vår CFO Jonas Ahlberg. Idag har vi fått in rekordmånga frågor, så stort tack för ert engagemang. Jag har valt att dela upp det i olika sektioner där jag tänker att vi börjar med en allmän genomgång av det gångna året för att därefter fokusera mer på Q4. Vi har en del med vad jag kallar för CFO-frågor, en om vår expansion och det regulatoriska landskapet och avslutningsvis tar vi lite framtidsspaningar. Ludwig, kan inte du börja med att summera året? Den lilla uppgiften. Ja men jag tycker att ett år går alltid så otroligt fort och samtidigt så långsamt när man kollar tillbaka. Överlag så har det varit ett bra år för SaveLend Group och jag är hyfsat nöjd på ett övergripande plan. Vi växer omsättningen 48%. Vårt kapital på sparplattformen växer med 78% och vi gick ut med en bit över SEK 1.1 billion på sparplattformen. Att passera miljarden var ju ett riktigt häftigt delmål. Faktureringsplattformen Billecta växer bra med lönsamhet under. Det här är under ett år där vi har investerat otroligt mycket i vår teknik för att vara redo för nästa stor kund. Trots detta så har vi hållit otroligt bra fart och onboardat mellanstora kunder och de dialoger vi har igång nu med större kunder har en potential att ordentligt tilta kurvan framöver. När det gäller Billecta tänker jag ofta tillbaka på att det här var vårt första förvärv som vi gjorde 2018 och då hanterade de ungefär 20,000 fakturor i månaden. Nu i december hanterade vi en bit över 400,000 fakturor och det är en rätt läcker tillväxt. Går vi ner lite djupare så ser även kvartal till kvartal bra ut i våra framåtblickande nyckeltal. Vi hade tillväxt samtliga kvartal på kapital på sparplattformen liksom hanterade transaktioner eller fakturor på faktureringsplattformen. För våra investerare så har vi fortsatt leverera en genomsnittlig positiv avkastning varje månad och vi har även breddat vårt erbjudande och därigenom kunnat locka till oss en hel del nya sparare. Vår kreditförmedlare Trade som jobbar med importfinansiering, de förmedlade en bit över 150 million SEK sitt first år på plattformen och det har varit en väldigt eftertraktad investeringsmöjlighet då det har bra avkastning och en kort duration, det vill säga löptid. Vi hann också med ett förvärv, vårt third in order av Svensk Kreditförmedling och genom det så säkerställde vi en god tillförsel av kvalitativa fastighetscase till sparplattformen. Vi är bara i början av att se vad Svensk Kreditförmedling eller SKF kan leverera i form av volym. Vi har en spännande produktutvecklingspipe framför oss som vi ska exekvera på och där vi tror att vi kommer kunna ta en större del av värdekedjan. Det här leder oss eller ger oss möjlighet till ett breddat erbjudande för våra sparare. Exempelvis på det här är att det kommer, man kommer kunna välja att få högre avkastning, men då får man också ta projekt med något högre belåning och tvärtom. Produktutveckling är något som stått i fokus under året och det leds nu av vår nyrekryterade Olle Asplund, som också tog plats i ledningsgruppen under förra året. Jag är helt övertygad om att vi kommer ha vårt bästa år hittills när det kommer till nya produktinitiativ och lanseringar, vilket i sin tur kommer resultera i ökat sparkapital och hanterade fakturatransaktioner. En annan sak som på riktigt började i avstamp förra året var institutionellt kapital och där den tyska räntespecialisten Nordax självklart var drivande. De gjorde sina första investeringar under sommaren och sen har utökat här under andra halvåret, eller framför allt fjärde kvartalet, när de har sett att avkastning har levererat så som de har tänkt. Vi har tackat nej, och det här tycker jag är en ganska viktig strategisk sak att lyfta. Vi har tackat nej till en hel del erbjudanden om att ta investeringar i egen balansräkning. Vi hade kunnat växa betydligt snabbare i vår omsättning, men också med risk i balansräkningen som vi försöker att inte ha i alltför stor utsträckning. Vi vill att våra sparare ska bära, eller få hela uppsidan och ta nedsidan också. Året avslutade vi på topp skulle jag säga, när vi fick en utmärkelse av 4thWay. Det är en form av värderingsinstitut som är specialiserad på sparplattformar som riktar in sig på krediter. De har tidigare varit väldigt starka i Storbritannien och jag har själv läst deras analyser sista, kan det vara fem åren, och lärt mig otroligt mycket och som vi har haft nytta av i SaveLend's produktutveckling. 4thWay har nu gått igenom i princip hela vår lånebok och landat i högsta betyg som är exceptional. I deras analys kan man läsa att våra sparare förväntas ha en positiv avkastning även i väldigt tuffa, vad ska man säga, i stresstester som bankerna gör. Jag tror att allt det här sammantaget, det institutionella kapitalet liksom sådana här betyg, vi blev utsedda till den bästa P2P-plattformen i Sverige, det gör att vi får lättare att konvertera nya kunder till plattformen. Jag menar marknaden som vi går efter är gigantisk och vi har inte ens en promille än av sparkapitalet i Sverige. Andra sidan av myntet, det som inte har gått helt enligt plan, är vår lansering i Europa. Vi är en marknadsplats, vilket innebär att vi behöver ha både tillgången och efterfrågan på krediter på plats. Tillgången på krediter i EUR har vi genom vårt förvärv av Fixura. Vi har både fakturaköp och konsumentkrediter. Däremot har vi inte kunnat onboarda utländska investerare eller investerare som vill investera i EUR i tillräcklig god takt för att matcha den här efterfrågan. Med tillräckligt med kapital så hade även Fixura och Finland varit lönsamma. Det tog 2 år för Sverige att hitta den här balansen, men jag är övertygad om att vi snabbt kommer att kunna göra det i Finland så fort tekniken är redo. Tekniskt, eller ja, snarare legalt, så behöver vi verifiera alla kunder och för det så använder vi en tredje part. I Sverige så gör vi det här främst via BankID, utomlands så finns inte alltid en e-legitimation. För att på sikt skala bättre och inte behöva göra en unik koppling till varje land så går vi via vad som kallas en aggregatör. Vi fick under året byta aggregatör och är nu i slutfasen av att implementera den nya. Det här innebär att vi här under våren kommer vara redo och kommer kunna börja skala och därigenom få Finland lönsamt. När det gäller övriga Europa ska det också nämnas att vi har ju en ansökan inne hos Finansinspektionen för att få tillhandahålla gräsrotsfinansiering eller crowdfunding. Det här är ett nytt tillstånd som kommer utifrån EU-reglering och det är därför ansökningsprocessen har tagit lite längre tid än vanligt. När det tillståndet är på plats så kommer vi kunna transportera det tillstånd till andra europeiska marknader och därigenom kunna göra marknadsföring även på lokala språk i de här marknaderna, vilket vi inte kan i dagsläget. Det här kommer ju, allt de här sakerna kommer ramla på plats här under våren och det kommer göra stort avtryck och skillnad. En annan sak också är att partneraffären i Billecta har fortsatt utvecklas väl, men jag tänkte att den kan du få ta lite mer av, Jonas. Ja men absolut. Vi har ju en väldigt bred funktionalitet i vår faktureringsplattform och den i sig möjliggör också att våra partners kan integrera valda delar av vårt tjänsteerbjudande. Det blir därför också ofta djupare tekniska integrationer än för våra traditionella kunder. Det kräver också då i sin tur en nära, ofta en tät dialog om nya funktioner och produktutveckling. Vi affärsutvecklar och produktutvecklar tillsammans med våra partners. Fördelen är ju då för vår del, på bekostnad då av den tätare och djupare dialogen är också att våra partners bär då kostnader för kundanskaffning och sköter också hela kunddialogen. Därigenom i det löpande, när väl en partner är implementerad så har vi en väldigt resurseffektiv process internt i en kombination med att vår tillväxt då påverkas positivt av vår partners tillväxt. Alltså nu har vi pratat rätt mycket om det, vi kan bli långrandiga också. Jag skulle säga att det viktigaste för oss och för våra aktieägare är att vi fortsätter vara långsiktiga. Jag skulle säga att det har visat sig konkret 2 gånger föregående år. Bland annat där vi i början av året valde att lägga ner vår interna kreditförmedlingsverksamhet i Polen när vi såg att den inte skalade på det sättet vi önskade. Även här i Q3 och Q4 där SKF gjorde ett rekordlån om SEK 60 million. Där är jag rätt övertygad om att redovisningsmässigt hade man kunnat gjort på annat sätt för att få jämnare tillväxer för kvartalen. Vi är här för the long game, så vi lägger lite tid och energier på det sättet. En annan sak som också är, cementerar vår långsiktighet får man väl säga, är vårt optionsprogram som, där pengarna kom in här i december. Fick väl in ungefär SEK 18 million och det var i princip bara nyckelpersoner som tecknade. Jag och Jonas tecknade väl tillsammans SEK 10 million där ungefär och är väldigt trygga med vår position. Bara för att summera så 2022 så har vi lagt mycket fokus på infrastruktur genom att infliva två förvärv. Vi har gjort tekniska migreringar och uppgraderingar. 2023 så kommer allt handla om användarna, kunderna, deras upplevelse och jag vågar sticka ut hakan och säga att efter vi är klara med det, om man nu någonsin blir klar, så kommer 2024 att handla om att bli än mer datadrivna och använda den data vi har inom koncernen. Tack. Om vi summerar vad som har varit bra med det fjärde kvartalet? Det har också varit väldigt bra. Omsättningsmässigt växer vi 48%. Vi levererar ett positivt EBITDA. Vi har en bra, fortsatt bra net capital retention och net revenue retention och rekord i kapitalplattformen och transaktioner i Billecta. Till det har vi också en ny partneraffär för Billecta med CRM som ser lovande ut och där aktivering är i full gång. Det var ett bra kvartal helt enkelt. Utifrån det finansiella perspektivet så tycker jag också att vi är nöjd, relativt nöjda med hur vi har minskat den finansiella risken i bolaget. Vi har minskat balansräkningen med cirka SEK 95 million genom överlåtelse av inkassoportföljernas prestation till sparplattformen. Vi fortsätter att förbättra vårt operationella kassaflöde och som Ludvig nämnde lite tidigare, vi har visat att vi har ägare och ledande befattningshavare som verkligen tror på bolaget. Under Q4 så tillsköts då närmare SEK 18 million genom nyttjande av optionsrätter. Utifrån det finansiella perspektivet så är jag också nöjd med 2022. Den naturliga följdfrågan blir ju då: Vad är ni minst nöjda med? Baksidan av att få in så mycket kapital snabbt som vi har fått på sparplattformen är att det kan vara svårt att hitta bra investeringsmöjligheter för de här, för det här kapitalet. Jag får väl säga att det är helt enkelt att vi inte lyckats matcha det tillräckligt väl och därigenom har haft lite lägre investeringsgrad än vad vi vill ha. Det var samma sak när vi noterade så fick vi in mycket, eller vad vi då tyckte var mycket kapital under ett kvartal. Vi blir mer och mer effektiva och vi har mycket i pipen framöver som kommer göra stor skillnad för investeringsgraden. Ser ni någon uppgång i aktivitet på andrahandsmarknaden såhär i oroliga tider? Nej, tvärtom nästan faktiskt. Den ligger på samma nivå i absoluta tal trots att kapitalet på plattformen då har växt väldigt mycket. Vi har fortsatt en helt likvid andrahandsmarknad, vilket innebär att för den som vill sälja en kredit som följer sin betalplan så har man pengarna på kontot dagen efter. Hur ser det ut med uttag från investerare? Ni har kommenterat att dessa har ökat. Det stämmer. Vi har sett ökade uttag. Vi ställer frågan till alla investerare varför de tar ut pengarna. Det är en huvudsaklig anledning och två mindre. Den huvudsakliga är behov av kapital, vilket är förståeligt med den, de prisjustering som vi har i vår omvärld med höga bensinpriser och matpriser och annat. De två andra, där den ena är lite kontraproduktiv, är citat: "SaveLend är den enda placeringen som gått bra, så jag passar på att köpa i aktiemarknaden nu." Den andra är utlåningsgraden är för låg. Den andra med utlåningsgraden är såklart något som ligger som vi själva kan hantera och ska bli bättre och arbeta aktivt med att förbättra. Ja, som jag nämnde, vi har väldigt bra saker på gång. Kan du berätta på vilket sätt ni arbetar aktivt med den? Det är en del av produktutvecklingen som vi gör och inom en snar framtid så kommer vi lansera en ny kreditförmedlare som ger oss möjligheter på ett betydligt bättre sätt styra investeringsgraden. Ja, men det här är något som de flesta sparare kommer märka stor skillnad av. Tillväxten på spartplattformen kommer främst från institutionella investerare i Q4. Är detta ett tilltagande trendskifte eller även en effekt av reducerad marknadsföring och tuffare tider för privatpersoner? En kombination skulle jag säga. Det här, även fast vi har skalat upp den konverteringsdrivande marknadsföringen under Q4 så ser vi att vi inte får samma utväxling av den som tidigare. Det i kombination med det makroekonomiska läget samt ökade uttag från privatpersoner leder oss till slutsatsen att ja, det är definitivt tuffare tider. Vi har därför valt att fokusera hårdare på varumärkesuppbyggande kampanjer under Q1 och framåt här. Målsättningen för det är att nå en bättre effektivitet i konverteringen. Vi är fortsatt ett ganska okänt varumärke, så vi har väldigt mycket att förstärka och förbättra där. Hur har kreditförluster utvecklats 2023? Nu är vi ju knappt 2 månader in, men i den nettoavkastning som vi redovisade här för januari och 12 månader bakåt så ser vi ingen skillnad. Hur påverkar räntehöjningar de olika aspekterna av verksamheten? Det är ju en rätt bred fråga, räntehöjningar ger förstås en högre intjäning till investerarna. Vi anpassar vår prissättning utefter, vad ska man säga, det omvärldsränteläget. Det ökar ju å andra sidan kostnaden för låntagarna som förmodligen inte har fått igenom sina prisökningar mot sina kunder om det är en företagskund eller i sitt lönekuvert riktigt än. Det kan göra att det blir svårare att hålla de avtalade betalplanerna. Vi har gjort en första korrigering av räntan här, vi har också jobbat med att förlänga löptider på lån för att få ner månadskostnaderna. Vi jobbar med lite andra säkerhetspaket. Vi är inte lika benägna att gå lika högt upp i säkerhetsstrukturer för fastighetskrediter. Vi jobbar mycket för att hitta en bra balans här där hög ränta inte enkom är positivt, för vi vill alltid se till att få tillbaka utlåningskapitalet. Hur påverkar mindre inflöde och godkännande av fastighetskrediter utbudet av krediter på investeringsplattformen? Begränsar det SaveLend's förmåga att allokera ut inflöde på plattformen? Jag skulle säga att ut-eller inflödet av fastighetskrediter är oförändrat om inte bättre. Det är vi som har, vi tar lite längre tid på oss då vi vill göra än mer kontroller. Vi kanske inte nöjer oss med en 3 månaders gammal värdering av fastigheten. Vi kanske vill nästan ha en dagsaktuell för att det kan förändras så pass snabbt. Vi kanske ifrågasätter avkastningsmålet på fastigheten som var helt okej för 6 månader sedan men har förändrats nu. Det är snarare en försiktighetsåtgärd än ett tecken på att utbud och efterfrågan skulle mattas av på något sätt. Hur placerar ni klientmedel som ej investerats i dag? Det här är en högaktuell fråga. På klientmedelskonton så är det tyvärr ingen ränta per i dag, men vi för en dialog med vår bank hur vi kan uppnå det här på ett bästa sätt. Det som ställer till det lite eller gör det mer komplicerat är att vi har ju dagliga transaktioner in och ut på vårt klientmedelskonto och vi vill inte få avbrott i automatiken här. Det gör det svårt att stoppa undan en buffert på ett sparkonto, utan vi behöver det mesta samlat på ett konto. Det här, men en lösning på det är så att den här frågan ska bli mindre aktuell är ju så klart att vi ska ha en högre utlåningsgrad och då ska det ha en marginell påverkan att ha likvider hos oss temporärt. När förväntas Finland nå break even? Det är ju en rörlig materia då men som är så klart beroende av kassaflödet. Det är en av våra högsta prioriteter och som tidigare nämnt så hänger det mycket ihop med teknik vad gäller verifiering för att därigenom få i gång inflödet av eurokapital. Hur ser de organiska tillväxtmöjligheterna ut för nuvarande SaveLend i respektive land? Hur stor marknadsandel har SaveLend i dag i respektive område? Jag sa det inledningsvis att vår marknadsandel räknas i promille. Det är klart att vi kollar på marknaden någon gång varje år och konstaterar att ja, marknaden är gigantisk. Vi behöver inte oroa oss kommande 10 åren för att växa i den takt vi gör nu. Det är det här, vi är vår egen lyckas smed och med än mer fokus på effektivitet, data, performance, så har vi en väldigt rolig resa framför oss. Ja, men vi brukar säga det internt att vi har ju knappt börjat på resan. Tack. Vi har också fått in en hel del frågor som riktar sig till CFO. Jag tänkte att vi skulle ge oss på dem nu. Vilken är den optimala balansen mellan skuld och eget kapital ur en finansiell omstruktureringssynpunkt för att driva tillväxt och hålla sig till era finansiella mål? Jätteintressant och väldigt bred fråga, men jag gör ett försök. Om vi börjar med att vår kostnad för lånad kapital understiger ju avkastningskravet som vi har på eget kapital skulle jag säga. I det perspektivet så finns det ju då skäl att överväga en ökning av lånat kapital framgent. Förutsättningen för detta bedömer vi också då kunna öka successivt när vi förbättrar vårt löpande kassaflöde för att på så vis också då kunna supportera en högre debt service. Tillbaka då till det billigaste alternativet är ju alltid att skapa sitt egna kassaflöde. I det korta perspektivet är det också fullt fokus på att skapa just det och skapa ett stabilt positivt kassaflöde. Göra det med de medel och med de möjligheter som vi har till hands just nu. Det är också, det är så vi ska nå våra finansiella mål. Överträffa våra finansiella mål. Till och med det. Vilka är dina planer för investeringar och investeringsavkastning under de kommande kvartalen och åren? Jag delar upp där i och med att vi har gjort en del förvärv så delar jag upp svaret lite grann i löpande verksamhet men också förvärv då. För löpande verksamhet så kommer vi att fortsätta att investera ungefär i samma takt i absoluta tal de närmaste kvartalen. I och med att vi förväntar oss en fortsatt god tillväxt så kommer det då i förhållande till total omsättning så kommer då investeringstakten att börja avta. Det här leder också till att då att avkastningen på genomförda investeringar kommer att gå upp. Det är vår spaning. För investeringar igenom ett eventuellt tillkommande förvärv så kan jag egentligen bara säga att vi har som krav att det ska medföra på marginalen en positiv nettoavkastning. Vilka strategier använder du för närvarande för aktieägarnas avkastning? Den övergripande strategin just nu är att bygga aktieägarvärde igenom lönsam tillväxt. Även om vi nu har mycket fokus då på att skapa ett positivt kassaflöde så vill vi inte lämna tillväxtresan helt. Vår bedömning är att vi har resurser för att underhålla en fortsatt tillväxtresa och att det är det som tillsammans med kostnadskontroll kommer ta oss till positivt kassaflöde. Det i sin tur leder också då till ett ökat aktieägarvärde genom förbättrad aktieutveckling. Vilka finansieringsalternativ finns tillgängliga för dig med tanke på den stramare finansmarknaden? Som jag nämnde lite tidigare här precis, så det bästa sättet i rådande läge och nästan alltid är ju att skapa förutsättningar att generera egna medel genom ett positivt kassaflöde. Om vi skulle komma i en situation där vi önskar tillskjuta då kapital så är det i första hand lånat kapital som vi tittar på. Och det är något som vi bedömer oss ha goda förutsättningar för att göra. Därefter så återstår ju så klart också då alternativet att be om pengar från ägarna. Och det tycker jag att de har visat stark commitment på att bistå med i tidigare kapitalanskaffningar. Vilken är den aktuella exponeringen och tillgången till bankfinansiering? Extern finansiering för löpande verksamhet uppgick till per 12/31 till SEK 17.5 million och kassan uppgick ju till dryga SEK 20 million per 12/31. Kan du ge oss lite mer flavor till transaktionen vad gäller NPL inkassoportföljerna? Som vi nämner i rapporten så har vi ju en övergripande strategi att inte ha kreditexponeringar på vår egna balansräkning, utan dessa skall förmedlas vidare till sparplattformen som en del av vårt sparerbjudande. Vi har också sagt att vi kan under en uppbyggnadsfas av en ny kredittyp så kan vi göra avsteg från detta och därmed ha tillfällig då exponering på egen balansräkning. Det är precis så som har skett med våra inkassoportföljer. Dessa har byggts upp under en tid och under Q4 så strukturerade vi om då innehavet i inkassoportföljer på så sätt att all risk och all uppsida kopplat till de här portföljerna är nu överlåtna till sparplattformen. Därigenom då så har tillgångar, det vill säga inkassoportföljerna och motsvarande skulder som har använts för att finansiera portföljerna om cirka SEK 95 million totalt lyfts bort från vår balansräkning. Sett till resultaträkning helår 2023 så kommer vi att ha cirka SEK 10 million lägre intäkter jämfört med 2022 till följd av den här förändringen. Vad är balansen mellan tillväxt, prissättning och kostnadsöverväganden när det kommer till långsiktig värdeoptimering? Det är också en väldigt intressant fråga, men om jag börjar att i en osäker värld så finns det ju ett starkt värde av att göra sig mindre beroende av att behöva tillföra bolaget ytterligare kapital från externa källor. Tillväxtresan anpassas därför med fördel till de resurser bolaget själv kan skapa. Lite det som vi pratade om tidigare också kring att skapa sitt egna kassaflöde. Det här leder då till ökat aktieägarvärde genom minskad risk, liksom, i teorin. Men oavsett konjunkturläge är prissättning och kostnad överväganden centrala för långsiktig värdeoptimering. De blir inte mindre viktiga bara för att tillgången på kapital går ner som vi har nu sett här. Jag tycker att vi alltid har varit väldigt duktiga på att hushålla med våra resurser. Det i sig är ingenting nytt för oss. Vad är utsikterna för kostnadsinflation och hur påverkar detta prissättning och vinstmarginaler? Tittar vi på, eftersom frågan är lite fokus då på just kostnadsinflation så tittar jag på den sidan av resultaträkningen och vår enskilt största resurs och därigenom också utgift är vår personal. Bedömningen är att vi inte kommer behöva justera extra mycket på grund av hög inflation det här året. Vad gäller våra direkta kostnader så kan vi förmedla en stor del av den här kostnadsökningen vidare. Vad gäller övriga externa kostnader så är de förhållandevis låga i förhållande till total omsättning, vilket gör att även om vi skulle ha en ökning på hela 10% så slår det bottom line bara på 2% på marginalen. Vi ser därför då sammanfattningsvis då så ser vi inga skäl att revidera våra finansiella mål med anledning av kostnadsinflationen specifikt. Vilka åtgärder kommer du att vidta för att säkerställa att det inte finns någon marginalpress mot bakgrund av ökande kostnader? Ja men, förutom det som jag nämnde i föregående fråga då så är det ju viktigt att titta på top line då. Vi fortsatt har en bra pricing power mot våra kunder. Det vill säga att vi även fortsättningsvis kan höja våra priser för att ta höjd för ökade kostnader i det fall det uppstår. Fortsätta då arbeta med en god kostnadskontroll så klart. Kostnadsbasen bedöms kvarstå på nuvarande nivå trots att antal medarbetare sägs kunna öka från 76 till 85 i slutet av 2023. Hur ska detta uppnås? Ska man se det i relation till omsättning top line. Det är klart att ska vi öka antalet medarbetare så kommer i absoluta tal lönekostnaden att öka. I förhållande till total omsättning så kommer vi se en förbättring. På inslagen väg väntar ni er att överträffa de finansiella målen. Överväger ni eller styrelsen nya reviderade mål i förtid för att bättre reflektera potentialen och stärka motivation till måluppfyllelse? Motivationen som sådan och motivation för måluppfyllelse, det är inget som vi behöver. Vår motivation är alltid att överleverera. Det är väl det till att börja med. Det stämmer som frågan lyder att i den här takten så kommer vi med all sannolikhet att överträffa målen. Ludwig har ju tidigare sagt att hade vi inte haft en riktigt såhär rörlig omvärld om jag uttrycker mig så hade vi troligen gått till styrelsen och uppdaterat dem. Nu tycker jag att det är klokt och man ska vara ödmjuk för vår omvärld att ha lite mer svängrum och se vart världen tar vägen. Hur tänker ni mera mål framåt? Nästa finansiella mål, det jag kan uttrycka, kommentera på det är väl egentligen bara att vi kommer kanske lite längre ner i resultaträkningen, det vill säga att vi förflyttar oss från EBITDA till EBIT. Tack för det, Jonas. Vi lämnar därmed CFO-snittet och går vidare in på expansion och regulatoriska frågor. Hur ser det regulatoriska landskapet ut? Ser ni något framför er? Vi kan börja med att 2022 så har vi haft ett väldigt aktivt år vad gäller tillstånd och registreringar hos vår tillsynsmyndighet, Finansinspektionen. Vi registrerade en AIF. Vi sökte och fick tillstånd som ett nytt eller till konsumentkreditinstitut samt vår ansökan om gräsrotsfinansiering eller crowdfunding är ju inlämnad som jag kommenterade på tidigare. 2023 blir något lugnare vad jag ser framför mig i dagsläget. Vi har inget behov av nya tillstånd, det är klart vi alltid ser över hur vi är bäst lämpade för den expansionsresa vi har framför oss. Hur går egentligen den internationella expansionen? Vad har ni för strategi för att nå ut till de 13 nya marknaderna? Ja, vi har varit inne en hel del på det. Mycket är kopplat till dels gräsroten, crowdfunding, som vi kommer kunna transportera och då även till fler än de här 13 marknaderna, dels till verifieringen. Jag tror att vi kommer under våren och under Q2 framför allt komma tillbaka till exakt hur det går och vad vår målsättning är. Kommer fokus på journalinflöde till Europalanseringen att innebära ökade marknadsföringskostnader i Q1? Det vi har sagt är att marknadsföringskostnader inte ska överstiga 30% i slutet av året. Jag tror vi kommer hålla det med råge, men jag vill också behålla flexibiliteten och kunna ta de investeringsmöjligheter som uppstår. Det jag dock kan säga är att vi inte ser framför oss en dyr Europaexpansion, utan vi ska fortsätta växa genom effektiva kampanjer, likt Refer-a-friend, som funkar väldigt bra här i Sverige. Tackar. Vi rundar av med lite framtidsspaningar. Uppdelat per segment, om vi börjar med sparplattformen, vad är fokusområden för 2023? Vi har ett enormt spännande år framför oss. Vi kan fokusera helt på våra kunder i både spar- och faktureringsplattformen. Det kommer bli en betydligt bättre kundupplevelse, både för nya och existerande kunder. Vi förväntar oss att det här kommer driva våra nyckeltal i rätt riktning. Vi förväntar oss också nya kundsegment som tidigare, eller ja, just nu till och med, tycker sparprodukten är lite för komplicerad och vår devis när vi nu utvecklar nya produkter är att det ska vara mer kapital med färre klick. På produktsidan för sparplattformen kommer vi ha, ja men absolut ett av de mest aktiva åren sedan start med nya investeringsmöjligheter och paketeringar av vårt erbjudande. Spännande. För faktureringsplattformen? Vi kommer fortsätta utveckla affären utifrån ett strategiskt perspektiv så klart. Vi ska fortsätta jobba mer med målgruppsorienterad försäljning och effektivisera våra interna processer, bland annat vad gäller onboarding. Vi kommer inte göra några betydande förändringar i erbjudandet, utan det handlar mer om att få in fler kunder på mindre tid. Vad är den största potentialen för 2023 som ni ser, men som aktiemarknaden inte nödvändigtvis tycks se här? Jag är ju lite färgad, men jag tycker att vi har levererat på i princip allting vi har sagt vi ska göra sedan vi noterades och även innan det. Vi är väldigt långsiktiga. Vi sitter med i båten med våra aktieägare och har alltid deras bästa för ögonen då vi själva är stora aktieägare. Det vi pratade om för 12 år sedan med att vi kommer börja skala verksamheten, det börjar nu visa sig ordentligt i siffrorna och jag tycker att vi har en väldigt effektiv strategi för tillväxt. Är vi inne på sista frågan. Vilken är den bästa frågan ni aldrig får? Oklart. Ja, den är svår. Jag tycker det har varit, väldigt intressanta och roliga frågor den här dagen. Det är väl kanske, när är du nöjd, Ludwig? Ja, det är nog ett problem, ja. Jag är aldrig nöjd. Vi ska bli bättre på att fira våra mindre framgångar mer löpande också för att se till att vi får med oss personalen och inte bara blir en, eller bara är den leveransmaskin som vi faktiskt har varit nu, utan vi ska se till att fortsätta ha väldigt roligt längs vägen också. Strålande. Det var allt för i dag. Stort tack Ludwig och Jonas för en gedigen genomgång och tack till alla er som har skickat in frågor. Stort tack! Tack