SaveLend Group AB (publ) (STO:YIELD)
Sweden flag Sweden · Delayed Price · Currency is SEK
1.630
-0.020 (-1.21%)
Apr 30, 2026, 12:35 PM CET
← View all transcripts

Earnings Call: Q1 2023

May 16, 2023

Välkomna till denna Q&A för årets första kvartal. Mitt namn är Lina Brattström och med mig i studion idag har jag vår VD Ludwig Pettersson, CFO Jonas Ahlberg och CPO Olle Asplund. Hej på er. Hallå. Hallå. Hallå. Jag tänker att vi börjar med att låta dig sammanfatta kvartalet, Ludvig. Vad snällt. Det är ett bra first quarter där vi åstadkommer mycket och levererar på våra planer för året. Jag ska säga att vi har som vanligt väldigt ambitiösa planer för året och vi, eller jag tycker att vi ligger bra i fas. Omsättningen ökade med 50% jämfört med föregående år, varav 38% var organiskt och 12% förvärvad. Både sparplattformen och faktureringsplattformen bidrog till tillväxten. Vi kan summera det hela med rekord i omsättning, rekord i kapital på sparplattformen och rekord i hanterade fakturor på faktureringsplattformen. EBITDA-marginalen var 10%, justerade och landade in på SEK 4.5 million. Vi har i 4 kvartal i rad nu fortsatt leverera på att förbättra den justerade EBITDA-marginalen och vår skalbarhet som vi har pratat om länge börjar verkligen visa och bevisar sig. Det här förbättrade resultatet, det återspeglas också i ett stärkt fritt kassaflöde på, som var neutralt. 0 SEK helt enkelt. Vi har en stabil nettoavkastning till vår investerare trots en fortsatt rörlig omvärld. Bara för att nyheten har gått vidare med nya typer av rubriker så ska vi komma ihåg att verkligheten för både våra kunder och alla andra medborgare i Sverige är att det är fortsatt skyhög inflation och tuffa tider helt enkelt. Strateginivåerna som vi lanserade kommer jag låta vår Produktchef Olle gå in lite mer på senare. Innan jag avrundar tänker jag säga att vår kreditförmedlare Flex levererar precis som vi har tänkt. Vi har där nu 6 anslutna förmedlare och det gör det mycket lättare för oss att hålla balansen på plattformen vad gäller utlåningsgraden av kapital. Toppen. Tack för det. Kör vi i gång med första frågan. Hur arbetar ni med marknadsföringen? Försöker ni identifiera vilka preferenser och egenskaper era tänkta investerare har på en mer detaljerad nivå och hur ni ska göra för att lyckas få in dem på sparplattformen? Är planen bara citat: "Öka marknadsföringskostnaden så blir det bra, oavsett land eller marknad. Ja men vi arbetar absolut med att försöka identifiera olika typer av preferenser hos både befintliga och tänkta investerare för att få en bättre träffsäkerhet i vårt erbjudande och vår marknadsföring. Det här gör vi på flera olika sätt. Vi försöker ha nära dialog med befintliga sparkunder i form utav communities och liknande som vi har närvaro i. Vi genomför undersökningar och vi har så klart en dialog med dem som vi är i kontakt med via kundservice. Och när det gäller tänkta investerare då, så utvärderar vi hela tiden våra kampanjer som vi har. Dels tittar vi på skapade konton, vad det genererar i faktiska insättningar. Och så vi försöker få liksom en bättre bild över, vad driver vad helt enkelt. när det gäller egenskaper hos de här kunderna så tror jag att i dag och historiskt sett så har vi haft en användarbas som består av personer som har en väldigt god kunskap om investeringar och säkert intresserad av tekniken bakom det här. Här tror jag kanske att det sker en viss förändring framöver i alla fall. Ett sådant exempel är ju just det som Ludvig var inne på att med nyss lanserade Sparstrategier. Det är ett steg på vägen att öka tillgängligheten i den här produkten för de som inte kan så mycket om det här helt enkelt. Det gör nog att kundbasen kommer att förändras och gå mot personer som kanske inte är lika intresserade av just tekniken i sig, utan mer intresserade av avkastningen och sparformen helt enkelt. När det gäller marknadsföring och anpassning av det här erbjudandet så tror jag att det finns en del utmaningar för oss här. Vi har ju många olika kundsegment så det är svårt att rikta sig till bara en typ av kunder. Det är allt från småsparare och det vill säga helt vanliga konsumenter till stora institutionella aktörer. Sen har vi även olika typer av kunder inom samma segment. Även konsumenter kan ju ha ett väldigt olikt sparande, när det gäller storleken på det. Det är inte helt lätt att bara kategorisera de här kunderna. Sen är det ju en utmaning med marknadsföringen. Varumärkeskännedomen hos oss är ju i alla fall dess namn är fortfarande relativt låg och det är ju en förtroendeprodukt som vi har här, sparandet. Då är ju så klart kännedomen om varumärket väldigt viktigt. Det här påverkar så klart konverteringen utav de marknadsföringskampanjer som vi har. Känner man inte till oss, då kanske man inte riktigt vågar lita på oss. Då får vi försöka bygga det här varumärket, eftersom. Det är samtidigt väldigt kostsamt så att, och tar tid. Här har vi lite av en utmaning, men det är någonting vi jobbar på. Tack. Då tar vi en till fråga på lite samma tema. Jag skulle vilja veta hur ni ska få in flera investerare, både vanliga människor och institutioner, på plattformen. Mer i detalj alltså, när ni lanserar utanför Sverige. Det vill säga, vilka preferenser och egenskaper har ni identifierat till den tänkta kunden och hur ska ni kunna göra för att lyckas få in de kunderna? Vi har varit inne lite på det här med preferenser som jag nämnde precis då. Vi har ett antal olika åtgärder här. En sådan sak är ju det jag nämnde med lansering av strategier som vi alldeles nyss gjorde. Det skulle jag säga är ett steg på vägen för att få in fler vanliga investerare om man kan säga så. Strategin gör ju att produkten blir lättare att använda för den som inte har någon särskild kunskap om en sådan här typ av plattform. Där löser vi även vissa andra problem. Vi har då igenom våra strategier introducerat nu en kostnadsfri Andrahandsmarknad på upp till 50,000 SEK per år. Det är ett problem som funnits för vissa typer av investerare att, som haft en kortare sparhorisont. Här blir det kanske ett tydligt alternativ till ett sparkonto som man kan använda sig av. Det tror jag att där riktar vi oss mot lite mer vanliga typer av investerare som kanske har en kortare sparhorisont också. Jobbar vi generellt sett för att förenkla vår produkt och användandet av den för att få helt enkelt en större och bredare målgrupp och på så vis träffa de här, man kan säga vanliga människor då som frågeställaren sa. Det här arbetet kommer vi fortsätta med. Vi ser en stor bättringspotential. Jag tror att det finns jättemånga spännande projekt framför oss här. När det sen gäller institutionella investerare, då tror jag att där är det nog fortsatt en ganska stor manuell process. Vi jobbar mycket med kundträffar, investerarmöten och annat och där är behoven lite mer individuella hos dem. Där är nog inte, en, ett enskilt, en enskild åtgärd man kan vidta, utan det är nog flera olika sätt vi får jobba mot dem. Vi stannar kvar i målgruppsfrågorna. Det hade varit intressant om ni kan identifiera en målgrupp, för just nu när man läser er är det lite diffust och man måste läsa mellan raderna. Tror många investerare hade uppskattat en inblick i hur er målgrupp ser ut och vad ni ska göra för att få in den målgruppen. Jag skulle säga att vi inte har faktiskt en enda målgrupp som vi identifierar oss med, utan nu för tiden är det nog flera olika typer av målgrupper. Tittar man på det här inledningsvis och så när verksamheten startade och de första åren så var det nog, och finns fortfarande då, ett antal olika kärnanvändare som har kanske varit med redan sedan dag ett. Och det kanske är vad man kan kalla för något slags peer to peer-entusiaster om man kan använda det uttrycket. Det är de som, som verkligen, eh, gillar det här sparsättet och även tekniken bakom det. Och det är så klart kunder som vi har en nära dialog med, som vi lyssnar väldigt mycket på och tar åt oss av deras synpunkter och önskemål och något som jag har gjort under, eh, sedan dag ett egentligen. Som sagt, över tid, och inte minst på senare, tror jag att vi börjar positionera oss mer och mer mot det man kanske kan kalla då för vanliga kunder. Det vill säga vanliga konsumenter och småsparare av olika slag, som kanske är vana att använda nätbankens tjänster normalt sett då för att köpa exempelvis aktier och fondandelar. Här tror jag att det är en kundgrupp som kanske inte är lika intresserad av just tekniken bakom peer-to-peer och liknande, utan de har mer fokus på att hitta en bra och lättanvänd sparprodukt som ger en bra avkastning och som kanske kompletterar deras vanliga sparande via nätbanker och börsen då. Långsiktigt så jobbar vi mot att göra det enklare att använda den här plattformen. Jag skulle säga att på lång sikt är det nog naturligt att säga att alla svenskar som sparar kan vara potentiella kunder hos oss. Det är nog en väldigt stor målgrupp. Tittar man lite grann närmare på det så är det faktiskt så att den här sparprodukten som vi har, den har ju avkastat ungefär 8% i avkastning per år. Det är ju en otroligt konkurrenskraftig produkt som bör kunna vara ett naturligt inslag i alla svenskar sparande och ett väldigt bra komplement till börsen om inte annat. Kanske även över tid ett till och med ett alternativ till börsen med tanke på avkastningen. Tittar man på Stockholmsbörsen senaste året här så har det ju inte varit vidare värst bra avkastning och även en hög volatilitet. Jämför man med det så tror jag att vi blir mer och mer intressanta för även vanliga typer av kunder helt enkelt. Det är en stor och bred målgrupp. På Twitter uttrycker sig några att avkastningen på investerat kapital är rätt dålig. Kan det vara så att de som upplever detta har stängt av konsumentkrediter? Om inte, vad kan ha dragit den ner i utvecklingen? Det finns ju säkert 100 anledningar till att någon avviker från den avkastning som vi rapporterar på plattformsnivå. Det är individuella inställningar. Man kanske väljer bort, precis som frågeställaren säger, konsumentkrediterna. Man kanske bara investerar i fastighetskrediter. Det är just av den här anledningen som vi har levererat eller som vi har lanserat Sparstrategier för att komma bort från där individuella inställningar påverkar så man hamnar för långt ifrån snittet. Ska vi komma ihåg att ett snitt är just ett snitt, det vill säga att några ligger under och några ligger över. Det som jag tror är viktigast eller det jag hör när jag pratar med kunderna i de här tiderna, det är att man vill undvika kreditförlusterna. Där vill jag passa på att slå ett slag för våra konsumentkrediter med försäljningsavtalet om 100% som är otroligt populärt just nu. Det vill säga, du kan investera och erhålla drygt 8% i ränta från kredit som betalar och de som inte betalar, de får du sälja till 100% av kapitalbeloppet. Den organiska tillväxten på sparplattformen tycks avstannande. Hur adresseras detta utöver Lendify-förvärvet? Ja jag hoppar in och tar den. Vi arbetar ju kontinuerligt med att driva uppsparande på, hos våra befintliga sparare helt enkelt, med diverse olika aktiviteter och kampanjer. Bland annat refer-a-friend-bonuskampanjer och andra initiativ för att få folk att påbörja ett månadssparande hos oss också. Samtidigt ska vi ju komma ihåg att vi också befinner oss i ett, i ett väldigt speciellt makroekonomiskt läge. Våra kunder är, särskiljer sig i det avseendet inte mot andra, utan, det, vi har ett uttag som beror på att folk helt enkelt har det lite tajtare privatekonomiskt. Det också, det ser vi i, vi ber ju våra kunder när de gör ett uttag att vänligen ange en orsak. De orsaker som främst framkommer är just att de behöver ta från sitt sparande för att hantera kostnadsökningar i privatekonomin. En annan vanlig förekommande orsak till uttag är också att man ser ett nytt tillfälle, ett attraktivt läge att kliva in på börsen igen. Vår bedömning är att de makroekonomiska faktorerna bidrar till att vi inte får en helt rättvisande bild av våra insatser just nu då. Det är också en del av tiden som vi befinner oss i. Ska vi räkna med fortsatt omkring minus SEK 2 miljoner på omsättning och justerat EBITDA per kvartal i år för borttagandet av NPL på balansräkningen? Viktigt är bara att, svar, det korta svaret är ja, men det är alltså då vid jämförelse av samma kvartal föregående år. Ja, då har vi den effekten, men inte quarter om quarter nu fortsättningsvis. Kommer ni fortsätta att använda Lendify starka varumärke? Ja, det kommer vi absolut att göra. Jag tror att det är många lyssnare som känner igen det här varumärket och det beror ju på att jag har lagt ner väldigt mycket tid och pengar på att etablera det som ett, som ett starkt varumärke. Det vore dumt av oss om vi inte gjorde det. Avsikten för vår del är att använda det här som ett varumärke för konsumentlån som kanske har lägre räntor och längre löptider än det vi erbjuder i dagsläget i vår interna förmedling i dag. Och det hänger lite ihop med också att de Lendify låntagare som finns i dagsläget, det är kunder med mycket god kreditvärdighet och som lånar betydligt större belopp på en lång löptid. Jämfört med de kunder vi har på Loanstep, där det är lägre belopp och kortare löptider. Här ser vi en möjlighet att kunna fortsätta använda det varumärket på samma sätt och då erbjuda större krediter under längre löptider och på så vis kunna nå ett helt nytt kundsegment. Framöver så räknar vi med att kunna se Lendify lån då som en utav våra produkter med lång löptid och större lånebelopp än vad vi erbjuder i dagsläget. VD förväntar sig ökade kreditförluster på plattformen från rullande 12 månader på 2.25%. Går det att klä mer med siffror? Hur såg Q1 ut och förväntat spann för kommande 12 månader kanske? Sett i historisk kontext gärna. Ja, Q1 såg ju som vi har kommunicerat bra ut vad gäller kreditförlusterna. Givet att vi presenterade kreditförluster för rullande 12 months i bokslutskommunikén på 2.36%, så har då Q1 hållt en fortsatt jämn nivå och med det bidragit också till viss förbättring. När det gäller då att uppskatta spannet för kommande 12 months så blir det lite svårare. Det beror ju just då på det makroekonomiska läget och många andra då faktorer som därigenom påverkar våra förväntade kreditförlustnivåer. Vi har inflationen och de höjda räntorna börjar bli kännbara och man kan tänka sig att allt fler har förbrukat sina buffertar, vilket förstås riskerar att påverka våra kunders då och låntagares i generell omfattning och deras återbetalningsförmåga. Samtidigt så validerar vi våra kreditmallar löpande och vi har också sett ett skifte bland ansökningen gällande lönenivå och ålder. Vi ska komma ihåg att risk och avkastning hänger ju tätt ihop och att när vi höjer räntan så väger det självklart upp i sammanhanget. Samtidigt till det då så som Ole var inne på tidigare att samtidigt så jobbar vi ju med produktportföljen och jobbar med en bredare portfölj nu med också krediter som ger en lägre risk som vi bedömer kommer att ha en åtstramande effekt. Kassan minskade med SEK 3.2 million i Q1 och är SEK 16.9 million vid kvartalets utgång. Räcker det tills ni blir kassaflödespositiva och räcker den för att klara av hela Lendify migreringen? Det enkla svaret är ja, och specifikt då kopplat till Lendify migreringen så är det den kostnad vi har för att genomföra den migreringen. Är inte det en ytterligare kostnad som vi annars inte hade haft, utan vi allokerar helt enkelt våra resurser nu för att genomföra den här migreringen och detta får som enda effekt att andra aktiviteter då pausas. Enligt kassaflödesanalysen erhöll ni ingen ränta på er kassa. Utveckla gärna varför. Orsaken är helt enkelt den att vi inte har några ränta på våra transaktionskonton och den kassa vi har, den arbetar vi aktivt med. Avser ni införa fler steg i bonussystemet eller genomföra andra justeringar? Vi har inga sådana planer på det just nu. Det ska sägas att det här är ju ett levande system, det här bonussystemet, så det kan absolut komma att ske ändringar där. Vi utvärderar ju det här hela tiden, den respons vi har just nu är ju att systemet som det ser ut i dagsläget är uppskattat och fungerar bra. För att vara tydlig så är det ju så att redan i dagsläget så har vi faktiskt åtta stycken olika bonusnivåer. Den första uppnår man ju redan igenom att ha antingen SEK 15,000 på plattformen eller äga 500 aktier i SaveLend Group. Det är ett ganska lågt första stegen då förhållandevis sett. Det ser ut i dagsläget. Ni har tidigare hintat eller strävat efter att ha positivt EBIT-resultat under andra halvan av året. Är detta fortfarande inom planen? Vi har ju alltjämt våra existerande finansiella mål som vi styr mot. Även om vi har indikerat att vi kommer att revidera dessa och höja dessa. Med den takt och riktning som vi nu hade i Q1 så bör ju ett positivt EBIT ligga i korten de närmsta kvartalen. Då kommer en fråga om kompletterande management till Billecta. Vi ser för första gången en viss motsägelsefullhet mot tidigare kommunicerat färdig organisation samt stabil kostnadsbas. Går det att utveckla mer vilken kompetens som behöver kompletteras och vad syftet med detta är? Att rekrytera ledningspersoner till Billecta kommer självklart att kosta pengar. Min bedömning är också att Billecta har en enorm potential och att inte realisera den är betydligt dyrare över tid. Som vanligt så står våra övriga utnästet sig kvar vad gäller omsättning per anställd. Det här är mer ett tydliggörande än någonting annat om vilken typ av personer vi kommer att anställa. Vi har inte på något sätt ett anställningsstopp. Det var sagt att det kommer växa i betydligt långsammare takt än tidigare och att intäkterna kommer växa betydligt snabbare än kostnaderna. Hur ska vi se på Europa expansionen? I rapporten Klargjordes det att prioritering är integration av Lendify samt fortsätta arbetet med Sparstrategier. Kan vi anta att Europaexpansionen blir mer tydlig under Q3 eller kan det skjutas på än mer till 2024? Vi är ju faktiskt redan aktiva i Finland, så det är en annan del av Europa om man ska vara lite positiv. Övriga Europa är något nedprioriterat och det är att vi har begränsade resurser och vi behöver välja vad vi lägger vår tid och energi på. Jag kan tycka att överlag så är jag lite självkritisk om man kollar tillbaka sista två åren, där jag tycker att Europaexpansionen i sig själv har fått lite för mycket plats i vår strategi och vår rapport. Detta då Sverige och särskilt i kombination med Finland är definitivt tillräckligt stora marknader för att göra det här till ett miljardbolag. Vi kan också bara tillägga att med vårt gräsrottillstånd som vi fick här under Q1 så är vi väl positionerade för en Europaexpansion när vi så känner att det är tillfälle för det ordentligt. Jag undrar var posten kreditförluster som tidigare funnits i resultaträkningen istället har bakats in. Verkar ha slutat rapporteras per Q4 2022. Ja, det är ju, i enlighet med vår strategi då så har vi ju sedan Q4 inte längre några betydande exponeringar i egen balansräkning. Det är också anledningen till att andelen för kreditförluster i egen resultaträkning är av mindre karaktär. Därmed så ingår den då numera i posten övriga externa kostnader. Marknadsföringskampanjen som jag vill minnas startade efter Q1 om 2% av insättkapital. Finns det någon guidning på hur mycket detta eventuellt kommer öka marknadsföringskostnaderna sekventiellt? Nej, generellt så går vi inte in och kommenterar på innevarande kvartal då. Det jag kan säga är att insättningskampanjen, den är ju en del av flera verktyg och flera olika typer av kampanjer och aktiviteter som vi löpande utför. Det var inte första gången som vi körde just en insättningskampanj. Vi strävar efter att hålla en jämn aktivitetsnivå, vilket också därmed också påverkar så klart kostnadsnivån. Det institutionella kapitalet minskade med cirka SEK 2 million mellan Q4 2022 och Q1 2023. Tidigare har det institutionella kapitalet sett en väldigt stark tillväxt quarter-on-quarter. Skulle ni vilja utveckla varför vi inte ser samma trend längre? Jättebra fråga som vi då kan förtydliga. Vi nämner ju i rapporten att vi har ersatt en finansiering på SEK 30 million från ett svenskt kreditmarknadsbolag. Det har då ersatts med tillgängligt kapital på plattformen som då kan härstamma från retail till exempel då. Exklusive den förändring då så hade det institutionella kapitalet visat på tillväxt. Det här är sådana affärer som vi gärna vill göra, där vi får en lägre kostnadsbas själva. Våra retailinvesterare eller privatinvesterare får avkastningen på de här krediterna istället för någon institutionell spelare. Det befäster vårt fokus på att privatinvesterare är vårt huvudsakliga fokus. SaveLend har ju tidigare haft 100% vidareförsäljningsavtal på konsumentkrediter som senare blev 90% och nu är 80%. Hur ser ni på risken att ni även måste sänka återköpen från 100% på dessa nya krediter? Det är ett marknadspris, så det kan ju absolut då justeras över tid, både upp och ned. Som lite kontext så till den här förändringen så är det viktigt att nämna att den förändring vi nu har gjort, den ska man snarare se som att vi ersatte 90% med 80% och 100%. Det här är ju helt i linje med våra Sparstrategier som vi har pratat lite tidigare om. Skulle man kunna faktiskt lägga till att jämfört med övriga försäljningsavtal på marknaden som i folkmun eller på fackmannaspråk går under benämningen forward flow, så har vi haft ett väldigt stabilt pris de senaste åren. Där det är vanligt att man jobbar med 3 månadsavtal som fluktuerar ganska många enheter mellan kvartalen. Tack. Det var alla frågor. För att avrunda, hur är känslan internt och hur ser resten av året ut? Om jag börjar, lönsamhet är ett prioriterat mål som vi jobbar aktivt mot. Vi har justerat en hel del av våra produkter för att vara bättre anpassade i det klimat vi lever i. Det viktigaste som jag försöker pränta in alla internt, att vi orkar vara långsiktiga och inte bara gå kvartal till kvartal, utan vad är det bästa beslutet på lång sikt? Då kan det göra lite ont här och nu, om tre år eller fem år så kommer vi vara nöjda att vi orkade ta det eller de besluten i år. Jag, som CFO så har jag ingenting att tillägga i det, utan jag tycker att vi styr skutan i rätt riktning och jag tycker också att det blir tydligare för varje rapport som vi släpper att vi har en skalbarhet i våra plattformar som nu inte bara kommer fram genom att vi skriver det i texter i rapporten, utan nu är det faktiskt också resultat och kassaflödet som, och de tabellerna som också underbygger det. Om jag ska avsluta då som produktchef med någonting kort så kan jag väl bara säga att jag tycker att den interna känslan är väldigt bra. Vi har ju lanserat jättemånga spännande produkter senaste tiden och jag tror att det finns en hel del ytterligare spännande saker på gång här inom en relativt nära framtid. Det känns väldigt kul och väldigt spännande. Låter hur härligt som helst. kör vi på hörni. Tack för i dag! Tack. Tack.